Den här veckan har vi nåtts av beskedet att Rökt Vättersik har fått en skyddad ursprungsbeteckning av EU. Det värmer mitt hjärta som yrkesfiskesamordnare och påminner om mina barndoms somrar.
Jag föddes på Sveriges västkust med havets saltstänk i håret och färsk sjömat blev starten på mitt liv. Några år senare styrde kosan inåt landet till den pittoreska trästaden Hjo vid Vätterns kant. Som barn älskade jag att strosa runt och hänga i hamnen i Hjo. Jag minns de röda sjöbodarna, det glittrande vattnet som kluckade mot bryggan, näten som hängde på tork och känslan av att Vättern nästintill är som ett hav. Dofterna av tjära och varmrökt sik var nästan euforiska.
Det är något speciellt med Vättern, denna avlånga juvel med djupt, friskt och klart vatten. Det näringsfattiga och kalla vattnet ger fiskarna en speciell karaktär. Här finns öring, lax, lake, kräfta och så sik så klart.
Traditionen av att fiska och röka sik nådde sin höjdpunkt under mitten av 1900-talet och har fortsatt kring Vättern även om den har haft sina utmaningar i perioder. Vätterns Fiskeriförbund, som ansökt om skyddad EU-beteckning, arbetar för att återigen öka intresset för den svenska insjöfisken och få Rökt Vättersik att hamna på våra tallrikar. I Hjo och bland annat Askersund, Borghamn och Ödeshög kan du idag handla Rökt Vättersik, lokalt fiskad och rökt med al-ved av yrkesfiskarna runt sjön.
Som vuxen hamnade jag tillslut i Gränna på andra sidan Vättern med utsikt över sjön, Visingsö och min forna hemstad. Jag kan ibland riktigt längta till den tiden som barn i Hjo och till känslan av fullständig frihet och en sommartallrik med varmrökt sik, dillkokad färskpotatis och gräddfil toppad med gräslök i knät och solsken i håret blickandes ut över det skimrande vattnet. Vad kan vara bättre än det?
Surströmmingsindustrin har under de senaste åren upplevt en dramatisk minskning i råvarutillgång från de kustnära fiskare de vanligtvis köper sin strömming ifrån. Därför fick Jordbruksverket i oktober 2022 i uppdrag av Landsbygds- och infrastrukturdepartementet att undersöka alternativ råvaruförsörjning för surströmmingsindustrin.
Vilka alternativ finns för att säkra surströmmingsproduktionen? Foto: Mathias Darmell/Mostphotos.
Workshop för att hitta lösningar
Jordbruksverket genomförde en workshop i november 2022 tillsammans med surströmmingsindustrin, yrkesfiskare och förstahandsmottagare. Deltagarna fick dela med sig av erfarenheter och kunskaper kopplat till att använda sig av olika typer av råvara. Workshopen medförde också att kontakter etablerades mellan aktörer som vanligtvis inte träffas inom sina respektive verksamheter.
Vilka lösningar finns det?
Först och främst försökte vi svara på frågan om det finns någon alternativ råvara? Kan man göra surströmming på annan fisk än den som fångas i Bottenhavet som just nu inte kan landas av lokalt fiske? Kraven för surströmmingsproduktion är mycket specifika. Strömmingen ska ha rätt storlek (17-24 fiskar per kilo), rätt fetthalt och fiskas när vattentemperaturen är låg. Helst ska den dessutom fiskas med garnfiske eftersom fiskens tunna skinn lätt skadas. Under 2022 fick företagen endast omkring 10-20 procent av sitt råvarubehov tillgodosett eftersom det är ont om strömming inne i vikarna, där strömmingsfiskare bedriver sitt fiske.
Det visade sig att det finns möjligheter, men det kräver att företagen ställer om sina recept eller processer. Möjligheterna kan heller inte ersätta de landningar som kustnära fisket har stått för, åtminstone inte fullt ut. Man bör också komma ihåg att omställning eller utveckling kan vara mycket svårt att genomföra utan stödjande insatser.
Under workshopen diskuterades logistikkedjan för småskaligt kustnära fiske, som skulle kunna bli effektivare och samordnas i större utsträckning. Sill finns även på andra platser, till exempel i Blekinge och i Gävleborg, där förstahandsmottagaren skulle kunna skicka upp transporter till en eller flera surströmmingsproducenter. Ett långt avstånd mellan landning av råvaran och surströmmingsföretagen kan dock vara ett problem, då råvaran riskerar att bli dålig under färden.
Ytterligare ett alternativ skulle kunna vara att utveckla recept för surströmming som görs på andra arter, såsom siklöja. Siklöjan fiskas idag för rommen (och själva fisken blir till djurfoder eller biogas). Det skulle alltså vara både ”svinnsmart” och resurseffektivt att ta tillvara på större del av löjan om den istället användes till humankonsumtion för att bli en ”surlöja”.
Alternativ för råvaruförsörjningen
Diskussionerna med deltagarna ledde till att olika projektgrupper formerades, med syfte att arbeta vidare med idéerna och undersöka finansieringsmöjligheter för eventuella projekt.
De alternativ som Jordbruksverket tillsammans med näringen arbetar vidare med är:
Effektivare av logistikkedjor
Logistikkedja för det småskaliga fisket
Utveckling av effektiva transporter och råvaruförsörjning från alternativa landningsplatser
Produktion baserad på andra arter i kombination med ökad resurseffektivitet
Slutligen är det viktigt att komma ihåg att surströmmingsindustrin i det långa loppet är beroende av att bestånden som det kustnära fiske försörjer sig på återhämtar sig. Det är dock viktigt att stödja både kustnära fiske och surströmmingsindustrin med insatser som främjar råvaruförsörjningen under tiden som detta sker.
/Lina Waara och Kristina Mattsson, jordbrukspolitiska utredare
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Jordbruksverket fick i början av 2022 i uppdrag att identifiera hinder och åtgärder för ökade landningar i Sverige för att öka den svenska livsmedelsproduktionen av fisk. Uppdraget har nu slutförts och lämnades över till regeringskansliet i form av en rapport som innehåller ett antal rekommendationer om vad som behöver förändras för att nå målsättningen om ökade landningar.
Den nya rapporten för fram att fiskförvaltningen tydligare behöver koppla till livsmedelsstrategins målsättning om en ökad livsmedelsproduktion inom hållbarhetens gränser. Dessutom behöver fiskefartyg, hamnar och beredningsföretag beakta och möta varandras behov och förutsättningar. Vi ser också att en robust livsmedelsproduktion av sill och skarpsill i Sverige kan utgöra en viktig del av vår beredskap.
En robust livsmedelsproduktion av sill och skarpsill i Sverige kan utgöra en viktig del av vår beredskap. Foto: Scandinav bildbyrå/Lena Koller.
Många diskussioner och viktiga erfarenheter
Inom uppdraget har vi träffat och pratat med ett stort antal personer som är verksamma inom fiske, beredningsföretag, kommuner, länsstyrelser, forskare med mera och haft väldigt bra diskussioner. Det finns mycket kunskaper, idéer och kreativitet samt ett stort engagemang för de här frågorna i sektorn. En viktig slutsats av diskussionerna är att det finns en stor vilja från alla delar av värdekedjan att utveckla möjligheterna att ta hand om större kvantiteter av svenska fiskemöjligheter än idag, vilket är väldigt roligt!
I sektorn finns också kunskaperna om vad som behöver förändras. Om de olika aktörerna i den blå värdekedjan kan skapa ett fördjupat samarbete i alla riktningar så är det något som alla skulle vinna på. Ineffektiva samarbeten kostar.
Vi vill lyfta att det är viktigt att vi har hamnar med mottagningskapacitet och beredningsindustrier med tillräcklig kapacitet för att kunna ta emot och bearbeta sill och skarpsill. Dessa två arter fångas i störst kvantiteter och är därför mycket viktiga både när det gäller volym och värde.
Svenskt fiske och beredning i en förändrad värld
Vi lever idag i en värld som har förändrats snabbt de senaste tre åren, med helt nya utmaningar – klimat, energi, pandemi och krig i närområdet. Det finns därför ett behov att stärka beredskapen för att kunna försörja befolkningen med livsmedel i situationer med nya stora utmaningar. Detta gäller även fisket och beredningsindustrin. I utredningen konstaterar vi att en robust livsmedelskedjaredan i tider när det inte är kris och som företagen vid behov kan skala upp, eller ställa om är den bästa beredskapen. Intresset för dom här frågorna är stort från alla håll och vi upplever en stor vilja att arbeta för att genomföra förändringar, både för att stärka beredskapen och för att öka hållbarheten i alla led.
Vi hoppas också på ett ökat intresse för inhemsk matproduktion. Sill är ett nyttigt, energieffektivt livsmedel som kan produceras med förhållandevis låga kostnader. Det är rimligt att anta att ett sådant livsmedel är extra intressant i kristid men även i tider där svenskarnas plånböcker är ansträngda. En robust livsmedelskedja behöver ha en någorlunda jämn produktion över året för att ta tillvara på personal och maskiner på bästa sätt. Därför satsar svensk beredningsindustri, fisket och forskare på att utveckla nya produkter för att öka efterfrågan. Nya produkter kan också göra det möjligt att utnyttja större andel av fisken än idag, till exempel genom att använda detaljer på fisken som idag inte blir livsmedel.
Vägen framåt
Utredningen visar på förändringspotential i hela den blå värdekedjan. Nu hoppas vi att de idéer som vi har mött i diskussionerna också kan omsättas till förändringar i praktiken. Vi har betonat att om företagen i hela den blå värdekedjan själva kan driva förändringen så kan det ge det bästa resultatet. Sektorn äger i stor utsträckning möjligheterna att förändra utvecklingen på egna villkor och med bibehållen flexibilitet.
//Lina Waara och Kristina Matsson, jordbrukspolitiska utredare
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Världshandelsorganisationen WTO är en internationell organisation som reglerar internationell handel, men den fungerar också som förhandlingsforum. Syftet med WTO är att underlätta handel och främja hållbar ekonomisk utveckling genom handel. WTOs ministerkonferens är organisationens högst beslutande organ och den 12e ministerkonferensen ägde rum i mitten av juni.
Efter nästan en veckas intensiva förhandlingar har WTOs 164 medlemsländer fattat flera viktiga beslut, bland annat inom fiske och jordbruk.
Copyrigt WTO/Jessica Genoud
Fiske
Efter 21 år av förhandlingar har medlemmarna i Världshandelsorganisationen (WTO) äntligen nått fram till ett avtal som förbjuder vissa skadliga fiskesubventioner och begränsar andra stöd.
Genom att enas om ett gemensamt regelverk för fiskesubventioner har världens länder tagit ett viktigt steg för en mer hållbar matproduktion och för att bevara fiskebestånden för framtida generationer.
Avtalet innebär att följande stöd förbjuds helt:
Stöd till illegalt, orapporterat och oreglerat fiske.
Stöd till fiske på det fria havet om regional fiskeriförvaltning saknas.
Avtalet innebär också att följande stöd begränsas eller villkoras:
Stöd till överfiskade bestånd (som fiskas snabbare än de kan föröka sig) kan endast ges om det finns åtgärder på plats för att återbygga bestånden eller om de införs för att återbygga bestånden.
Till fartyg som fiskar under annan än stödgivarens flagg ska särskild hänsyn och försiktighet tas innan stöd ges (detta då det kan vara svårare att kontrollera fartygets aktiviteter och då ett flaggbyte kan vara ett sätt att kringgå fiskerilagstiftning).
Till fiske på bestånd där fiskbeståndets status är okänd ska särskild hänsyn och försiktighet tas innan stöd ges.
Det nya avtalet är en viktig del i att uppnå FNs globala hållbarhetsmål 14.6 som syftar till att förbjuda vissa subventioner som bidrar till ett ohållbart fiske. Avtalet är dock ett delavtal då det finns utestående frågor kvar att lösa, särskilt hur man ska hantera subventioner som kan leda till överfiske och överkapacitet. Med överkapacitet menas att det finns mer fiskekapacitet än bestånden räcker till för. Här finns en fortsatt press på länderna att leverera. För om man inte har enats om ett heltäckande avtal efter fyra år kommer avtalet att sluta gälla, om inte länderna enas om något annat.
Syftet med förhandlingarna har varit att minska den globala utfiskningen eftersom skadliga fiskesubventioner bidrar till att tömma haven på fisk. Avtalet är det första globala handelsavtalet där miljöaspekterna är i fokus. Under de år som förhandlingarna i WTO har pågått har tyvärr situationen för de globala fiskbestånden utvecklats i fel riktning. Idag är mer än 1/3 av världens fiskbestånd överexploaterade.
Ett globalt avtal som reglerar skadliga fiskesubventioner är viktigt. Fisk handlas på en global marknad och fisk och fiskefartyg förflyttar sig mellan nationsgränserna.
I Sverige importerar vi ca 70 % av den fisk som vi konsumerar. Ett gemensamt globalt regelverk kan främja förutsättningarna för våra inhemska fiskare och livsmedelsproducenter då konkurrenssituationen blir mer jämlik och förutsättningarna för ett globalt hållbart fiske ökar.
Jordbruk
WTO-medlemmarna lyckades däremot inte komma överens om arbetsprogram för de olika förhandlingsområdena inom jordbruk (bland annat interna stöd, marknadstillträde, exportkonkurrens, exportrestriktioner och offentlig lagerhållning av livsmedeltrygghetsskäl). Detta berodde på stora motsättningar om exempelvis offentlig lagerhållning av livsmedel.
Ministerbeslut om exportrestriktioner
Däremot fattades ett beslut om att inte tillämpa exportrestriktioner i samband med FN:s livsmedelsprograms (WFP:s) inköp av livsmedel för humanitärt bistånd. När ett land inför exportrestriktioner begränsas möjligheterna att exportera de varor som omfattas av exportrestriktionerna från det landet. Beslutet är tänkt att underlätta WFP:s arbete med att förse behövande runt om i världen med livsmedelshjälp. Förbudet blev inte lika definitivt som exempelvis EU önskade, utan länderna kommer fortfarande att kunna använda sig av exportrestriktioner om de anser att det är nödvändigt för att säkra den egna livsmedelstryggheten. I och med att WFP enligt sina stadgar alltid genomför sina inköp av livsmedel på ett sätt som inte ska skada livsmedelstryggheten i de länder där inköpen äger rum, kan detta tillägg tyckas överflödigt och skapa onödig osäkerhet.
Copyright WTO/Jay Louvion
Deklaration om livsmedelstrygghet
Ministerkonferensen antog också en deklaration om livsmedeltrygghet. I den finns skrivningar bland annat om att:
både handel och inhemsk produktion är viktiga för den globala livsmedelstryggheten,
åtgärder ska vidtas för att förbättra funktionen och motståndskraften hos de globala marknaderna för livsmedel, jordbruksprodukter och insatsvaror,
WTO-medlemmarna ska vara försiktiga med att använda exportrestriktioner och se till att de följer WTO:s regelverk,
nödåtgärder som vidtas för att förbättra livsmedelstryggheten ska designas så att de gör minsta möjliga skada på handeln samt vara tillfälliga, riktade och transparenta, och hänsyn ska tas till hur andra länder påverkas,
WTO-medlemmarna ska samarbeta internationellt för ökad produktivitet, produktion och handel, med målsättningen att öka tillgången på livsmedel till priser som gör att behövande kan köpa dem,
livsmedelshjälp välkomnas, men ska ges på ett sätt som följer regelverket i WTO,
ett arbetsprogram om livsmedelstrygghet ska inrättas inom ramen för WTO:s jordbrukskommitté
Därutöver finns skrivningar om att livsmedelslager kan bidra till ökad livsmedelstrygghet och att försäljning av överskott ur sådana lager till världsmarknaden välkomnas om det sker enligt WTO:s regler. Deklarationen avslutas med skrivningar om betydelsen av transparens. Vikten av att särskilda hänsyn ska tas till utvecklingsländer lyfts på flera ställen, bland annat i samband med skrivningar om betydelsen av teknisk och finansiell assistans.
Sammanfattningsvis tycker vi att man har kommit en bra bit framåt i förhandlingarna, inte minst inom fisket. Även om resultatet på jordbruksområdet var relativt magert, var det ändå viktigt att man lyckades komma överens om vissa inriktningar som har betydelse för livsmedelsförsörjningen. Detta inte minst i dagens situation med ökande priser på livsmedel i världen. Både förhandlingarna om fiskesubventioner och jordbruk kommer att fortsätta i WTO inför nästa ministerkonferens, som sannolikt kommer att äga rum före årsskiftet 2023/2024.
/Susanna Axelsson & Fabian Nilsson som är handelspolitiska utredare och som följt konferensen
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Jordbruksverket och Havs- och Vattenmyndigheten har tagit fram en samlad strategi för fiskets och vattenbrukets hållbara utveckling. Till strategin knyts tre handlingsplaner med åtgärder och aktiviteter som syftar till att nå de strategiska målen för respektive sektor.
Strategin omfattar sektorerna yrkesfiske, fritidsfiske, fisketurism och vattenbruk. Innan strategin skulle tas fram pekade regeringen ut vilka politiska prioriteringar som strategin skulle beakta, såsom livsmedelsstrategin och den maritima strategin. Strategins vision är att svenskt fiske och vattenbruk ska vara attraktiva, lönsamma och hållbara verksamheter som bedrivs inom ekosystemens bärkraft. Det innebär att ekosystemen sätter gränserna för sektorernas fortsatta utveckling.
Det har varit ett mycket intressant arbete som har genomförts i bred samverkan med näringarna, intresseorganisationer samt andra myndigheter och lärosäten. För att vi ska uppnå de uppsatta strategiska målen är det nödvändigt att dessa olika intressenter även är aktiva i genomförandet av handlingsplanerna. En viktig målsättning har varit att strategin ska bidra till en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja, särskilt genom att beakta kompetensförsörjning, diversifiering, lönsamhet och att minska arbetsplatsolyckor och dödsolyckor. Vi hoppas nu att den nya strategin ska skapa förutsättningar för ökad tillgång på livsmedel och akvatiska råvaror från svenskt fiske och vattenbruk på den inhemska marknaden.
Det var dags att göra fisksoppa på kursen i thailändsk matlagning. Vi hade vi rensat fisken och redan öppnat sophinken för att slänga fiskbenen när kocken ropade till.
– Stopp, är ni galna, det där kokar vi buljong på!
Bästa möjliga bas för vår fisksoppa hade vi ju såklart här, framför oss. Med lite lök, peppar och citron så puttrade benen till en smakrik buljong som förgyllde vår soppa. Jag lärde mig mycket på kursen om det thailändska köket, men det som gav starkast intryck var kockens filosofi att ta till vara på allt. Precis allt man kan. Inget matsvinn här inte.
Samma goda princip kan ju tillämpas i alla led av matproduktionen, så även i fisket. Numera måste fiskare ta i land all fångst, istället för att slänga oönskad fångst i havet.
Foto: Scandinav bildbyrå
I havs- och fiskeriprogrammet finns ett företagsstöd till livskraftig beredningsindustri. De investeringar som gjorts genom stödet är indelade i fyra kategorier, varav en är beredning av biprodukter från den huvudsakliga beredningsverksamheten. Pengarna är till för att spill från beredningsprocessen ska tas om hand och användas, så som fenor eller fiskrens. Stödet som helhet har varit populärt, men väldigt få har ansökt pengar för just beredning av biprodukter.
Sommar, sol och semester för många. En tid att slappna av och bara vara. Varför inte lyssna på musik – och samtidigt tänka på den svenska livsmedelsstrategin? Här kommer tips från två medarbetare på Jordbruksverket på låtar att ladda ned och njuta av, samtidigt som du ägnar tankar i hängmattan åt framtiden för svenskt jordbruk och livsmedelsproduktion.
Här kommer en brasklapp: Bloggarna är medvetna om att ingen av låtarna handlar om den svenska livsmedelsstrategin, många av dem inte ens om livsmedel. Texterna är skrivna för att förmedla budskap i en salig blandning av politik, olycklig kärlek, berusningsmedel och diverse elände. Men med god vilja framträder mer eller mindre tydligt mat från sjö & hav, åker, stall, växthus och skog liksom de tre dimensionerna av hållbarhet – social, ekonomisk och miljömässig.
Blommig falukorv – Povel Ramel: En av våra största skapare inom kultur, nöje & musik; friherre, revyförfattare, kompositör, pianist, sångare, komiker och skådespelare. Povel besjöng den svenska falukorven, en nationalrätt vi ätit ännu mer av i Coronatider. Liksom tvåan och trean får denna trallvänliga dänga symbolisera satsningen inom den svenska livsmedelsindustrin på kompetensutveckling inom kött- & charkindustrin.
Varm korv boogie – Ove Törnqvist: En fyrtaktare från 1959 som betraktas som en av de första svenska rocklåtarna. Korv tillverkas både stor- och småskaligt och är ett ta-vara-på-det-mesta-livsmedel då den kan fyllas med diverse ingredienser.
Ge mig mera köttbullar – Astrid Lindgren: Madicken älskar svenska favoriter som köttbullar och pannkaka, däremot dissar hon fiskpuddingen – men kanske att hon lärt sig gilla den i vuxen ålder. Swedish Meatballs har satt Sverige på den internationella matkartan, och exportera livsmedel vill vi ju göra mer av!
The milkman of human kindness – Billy Bragg: Svenska lantbruksdjur ska må bra – djurvälfärden är central. I Sverige finns idag omkring 305 000 mjölkkor men de blir färre för var dag som går, så ägna dessa landskapsvårdande mjölk- och köttproducenter liksom svenska mjölkbönder en tacksamhetens tanke.
Dina färger var blå – Tomas Ledin: Ölbryggning är en växande bransch, den kan vara hantverksmässig och mikro eller industriell och makro. Man behöver maltkorn för att brygga öl och det är en gröda som växer på svenska åkrar.
Fattig bonddräng – Astrid Lindgren/Georg Riedel: Alfred var en strävsam, kunnig och trogen dräng in i det sista. Att ha kompetent personal som tar ansvar och är driven i att utveckla företaget är viktigt för alla lantbruk med anställda, och här skymtar vi minsann både den ekonomiska och den sociala hållbarheten.
Socker – Kent: I Sydsverige odlas betor för sockerproduktion. Visste du att en enda sockerbeta innehåller cirka 140 gram socker och att en femtedel av världens sockerproduktion kommer från sockerbetor medan resten kommer från sockerrör?
Last call for alcohol – Hardcore Superstar: Vodka är en svensk exportsuccé. Insatsvaran i vodka varierar, säd är vanligt men även potatis funkar bra – prima att odla på svenska jordar.
Morotsman – Olle Ljungström: Morötter är en av få jordbruksråvaror som Sverige är självförsörjande på. Ökad produktion av livsmedel och god försörjningsförmåga är centrala delar av livsmedelsstrategi – tänk på det när du njuter av Olle Ljungströms underbara röst.
Wine, (wo)men and song – Whitesnake: Vinproduktionen är blygsam i Sverige, men den finns här och jag inbillar mig att det snart blir uppsving för 80- och 90-talets trend gör-vin-av-det-du-har-i-trädgården. Av jämställdhetsskäl sätter vi (wo) inom parentes.
The wild hunt – Watain eller The tallest man on earth: I början av sommaren utlyste Jordbruksverket 5,5 miljoner för projekt som ska bidra till att vi får mer vildsvin på tallrikarna. Samtidigt som du grunnar på projektidén kan du inspireras av ljuv musik. Samma låttitel, helt olika låtar. Gillar du hårdare musik; välj Watain. Är din smak mer åt det avskalade hållet är The tallest man on earth lämpligare.
Änglamark – Evert Taube: Nästintill en nationalhymn och tillika en av våra största miljömärkningar.
Sol, vind och vatten – Ted Gärdestad: Att öka inslaget av förnybar energi är avgörande för en hållbar produktion av mat, vilket även framgår tydligt på den politiska arenan. Och tänk att Ted Gärdestad förmedlade detta budskap redan i början av 1970-talet!
Computer world –Kraftwerk: Kanske studsar någon ur hängmattan av att höra de tyska syntpionjärerna lovsjunga datorer i en låtlista om svensk livsmedelsstrategi. Ligg stilla! Förstudie för en databasinfrastruktur i lantbruket, för att systematiskt lagra och använda datan, är ett uppdrag som Jordbruksverket arbetar med inom ramen för livsmedelsstrategin.
Soldier of fortune – Deep Purple: Livsmedelsstrategin vill att vi ökar den ekonomiska hållbarheten, och gör vi det blir vi alla en ”soldier of fortune” som David Coverdale sjunger så innerligt (även om hans soldier of fortune inte är någon konkurrenskraftig matproducent). En av de bästa rockballaderna genom tiderna.
Mr Crowley – Ozzy Osbourne: ”Mr Crowley, won’t you ride my white horse…” skrålar killen från Birmingham. Faktum är att hästnäringen blir allt större i Sverige och vi har idag fler hästar än mjölkkor. Men inte många hästar går in i livsmedelskedjan, något branschen vill ändra på – ledordet är resurseffektivitet.
Sailing ships – Whitesnake: För att realisera havs- och fiskeriprogrammet behöver vi en fiskeflotta, men någon återgång till fiskefartyg utrustade med segel är knappast trolig!
Fishermen’s blues – The Waterboys eller Jag går och fiskar – Gyllene tider: Skotsk rock eller svensk pop. Råkar du inte vara yrkesfiskare och tar semester från allt vad fiskeredskap är några veckor under sommaren, så kanske du plockar fram ditt gamla fiskespö från förrådet och beger dig till en trolsk svensk sjö för att dra några firrar. Med dessa låtar vill vi även slå ett slag för vattenbruket. Fisk, skaldjur, alger – allt går att producera mer av i Sverige.
Home sweet home – Mötley Crue: I år ska vi helst hemestra så passa på och gör det till tonerna av denna underbara rockballad, samtidigt som du pysslar om din hemmaodling av frukt, bär och grönsaker. Det är nämligen viktigt att värna om sin egen försörjningsförmåga.
Hillbilly for life – Fearless Hillbillys: Jag träffade grabbarna i bandet Fearless Hillbillys på Sweden Rock Festival för ett par år sedan. De hade byggt om gitarr och bas till grepar, spadar och andra jordbruksredskap och bjöd på en ösig growl-show med höbalar som rekvisita.
Country girl – Black Sabbath: Låten finns på bandets tionde studioalbum Mob Rules från 1981, det andra och sista med supervokalisten Ronnie James Dio vid sångmicken. Tjejer från landet är starka på många sätt, och förutom att bidra till social hållbarhet och ett jämlikt lantbruksföretagande kan de krossa ett grabbhjärta.
Strawberry fields forever – The Beatles: Många svenska jordgubbar hann inte mogna till midsommar i år och dessutom har Coronapandemin hindrat utländsk arbetskraft med flinka fingrar från att nå de gyllenröda fälten i Sverige. Jordgubbens tajming, kvalitet och pris är en ständigt återkommande snackis i sommartider!
Scarborough fair – Simon & Garfunkel: Köper du färska kryddor till din matlagning, som persilja, salvia, rosmarin och timjan? Sannolikt är de ekocertifierade – att bedriva jordbruk utan naturfrämmande insatsmedel är ett sätt att producera hållbart.
Welcome to the jungle – Guns n’ Roses: Djungeln spelar en viktig miljömässig roll där den finns, för att agera planetens lungor. Att skövla djungel och regnskog gör stor skada. Men vi vill å andra sidan inte att våra öppna landskap och beteshagar ska växa igen likt en djungel. Betande djur håller landskapet öppet och bidrar till biologisk mångfald.
Sandstorm – Darude: Vem har inte dansat loss till denna dänga som man aldrig tröttnar på, signerad en finsk granne i slutet av 90-talet? Olika naturfenomen gäckar emellanåt den svenska livsmedelsproduktionen; torka, bränder, översvämning – och (sand)stormar.
Last look at Eden – Europe: Lustgården Eden prunkar av grönska som ger mat och skydd åt dess invånare, men den innehåller också förbjuden frukt. Jag utvecklar inte den analysen, en bra låt hur som helst!
The ketchup song – Las Ketchup: En spansk världshit från 2002 om bearbetade tomater kan leda oss rakt in i den svenska livsmedelsstrategin. Så här skriver Från Sverige om tomater på sin hemsida: ”Svenska tomater är inte bara goda och närproducerade. De slår också spanska och holländska tomater när det gäller klimat och miljö. Faktum är att svensk tomatodling är bäst i klassen när det gäller miljö och ger de lägsta utsläppen av klimatgaser.” Enligt Wikipedia har Sverige den högsta per capita konsumtionen av ketchup i världen. Den svenska marknadsandelen för tomater låg 2018 strax under 20 procent så här finns potential att öka.
Högt över ängarna – Timotej: Somrigare än så här blir det inte. Den svenska tjejkvartetten som bland annat tävlat i Melodifestivalen sjunger om oaser på landet och gruppens namn är synonymt med en viktig ingrediens i svenska betes- och slåttervallar.
Var e vargen – Imperiet: Låten handlar om en bildlig varg; den revolution som aldrig kommer. Men även våra svenska lantbrukare kan ibland behöva fråga sig var vargen håller hus, särskilt om man håller djur utomhus eller sysslar med jakt. Gillar du tung folkmusik mer än punk kan du istället lyssna på Vargtimmen med Hedningarna.
Old MacDonald had a farm – Nordamerikansk folkvisa: Barnvisan publicerade första gången år 1917, på svenska heter den ”Per Olsson och hans bonnagård”. Det är viktigt att man redan i unga år lär sig var maten kommer ifrån, så gott folk – fortsätt sjunga låten för era små!
Take me home, country roads – John Denver: Visst blir man lite nostalgisk, och ser de långa slingriga vägar som ofta karakteriserar landsbygden framför sig när man nynnar med i refrängen (som förvisso utspelar sig i West Virginia)? En landsbygd där det bor folk som håller den levande är en grundbult i den svenska livsmedelsstrategin.
Vi bor på landet – Bröderna Djup: Blåbyxor, rutiga skjortor, keps, gummistövlar och instrument i form av såg, lie och räfsa. Bonnigare än så blir det inte!
Och med de slutorden vill semesterbloggarna Jesper Nietsche och Åsa Lannhard Öberg tacka för sig. Hoppas ni lyssnar på våra låtar, glad sommar på er!
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Jordbruksverket ska i samarbete med Havs- och Vattenmyndigheten löpande samla in information om pandemins påverkan på fiskerinäringen och underlätta för Näringsdepartementet att fatta rätt beslut i krisen.
Foto: Shutterstock
Yrkesfiske
Det svenska yrkesfisket har sett en markant minskning i efterfrågan på ett flertal viktiga arter, främst från hotell och restaurangbranschen men även från grossister och utländska importörer. För att underlätta för yrkesfiskare och livsmedelsbranschen har Havs- och Vattenmyndigheten genomfört vissa ändringar i sitt arbetssätt vid kontroller samt infört tillfälliga lättnader för livsmedelsföretag när det gäller rapportering av spårbarhetsinformation.
Sveriges vattenbruk som föder upp matfisk är beroende av hotell och restaurangbranschen samt export för att få avsättning för sina produkter. Den minskade efterfrågan under Corona-krisen har lett till kännbara prissänkningar och gjort att flertalet vattenbrukare tvingas hålla större mängder fisk i sina anläggningar, i väntan på att marknaden förbättras. De drabbas både av merkostnader och riskerar att överskrida sina miljötillstånd. De vattenbruk som säljer rom och yngel till andra vattenbruk riskerar att helt tappa årets försäljning då vattenbruken som föder upp fisk har fulla anläggningar.
Fritidsfisket
Svenska företag som specialiserat sig på fritidsfiske erbjuder naturupplevelser till både svenska och utländska konsumenter. På grund av Corona-krisen riskerar turismen från utlandet att minska markant då bokningar mer eller mindre upphört. Branschen ställs inför stora ekonomiska utmaningar och företagen ber om stöd från myndigheter för att kunna ta sig genom krisen på ett bra sätt.
En ljusglimt är att svenska turister i större utsträckning kommer att semestra inom landet och till en viss del kan kompensera för bortfallet.
Insatser för att stötta de Svenska företagen görs på flera håll, bland annat så har företagen Fishingguide in Sweden och fiskekortsföretaget iFiske startat ett samarbete för att stötta landets fiskeguider.
Landsbygdsnätverket och MATtanken stöttar svensk sjömat
Landsbygdsnätverket har startat initiativet ”Testa svensk sjömat och stötta en bransch i kris” tillsammans med projektet MATtanken. Målet är att länka samman de producenter som drabbats av svårigheter med att sälja sina produkter med kommuner och kök inom exempelvis skolor, äldreboenden och sjukhus.
På webbplatsen MATtanken kan du läsa mer om projektet.
Ett stöd riktat specifikt till yrkesfiskebranschen har utformats för att möjliggöra temporärt stillaliggande av fiskefartyg i väntan på att rådande situation ska förbättras. Stillaliggandestödet har som mål att möjliggöra för företagare att på ett bättre sätt parera prisfluktuationer på deras produkter. Fiskaren får en ersättning för fasta kostnader då denne väljer att inte fiska under en kortare period.
Ett annat kommande ekonomiskt stöd som kan tänkas vara aktuellt för flertalet branscher är det så kallade omställningsstödet. Stödet som beslutas av regeringen syftar till att hjälpa företag att överbrygga den akuta krisen och samtidigt göra det möjligt att ställa om och anpassa sin verksamhet. Mer information om stödet och när det beräknas vara klart att söka hittar du på regeringens webbplats.
Ett enkelt sätt att stötta svenskt fiske är att handla dagens lunch på en restaurang. Gör som jag, bli en vardagshjälte genom att stötta näringen på detta enkla sätt!
/Johan Penner, fiskerisamordnare på näringsutvecklingsenheten.
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
När jag började arbeta på Jordbruksverket visste jag egentligen ganska lite om hur många olika steg det faktiskt finns i den svenska livsmedelsproduktionen. Livsmedelskedjan är verkligen en lång imponerande kedja med flera länkar som alla samverkar för att vi i slutändan ska få hållbara svenska livsmedel av hög kvalitet. Jag visste också väldigt lite om kontrollen som genomförs i livsmedelsproduktionen och som bidrar till en effektiv produktion av säkra livsmedel.
När jag åt färskpotatisen till midsommar visste jag inget om att det varje år genomförs många kontroller för att minska risken för spridning av växtskadegörare som kan skada potatisodlingar i Sverige. När jag åt fisk eller kräftor som odlats i Sverige visste jag väldigt lite om kontroller som genomförs för att vi ska ha säkra och effektiva fisk- och kräftodlingar. Jag visste också väldigt lite om alla salmonellakontroller som görs i hönsbesättningar i Sverige och som bidrar till att jag kan äta svenska ägg precis som jag vill ha dem: med varm, rinnande äggula – utan att behöva oroa mig för salmonella. Och när jag såg en häst visste jag heller inte att den hästen hade ett pass, ett så kallat hästpass, som också har en viktig funktion i livsmedelsproduktionen.
Nu har jag jobbat några år på Jordbruksverket, bland annat med den offentliga kontrollen i livsmedelskedjan, och fått lära mig mer om den imponerande kedja som livsmedelsproduktionen är.
Exempelvis är det viktigt att ha en säker och effektiv seminering och avel med livsmedelsproducerande djur, att fodret är säkert och av god kvalitet samt att djuren inte drabbas av smittsamma djursjukdomar. Det är också viktigt att djuren får den vård de behöver om de blir sjuka. Detta gäller både för företag med landlevande djur och med vattenlevande djur. På samma sätt är det viktigt för alla som odlar växter i Sverige att växterna inte drabbas av sjukdomar och skadedjur. Detta är bara några exempel på olika delar som måste samspela i livsmedelskedjan för att vi i slutändan ska få det rika utbud av goda livsmedel som vi har i Sverige.
Vi har publicerat en rapport där du kan läsa mer om den offentliga kontrollen i livsmedelsproduktionen och lära dig mer om hur kontrollen i de olika områdena bidrar till en säker svensk livsmedelsproduktion. En viktig grundförutsättning för att nå målen i livsmedelsstrategin!
Kräftor är något jag tidigare bara mött i kokt form, fint uppradade på fat med dill och tillbehör. Att fiska kräftor är något jag fått uppleva först i vuxen ålder. Det har gett den stora augustifesten en ny dimension för mig.
Foto: Ylvers, Pixabay
Att åka ut i den lilla båten i svinottan (av någon anledning startar fisketurer ofta innan ens solen har vaknat) och vittja burarna var spännande. Vi hade såklart hål i dem så att de minsta kräftorna kunde ta sig ut, men vi mätte också vår fångst. De kräftor som var för små och som trots rymmarhålen var kvar i redskapen satte vi tillbaks i sjön. Det var roligt att se de små djuren när de med en elegant kräftmanöver snärtade till och försvann på ett ögonblick.
Bra kräftfångster nu och i framtiden
För fritidsfiskare som mig och mina vänner är det sunt förnuft att släppa iväg småkräftorna. Vi vill ha bra kräftvatten där vi kan fiska många år framöver. För kommersiella kräftfiskare gäller ju samma sak.
Den svenska livsmedelsstrategin har flera ambitiösa mål. Vi ska producera mer livsmedel och företagen i livsmedelskedjan – från åkrar och ladugårdar till bagerier, fabriker och mataffärer – ska vara konkurrenskraftiga. Samtidigt ska strategin bidra till att vi når de nationella miljömålen. Havs- och fiskeriprogrammet finns för att utveckla fisket och vattenbruket i Sverige på ett hållbart sätt. I programmet finns flera stöd som ska bidra till att nå det här målet.
Redskap för rätt fångst
Stödet till selektiva redskap är ett sådant exempel. Selektiva redskap är till exempel en rist (en sorts galler) som gör att bara fångst av rätt storlek och art hamnar i båten. Selektiva redskap kan också var redskap som hindrar till exempel säl att ta fångsten. I mars publicerade Jordbruksverket en utvärdering om hur det här stödet har fungerat, både inom fiskeriprogrammet 2007-2013 och under det nuvarande havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020. Utvärderarna, Johan Blomquist och Staffan Waldo från AgriFood Economics Centre konstaterar bland annat att:
Stöden har haft en viss positiv effekt på användandet av selektiva redskap i fisket efter havskräfta, vilket minskat de oönskade fångsterna (till exempel fisk och skaldjur som är av fel storlek eller art)
Det är fortfarande långt kvar till målet i det nuvarande havs- och fiskeriprogrammet om att de oönskade fångsterna ska minska med 2300 ton fram till år 2023
Stöden inom fiskeriprogrammet 2007-2013 har i huvudsak gått till selektiva redskap inom trålfisket efter räka och havskräfta på västkusten, medan stöden inom havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 i huvudsak gått till sälsäkra redskap för det småskaliga fisket i norra Östersjön.
/Asta Vormeier, som jobbar med information bland annat om Jordbruksverkets utvärderingar av havs- och fiskeriprogrammet och som tycker att självfångade kräftor smakar allra bäst, även om det bara blev två stycken per person den första fisketuren.
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Den svenska maten 