Om livsmedelsstrategin

Riksdagen fattade år 2017 ett beslut med bred majoritet om en strategi för svensk livsmedelsproduktion för tiden fram till 2030, som innehåller ett övergripande mål och tre strategiska mål.

Det övergripande målet för livsmedelsstrategin ska vara en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. Produktionsökningen, både konventionell och ekologisk, bör svara mot konsumenternas efterfrågan. En produktionsökning skulle kunna bidra till en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel. Sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska.

En långsiktig strategi ska bidra till att potentialen för hela livsmedelskedjan nyttjas fullt ut. Det innebär en ökad och hållbar produktion av mat som kan leda till fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet och ge konsumenter, oavsett bakgrund, bättre förutsättningar att göra medvetna val. Läs mer på Regeringens webbsida.

Bild på kavring med rom och tunnbröd med innehåll.
Foto: Fredrik Persson/TT

Jordbruksverkets uppdrag inom Livsmedelsstrategin

Den senaste handlingsplanen för livsmedelsstrategin gäller för åren 2020 till 2025 och har sikte på livsmedelsstrategins slutår 2030. Handlingsplanen omfattar regeringens särskilda åtgärder för att uppnå målsättningar och i handlingsplanen finns uppdrag till olika aktörer.
Jordbruksverket har för närvarande 16 uppdrag inom ramen för handlingsplanen, samt uppdrag att främja samverkan mellan olika berörda aktörer på nationell nivå kring livsmedelsstrategin. Ett av uppdragen är att Jordbruksverket i samråd med berörda myndigheter löpande ska följa och utvärdera genomförandet av livsmedelsstrategin samt formulera relevanta indikatorer. Läs mer på Jordbruksverkets webbsida.