Kategoriarkiv: produktion

Stöd till 18 nya projekt för att främja ekologiska livsmedel

Jordbruksverket har sedan 2018 drivit ett regeringsuppdrag inom den svenska livsmedelsstrategin som handlar om att främja konsumtion, produktion och export av ekologiska livsmedel. Jordbruksverket projektleder och administrerar uppdraget, men verkstan finns hos branschaktörerna! Sedan start har vi beviljat cirka 125 miljoner kronor i utlysningar till ett hundratal projekt inom hela värdekedjan från forskning och primärproduktion till konsument, varav ungefär hälften är igång idag. Uppdraget har en egen sida på Jordbruksverkets webbplats som vi döpt till Så ska eko öka, kika gärna in där och läs mer om uppdraget och vad som hänt sedan vi drog igång.

Honungsros och humla. Foto: Åsa Lannhard Öberg

I januari utlyste vi 16 miljoner kronor till nya projekt i utlysning 8 och 9. Prioriterade områden för en pott om 10 miljoner kronor var nationella riktlinjer, rådgivning med fokus på mindre produktionsgrenar samt projekt som främjar förädling, försäljning och export. En pott om 6 miljoner kronor riktades till FOU-projekt.

Vi fick in 21 ansökningar i den större utlysningen och 23 ansökningar i FOU-utlysningen och beviljade stöd till 9 projekt i vardera potten. Ni kan läsa mer om dessa projekt på Så ska eko öka.

Målet med uppdraget är att vi tillsammans med branschaktörerna ska bidra till att regeringens två mål för den ekologiska marknaden 2030 nås:

  • ekologisk jordbruksmark ökar till 30 procent av total areal
  • andelen ekologiska livsmedel i offentliga kök ökar till 60 procent

Vägen mot målet har varit stabilt uppåtgående under lång tid innan uppdraget ens föddes, pådrivet av marknadskrafterna i form av konsumenternas ökade intresse för hållbar mat i kombination med idogt främjandearbete av marknadens aktörer. Men de senaste åren har den positiva utvecklingen för ekologisk mat avstannat, orsaken är bland annat trender och konkurrens på marknaden där andra hållbarhetsperspektiv lyfts fram och påverkar vad konsumenterna väljer att köpa. Senast igår kväll var det inslag på riksnyheterna om minskad försäljning av ekologisk mat 2021. Av många konsumentundersökningar och andra studier, till exempel Livsmedelsföretagens konjunkturbrev och Demoskops attitydundersökning genomförd på uppdrag av Sverigemärkning, framgår att svenskt och närproducerat är viktigast idag när konsumenter ska handla mat. Ekologiskt hamnar längre ner på listan.

Diagrammet visar en positiv utveckling som börjat avstanna sett till andel ekologisk mat och jordbruksmark.

Vi som jobbar med regeringens ekouppdrag gör vad vi kan med de verktyg vi har till förfogande, för att ge vitamininjektioner i alla delar av värdekedjan och främja våra ekologiska livsmedel. Samtidigt vet vi alla att marknadskrafterna är starka och växlande, ibland står stjärnorna inte optimalt för det man vill uppnå helt enkelt. 

Samtidigt som den svenska ekomarknaden andas viss mättnad ökar försäljningen i omvärlden, inte minst i flera EU-länder. Tyskland har den största försäljningen av ekologiska livsmedel räknat i värde och även en tydlig tillväxt. Att utnyttja potentialen på exportmarknaden tas upp i den åtgärdsplan som ligger till grund för vårt uppdrag och vikten av att öka exporten av svenska ekolivsmedel lyftes även fram i en workshop som Jordbruksverket bjöd in till i slutet av 2020. Därför har vi i de senaste utlysningarna riktat medel till exportfrämjande och vi har idag tre projekt igång som handlar om just detta! Utvecklingen av den svenska exporten av ekologiska livsmedel kan vi tyvärr inte mäta idag på samma sätt som vi kan när det gäller regeringsmålen att öka produktion och konsumtion, även om det finns studier och beräkningar gjorda av branschaktörer. Ekosekretariatet har därför planer på att inom ramen för uppdraget undersöka om och hur det är möjligt att ta fram statistik för utrikeshandel med ekologiska livsmedel.

//Åsa Lannhard Öberg, projektledare för ekouppdraget

Nu avtar pandemins effekter på marknaden för kött – samtidigt som en ny kris blossar upp

Kriser är nästan alltid av ondo men ibland utkristalliserar sig vinnare även i en krissituation. Trots att det är svårt att skymta något positivt med Covid-19 har betydelsen av en stark inhemsk livsmedelsproduktion blivit tydlig för allt fler svenska konsumenter under pandemin. Det syns bland annat i statistiken för köttmarknadens utveckling och i attitydmätningar som företag och organisationer gör.

I slutet av februari varje år publicerar SCB statistik för import och export helåret innan och då är det möjligt att tillsammans med Jordbruksverkets statistik för jordbruksproduktionen beräkna marknadsbalanser för olika sektorer. De huvudsakliga ingredienserna i mina marknadsbalanser är produktion, import, export, totalkonsumtion och svensk marknadsandel. Parametrar som är viktiga att följa för att till exempel få ett hum om den svenska konkurrenskraften och konsumenternas preferenser.

Jag fokuserar på animaliska livsmedel; kött, mejeriprodukter och ägg. Rubriken tar upp köttet, för ägg och mejeri är pandemins effekter inte lika tydliga och för äggsektorn är det förra årets utbrott av fågelinfluensa som satt störst spår på marknaden. Jag har bloggat om äggen tidigare.

Stora svängningar i importen av kött
Under pandemin minskade uteätandet kraftigt till förmån för större matutgifter i dagligvaruhandeln och fler måltider i hemmen. Det gjorde att importen av kött minskade mer än tidigare, eftersom efterfrågan på svenskt kött är betydligt högre när vi handlar i dagligvaruhandeln än när vi äter på restaurang. I perspektivet att vi i normala tider lägger nästan en tredjedel av våra utgifter för mat & dryck på restaurangbesök är det inte så konstigt att färre restaurangbesök under pandemin gav ringar på livsmedelsmarknaden. I takt med att vaccinationsgraden ökade och restriktionerna lättade gick vi successivt tillbaka till vårt tidigare sätt att leva och när restaurangsektorn fick tillbaka sina gäster avtog också importminskningen. Efter att ha minskat kraftigt 2020 ökade importen av animaliska livsmedel 2021 inom alla sektorer utom lammkött.

Konsumtionen av kött väcker intresse
Jag har bevakat marknadsutvecklingen för kött i flera decennier. Första halvan av den här perioden var intresset svagt för hur mycket kött vi åt, var det kom ifrån eller varför vi åt som vi gjorde. Vi vet alla att det ser helt annorlunda ut idag, av skäl kopplat både till värderingar och hållbarhet.

Konsumtionen av kött totalt ökade med knappt 1 procent 2021, det är den första ökningen sedan 2016. Uppdelat på köttslag minskade emellertid konsumtionen för allt utom matfågel, där ökningen var så pass stor att det gav en ökad konsumtion av kött totalt. Konsumtionen i slaktad vikt landade på 80,1 kg/capita.

Enligt tumregeln att halvera den nivån för att ge ett hum om hur mycket kött som hamnar på tallriken åt vi alltså cirka 40 kg kött/capita förra året. Den viktigaste orsaken bakom ökad köttkonsumtion 2021 var att importerat kött återkom när restaurangsektorn fick tillbaka sina gäster – det uppstod helt enkelt ett större utbud av kött igen. Ökningen ska också ses i ljuset av att minskningen på 3,8 procent 2020 var osedvanligt stor. Man kan bildligt uttrycka det som att köttkonsumtionen tillfälligt körde av vägen ett par år men att den nu är på väg tillbaka till tidigare hjulspår.

Men det finns också andra tänkbara förklaringar till ökningen och en av dem är att vegotrenden genomgått sin intensiva inledningsfas. Många trender är superheta till en början, vartefter några klingar av med tiden medan vissa normaliseras. I omvärldsbevakningen ser jag också att fokus hos många konsumenter, företag, organisationer och beslutsfattare flyttas allt mer mot ett annat område: hur vi ska stärka vår försörjningsförmåga. Oro i omvärlden får oss att grubbla över om och hur vi klarar kriser och vi agerar därefter, exempelvis genom att köpa mer mat med svensk märkning. Vi blir måna om att gynna en näringsgren vi absolut inte kan klara oss utan – och visst har djuren en viktig plats i ett robust svenskt lantbruk?

En annan faktor som kan ha haft viss inverkan på ökad köttkonsumtion är att gränshandeln fått fart igen, framför allt gentemot grannlandet i väster. Norska invånares inköp av livsmedel i Sverige klassas som svensk konsumtion och när gränshandeln var i princip stillastående under pandemin påverkade det också svenska konsumtionssiffror för kött negativt.

Stabil svensk marknadsandel för kött trots ökad import
Den positiva utvecklingen för svensk marknadsandel har varit tydlig i många år. Konsumentundersökningar visar att vi idag alltjämt rankar närproducerat och svenskt högt för många livsmedel, det framgår bland annat av Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev.

För kött totalt landade den svenska marknadsandelen på 72 procent förra året och det är samma nivå som 2020 – trots ökad import 2021. Variationen mellan köttslag är dock stor, från 31 procent för lammkött till 83 procent för griskött. Marknadsandelen för ägg sjönk från knappt 98 till 87 procent. I takt med att äggnäringen återhämtar sig från produktionsbortfallet som uppstod under fågelinfluensan så stiger även marknadsandelen igen. Den svenska marknadsandelen för mejeriprodukter totalt ökade ett par procentenheter till 72,5 procent.

Den svenska produktionsutvecklingen spretar
För äggsektorn orsakades importökningen på nästan 22 procent av att Sveriges äggproduktion minskade med över 14 procent till följd av utbrotten av fågelinfluensa i början av 2021. Importen ökade för att täcka efterfrågan på ägg. En anledning till produktionsminskningen för nötkött är att producenter sparade djur för att utöka sina besättningar, med syfte att möta en god efterfrågan på svenskt nötkött. Eftersom det är långa uppfödningstider för nötkreatur blir effekten ett längre tapp i hur många djur som skickas till slakt. Produktionen av matfågel och griskött ökade och för matfågel har ökningarna legat på omkring 5 procent årligen sedan 2019. På mejeriområdet steg invägningen svagt medan utvecklingen för de största kategorierna spretade – ökad produktion av ost, smör och mjölkpulver men minskad produktion av syrade mejeriprodukter och konsumtionsmjölk.

Stor kostnadsökning för svenskt lantbruk
Andra halvåret 2021 började priserna på jordbrukets insatsvaror stiga till följd av att pandemin skapat flaskhalsar i den globala ekonomin, höga energipriser, låga skördar, behov av att återuppbygga djurproduktion efter sjukdomsutbrott och fraktproblem. I Sverige steg även producentpriserna för kött, mjölk och ägg under året och jordbrukets sektorskalkyl visar att det ekonomiska resultatet för 2021 preliminärt blir samma som för 2020. Om vi istället blickar framåt har Jordbruksverket i samråd med LRF bedömt att resultatet för jordbrukssektorn riskerar att försämras 2022.

I början av året beslutade regeringen om en stödmiljard till svenskt lantbruk. I paketet finns bland annat ett riktat stöd till gris- och fjäderfäproducenter, liksom en höjd återbetalning till jordbruket av skatt på dieselolja med 2 kr/liter från och med den 1 juli 2022 och ett år framåt. Efter beslutet om stödmiljarden inledde Ryssland invasionen av Ukraina och det har gett ytterligare kostnadsökningar för mineralgödsel, foder, el och bränsle.

På kort sikt bedöms det inte uppstå några akuta problem för svenskt jordbruk och heller inte någon livsmedelsbrist. Det finns dock en oro för att det längre fram kan bli begränsad tillgång på en del insatsvaror. Vi hör även redan nu på nyheterna om svenska fiskebåtar som inte har råd att lägga ut från hamn på grund av höga bränslepriser och om lantbrukare som räknar på huruvida ekonomin går ihop om stallarna fylls med djur som behöver dyrt foder. Samtidigt stiger producentpriserna och vecka 12 aviserade större svenska slakterier rejäla höjningar för flera djurslag som kommer synas i Jordbruksverkets prismätningar inom kort. En utblick i EU visar att producentpriserna stiger även där och i Tyskland har nötköttspriserna haft en i det närmaste explosionsartad utveckling de senaste veckorna.

Även konsumenterna måste bidra till att täcka de ökade kostnaderna för livsmedelsproduktionen och stigande matpriser börjar ge avtryck på konsumentprisindex, det visar

SCBs beräkningar till och med februari i år. Priserna för mat och alkoholfri dryck har ökat med 2,2 procent årets första två månader och prisnivån i februari 2022 var 4 procent högre än ett år innan.

Jordbruksverket informerar löpande om hur det oroliga världsläget påverkar livsmedelsproduktionen, bland annat den blogg du just nu läser.  

/Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket

Vad vi gör med anledning av Rysslands invasion av Ukraina

EU-flagga mot blå himmel. Foto: Kentaroo Tryman, Scandinav bildbyrå

Jordbruket är en samhällsviktig funktion. Både inom Sverige och på EU-nivå tas nu en lång rad initiativ som ska motverka de negativa effekterna av kriget.

I Sverige

Jordbruksverket bevakar hur konsekvenserna blir av sanktionerna mot Ryssland och andra internationella beslut för lantbruket och livsmedelsindustrin. Vi samverkar med regeringen, andra myndigheter, branschorganisationer och privata aktörer för att skapa en gemensam lägesbild.

Jordbruksverket:

  • deltar tillsammans med näringsdepartementet i EU-kommissionens diskussioner om åtgärder för en ökad jordbruksproduktion 2022 och användning av krisreserven.
  • har upphandlat tjänster för isolering av sällskapsdjur från Ukraina med okänd hälsostatus eftersom rabies förekommer hos hundar och katter i Ukraina. Force majeure-undantag gäller för sällskapsdjur som kommer med sin ägare på flykt undan kriget.
  • har beredskap att införa åtgärder som beslutas på nationell eller EU-nivå.
  • har utformat dispenser för icke ekologiskt foder till djur som föds upp ekologiskt. Denna åtgärd infördes i januari med anledning av pandemin, men behovet bedöms öka med anledning av kriget i Ukraina
  • arbetar med att få ut den miljard i stöd till jordbruket som regeringen beslutat om med anledning av de höga kostnaderna för insatsvaror.
  • har tillsatt en analysgrupp som följer den ekonomiska utvecklingen i lantbruksnäringen.

Inom EU

Just nu pågår ett omfattande arbete på EU-nivå för att mildra effekter av invasionen samt stärka den EU-gemensamma marknaden på lång sikt. Detta omfattar bland annat:

  • flera förslag kopplat till den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, som ska underlätta produktionsökningar och motverka effekter av höga priser på insatsvaror. Exempelvis diskuteras möjlighet till skörd på ekologiska fokusarealer, utökade förskott på stöd samt aktivering av krisreserven för stöd till lantbruket.
  • förslag som underlättar möjligheten att ersätta produkter som handlats med inom de områden som berörs av krig eller sanktioner.
  • initiativet REPowerEU som innehåller förslag på åtgärder för priser, lageruppbyggnad och minskat beroende av gas från Ryssland.
  • en ny expertgrupp för livsmedelsberedskap som noga följer utvecklingen och föreslår åtgärder.
  • en referensgrupp för grissektorn och dess särskilt utsatta situation med anledning av risk för afrikansk svinpest, pandemin som inneburit prispress och det höga kostnadsläget för insatsvaror.

Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp

Nu är vi BVD-fria, en guldstjärna till alla som gjort det möjligt!

Nyligen fick Sverige officiell status av EU som fritt från nötkreaturssjukdomen Bovin virusdiarré (BVD). Det är en stor framgång för svenska lantbrukare som i många år arbetat hårt för att få bukt med sjukdomen och för det unika samarbete vi har mellan näring och myndigheter i djurhälsofrågor.

Kalvar. Foto: Scandinav

– När programmet inleddes 1993 var vi pionjärer. Internationellt var det inte många forskare eller veterinärer utanför Norden som då trodde på att man skulle kunna utrota sjukdomen. Men de svenska mjölk- och nötköttsproducenterna och deras djurhälsoorganisationer var beredda att satsa på ett frivilligt bekämpningsprogram. Nu har de fått många efterföljare ute i Europa och övriga världen.

Jordbruksverket har stöttat bekämpningsprogrammet ekonomiskt, infört föreskrifter med obligatoriska åtgärder i slutfasen för att få med alla nötkreatur och drivit på i frågan att det skulle bli möjligt att få officiell fristatus inom EU. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har bidragit med forskning om hur sjukdomen kan bekämpas och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har bidragit med epidemiologisk kunskap och analyser av prover. Mejeri- och slakterinäringen har också stöttat under vägen bland annat med krav på anslutning till programmet.

Det senaste fallet av BVD konstaterades 2011 och från och med 2014 har Sverige ansetts vara fritt, men inte förrän nu har det funnits möjlighet att få officiell status som fri från BVD inom EU.

Den ekonomiska vinsten för den svenska mjölk- och nötköttsproducenterna har varit att bli av med de kostnader och uteblivna intäkter som sjukdomen gav genom lägre mjölkproduktion, luftvägsproblem, missbildade kalvar, lägre tillväxt, fler semineringar per dräktighet, förlängda kalvningsintervall och ökad dödlighet på grund av nedsatt immunförsvar. Men det var också psykologiskt jobbigt för många bönder när kalvhälsan blev så dålig trots att de gjorde allt de kunde för att djuren skulle må bra, innan de fått veta vad det berodde på. Ur ett samhällsperspektiv är också det minskade behovet av antibiotika, när kalvhälsan förbättrats, viktig.

Kalvar, betesmark. Foto: Scandinav

Detta innebär den officiella statusen
Enligt EUs lagstiftning ställs särskilda hälsokrav på nötkreatur som flyttas till medlemsstater som är fria från sjukdomen, vilket innebär att det nu är förbjudet att föra in annat än BVD-fria nötkreatur till Sverige. Kraven gäller både vid förflyttningar från medlemsländer och från länder utanför EU.
När vi säljer nötkreatur från Sverige behövs inga individtester utan den nationella övervakningen räcker. Frihet från djursjukdomar gynnar ju också export och i många exportavtal till tredje land finns krav när det gäller BVD.

Tack vare den officiella statusen kan nu det frivilliga bekämpningsprogrammet upphöra liksom de föreskrifter om obligatorisk BVD-kontroll som fortsatt att gälla efter att sjukdomen utrotats. Det innebär att alla anläggningar i Sverige med nötkreatur räknas som fria framöver och ingen anslutning kommer behövas av enskilda anläggningar. BVD-programmet ersätts med en nationell övervakning med analys av tankmjölk och blodprover från djur som går till slakt. Om det finns misstanke om eller konstaterade fall av BVD på en anläggning kommer Jordbruksverket införa restriktioner för förflyttningar och besluta om åtgärder för att bekämpa smittan.

/Lena Hult som är veterinär på Jordbruksverket och som jobbat i många år med BVD-programmet

Läget i svenskt jordbruk inför 2022

Kostnaderna för de flesta produktionsmedel som används i jordbruket har ökat mycket snabbt och till historiskt sett rekordhöga nivåer. Foto: Scandinav.

Snabba kostnadsökningar under senare delen av 2021 har gjort att det spridit sig en stark oro i jordbrukssektorn om den framtida lönsamheten. Jordbruksverket har i samarbete med näringen gjort en analys av hur olika faktorer kan komma att påverka lönsamheten under 2022.

Möjligheter

Avräkningspriserna har utvecklats starkt för flera viktiga produkter under 2021 och prognoser tyder på en fortsatt relativt stark prisnivå  under 2022.

Höstsådden av spannmål och oljeväxter blev stor under hösten 2021 vilket vid normal väderlek ger förutsättningar för en stor skörd nästa år och minskar behovet av en omfattande vårsådd.

Tillgång på foder är generellt sett god vilket är en stor skillnad jämfört med krisåret 2018. Det finns inga tecken som tyder på utslaktning av djur.

Torkkrisen 2018 ledde till ett stort inkomsttapp för jordbruket. Några relativt goda år har givit möjligheter att åter börja bygga upp reserver på företagen.

Hot

Konjunkturutvecklingen i samhället pekar mot tilltagande inflation och stigande räntor.

Kostnaderna för de flesta produktionsmedel som används i jordbruket har ökat mycket snabbt och till historiskt sett rekordhöga nivåer. Även kostnader för frakter har gått upp kraftigt. Det drabbar särskilt jordbruket eftersom sektorn är starkt beroende av frakter både av insatsvaror och av de färdiga produkterna.

Det finns risk att det kan bli brist på vissa produktionsmedel. Kvävegödsel är ett annat produktionsmedel där brist kan uppstå, läget är särskilt känsligt för gödning då handeln kan bli en bricka i ett storpolitiskt spel.

Höga priser på kraftfoder gör att djur nu utfodras mer med grovfoder vilket ger en långsammare tillväxt. På sikt finns det viss risk för underutfordring och sämre hull vilket i sin tur ger en sämre djurvälfärd och medför risker för djurhälsan.

Premiärledet har en svag ställning i livsmedelskedjan och eventuella prisökningar kan få svårt att slå igenom.

Ökad inflationstakt i stort kan leda till att konsumenterna minskar efterfrågan på livsmedel av hög kvalitet.

Utblick mot 2022 – lönsamhet

Utgångsläget för svenskt jordbruk inför 2022 är blandat med både möjligheter och hot. Fortsatt risk för stigande priser för insatsvaror och svårigheter att höja priserna ytterligare kan i ett negativt scenario leda till att jordbruket tappar en miljard kronor i sektorsinkomst under 2022 jämfört med 2021, medan bl.a. stigande produktpriser mildrar inkomstbortfallet.

Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare

Se hit projektidéer som kan främja ekomarknaden!

Jordbruksverket har i cirka fyra år drivit ett regeringsuppdrag inom den svenska livsmedelsstrategin som handlar om att främja konsumtion, produktion och export av ekologiska livsmedel. Uppdraget har en egen sida på Jordbruksverkets webbplats som vi döpt till ”Så ska eko öka”, kika gärna in och läs mer om uppdraget.

Målet med uppdraget är att vi tillsammans med branschaktörerna ska bidra till att regeringens två mål för den ekologiska marknaden 2030 nås. Alltså att den ekologiska jordbruksmarken ökar till 30 procent av total areal samt att andelen ekologiska livsmedel som köps in till offentliga kök ökar till en andel av 60 procent. Vägen mot målet har varit tydlig under lång tid innan uppdraget ens föddes, eldad av marknadskrafterna i kombination med idogt främjandearbete av marknadens aktörer. Men nu har den positiva utvecklingen för ekologiskt avstannat, orsaken är bland annat trender och konkurrens på marknaden där andra hållbarhetsperspektiv lyfts fram och påverkar vad konsumenterna väljer att köpa.


Diagram som visar andelen ekologisk mat i offentliga kök respektive andelen jordbruksmark med ekologisk produktion.

Jordbruksverket projektleder och administrerar uppdraget, men verkstan finns hos branschaktörerna! Från sommaren 2018 till i dag har vi genomfört nio utlysningar av sammanlagt drygt 130 miljoner kronor till projekt inom hela värdekedjan, från forskning och primärproduktion till konsument. De första sju utlysningarna renderade 77 projekt, varav många idag är avslutade eller på sluttampen. På sidan Så ska eko öka finns en artikelserie i tio delar som skrevs av Agrovektor i Ekoweb 2019-2020 på uppdrag av Jordbruksverket och den handlar om de projekt som kom till stånd med hjälp av medel i våra första utlysningar. Och framöver ska vi kommunicera hur det går med de pågående projekten, som i många fall är en fortsättning på tidigare projekt.

I dagarna har vi publicerat den åttonde utlysningen (regler, förädling-försäljning, rådgivning och export) och den nionde (FOU) utlysningen av totalt 16 nya miljoner kronor. Sitter du på en projektidé? Missa då inte  att kolla om den passar in på våra kriterier.

Vi som jobbar med ekouppdraget är taggade att göra vad vi kan för att bidra till att vända trenden med hjälp av den verktygslåda uppdraget erbjuder. Jag skulle även vilja sammanfatta vad en kund jag pratade med häromdagen uttryckte – en av dem som trots svackan för ekologiska livsmedel ser ljust på framtiden: ”nu är det dags för oss ekoproducenter att ta tillbaka makten över marknaden”. Ett område vi prioriterar i de pågående utlysningarna riktar sig just till projekt som kan underlätta för producenterna att nå förädlings- och konsumentmarknaden, antingen via befintliga eller nya kanaler.

//Åsa Lannhard Öberg, projektledare för ekouppdraget

Vad händer 2022?

Pandemin fortsätter att pressa marknaderna med sjukfrånvaro och restriktioner och det påverkar även livsmedelsmarknaden. Men trenden med ökat intresse för svensk och närproducerad mat under pandemin är positiv. Foto: Carl Bredberg, Scandinav.

En nybildad konkurrenskraftsgrupp på Jordbruksverket bevakar jordbrukets konkurrenskraft med syftet att bidra till de bästa möjliga besluten ur alla hållbarhetsperspektiv; ekonomiska, sociala och miljömässiga. Här spanar vi framåt och listar några av de händelser vi tror kommer ha störst påverkan på jordbruksföretagen under 2022.

Året startar i prishöjningar på inhemska varor men priserna på insatsvaror kan ändå ge ett besvärligt lönsamhetsläge och sjukdomsutbrott på människor och djur utgör fortsatta orosmoln.

Under hösten 2021 har vi sett prisökningar på spannmål och mjölk och nu efter helgerna kom även en höjning av nötköttspriset. Grön omställning som ger dyrare produktionskostnader och hårdare konkurrens om produktionsmedel kan leda till att de höga priserna består.

Under 2021 har vi sett också upplevt skenande priser på insatsvaror som gödning, diesel, foder och el.  Om dessa inte återgår till mer normala nivåer eller matchas av ytterligare prisökningar på vegetabilier och animalier pressas lönsamheten såväl i svenskt lantbruk som globalt.

De största flaskhalsarna kommer troligen att vara naturgastillgång och transporter. EU har ganska små egna naturgastillgångar och viktiga leveranser kommer från Ryssland via gasledningen Northstream 1. Vid kall väderlek behövs mer av gasen för uppvärmning och det blir mindre över till industrin. Naturgas är också en viktig råvara för tillverkning av kvävegödning så priserna på naturgas påverkar därför jordbruket starkt.

Fortsatt höga priser på insatsvaror ger jordbrukarna motiv för att allt snabbare övergå till precisionsodling och på andra sätt effektivisera driften.

Klart är att även 2022 blir ett år där externa händelser har stor potential att påverka jordbruket. Det gäller att ha en stabil grund att stå på när omvärlden ständigt förändras.

Marie Törnqvist, Konkurrenskraftsgruppen

Smittor på djur och människor
Vi är innerligt trötta på detta, men pandemin fortsätter att pressa marknaderna med sjukfrånvaro och restriktioner och det påverkar även livsmedelsmarknaden. Trenden med ökat intresse för svensk och närproducerad mat fick extra bränsle under pandemin när restaurangmåltider byttes mot hemlagad mat. Det är tydligare var maten kommer ifrån när vi köper den själva! Även om restriktionerna klingar av så småningom kommer vi att jobba och äta hemma i större utsträckning än tidigare vilket innebär att de stärkta marknadsandelar vi ser för bland annat kött kan komma att bli kvar.

Läget med fågelinfluensa är oroande och ser ut som vid ingången av föregående år som var ett av de besvärligaste vi sett med omfattande utslagning av värphöns och tomma ägghyllor i butik under en period. Den afrikanska svinpesten har lugnat sig något men det finns orosmoln i form av nyligen upptäckt smitta i Italien.

Inrikespolitik på den inhemska agendan
Sverige är det valår och några intressanta hållpunkter är hantering av förslagen i utredningen om fossilfritt jordbruk, fortsatt hantering av elmarknaden, eventuellt slopande av skattefrihet för biobränslen med mera.

EU-politik på väg mot omställning och införande av nya CAP
Frankrike som ambitiös ordförande i EU borgar för en händelserik vår med försök att baxa flera tunga lagstiftningar i mål, som exempelvis migrationspaket, beskattning av internationella IT-företag, arbetsrätt, med mera.

Miljö- och klimat
Det finns många initiativ rörande miljö och klimat som berör jordbruket. Alla kommer sannolikt inte att beslutas och bli verklighet under 2022, men i flera fall finns långt gångna förslag på EU-nivå. Aktuellt under 2022 är beslut om ogräsmedlet glyfosat, EUs typologi för gröna investeringar som Frankrike försöker ta i mål, åtgärder för hållbar kolanvändning samt ytterligare åtgärder som ska göra verklighet av Gröna Given och EUs ”Farm2Fork”-strategi.

Ny djurskyddslagstiftning 2023
Under året väntas också  förslag till ny EU-politik på flera områden som rör jordbruket: minimibeskattning för företag, nytt regelverk för ekologisk produktion samt skötsel av mark och datadelning.

Aktuellt under 2022 är arbete inför den nya djurskyddslagstiftning inom EU som Kommissionen ska lägga fram förslag på 2023. I arbetet kommer frågor kring exempelvis burhållning av djur och ensamhållning av kalv att diskuteras. Det kommer också troligen finnas ett ökat fokus på djurvälfärdsaspekter relaterat till avel som exempelvis problem med bröstbenskador hos värphöns och benproblem hos slaktkyckling.

Strategiska planerna
Nu när Sverige har lämnat in den svenska strategiska planen till EU-kommissionen kommer nästa steg – godkännandet. De strategiska planerna, som bestämmer medlemsländernas stödpaletter för perioden 2023-2027, och EU-kommissionens synpunkter på dessa, kommer att påverka företagen. Dels ändras stöden nationellt och dels kan skillnader i medlemsländernas  val påverka konkurrensförhållandena mellan länder.

I skrivande stund har 19 medlemsländer lämnat in sina planer i tid medan 8 kvarstår. Bland annat har de nyvalda lantbruksministrarna i Tyskland och Tjeckien gjort halvhalt för att göra om sina föregångares förslag.

Spänt läge mellan Ryssland och omvärlden
Det spända läget mellan Ryssland och omvärlden verkar inte lätta. Samtidigt som det höga kostnadsläget ger stöd åt stigande priser på spannmål, mjölk och kött så har vi 2014 års ryska importstopp i ganska färskt minne. Då såg vi överskott och kraftiga nedgångar i priserna på lantbrukets produkter, innan de letade sig till alternativa exportmarknader. 

Läget i Ukraina, EUs reaktioner på ryska önskemål kring försvarssamarbeten och kommande beslut för Northstream 2 kan påverka handelsmöjligheter, handelsströmmar och priser på energi och andra råvaror.

Även Kinas produktion av vissa insatsmedel och efterfrågan på råvaror tillsammans med hur dess relationer till EU och Litauen utvecklas kan ge effekter på jordbrukets marknader.

Klart är att även 2022 blir ett år där externa händelser har stor potential att påverka jordbruket. Det gäller att ha en stabil grund att stå på när omvärlden ständigt förändras.

/Konkurrenskraftsgruppen

Vi bevakar frågor kring jordbrukets konkurrenskraft. Bevakningen ska bidra till att Jordbruksverket fattar de bästa möjliga besluten ur alla hållbarhetsperspektiv, ekonomiska, sociala och miljömässiga.


[1]

Ny lag för att skydda producenter och leverantörer

Den 1 november trädde lagen om förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter i kraft. På Konkurrensverket, som utsågs till tillsynsmyndighet, finns därför en helt ny avdelning på plats. Syftet med lagen är att skydda leverantörer mot oschysta handelsmetoder och motverka den obalans i förhandlingsstyrka som kan råda mellan köpare och säljare av jordbruks- och livsmedelsprodukter. Det har betydelse för företagens konkurrenskraft och lönsamhet och kan i förlängningen bidra till att nå målen i den svenska livsmedelsstrategin.

Vi bjöd in Katarina Gillblad som är sakkunnig ekonom på den nya Enheten för otillbörlig handel, som även består av sex jurister specialiserade på den nya lagstiftningen.

Ny enhet för otillbörliga handelsmetoder svarar på frågor och bedriver tillsyn. Foto: Konkurrensverket.

Får ett företag avboka julbord med kort varsel och räknas snus som livsmedel?

Enheten för otillbörlig handel, får för tillfället ta emot väldigt många frågor, säger Katarina. Med införandet av en helt ny lagstiftning är ju inte det så konstigt. Men frågorna skiljer sig så enormt mycket åt! Det har handlat om huruvida snus räknas som livsmedel och därmed täcks av lagstiftningen. Om det är ok att fortsätta betala för leveranser av potatis 45 dagar efter leverans i enhetlighet med gamla överenskommelser. Om det är okej för större företag att avboka sina julbordsbokningar med kort varsel. Om hur konsekvenserna av den nya lagen ska utvärderas…..

Jag skulle kunna räkna upp många, många fler frågor. Ett sätt för oss att försäkra oss om att fler än de som kontaktat oss får ta del av svaren är att publicera ett urval av dem i vårt nyhetsbrev och på webbsidan.

  • Vägledningen hittar du här som beskriver vad som gäller, vem det gäller och hur det går till i praktiken.  

Träffa oss eller ring

Eller, vad sägs om att träffa oss? Vi vill gärna träffa er. Vi deltar gärna på branschmöten eller andra former av träffar för att besvara era frågor. Vill ni exempelvis veta mer om lagstiftningen, vad som händer när vi får in tips om otillbörliga handelsmetoder och hur vi driver processen vidare? Kontaktuppgifterna för att boka in ett möte finns på den här sidan, längst ner.

Eller kontakta mig gärna! Du som vill tipsa oss om något som inte går rätt till kan välja att vara anonym och hanteras med sekretess.

/Katarina Gillblad 08-700 15 35 katarina.gillblad@kkv.se


Precisionsbekämpning – hur långt har utvecklingen kommit och hur ser framtidens växtskydd ut?

Ett sätt att både minska risker och öka effektiviteten vid bekämpningsinsatserna i odlingen är att öka precisionen vid bekämpningen. Jordbruksverket har på uppdrag av Växtskyddsrådet nyligen släppt en kartläggning över nuläget inom precisionstekniken där möjligheter och hinder beskrivs.

Precisionsbekämpning av skadegörare och ogräs är ett område som förutspås leda till stora kostnadsbesparingar och miljövinster genom minskad användning av kemiska växtskyddsmedel. Den moderna växtodlingen befinner sig i en process av omfattande digitalisering och snabb teknisk utveckling. Med hjälp av avancerade mät- och analysmetoder kan automatiserad styrning av skötselåtgärder utföras med hög precision som ger bättre ekonomi och minskad påverkan på hälsa och miljö.

Ogräsrensande robot i skånskt betfält. Foto: Frans Johnsson

Med ny teknik styrs växtskyddsinsatserna till den plats de verkligen behövs och gör nytta. Framöver kommer också nya bekämpningsmetoder som laserstrålar, UV-ljus och självstyrande jaktdrönare.

– För att de miljömässiga och ekonomiska möjligheterna med precisionsbekämpning ska kunna realiseras krävs det stora investeringar i utrustning och kompetens hos odlarna men också en kunskapsuppbyggnad hos rådgivande organisationer och ansvariga myndigheter.

Sunita Hallgren, Växtskyddsrådets sekretariat.

Framtiden

En del tillämpningar finns redan ute på marknaden och i kartläggningen ges en del exempel på vilka investeringskostnader som de i dagsläget innebär. Det är viktigt att de investeringar som de nya teknikerna innebär kan räknas hem i ökad effektivitet eller minskade utgifter. Inom vissa områden bör det övervägas om det finns behov av investeringsstöd eller andra riktade insatser.

Det är utan tvekan så att ökad precision i bekämpningen är viktigt för att minska beroendet av växtskyddsmedel i svensk odling men samtidigt kunna behålla och helst öka matproduktionen. Ur konkurrenssynpunkt är det viktigt att branschen fortsätter utveckla teknikerna samtidigt som lantbrukarna måste vilja investera i ny förbättrad teknik.

Foto: Jordbruksverket

Vill du veta mer kan du hämta rapporten i vår web-butik, klicka här.

Växtskyddsrådets uppdrag

Växtskyddsrådets uppdrag utgår från Sveriges Livsmedelsstrategi och dess strategiska mål om ett Hållbart växtskydd. I strategin konstateras att det behövs god tillgång till växtskyddsmedel, såväl biologiska och kemiska som alternativa metoder, för att jordbrukarna på ett effektivt sätt ska kunna hantera de växtskyddsproblem som uppkommer i odlingen.

Läs mer om Växtskyddsrådets uppdrag och arbete här.

Kontakta oss gärna: vaxtskyddsradet@jordbruksverket.se

/Sunita Hallgren som arbetar med Växtskyddsrådets sekretariat

Hur snabbt kan produktionen ställas om för att möta nya konsumtionstrender?

Förra veckan hade vi det tredje webbinariet i serien ”Nytt från Jordbruksverket om Livsmedelsstrategin”. Temat var möjligheterna till omställning med fokus på ökad odling av baljväxter. Det händer mycket kring proteingrödor inklusive baljväxter nu och tillväxten för växtbaserade livsmedel är stark. Det finns ambitioner på EU-nivå att öka odlingen av proteingrödor. Samtidigt odlas baljväxter på endast 2 % av åkerarealen i Sverige och man frågar sig ju om det inte finns en potential för ökning?

Kunskapssammanställning på gång

Vi på Jordbruksverket vill lära oss mer om detta och gör därför en kunskaps­sammanställning som handlar om möjligheter till ökad odling av baljväxter i Sverige och hur det kan bidra till ett mer hållbart livsmedelssystem. På webbinariet presenterade jag preliminära resultat från den pågående utredningen.

Jag berättade att det är tydligt att det finns flera nyttor att hämta hem om vi odlade mer baljväxter i Sverige och att det vore bra ur alla tre dimensioner av hållbarhet. Vi ser dock inga tydliga trender i arealen som odlas. Arealen för både större grödor som åkerböna, och mindre grödor som sötlupin, svänger lite upp och ner under den senaste 10-årsperioden. Om det ska gå att odla mer baljväxter i Sverige så måste vi antingen konsumera mer eller ersätta import med inhemsk odling .Det skulle inte krävas särskilt stora arealer för att möta den ökande konsumtionen av växtbaserade proteiner med svenskodlade baljväxter. Det som begränsar utvecklingen är bland annat lönsamheten jämfört med att odla andra grödor och en brist på förädlingsanläggningar. Det skulle krävas större arealer för att  ersätta importen av soja som främst används till djurfoder, men här saknas idag fullgoda alternativ som går att odla i stor skala i Sverige.

Flera nyttor med ökad odling av proteingrödor i Sverige

Samtal om konsumtionstrender

Efter min presentation om odling av baljväxter samtalade Jan Bertoft, generalsekreterare för Sveriges konsumenter och Henrik Julin, VD på Orkla Foods Sverige om konsumtionstrender och hur de kan påverka odlingen.

Det finns ett tryck från konsumenterna och ökad efterfrågan på hållbara livsmedel. Jan lyfte vikten av att alla konsumenter ska kunna välja hållbart och att det måste vara lätt att välja rätt. Här går det inte att helt förlita sig på att marknaden ska stå för lösningarna, utan det krävs viss politisk styrning menar Jan. Sveriges konsumenter hoppas att hållbar matkonsumtion kommer upp i debatten inför nästa riksdagsval.

Ung ärtplanta

Även Orkla efterfrågar politiska beslut för att underlätta omställningen till mer hållbara livsmedel. Själva strävar de efter att ha så mycket svensk råvara som det går i sina produkter. Sojan är svår att ersätta även i livsmedel då den bl.a. har unik smak och konsistens, men Orkla satsar en hel del på svensk ärta som råvara till sitt vegetariska sortiment framöver.

Se seminariet i efterhand

På Jordbruksverkets webbplats kan du se seminariet i efterhand. Där kan du även se tidigare inspelade lunchseminarier och läsa om de som planeras framöver.

/Sofia Blom, som utreder möjligheter till ökad odling av baljväxter i Sverige.