På förmiddagen den 7 december klockan 9-12 arrangerar Tillväxtverket tillsammans med Vinnova och Jordbruksverket den digitala konferensen: ”Tillsammans når vi målen i Livsmedelsstrategin: Innovation för utveckling och omställning”.
Bild: Tillväxtverket
Livsmedelsstrategin som nu har funnits i fyra år består bland annat av ett övergripande mål och tre strategiska områden. Kort sammanfattat handlar det om att livsmedelskedjan ska vara konkurrenskraftig där den totala livsmedelsproduktionen ökar samtidigt som relevanta miljömål nås. Syftet är att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till en hållbar utveckling i hela landet. Produktionsökningen bör svara mot konsumenternas efterfrågan, och sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska. De tre strategiska områdena är Regler och villkor, Konsument och marknad och Kunskap och innovation.
Årets konferens fokuserar på det strategiska området Kunskap och Innovation. Vi ser fram emot konferensen och hoppas att det blir en inspirerande förmiddag med olika perspektiv kring hur vi tillsammans kan arbeta med innovation för att framtidssäkra den svenska livsmedelssektorn och ta en ledarposition inom hållbar och hälsosam mat.
– Via denna länk hittar du programmet och anmäler dig.
/Eva Sundberg som är med och arrangerar konferensen och som kommer att vara en av moderatorerna
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
För att bättre förstå effekterna av pandemin och hur företagen i livsmedelskedjan har påverkats ställer EU-kommissionen nu ett antal frågor i en online-enkät riktad till dig som är företagare eller arbetar inom organisationer som företräder branschen. Syftet är att bättre förstå vilka utmaningar och eventuella hinder man mött och hur de kunnat lösas, och helt enkelt hur robust vår livsmedelskedja är vid större kriser.
Undersökningen ska ge bättre underlag vid eventuella framtida EU-politiska beslut. I enkäten vill man också veta vilka förväntningar som finns på framtida åtgärder av olika slag, marknadsaktiviteter och så vidare. Utöver den ekonomiska dimensionen finns såklart även sociala och miljömässiga dimensioner. EU:s matsvinns-plattform som samlar länder och experter för att arbeta gemensamt för minskat matsvinn vill också sprida enkäten för att undersöka hur pandemin har påverkat företagen ur ett matsvinns-perspektiv.
När, var, vem, hur
Enkäten tar ca 25 minuter att fylla i
Deadline är 30 september 2020.
Alla företag i livsmedelskedjan från insatsvaror, jordbruk, fiske, trädgård, packeri, grossist, industri, restaurang, catering och butik kan delta
Enkäten är framtagen av EU kommissionens forskningscenter JRC. Du svarar anonymt och uppgifterna används endast i forskningssyfte. Reglerna för GDPR tillämpas.
/Karin Lindow som jobbar med hållbarhetsfrågor och matsvinn på Livsmedelskedjan- och exportenheten
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Sommar, sol och semester för många. En tid att slappna av och bara vara. Varför inte lyssna på musik – och samtidigt tänka på den svenska livsmedelsstrategin? Här kommer tips från två medarbetare på Jordbruksverket på låtar att ladda ned och njuta av, samtidigt som du ägnar tankar i hängmattan åt framtiden för svenskt jordbruk och livsmedelsproduktion.
Här kommer en brasklapp: Bloggarna är medvetna om att ingen av låtarna handlar om den svenska livsmedelsstrategin, många av dem inte ens om livsmedel. Texterna är skrivna för att förmedla budskap i en salig blandning av politik, olycklig kärlek, berusningsmedel och diverse elände. Men med god vilja framträder mer eller mindre tydligt mat från sjö & hav, åker, stall, växthus och skog liksom de tre dimensionerna av hållbarhet – social, ekonomisk och miljömässig.
Blommig falukorv – Povel Ramel: En av våra största skapare inom kultur, nöje & musik; friherre, revyförfattare, kompositör, pianist, sångare, komiker och skådespelare. Povel besjöng den svenska falukorven, en nationalrätt vi ätit ännu mer av i Coronatider. Liksom tvåan och trean får denna trallvänliga dänga symbolisera satsningen inom den svenska livsmedelsindustrin på kompetensutveckling inom kött- & charkindustrin.
Varm korv boogie – Ove Törnqvist: En fyrtaktare från 1959 som betraktas som en av de första svenska rocklåtarna. Korv tillverkas både stor- och småskaligt och är ett ta-vara-på-det-mesta-livsmedel då den kan fyllas med diverse ingredienser.
Ge mig mera köttbullar – Astrid Lindgren: Madicken älskar svenska favoriter som köttbullar och pannkaka, däremot dissar hon fiskpuddingen – men kanske att hon lärt sig gilla den i vuxen ålder. Swedish Meatballs har satt Sverige på den internationella matkartan, och exportera livsmedel vill vi ju göra mer av!
The milkman of human kindness – Billy Bragg: Svenska lantbruksdjur ska må bra – djurvälfärden är central. I Sverige finns idag omkring 305 000 mjölkkor men de blir färre för var dag som går, så ägna dessa landskapsvårdande mjölk- och köttproducenter liksom svenska mjölkbönder en tacksamhetens tanke.
Dina färger var blå – Tomas Ledin: Ölbryggning är en växande bransch, den kan vara hantverksmässig och mikro eller industriell och makro. Man behöver maltkorn för att brygga öl och det är en gröda som växer på svenska åkrar.
Fattig bonddräng – Astrid Lindgren/Georg Riedel: Alfred var en strävsam, kunnig och trogen dräng in i det sista. Att ha kompetent personal som tar ansvar och är driven i att utveckla företaget är viktigt för alla lantbruk med anställda, och här skymtar vi minsann både den ekonomiska och den sociala hållbarheten.
Socker – Kent: I Sydsverige odlas betor för sockerproduktion. Visste du att en enda sockerbeta innehåller cirka 140 gram socker och att en femtedel av världens sockerproduktion kommer från sockerbetor medan resten kommer från sockerrör?
Last call for alcohol – Hardcore Superstar: Vodka är en svensk exportsuccé. Insatsvaran i vodka varierar, säd är vanligt men även potatis funkar bra – prima att odla på svenska jordar.
Morotsman – Olle Ljungström: Morötter är en av få jordbruksråvaror som Sverige är självförsörjande på. Ökad produktion av livsmedel och god försörjningsförmåga är centrala delar av livsmedelsstrategi – tänk på det när du njuter av Olle Ljungströms underbara röst.
Wine, (wo)men and song – Whitesnake: Vinproduktionen är blygsam i Sverige, men den finns här och jag inbillar mig att det snart blir uppsving för 80- och 90-talets trend gör-vin-av-det-du-har-i-trädgården. Av jämställdhetsskäl sätter vi (wo) inom parentes.
The wild hunt – Watain eller The tallest man on earth: I början av sommaren utlyste Jordbruksverket 5,5 miljoner för projekt som ska bidra till att vi får mer vildsvin på tallrikarna. Samtidigt som du grunnar på projektidén kan du inspireras av ljuv musik. Samma låttitel, helt olika låtar. Gillar du hårdare musik; välj Watain. Är din smak mer åt det avskalade hållet är The tallest man on earth lämpligare.
Änglamark – Evert Taube: Nästintill en nationalhymn och tillika en av våra största miljömärkningar.
Sol, vind och vatten – Ted Gärdestad: Att öka inslaget av förnybar energi är avgörande för en hållbar produktion av mat, vilket även framgår tydligt på den politiska arenan. Och tänk att Ted Gärdestad förmedlade detta budskap redan i början av 1970-talet!
Computer world –Kraftwerk: Kanske studsar någon ur hängmattan av att höra de tyska syntpionjärerna lovsjunga datorer i en låtlista om svensk livsmedelsstrategi. Ligg stilla! Förstudie för en databasinfrastruktur i lantbruket, för att systematiskt lagra och använda datan, är ett uppdrag som Jordbruksverket arbetar med inom ramen för livsmedelsstrategin.
Soldier of fortune – Deep Purple: Livsmedelsstrategin vill att vi ökar den ekonomiska hållbarheten, och gör vi det blir vi alla en ”soldier of fortune” som David Coverdale sjunger så innerligt (även om hans soldier of fortune inte är någon konkurrenskraftig matproducent). En av de bästa rockballaderna genom tiderna.
Mr Crowley – Ozzy Osbourne: ”Mr Crowley, won’t you ride my white horse…” skrålar killen från Birmingham. Faktum är att hästnäringen blir allt större i Sverige och vi har idag fler hästar än mjölkkor. Men inte många hästar går in i livsmedelskedjan, något branschen vill ändra på – ledordet är resurseffektivitet.
Sailing ships – Whitesnake: För att realisera havs- och fiskeriprogrammet behöver vi en fiskeflotta, men någon återgång till fiskefartyg utrustade med segel är knappast trolig!
Fishermen’s blues – The Waterboys eller Jag går och fiskar – Gyllene tider: Skotsk rock eller svensk pop. Råkar du inte vara yrkesfiskare och tar semester från allt vad fiskeredskap är några veckor under sommaren, så kanske du plockar fram ditt gamla fiskespö från förrådet och beger dig till en trolsk svensk sjö för att dra några firrar. Med dessa låtar vill vi även slå ett slag för vattenbruket. Fisk, skaldjur, alger – allt går att producera mer av i Sverige.
Home sweet home – Mötley Crue: I år ska vi helst hemestra så passa på och gör det till tonerna av denna underbara rockballad, samtidigt som du pysslar om din hemmaodling av frukt, bär och grönsaker. Det är nämligen viktigt att värna om sin egen försörjningsförmåga.
Hillbilly for life – Fearless Hillbillys: Jag träffade grabbarna i bandet Fearless Hillbillys på Sweden Rock Festival för ett par år sedan. De hade byggt om gitarr och bas till grepar, spadar och andra jordbruksredskap och bjöd på en ösig growl-show med höbalar som rekvisita.
Country girl – Black Sabbath: Låten finns på bandets tionde studioalbum Mob Rules från 1981, det andra och sista med supervokalisten Ronnie James Dio vid sångmicken. Tjejer från landet är starka på många sätt, och förutom att bidra till social hållbarhet och ett jämlikt lantbruksföretagande kan de krossa ett grabbhjärta.
Strawberry fields forever – The Beatles: Många svenska jordgubbar hann inte mogna till midsommar i år och dessutom har Coronapandemin hindrat utländsk arbetskraft med flinka fingrar från att nå de gyllenröda fälten i Sverige. Jordgubbens tajming, kvalitet och pris är en ständigt återkommande snackis i sommartider!
Scarborough fair – Simon & Garfunkel: Köper du färska kryddor till din matlagning, som persilja, salvia, rosmarin och timjan? Sannolikt är de ekocertifierade – att bedriva jordbruk utan naturfrämmande insatsmedel är ett sätt att producera hållbart.
Welcome to the jungle – Guns n’ Roses: Djungeln spelar en viktig miljömässig roll där den finns, för att agera planetens lungor. Att skövla djungel och regnskog gör stor skada. Men vi vill å andra sidan inte att våra öppna landskap och beteshagar ska växa igen likt en djungel. Betande djur håller landskapet öppet och bidrar till biologisk mångfald.
Sandstorm – Darude: Vem har inte dansat loss till denna dänga som man aldrig tröttnar på, signerad en finsk granne i slutet av 90-talet? Olika naturfenomen gäckar emellanåt den svenska livsmedelsproduktionen; torka, bränder, översvämning – och (sand)stormar.
Last look at Eden – Europe: Lustgården Eden prunkar av grönska som ger mat och skydd åt dess invånare, men den innehåller också förbjuden frukt. Jag utvecklar inte den analysen, en bra låt hur som helst!
The ketchup song – Las Ketchup: En spansk världshit från 2002 om bearbetade tomater kan leda oss rakt in i den svenska livsmedelsstrategin. Så här skriver Från Sverige om tomater på sin hemsida: ”Svenska tomater är inte bara goda och närproducerade. De slår också spanska och holländska tomater när det gäller klimat och miljö. Faktum är att svensk tomatodling är bäst i klassen när det gäller miljö och ger de lägsta utsläppen av klimatgaser.” Enligt Wikipedia har Sverige den högsta per capita konsumtionen av ketchup i världen. Den svenska marknadsandelen för tomater låg 2018 strax under 20 procent så här finns potential att öka.
Högt över ängarna – Timotej: Somrigare än så här blir det inte. Den svenska tjejkvartetten som bland annat tävlat i Melodifestivalen sjunger om oaser på landet och gruppens namn är synonymt med en viktig ingrediens i svenska betes- och slåttervallar.
Var e vargen – Imperiet: Låten handlar om en bildlig varg; den revolution som aldrig kommer. Men även våra svenska lantbrukare kan ibland behöva fråga sig var vargen håller hus, särskilt om man håller djur utomhus eller sysslar med jakt. Gillar du tung folkmusik mer än punk kan du istället lyssna på Vargtimmen med Hedningarna.
Old MacDonald had a farm – Nordamerikansk folkvisa: Barnvisan publicerade första gången år 1917, på svenska heter den ”Per Olsson och hans bonnagård”. Det är viktigt att man redan i unga år lär sig var maten kommer ifrån, så gott folk – fortsätt sjunga låten för era små!
Take me home, country roads – John Denver: Visst blir man lite nostalgisk, och ser de långa slingriga vägar som ofta karakteriserar landsbygden framför sig när man nynnar med i refrängen (som förvisso utspelar sig i West Virginia)? En landsbygd där det bor folk som håller den levande är en grundbult i den svenska livsmedelsstrategin.
Vi bor på landet – Bröderna Djup: Blåbyxor, rutiga skjortor, keps, gummistövlar och instrument i form av såg, lie och räfsa. Bonnigare än så blir det inte!
Och med de slutorden vill semesterbloggarna Jesper Nietsche och Åsa Lannhard Öberg tacka för sig. Hoppas ni lyssnar på våra låtar, glad sommar på er!
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Jordbruksverket ska i samarbete med Havs- och Vattenmyndigheten löpande samla in information om pandemins påverkan på fiskerinäringen och underlätta för Näringsdepartementet att fatta rätt beslut i krisen.
Foto: Shutterstock
Yrkesfiske
Det svenska yrkesfisket har sett en markant minskning i efterfrågan på ett flertal viktiga arter, främst från hotell och restaurangbranschen men även från grossister och utländska importörer. För att underlätta för yrkesfiskare och livsmedelsbranschen har Havs- och Vattenmyndigheten genomfört vissa ändringar i sitt arbetssätt vid kontroller samt infört tillfälliga lättnader för livsmedelsföretag när det gäller rapportering av spårbarhetsinformation.
Sveriges vattenbruk som föder upp matfisk är beroende av hotell och restaurangbranschen samt export för att få avsättning för sina produkter. Den minskade efterfrågan under Corona-krisen har lett till kännbara prissänkningar och gjort att flertalet vattenbrukare tvingas hålla större mängder fisk i sina anläggningar, i väntan på att marknaden förbättras. De drabbas både av merkostnader och riskerar att överskrida sina miljötillstånd. De vattenbruk som säljer rom och yngel till andra vattenbruk riskerar att helt tappa årets försäljning då vattenbruken som föder upp fisk har fulla anläggningar.
Fritidsfisket
Svenska företag som specialiserat sig på fritidsfiske erbjuder naturupplevelser till både svenska och utländska konsumenter. På grund av Corona-krisen riskerar turismen från utlandet att minska markant då bokningar mer eller mindre upphört. Branschen ställs inför stora ekonomiska utmaningar och företagen ber om stöd från myndigheter för att kunna ta sig genom krisen på ett bra sätt.
En ljusglimt är att svenska turister i större utsträckning kommer att semestra inom landet och till en viss del kan kompensera för bortfallet.
Insatser för att stötta de Svenska företagen görs på flera håll, bland annat så har företagen Fishingguide in Sweden och fiskekortsföretaget iFiske startat ett samarbete för att stötta landets fiskeguider.
Landsbygdsnätverket och MATtanken stöttar svensk sjömat
Landsbygdsnätverket har startat initiativet ”Testa svensk sjömat och stötta en bransch i kris” tillsammans med projektet MATtanken. Målet är att länka samman de producenter som drabbats av svårigheter med att sälja sina produkter med kommuner och kök inom exempelvis skolor, äldreboenden och sjukhus.
På webbplatsen MATtanken kan du läsa mer om projektet.
Ett stöd riktat specifikt till yrkesfiskebranschen har utformats för att möjliggöra temporärt stillaliggande av fiskefartyg i väntan på att rådande situation ska förbättras. Stillaliggandestödet har som mål att möjliggöra för företagare att på ett bättre sätt parera prisfluktuationer på deras produkter. Fiskaren får en ersättning för fasta kostnader då denne väljer att inte fiska under en kortare period.
Ett annat kommande ekonomiskt stöd som kan tänkas vara aktuellt för flertalet branscher är det så kallade omställningsstödet. Stödet som beslutas av regeringen syftar till att hjälpa företag att överbrygga den akuta krisen och samtidigt göra det möjligt att ställa om och anpassa sin verksamhet. Mer information om stödet och när det beräknas vara klart att söka hittar du på regeringens webbplats.
Ett enkelt sätt att stötta svenskt fiske är att handla dagens lunch på en restaurang. Gör som jag, bli en vardagshjälte genom att stötta näringen på detta enkla sätt!
/Johan Penner, fiskerisamordnare på näringsutvecklingsenheten.
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Sverige är sannerligen ett avlångt land med varierande förutsättningar att producera mat och utveckla leden i livsmedelskedjan. Detta blev jag och de andra i gänget från Jordbruksverket påminda om då vi i höstas for runt i landet och anordnade klusterträffar om livsmedelsstrategin. På vår resa från norr till syd och från öst till väst blev det tydligt att det saknas en tydlig översikt att utgå från när vi jämför mellan län och regioner; var bedrivs egentligen produktionen av diverse råvaror och var förädlas och konsumeras de? Idén föddes att vi borde sammanställa statistik på regional nivå så att vi kan jämföra utvecklingen.
Sagt och gjort, nu har vår statistikenhet jobbat intensivt under våren med att ta fram fakta. Resultatet är 22 Powerpoint-dokument med 1 780 bilder för de 21 länen/regionerna samt en nationell sammanställning. Här kan du grotta ner dig i information om utvecklingen i fyra led av livsmedelskedjan; primärproduktion, livsmedelsindustri, livsmedelshandel och restaurang.
Foto: Mostphotos
Du kan också göra en djupdykning inom primärproduktionen och studera vattenbruk, fiske, ekologisk produktion, skördar av olika grödor, produktion av kött, mjölk och ägg och mycket mer. Avslutningsvis jämför vi konsumtionen och produktionen av kött, mjölk och ägg län för län. Dessutom får du som är nördigt intresserad av siffror en bonus i form av 22 Exceldokument med grunddata!
Vi hoppas och tror att materialet är värdefullt när vi nu tar sikte på målet framåt. Att ha jämförbara siffror för alla län ger även bra förutsättningar för benchmarking. Eftersom materialet presenteras i ett redigerbart format kan du plocka ut de delar du önskar och även komplettera fritt för att skapa din egen sammanställning.
I dessa Coronatider lyfts frågor om Sveriges förmåga att tillgodose behovet av livsmedel till befolkningen. Beräkningarna ger en bild av hur vår försörjningsförmåga för olika livsmedel såg ut innan krisen, både på nationell nivå och länsnivå.
Jordbruket i Sverige har hittills klarat påfrestningarna till följd av pandemin bra jämfört med andra näringsgrenar och även jämfört med jordbruket i andra länder. Priserna på jordbruksprodukter har sjunkit på de globala marknaderna, men inte lika mycket på den svenska marknaden. Ökad efterfrågan på svenska produkter har till och med lett till ökade priser för bland annat olika köttslag. Minskad konsumtion i storhushåll och på restauranger har drabbat importen av kött förhållandevis mer, då importerat kött har stora marknadsandelar i dessa sektorer.
Prisutveckling i Sverige och i världen
De svenska priserna för de viktigaste vegetabilieprodukterna styrs till stor del av utvecklingen på de globala marknaderna. Majs, raps och socker, har drabbats av prispress till följd av oljeprisfallet. Vetepriset har däremot gynnats av ökad konsumtion, medan priset på maltkorn har gått ner eftersom efterfrågan på öl har minskat från restaurangsektorn. Vädret påverkar som vanligt och oro för torka i viktiga odlingsområden i Europa har varit prisdrivande under april och inledningen av maj för att sedan falla när väderutsikterna sett bättre ut.
Ett visst uppsving för lokal produktion
Det märks till exempel genom ökat intresse bland konsumenterna för att köpa livsmedel genom så kallade Reko-ringar. Jordbrukare som däremot varit inriktade mot direktförsäljning till restauranger har drabbats av kraftigt minskad efterfrågan. Totalt sett för hela sektorn är dessa faktorer av liten betydelse, men för enskilda företag kan påverkan vara stor.
Orosmoment till följd av pandemin
Den största oron i jordbrukssektorn har varit hur behovet av insatsvaror och arbetskraft ska tillgodoses. Om sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska, som är ett av målen i livsmedelsstrategin, är det viktigt att även tänka på Sveriges beroende av importerade insatsvaror, särskilt drivmedel, gödning, växtskyddsmedel, proteinfodermedel, maskiner och reservdelar. För att försörjningen i kristid ska fungera måste produktionen i tillverkningslandet fungera, liksom transporterna till Sverige. Insatser på EU-nivå har gjort det möjligt att transportera varor trots nedstängda gränser. En del produkter har fått passera gränserna med förtur. Hushållningssällskapet har genom sina rådgivare gjort en undersökning i landet angående tillgången till produktionsmedel. Undersökningen visar att det i stort sett inte rått någon brist hittills. Det har förekommit viss knapphet i tillgången på vissa växtskyddsmedel men genom att välja andra produkter har problemen lösts. Det har även förekommit att väntetiden på reservdelar blivit något längre än normalt. För flera viktiga produktionsmedel har priserna fallit, det gäller i synnerhet för drivmedel och gödning.
Risk för brist på arbetskraft
Tillgång på arbetskraft har hittills varit det svåraste problemet för jordbrukssektorn. Det anlitas utländsk arbetskraft i flera sektorer, särskilt inom trädgårdsodling, men även inom animalieproduktionen. Läs mer om detta i tidigare blogginlägg Farming as usual och i Trädgårdsodlingens behov av arbetskraft. Det har nu tagits beslut i Sverige om att släppa in arbetskraft som behövs för samhällsviktiga funktioner, jordbrukssektorn räknas in bland dessa. Men ett större problem är att arbetskraften inte tillåts att lämna sina hemländer eller inte tillåts att passera gränser mellan olika länder på väg till Sverige. Så det är fortfarande osäkert om tillräckligt många utländska arbetare tillåts komma in i Sverige.
Min sammanfattande bedömning
På kort sikt bedöms jordbrukssektorn påverkas mindre än samhället i stort. För enskilda näringsgrenar, särskilt trädgårdsodling, kan påverkan bli större på grund av knapp tillgång på arbetskraft. Sen är jordbruket som vanligt utsatt för andra risker utöver den här pandemin; till exempel kan vädret under odlingssäsongen leda till stora variationer i lönsamheten.
/Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksekonomiska enheten
Vårharvning kring åkerholmar, Ölmstad Småland. Foto: Knut Per Hasund
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
I en tid av kris och en vardag som är vänd upp och ner på många sätt kan jag ändå på något vis bli glad att odlare och lantbrukare, som jag jobbar med dagligen, nu enligt MSB klassas som samhällsviktiga. Jag blir också glad när jag märker att man ute på fält jobbar på som vanligt. Man bearbetar, gödslar, sår, planterar, täcker med väv för att skydda mot frostnätter och vattnar. Med andra ord stämmer den nu populära #farmingasusual väldigt bra.
Svenska grönsaker kommer finnas i butikshyllorna och på våra matbord även framöver men kanske blir vi varse om att den svenska produktionen av vissa basvaror borde vara högre. Morötter producerar vi idag mer än vad vi konsumerar men det är också den enda grönsaken. Utmaningen för svensk grönsaksodling är nu att få grödan från jord till bord. Och vilket ”bord” är det? När storkök och restauranger tyvärr tvingas dra ner på verksamheten kan våra odlare behöva lägga om sina tidigare försäljningskanaler vilket såklart kan vara en utmaning.
Odlingen är arbetsintensiv och i många fall sker skörden för hand. För hand av personal som kommer från utlandet och säsongsjobbar i fält. Personal som nu i och med stängda gränser och restriktioner inte kan komma hit. Många här i Sverige har blivit av med jobbet eller delvis permitterade under rådande situation så rent krasst finns antalet tillgängliga händer för att lösa situationen. Frågan är om det kan lösas tillräckligt snabbt för att en perfekt röd, söt och svenskodlad jordgubbe kan få sin självklara plats på min midsommartårta? Jag hoppas det.