Kategoriarkiv: Ukraina

Exceptionella händelser ger ny riktning på marknaden för kött och ägg

I mars 2022 skrev jag ett blogginlägg om utvecklingen på köttmarknaden med rubriken ”Nu avtar pandemins effekter på marknaden för kött – samtidigt som en ny kris blossar upp”. Den nämnda krisen har pågått ett drygt halvår nu och skapat ett betydligt hårdare tryck på resurser och plånbok i alla led av livsmedelssystemet – från bonde till konsument inklusive statskassan.

Foto: Shutterstock

Varje kvartal sammanställer jag svenska marknadsbalanser för kött och ägg. Resultatet av beräkningarna för första halvåret 2022 betyder följande:

  • Produktionen minskar svagt för nöt, gris och får medan den ökar svagt för matfågel och tydligt för ägg.
  • Importen ökar för alla grupper utom ägg och exporten ökar för alla grupper utom får.
  • Totalkonsumtionen per capita minskar svagt för gris och lite mer för ägg medan den ökar för övriga köttslag – total konsumtionsökning för kött är 2,1 procent.
  • Svensk marknadsandel, alltså förmågan att via svensk produktion tillgodose inhemsk efterfrågan, sjunker svagt för gris och tydligt för får, matfågel och nöt medan den stärks för ägg.

Jag bjuder på en bild som visar totalkonsumtionen av kött de senaste tio åren, men ni kan ta del av fler siffror här.

Några av er undrar säkert varför jag inte nämner mejerimarknaden över huvud taget, med tanke på att mjölkproduktionen är ett lok i det svenska djurbaserade lantbruket? Det beror helt enkelt på att jag inte gör kvartalsberäkningar för mejeriprodukter utan bara uppdaterar dessa siffror en gång per år, då marknadsbalansen för mejeriprodukter är mer komplicerad att göra och har fler inslag av grova schablontal.

Jag har resonerat med mina kunniga kollegor om den pågående utvecklingen och vi ser flera bottnar där marknadskrafter drar åt olika håll. Som rubriken för det här inlägget uttrycker har en rad extrema händelser påverkat livsmedelsmarknaden under flera år. Jag kan till att börja med konstatera att kurvorna i stora drag pekar i nygammal riktning som påminner om hur det såg ut mellan 1995 och 2015. Frågan är hur länge den nygamla riktningen håller i sig? Vi vill hur som helst poängtera att vi i alla fall inte kan tala om ett trendbrott i dagsläget. Jag sammanfattar några av de tyngre faktorerna:

När pandemin klingade av och restriktionerna lättade började vi äta mer på restaurang igen och vi vet att gäster i privata restauranger till stor del serveras importerat kött. Det går snabbare att återställa ett importflöde som hämtar varor på en gigantisk utlandsmarknad jämfört med att bygga upp svensk produktion av kött för att möta en snabb efterfrågeökning. Därför har importen snabbt kunnat komma tillbaka med full kraft och det ger förutom plus i importstatistiken även ett plus i konsumtionsstatistiken. Mer kött finns helt enkelt tillgängligt på marknaden just nu, eftersom importen ökat mer än vad den svenska produktionen minskat.  Kan det vara så att den intensiva fasen av vegotrenden mattas av och att en och annan konsument som tidigare dragit ner på köttkonsumtionen återgår till att äta lite mer kött igen? Jag drar den slutsatsen när jag läser de konsumentundersökningar jag ramlar över i min omvärldsbevakning, till exempel i Food & Friends skrift ”Matrapporten 2021”. Kanske tänker vi idag mer på att klara livsmedelsförsörjningen i kris än på parollen ”mindre men bättre kött”?

Under flera år har priset för nöt och gris till svenska producenter i bondeledet legat en bra bit över motsvarande prisnivåer i många andra EU-länder. På sistone har emellertid priskurvorna närmat sig varandra, framför allt för nötkött. När prispremien för svenskt kött minskar borde det verka hämmande på importen då många svenska kunder och konsumenter ser ett mervärde i svenskt kött, men trots det ser vi importökningar. Kronkursen har också betydelse, när kronan är svag som nu missgynnas importen. Å andra sidan har valutakursen länge varit ganska stabil runt 10,50 SEK/euro. Ytterligare en faktor som logiskt sett borde dämpa importen till Sverige är att utbudet av griskött minskat i flera EU-länder, bland annat Tyskland.  Om konsumenterna anser att gränsen för utgifter på kött är nådd kan de antingen välja att dra ner på konsumtionen eller att byta till billigare kött. Vi lägger en betydande andel på livsmedelsgruppen kött av våra totala matutgifter, den har legat omkring 14 procent de senaste åren vilket är samma andel som vi lägger på alkohol. Att importen ökar samtidigt som svensk marknadsandel minskar har sannolikt koppling till normaliseringen av restaurangbesöken efter pandemin, men även till att vegotrenden mattas av samtidigt som vi till mans strävar efter att minska våra utgifter när kostnaden för räntor, el samt annat vi har svårare att påverka stiger.

En ytterligare faktor som är värd att nämnas är att gränshandeln (och då tänker jag främst på norrmännens inköp av mat i Sverige) ökat igen när pandemirestriktionerna lyfts. Utländska invånares inköp av bland annat kött i Sverige räknas som konsumtion i Sverige och vi vet att kött är betydligt billigare här än i vårt västra grannland. Man kan tänka sig att norrmännen vill passa på att handla riktigt billigt när de besöker en svensk matbutik och då kanske ursprunget inte spelar jättestor roll. Vi har även fler utländska turister i Sverige idag än för ett eller två år sedan, men samtidigt är det fler svenskar som turistar och konsumerar i andra länder så jag tänker (utan att räkna ingående på turistflödena) att siffrorna tar ut varandra.

Slutligen några ord om äggmarknaden. Jag har bloggat om äggen tidigare, i samband med att fågelinfluensan slog hårt mot svenska äggbönder vintern och våren 2021. Att vi nu ser en produktionsökning på närmare 9 procent första halvåret, samtidigt som importen minskar och exporten ökar med stora tal och svensk marknadsandel skjuter i höjden till över 100 procent, betyder att marknaden håller på att normaliseras till läget före utbrottet av fågelinfluensa. Konsumentpriset på ägg gjorde ett skutt uppåt under andra kvartalet för att kompensera ökade kostnader att producera ägg och det skulle kunna dämpa konsumtionen av ägg på sikt.

Som avslutning gör jag en kort historisk tillbakablick som inramning till dagens utveckling.

  • Från EU-medlemskapets startår 1995 till och med omkring 2015 var trenden med ökad import av billigare kött från framför allt andra EU-länder men även Sydamerika tydlig. Konsumenterna var noga med att jämföra priser, medan mervärden kopplat till miljömässig och social hållbarhet hade mindre betydelse. En omfattande konsumtionsökning tillgodosågs till stor del av importerat kött samtidigt som produktionen av griskött dalade.
  • Omkring 2014-2015 började debatten om matproduktionens miljöpåverkan, klimatförändringar, antibiotika till djur och vikten av att varje konsument måste ta ansvar för en hållbar utveckling bubbla ordentligt. Två effekter var minskad import av kött och stärkt svensk marknadsandel, grundat i våra starka svenska mervärden. Dessa mervärden kommunicerades både inom ramen för de handlingsplaner som köttbranschen drev och av myndigheter som Jordbruksverket.
  • Vegotrenden dök upp något år därefter och från 2017 började köttkonsumtionen minska samtidigt som importen av kött fortsatte sin kräftgång och den svenska marknadsandelen uppvisade allt starkare siffror. Konsumtionen av kött minskade med ett par procent per år och rubrikerna i Jordbruksverkets nyheter om marknadsutvecklingen signalerade trendbrott. Intresset för vår köttkonsumtion från media och andra aktörer var stort.
  • Under pandemin präntades betydelsen av en stark inhemsk livsmedelsproduktion in i medvetandet hos allt fler svenska konsumenter, vi fick ett större kristänk helt enkelt. Och när vi inte kunde äta på restaurang som tidigare på grund av pandemirestriktionerna, minskade importen av kött ännu mer än tidigare samtidigt som våra egna livsmedelsproducenter gjorde vad de kunde för att täcka en ökad efterfrågan på svenskt kött i dagligvaruhandeln. Sammantaget innebar ändå vårt nya, men tillfälliga, sätt att leva en större nedgång av köttkonsumtionen – hela minus 3,8 procent 2020 – samtidigt som den svenska marknadsandelen steg till nya höjder.
  • I början av 2021 drabbades Sverige hårt av fågelinfluensaviruset, som slog ut omkring en femtedel av svenska värphöns. Den brist på svenska ägg som följde drev fram ökad import av ägg, på en marknad som vanligtvis har mycket hög andel svenska ägg.  
  • Redan under andra halvåret 2021 började priserna på drivmedel, energi, foder och gödningsmedel stiga. Orsakerna till ökade priser då var otjänligt väder som påverkade skördar och diverse flaskhalsar i samhället på grund av pandemin. Den ekonomiska situationen för många lantbrukare hårdnade och röster höjdes för högre producentpriser, men än såg vi inga tendenser till stigande matpriser i konsumentled.
  • Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en invasion av Ukraina med omedelbar påverkan på bland annat livsmedelsmarknaden. Många länder i EU och andra delar av världen är beroende av gas, olja och insatsvaror till mineralgödsel från Ryssland. Samtidigt bidrar både Ryssland och Ukraina till att täcka en betydande del av behovet av spannmål och andra vegetabilier på världsmarknaden. Den ryska invasionen av Ukraina har gett upphov till stora störningar i handeln, brist på vissa varor och kraftigt stigande priser.

/ Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare och en av kuggarna i Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp

Det finns förutsättningar för en lugnare prisutveckling för jordbrukets råvaror

Efterdyningarna till pandemin och Rysslands krig mot Ukraina har lett till kraftigt stigande priser på jordbrukets produkter och produktionsmedel. Marknaderna har dessutom präglats av stor nervositet med tvära prisförändringar som resultat. Det börjar dock finnas vissa tecknen som tyder på marknaderna är på väg in i en lugnare fas och med gradvis möjlighet till fallande priser.

Eventuell lösning av export av ukrainska jordbruksprodukter

Under ledning av Turkiet och under överinseende av FN har det inletts förhandlingar mellan Ukraina och Ryssland om att få till stånd export av ukrainska jordbruksprodukter från hamnar i Svarta havet. Sedan krigsutbrott har Ukraina varit helt avskärmade från att exportera via Svarta havet. Det har inneburit att en stor mängd spannmål och oljeväxter blivit kvar i ukrainska lager. En viss omledning av exporten har skett genom att utnyttja landtransporter till hamnar i bl.a. Rumänien och Polen. Utebliven export under våren 2022 kommer dessutom att leda till en akut brist på lagringsutrymme för de produkter som kommer att skördas inom de närmaste månaderna. Det väntas ett avtal mellan parterna som ska garantera säkra transporter av produkter från Ukraina. Genom att spannmål och oljeväxter från Ukraina blir tillgängliga på marknaden bör det leda till lägre priser även om skörden 2022 blir betydligt mindre än normalt p.g.a. kriget.

Odlingsbetingelser inför 2022 års skörd

Spannmål, gröda, sädesslag, skörd, vete. 
Foto: Shutterstock

Skördeutsikterna i några viktiga produktionsområden har förbättrats den senaste tiden. I USA var inledningen på odlingssäsongen ogynnsam med dåliga förutsättningar för både höst- och vårsådda grödor. Vädret har varit gynnsammare den senaste tiden vilket avspeglas i att en större andel av grödorna bedöms vara i bra kondition. Även i Kanada är förutsättningarna betydligt bättre än under fjolåret då skörden blev svag. I Ryssland har vädret varit gynnsamt under våren och inledningen av sommaren. Både produktion och export väntas öka jämfört med förra året.

I EU, särskilt i Frankrike, har höga temperaturer under försommaren påverkat avkastningsförmågan negativt. Regn har förbättrat skördeutsikterna men oro för en ny värmebölja kan få negativa konsekvenser för avkastningen i majsodlingen

Prisutveckling

Priserna på de ledande råvarubörserna har för vete fallit tillbaka under de senaste veckorna med cirka tio procent. Trots det relativt stora prisfallet ligger priserna fortfarande på historiskt sett mycket höga nivåer.

Kan de akuta problemen med exporten från Ukraina lösas och skördeutsikterna förblir gynnsamma finns förutsättningar för att priserna fortsätter att falla tillbaka dock knappast till de prisnivåer som brukar betraktas som normala. Den stora osäkerhetsfaktorn för marknaderna för jordbruksprodukter är tillgången till produktionsmedel och då i synnerhet energi och gödning. Rysslands begränsningar i utbudet av både fossil energi och gödning är potentiella hot mot jordbruksproduktionen i stora delar av världen. Det pågår anpassningsåtgärder att minska beroendet av Ryssland men omställningen tar tid och på kort sikt är alternativen få. Skulle tillgången på t.ex. kvävegödsel begränsas kraftigt med höga priser som följd är risken stor för en ny kraftig prisuppgång för spannmål och oljeväxter.

Jordbruksverkets Konkurrenskraftsgrupp

Priserna ökar i hela livsmedelskedjan

Det är många som rapporterar om matprisernas utveckling just nu, från jord till bord. Orsaken till det stora intresset är att Rysslands invasionskrig i Ukraina skapar stor oro och obalans på den globala livsmedelsmarknaden. Det tydligaste tecknet i vår del av världen är pris- och kostnadsökningar, medan man i fattigare länder även drabbas av brist på livsmedel och insatsvaror. I veckan läste vi att rysk blockad av Ukrainas hamnar kring Odessa gör att spannmål inte kan skeppas ut till köpare i länder som Egypten, Indonesien och Bangladesh. Innan krigets utbrott var det pandemin som påverkade produktion och transporter av mat i flera år.

Vy över lantbruk i Uppgränna, med en skymt av Visingsö. Foto: Scandinav Bildbyrå

SCB rapporterade redan i förra veckan om prisökningar till och med april 2022. Årsförändringen för KPI totalt, alltså inflationen, var 6,4 procent från april 2021 till april 2022. Det är den högsta inflationstakten sedan 1991 och SCB nämner bland annat livsmedelsområdet som drivande. Övriga sektorer med stor prisökning är drivmedel och el som är betydande insatsvaror i bland annat jordbruket.

Flera led påverkas i livsmedelskedjan

Om vi istället blickar in i livsmedelsindustrin publicerades nyligen en artikel i Jordbruksaktuellt där Livsmedelsföretagen tar upp akuta behov av att införa kortare aviseringstider och högre leveranspriser för att motverka fallande lönsamhet. Enligt den här artikeln anser de flesta av de tillfrågade företagen i förädlingsledet att man hittills inte blivit tillräckligt kompenserade för kostnadsökningar från sina kunder.

Samtidigt rapporterar dagligvaruhandeln om kraftigt stigande matpriser som även boostat omsättningen i handeln i april. Det kan vara bra att ha det i bakhuvudet när ni läser blogginlägget, eftersom vår statistik bara sträcker sig till och med mars 2022 och därmed missar den månad då konsumentprisökningarna tog fart på allvar. 

Jordbruksverket bedömer att det läge vi befinner oss i kräver att kostnadsökningarna fortplantas genom livsmedelskedjan för att alla led ska få de bästa möjliga förutsättningarna. Eftersom priserna på insatsvaror ändrats fort så kräver det i många fall att man frångår de ordinarie modellerna för prissättning.

Viktigt att veta om prisstatistiken

Jordbruksverket publicerar både officiell prisstatistik och prisstatistik som styrs av EU-förordningar. Vi publicerade prisindex till och med mars 2022 nu i veckan. Vår publicering sker alltid med en mindre eftersläpning i relation till SCB. Så vad har vi för bild av utvecklingen och är prisökningarna i respektive led rimliga för att täcka de stigande kostnaderna? Innan vi påbörjar vårt resonemang om prisernas förändring vill vi understryka följande:

  • Eftersom vår information framförallt är i form av prisindex som visar procentuell förändring i relation till ett basår och inte kronor och ören, är det svårt att ge svar på alla frågor.
  • Prisindexen visar en utveckling av baspriset, alltså är inte tillägg eller avdrag kopplat till kontrakt med i indexberäkningarna till skillnad från den EU-förordningsstyrda prisstatistiken som inkluderar tillägg och avdrag.
  • Vi har heller inte fullständig information om kostnader, påslag och marginaler i hela kedjan.
  • Ett ytterligare krux när vi jämför olika led är att avgöra hur det såg ut vid den tidsmässiga startpunkten i en jämförelse – rådde det balans då eller hade någon del av livsmedelskedjan eller några sektorer bättre lönsamhet än övriga?
  • Man kan inte förvänta sig samma prisutveckling i alla led när kostnaden för att producera en råvara ökar, eftersom denna råvara bara utgör en del av slutprodukten. Samtidigt har även leden efter bonden ökade kostnader för till exempel transport, energi och emballage.
  • Och, det här är viktigt, eftersom priser och kostnader ändras så snabbt idag är det nästintill omöjligt att göra korrekta analyser som gäller för längre tid än några veckor.

Ökade kostnader för insatsvaror fortplantas till konsumenten

I vår jämförelse som följer har vi utgått helt från officiell statistik i indexform och vi börjar med insatsvarorna. Jordbrukets kostnader har ökat kraftigt det senaste året, främst för gödning som ökat med hela 226 procent från mars 2021 till mars 2022! Även dieselpriset har ökat påtagligt, med 57 procent, liksom foderpriset som ökat med 44 procent.

Tufft för animalieproducenter

Animalieproducenterna har drabbats hårt av kostnadsökningarna eftersom de inte blivit kompenserade fullt ut via avräkningspriset. Det visar en jämförelse av avräkningspriser till bonden, där vi ser följande ökningar för samma period och där spannmål som är ett fodermedel blivit väldigt mycket dyrare samtidigt som avräkningspriset för framför allt kött och ägg ökat betydligt mindre:

  • Spannmål                +98 procent
  • Industrigrödor        +70 procent
  • Frukt & bär             -21 procent
  • Grönsaker               -3 procent
  • Potatis                     +67 procent
  • Nötkött                    +6 procent
  • Griskött                   +1 procent
  • Mjölk                      +24 procent
  • Ägg                         +9 procent

Hur har då priset för jordbruksvaror påverkats i hela kedjan, från jord till bord? För en handfull produkter finns indexserier i alla tre led, alltså:

  • A-index som visar vad primärproduktionen eller bondeledet får betalt vid försäljning till sina kunder
  • PPI-J som visar vad förädlingsindustrin, till exempel kvarnar, mejerier och slakterier, får betalt vid försäljning till sina kunder
  • KPI som visar vad detaljhandeln tar betalt och tillika vad slutkonsumenterna får betala

Spannmål i bondeled har vi jämfört med mjöl, gryn och hårt bröd i efterföljande två led. Jämförelsen visar att priset som spannmålsbonden får vid försäljning till nästa led nästan fördubblats medan priserna som förädlingsindustrin tar ut och som konsumenterna får betala ökat med 13 respektive 6 procent.

Ett liknande mönster fast betydligt mer modest syns för mjölksektorn, där priset till bonden ökat med 24 procent medan mejerier och handlare fått knappt 10 procent mer betalt.

För nötkött kastas bilden om en aning, konsumentpriset har liksom för spannmål och mjölk ökat minst men här är det istället slakteriernas intäkt som stigit mest. Såväl prisökningarna i sig som skillnaderna mellan olika led är betydligt mindre än för både spannmål och mjölk.

Vi avslutar med grissektorn, där konsumentpriset istället ökat mest medan slakteriernas intäkt vid försäljning till nästa led till och med sjunkit. Grisbonden fick ungefär lika mycket betalt i mars 2022 som i mars 2021, även om hen liksom andra animalieproducenter har fått högre kostnader för insatsvaror under den aktuella perioden.

Kostnadsökningarna påverkar hela livsmedelssektorn, inte minst jordbrukarna, men vi vill återigen understryka att vi i detta inlägg inte analyserat utgångsläget för aktörernas lönsamhet. Kostnadsökningarna kan betyda mer för vissa sektorer än andra, beroende på hur det står till med deras lönsamhet i grunden. I vår uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin kan du läsa mer om livsmedelskedjans konkurrenskraft och produktion.

Vi ska inte drista oss till att blicka så djupt in i kristallkulan, men vill ändå nämna att ett ytterligare orosmoment som tillkommit de senaste veckorna är torr väderlek. Vi älskar sol & värme till mans men tillväxten på åkrarna begränsas av bristen på nederbörd. Prognosen visar att det är regn på ingång i slutet av veckan (lagom till att skribenten Åsa ska springa Göteborgsvarvet…), men att mängderna är mindre än vad som behövs. Samma läge som i Sverige kan konstateras i flera stora spannmålsregioner, exempelvis Frankrike. Räntehöjningar som redan genomförts och finns i pipeline påverkar också såväl produktionen som konsumtionen av mat. Många lantbruk har stora lån och konsumenter med lån kan behöva se över sina matutgifter när räntorna stiger. Skörden och ränteläget är viktiga ämnen som vi kan komma att blogga om framöver.  

/Åsa Lannhard Öberg och Ulf Svensson, Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp

Uppdatering av läget i jordbrukssektorn april-maj 2022

Krisstöd till djurproduktion och växthusföretag ingår i regeringens krispaket. Foto: Christina Winter.

Kostnadsökningarna för jordbrukets produktionsmedel, som inleddes hösten 2021 och som accelererade efter krigsutbrott i Ukraina, har under de senaste månaderna lett till stigande priser även på jordbrukets produkter. Prishöjningar i producentledet har fortplantats till konsumentledet.

Regeringen presenterade i slutet av april ytterligare ett krispaket för jordbruket och fisket. Totalt föreslås 1,89 miljarder kronor i riktat stöd till animalie- och växthusproduktionen.

Under den senaste månaden har avräkningspriserna, alltså det pris lantbrukaren får för sina produkter, stigit på den svenska marknaden. De marknadsledande företagen inom både mjölk- och köttsektorn har höjt priserna till historiskt höga nivåer. Prisökningar är större för vissa produkter medan det varit svårare att höja priserna inom andra produktionsgrenar, som exempelvis ägg.

Konsumentpriserna, KPI, visar på en inflationstakt på 6,1 procent i mars 2022 jämfört med samma månad föregående år. Det är den högsta inflationstakten sedan 1991. Kraftiga prisökningar på el och drivmedel bidrar men även prisökningar på livsmedel.

Produktionen är fortsatt stabil även om det finns tendenser att efterfrågan på djur som köps in för uppfödning är något sviktande. Statistik över antalet semineringar av mjölkkor tyder inte på någon markant nedgång det finns inte heller några anmärkningsvärt stora köer till slakterierna.

Årets SAM-ansökningar, lantbrukarnas ansökningar om jordbruksstöd, visar på en viss nedgång i intresset att odla spannmål medan arealen med träda ökar något. Nivån på den areal som anmälts som träda innebär en återgång till det läge som rådde före torkan 2018.

Regeringen meddelade i slutet på april ett andra nationellt krispaket riktat mot jordbruket och fiske som ska komplettera åtgärderna i det redan beslutade åtgärdspaketet. Det första krispaketet innehöll ett riktat stöd med 300 miljoner till djurproduktion och växthusföretag samt 800 miljoner i sänkt dieselskatt.

Det nya krispaketet omfattar:

• 1 590 miljoner kronor till fjäderfä, gris, mjölk och nötkött, får och get (inkluderar medel från EU:s krisreserv om 90 miljoner kronor)

• 400 miljoner kronor i retroaktiv dieselskatteåterbetalning

• 50 miljoner kronor i utökat Norrlandsstöd

• 40 miljoner kronor till yrkesfisket

Jordbruksverket har fått i uppdrag att ge förslag till hur stöden till djurproduktion och växthusföretag samt det utökade nationella stödet i krispaketet kan utformas. Hur administrationen ska lösas är inte klart i nuläget.

Vi lägger löpande ut information om arbetet med krisstöden på jordbruksverket.se.

Deadline för utbetalning är sista september 2022 för EUs krisreservsstöd inklusive eventuell medfinansiering. För övriga stöd inom det tillfälliga ramverket för statsstöd är deadline för utbetalning sista december 2022.

/Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp

Uppdatering av läget i jordbrukssektorn mars 2022

Prisökningarna drabbar särskilt animalieproduktionen som är beroende av spannmålsfoder. Foto: Pixabay.

Jordbruksverket har på uppdrag av regeringen gjort en uppdatering av läget i jordbrukssektorn med anledning av kriget i Ukraina. Jordbruksverket gjorde motsvarande lägesbedömning i månadsskiftet januari/februari, då med anledning av de kraftigt stigande priserna på insatsvaror.

Krigsutbrottet i Ukraina har lett till ännu mera oro på världsmarknaden för jordbruksprodukter och produktionsmedel. Eftersom det råder stor osäkerhet om hur produktionen kommer att påverkas av kriget och av de handelssanktioner som införts har priserna för bland annat spannmål och oljeväxter fortsatt att stiga med stora variationer från dag till dag. Motsvarande prisutveckling gäller för foder, energi och gödning. Oron på marknaden har förstärkts av politiska åtgärder som olika länder infört för att skydda egna intressen. Bland annat har Ryssland infört exportförbud för spannmål och socker riktat mot länder i Euroasia-gruppen och Argentina har höjt exportskatten för sojamjöl.

Svenskt jordbruk har också påverkats av utvecklingen på den internationella marknaden. Producentpriserna i Sverige har ökat under den senaste månaden för bland annat mjölk, nötkött och griskött. Det kommer att innebära stigande livsmedelspriser för svenska konsumenter. Parallellt har även priserna på produktionsmedel fortsatt att stiga. Under den senaste månaden har i synnerhet priserna på gödning, foder och diesel stigit kraftigt.

Prisökningarna drabbar speciellt den spannmålsbaserade animalieproduktionen som baseras på inköpt foder. Det börjar komma indikationer på att jordbrukare överväger att dra ner på produktionen. För växtodlingen bedöms risken vara mindre att odlingen minskar under 2022 på grund av bristande lönsamhet.

Jordbruksverket bedömer att risken ökar för minskad lönsamhet i jordbrukssektorn under 2022 jämfört med föregående år. Bedömningen i januari 2022 pekade mot en försämrad lönsamhet med 1 miljard kronor jämfört med 2021, nu väntas lönsamheten falla  ännu mer.

Hur stor den väntade lönsamhetsförsämringen riskerar att bli är svår att beräkna och diskuteras mycket just nu, men den förväntas bli större än 1 miljard kronor under 2022.

Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp

Nu avtar pandemins effekter på marknaden för kött – samtidigt som en ny kris blossar upp

Kriser är nästan alltid av ondo men ibland utkristalliserar sig vinnare även i en krissituation. Trots att det är svårt att skymta något positivt med Covid-19 har betydelsen av en stark inhemsk livsmedelsproduktion blivit tydlig för allt fler svenska konsumenter under pandemin. Det syns bland annat i statistiken för köttmarknadens utveckling och i attitydmätningar som företag och organisationer gör.

I slutet av februari varje år publicerar SCB statistik för import och export helåret innan och då är det möjligt att tillsammans med Jordbruksverkets statistik för jordbruksproduktionen beräkna marknadsbalanser för olika sektorer. De huvudsakliga ingredienserna i mina marknadsbalanser är produktion, import, export, totalkonsumtion och svensk marknadsandel. Parametrar som är viktiga att följa för att till exempel få ett hum om den svenska konkurrenskraften och konsumenternas preferenser.

Jag fokuserar på animaliska livsmedel; kött, mejeriprodukter och ägg. Rubriken tar upp köttet, för ägg och mejeri är pandemins effekter inte lika tydliga och för äggsektorn är det förra årets utbrott av fågelinfluensa som satt störst spår på marknaden. Jag har bloggat om äggen tidigare.

Stora svängningar i importen av kött
Under pandemin minskade uteätandet kraftigt till förmån för större matutgifter i dagligvaruhandeln och fler måltider i hemmen. Det gjorde att importen av kött minskade mer än tidigare, eftersom efterfrågan på svenskt kött är betydligt högre när vi handlar i dagligvaruhandeln än när vi äter på restaurang. I perspektivet att vi i normala tider lägger nästan en tredjedel av våra utgifter för mat & dryck på restaurangbesök är det inte så konstigt att färre restaurangbesök under pandemin gav ringar på livsmedelsmarknaden. I takt med att vaccinationsgraden ökade och restriktionerna lättade gick vi successivt tillbaka till vårt tidigare sätt att leva och när restaurangsektorn fick tillbaka sina gäster avtog också importminskningen. Efter att ha minskat kraftigt 2020 ökade importen av animaliska livsmedel 2021 inom alla sektorer utom lammkött.

Konsumtionen av kött väcker intresse
Jag har bevakat marknadsutvecklingen för kött i flera decennier. Första halvan av den här perioden var intresset svagt för hur mycket kött vi åt, var det kom ifrån eller varför vi åt som vi gjorde. Vi vet alla att det ser helt annorlunda ut idag, av skäl kopplat både till värderingar och hållbarhet.

Konsumtionen av kött totalt ökade med knappt 1 procent 2021, det är den första ökningen sedan 2016. Uppdelat på köttslag minskade emellertid konsumtionen för allt utom matfågel, där ökningen var så pass stor att det gav en ökad konsumtion av kött totalt. Konsumtionen i slaktad vikt landade på 80,1 kg/capita.

Enligt tumregeln att halvera den nivån för att ge ett hum om hur mycket kött som hamnar på tallriken åt vi alltså cirka 40 kg kött/capita förra året. Den viktigaste orsaken bakom ökad köttkonsumtion 2021 var att importerat kött återkom när restaurangsektorn fick tillbaka sina gäster – det uppstod helt enkelt ett större utbud av kött igen. Ökningen ska också ses i ljuset av att minskningen på 3,8 procent 2020 var osedvanligt stor. Man kan bildligt uttrycka det som att köttkonsumtionen tillfälligt körde av vägen ett par år men att den nu är på väg tillbaka till tidigare hjulspår.

Men det finns också andra tänkbara förklaringar till ökningen och en av dem är att vegotrenden genomgått sin intensiva inledningsfas. Många trender är superheta till en början, vartefter några klingar av med tiden medan vissa normaliseras. I omvärldsbevakningen ser jag också att fokus hos många konsumenter, företag, organisationer och beslutsfattare flyttas allt mer mot ett annat område: hur vi ska stärka vår försörjningsförmåga. Oro i omvärlden får oss att grubbla över om och hur vi klarar kriser och vi agerar därefter, exempelvis genom att köpa mer mat med svensk märkning. Vi blir måna om att gynna en näringsgren vi absolut inte kan klara oss utan – och visst har djuren en viktig plats i ett robust svenskt lantbruk?

En annan faktor som kan ha haft viss inverkan på ökad köttkonsumtion är att gränshandeln fått fart igen, framför allt gentemot grannlandet i väster. Norska invånares inköp av livsmedel i Sverige klassas som svensk konsumtion och när gränshandeln var i princip stillastående under pandemin påverkade det också svenska konsumtionssiffror för kött negativt.

Stabil svensk marknadsandel för kött trots ökad import
Den positiva utvecklingen för svensk marknadsandel har varit tydlig i många år. Konsumentundersökningar visar att vi idag alltjämt rankar närproducerat och svenskt högt för många livsmedel, det framgår bland annat av Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev.

För kött totalt landade den svenska marknadsandelen på 72 procent förra året och det är samma nivå som 2020 – trots ökad import 2021. Variationen mellan köttslag är dock stor, från 31 procent för lammkött till 83 procent för griskött. Marknadsandelen för ägg sjönk från knappt 98 till 87 procent. I takt med att äggnäringen återhämtar sig från produktionsbortfallet som uppstod under fågelinfluensan så stiger även marknadsandelen igen. Den svenska marknadsandelen för mejeriprodukter totalt ökade ett par procentenheter till 72,5 procent.

Den svenska produktionsutvecklingen spretar
För äggsektorn orsakades importökningen på nästan 22 procent av att Sveriges äggproduktion minskade med över 14 procent till följd av utbrotten av fågelinfluensa i början av 2021. Importen ökade för att täcka efterfrågan på ägg. En anledning till produktionsminskningen för nötkött är att producenter sparade djur för att utöka sina besättningar, med syfte att möta en god efterfrågan på svenskt nötkött. Eftersom det är långa uppfödningstider för nötkreatur blir effekten ett längre tapp i hur många djur som skickas till slakt. Produktionen av matfågel och griskött ökade och för matfågel har ökningarna legat på omkring 5 procent årligen sedan 2019. På mejeriområdet steg invägningen svagt medan utvecklingen för de största kategorierna spretade – ökad produktion av ost, smör och mjölkpulver men minskad produktion av syrade mejeriprodukter och konsumtionsmjölk.

Stor kostnadsökning för svenskt lantbruk
Andra halvåret 2021 började priserna på jordbrukets insatsvaror stiga till följd av att pandemin skapat flaskhalsar i den globala ekonomin, höga energipriser, låga skördar, behov av att återuppbygga djurproduktion efter sjukdomsutbrott och fraktproblem. I Sverige steg även producentpriserna för kött, mjölk och ägg under året och jordbrukets sektorskalkyl visar att det ekonomiska resultatet för 2021 preliminärt blir samma som för 2020. Om vi istället blickar framåt har Jordbruksverket i samråd med LRF bedömt att resultatet för jordbrukssektorn riskerar att försämras 2022.

I början av året beslutade regeringen om en stödmiljard till svenskt lantbruk. I paketet finns bland annat ett riktat stöd till gris- och fjäderfäproducenter, liksom en höjd återbetalning till jordbruket av skatt på dieselolja med 2 kr/liter från och med den 1 juli 2022 och ett år framåt. Efter beslutet om stödmiljarden inledde Ryssland invasionen av Ukraina och det har gett ytterligare kostnadsökningar för mineralgödsel, foder, el och bränsle.

På kort sikt bedöms det inte uppstå några akuta problem för svenskt jordbruk och heller inte någon livsmedelsbrist. Det finns dock en oro för att det längre fram kan bli begränsad tillgång på en del insatsvaror. Vi hör även redan nu på nyheterna om svenska fiskebåtar som inte har råd att lägga ut från hamn på grund av höga bränslepriser och om lantbrukare som räknar på huruvida ekonomin går ihop om stallarna fylls med djur som behöver dyrt foder. Samtidigt stiger producentpriserna och vecka 12 aviserade större svenska slakterier rejäla höjningar för flera djurslag som kommer synas i Jordbruksverkets prismätningar inom kort. En utblick i EU visar att producentpriserna stiger även där och i Tyskland har nötköttspriserna haft en i det närmaste explosionsartad utveckling de senaste veckorna.

Även konsumenterna måste bidra till att täcka de ökade kostnaderna för livsmedelsproduktionen och stigande matpriser börjar ge avtryck på konsumentprisindex, det visar

SCBs beräkningar till och med februari i år. Priserna för mat och alkoholfri dryck har ökat med 2,2 procent årets första två månader och prisnivån i februari 2022 var 4 procent högre än ett år innan.

Jordbruksverket informerar löpande om hur det oroliga världsläget påverkar livsmedelsproduktionen, bland annat den blogg du just nu läser.  

/Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket

Vad vi gör med anledning av Rysslands invasion av Ukraina

EU-flagga mot blå himmel. Foto: Kentaroo Tryman, Scandinav bildbyrå

Jordbruket är en samhällsviktig funktion. Både inom Sverige och på EU-nivå tas nu en lång rad initiativ som ska motverka de negativa effekterna av kriget.

I Sverige

Jordbruksverket bevakar hur konsekvenserna blir av sanktionerna mot Ryssland och andra internationella beslut för lantbruket och livsmedelsindustrin. Vi samverkar med regeringen, andra myndigheter, branschorganisationer och privata aktörer för att skapa en gemensam lägesbild.

Jordbruksverket:

  • deltar tillsammans med näringsdepartementet i EU-kommissionens diskussioner om åtgärder för en ökad jordbruksproduktion 2022 och användning av krisreserven.
  • har upphandlat tjänster för isolering av sällskapsdjur från Ukraina med okänd hälsostatus eftersom rabies förekommer hos hundar och katter i Ukraina. Force majeure-undantag gäller för sällskapsdjur som kommer med sin ägare på flykt undan kriget.
  • har beredskap att införa åtgärder som beslutas på nationell eller EU-nivå.
  • har utformat dispenser för icke ekologiskt foder till djur som föds upp ekologiskt. Denna åtgärd infördes i januari med anledning av pandemin, men behovet bedöms öka med anledning av kriget i Ukraina
  • arbetar med att få ut den miljard i stöd till jordbruket som regeringen beslutat om med anledning av de höga kostnaderna för insatsvaror.
  • har tillsatt en analysgrupp som följer den ekonomiska utvecklingen i lantbruksnäringen.

Inom EU

Just nu pågår ett omfattande arbete på EU-nivå för att mildra effekter av invasionen samt stärka den EU-gemensamma marknaden på lång sikt. Detta omfattar bland annat:

  • flera förslag kopplat till den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, som ska underlätta produktionsökningar och motverka effekter av höga priser på insatsvaror. Exempelvis diskuteras möjlighet till skörd på ekologiska fokusarealer, utökade förskott på stöd samt aktivering av krisreserven för stöd till lantbruket.
  • förslag som underlättar möjligheten att ersätta produkter som handlats med inom de områden som berörs av krig eller sanktioner.
  • initiativet REPowerEU som innehåller förslag på åtgärder för priser, lageruppbyggnad och minskat beroende av gas från Ryssland.
  • en ny expertgrupp för livsmedelsberedskap som noga följer utvecklingen och föreslår åtgärder.
  • en referensgrupp för grissektorn och dess särskilt utsatta situation med anledning av risk för afrikansk svinpest, pandemin som inneburit prispress och det höga kostnadsläget för insatsvaror.

Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp

Kriget i Ukraina påverkar lantbruket på många sätt

Hamnen i Odessa. De ukrainska hamnarna är mer eller mindre obrukbara och de handelssanktioner som lagts på Ryssland gör att även denna export har stoppats. Foto: Pixabay.

Rysslands invasion av Ukraina och kriget som pågår får flera följdverkningar runt om i världen. Oron på marknaderna för jordbrukets produkter består, med stora prisförändringar från dag till dag. Under den senaste veckan har priserna stigit på flera områden. Jordbruksverket följer noga konsekvenserna för svenskt jordbruk och livsmedelsförsörjning. På EU-nivå följer man också situationen och har startat upp flera initiativ för att motverka negativa effekter på EUs jordbruk.

Kriget stoppar export från Ukraina och Ryssland
Det är omöjligt att lasta ut spannmål från Svarta havet, såväl från Ukraina som från Ryssland. Det återstår en del av 2021 års skörd som ännu inte har levererats. De ukrainska hamnarna är mer eller mindre obrukbara och de handelssanktioner som lagts på Ryssland gör att även denna export har stoppats. På kort sikt är det omöjligt att fullt ut ersätta de kvantiteter med spannmål som av olika skäl inte kan exporteras från svartahavsområdet. Runt om i världen har länder vidtagit åtgärder för att skydda sig mot prisökningarna. De importberoende länderna har tillåtet handel från flera länder och sänkt kvalitetskraven, medan andra länder begränsar möjligheterna till export.

Möjligheten att odla är begränsad
På kort sikt är det oron för den kommande vårsådden och skötsel av grödorna i Ukraina som dominerar. Det är främst majs och solrosor som ska sås under våren. Rena krigshandlingar begränsar möjligheterna men även att det råder brist på produktionsmedel som drivmedel, gödning och arbetskraft. På lite längre sikt är det osäkert hur stor del av landets areal som kommer att höstsås med vete. Vete är en stor exportvara från Ukraina, vid sidan om majs och solrosprodukter. Det är i nuläget svårt att avgöra hur stort produktionsbortfallet blir men utbudet från regionen kommer sannolikt att minska.

Bortfall av energi, foder och handelsgödsel drabbar hela EU
Ytterligare en osäkerhetsfaktor är vilka sanktioner som Ryssland kommer att sätta in mot omvärlden. Ryssland har redan förut skickat att handeln med råvaror kommer att begränsas men har inte i detalj specificerat vilka produkter som avses. För EU är bortfall av energi, foderprodukter och handelsgödsel särskilt kännbart.

Extra kännbart för bönder med djur
Sverige påverkas mindre av minskat utbud av spannmål från svartahavsområdet eftersom Sverige är nettoexportör av spannmål. Däremot kan minskad tillgång på handelsgödsel bli kännbar till sommaren/hösten 2022 då planeringen av höstsådden av spannmål och oljeväxter påbörjas. En hög prisnivå kommer sannolikt att gälla även för kommande spannmålsskörd i världen och tillika i Sverige, vilket tillsammans med höga priser på andra insatsmedel ger fortsatt kännbara negativa effekter för djurbönder.

/Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp
14 mars 2022