Månadsarkiv: juni 2026

Från ”Ett ägg om dagen” till mervärdesladdat svenskt kött på Sweden Rock!

Lämna ett svar

Det har varit en händelserik vår och försommar, både på kontoret och i möten med ”branschkollegor”. Jag börjar med att göra reklam för Jordbruksverkets färska marknadsrapport för kött, mjölk och ägg. Du kan ladda ner den här.

I rapporten sammanställer jag siffror och analyserar utvecklingen av det svenska jordbrukets struktur, produktion, utrikeshandel, konsumtion, försörjningsgrad och priser. Rapporten är ett bra uppslagsverk om du är ute efter en övergripande bild av animaliemarknadens utveckling. Jag har också uppdaterat marknadsbalanserna för kött och ägg med januari–mars 2026, och dessa kan du ladda ner här. I korta drag kan första kvartalet sammanfattas i följande punkter:

  • Produktion av nötkött, griskött samt och får- och lammkött ökade medan den minskade för ägg och matfågel.
  • För nöt- samt får- och lammkött har 2025 års kraftiga produktionsnedgång därmed brutits, ökningen är svag för nötkött och mer påtaglig för får- och lammkött.
  • Huvudsaklig orsak till minskad produktion av matfågel är utbrottet av fågelinfluensa i avelsanläggningar under vintern, som skapade brist på kycklingar att sätta in i stallarna.
  • Marknaden för griskött är mer stabil i Sverige än inom EU, där det för tillfället finns ett större utbud än efterfrågan och priserna faller.
  • Konsumtionen av kött totalt ökade med 3,8 procent och alla köttslag bidrog till ökningen.
  • Importen ökade för alla sektorer utom ägg och försörjningsgraden backade för alla sektorer. Några orsaker till ökad import av kött kan vara bristen på nötkött och matfågel och överskottsproduktionen av griskött på EU-marknaden som trycker på.
  • Den svenska kronan har stärkts tydligt mot dollarn och även mot euron, om än lite mer svajigt. En starkare svensk krona gynnar importen.
  • Produktionen av ägg ökade kraftigt 2025, och följdes av en lugnare utveckling januari–mars 2026 då samtliga parametrar i marknadsbalansen backade. Det byggs många nya stallplatser för värphöns nu så vi kan förvänta oss ökad äggproduktion framöver, om inga störningar inträffar.

Den svenska äggboomen

I april anordnade Svenska Ägg ett event i Stockholm för att uppmärksamma den svenska äggboomen. Det är många producenter som bygger fler stallplatser för värphöns nu, vilket jag redan andats om. Visste ni att äggbranschen har som mål att varje svensk ska äta ett svenskt ägg om dagen? Ägg är klimatsmart, hälsosamt med högt näringsinnehåll, bra beredskapsmat då det går att lagra länge i rumstemperatur och ett prisvärt protein. Dessutom ryms ett ägg om dagen i en hälsosam kost enligt Livsmedelsverkets kostråd. Jag har bidragit med en enkel beräkning som kan användas för att följa upp målet och bilden visar hur vi ligger till baserat på totalkonsumtionen av ägg. Det är ganska mycket kvar för att målet ett ägg om dagen ska nås, en nivå som bland annat kan noteras för det äggälskande Mexiko – som för övrigt är aktuellt som ett av värdländerna för fotbolls-VM. 

Matfågeldagen i Stockholm

I början av maj var det dags för matfågeldagen i Stockholm, ett event som Svensk Fågel arrangerade för andra året i rad med inbjudna representanter för regering, myndigheter, organisationer, forskning och producenter. Jag fick med mig mycket ny kunskap om branschens utmaningar och möjligheter samt ett breddat nätverk. Bland utmaningarna kan nämnas fågelinfluensa som drabbat avelsanläggningar den gångna vintern och regelkrångel. Möjligheterna handlar till exempel om ett gediget konsumentförtroende för svensk kyckling och god uppslutning bakom Jordbruksverkets förslag på tillväxtmål för svensk livsmedelsproduktion.

Kött och charkuteriföretagens vårkonferens

I slutet av maj var det dags för Kött och charkuteriföretagens vårkonferens i Stockholm. Där samlades främst representanter för förädlingsledet, men primärproduktionen syntes också i deltagarlistan liksom myndigheter, regering och andra aktörer. Både vår landsbygdsminister och Jordbruksverkets generaldirektör var talare under konferensen och berörde utmaningar i ökade kostnader för insatsvaror samt regelkrångel, men också hur vi bygger robusthet, skapar tillväxt och stärker livsmedelsproduktionens status som samhällsviktig verksamhet. En intressant presentation handlade om hur vi kan öka produktionen av nötkött, som blivit en bristvara, utan fler djur. Genom att använda mer semin från köttras på mjölkkor kan vi få 60 kg ökad slaktvikt och 14 procent ökad svensk produktion baserat befintligt antal djur. Eftersom slakterierna betalar ut tillägg för köttras, så ger det högre intäkter för producenten både genom fler kilo och ett högre kilopris.

Sweden Rock – en hållbar festival

Jag tänker avsluta med en matbetraktelse från Sweden Rock den 2–6 juni. Jag och maken är sedan många år tillbaka stammisar på festivalen, för när man väl börjat åka dit går det inte att sluta. Jag träffade faktiskt två äggproducenter och en kycklingproducent i vimlet, som jag blivit bekant med via mitt jobb. Förutom fantastisk musik och gött häng med 50 000 andra besökare, så är festivalkäket en upplevelse i sig. Vi lagar frukost på stormköket, medan övriga måltider inhandlas på festivalområdet. Utbudet är enormt och det går inte att överblicka alla matvagnar som ringlar sig genom området.

Det har gått ganska många år sedan festivaler och andra stora event började marknadsföra sig som hållbara, men det tar sig olika uttryck. Och vad är hållbart producerat egentligen? Det är ett brett & komplext begrepp som ska jämkas ihop med flera viktiga samhällsmål; miljö, klimat, hälsa, djurvälfärd, sysselsättning, hela landet ska leva, beredskap… Göteborgsvarvet, som jag också deltar i varje år enligt tradition, har börjat ha en strikt vegetarisk policy i utbudet av mat och personal som syns mumsa på en animalisk korv hamnar i onåd. Det är delade meningar om ett sådant ställningstagande. För egen del ser jag vikten av att ta vara på hela Sveriges produktionspotential och ur den aspekten hänger animalier och vegetabilier tajt samman i ett kretslopp. Vi behöver båda delarna för en trygg livsmedelsförsörjning – om vi inte har djur i svenskt lantbruk kommer en stor andel av jordbruksmarken försvinna från livsmedelsproduktionen och importen av mat skulle öka ännu mer. Jag tycker det vore en jättebra sak att manifestera detta förhållande på stora event, och då även passa på att lyfta fram de fina mervärden som finns i svensk matproduktion.

På Sweden Rock erbjuds växtbaserat, kött, mejeriprodukter och ägg i en salig blandning. Jag tycker marknadsföringen av svenska råvaror hos matvagnar på Sweden Rock ökat över tid. Vad sägs om öländska kroppkakor av svensk spannmål, med fyllning av svenskt griskött, toppad med svensk grädde och svensk lingonsylt? Eller svenska rårakor med liknande tillbehör som till kroppkakorna? I år fanns också en matvagn med pommes frites av svensk potatis med smakliga såser till. Ett köttföretag hade en kul aktivitet som gick ut på att fånga magnetiska ”korvar” som trillade ner oförutsägbart. Ungefär som nattduellen i Mästarnas Mästare, fast man var sin egen motståndare. Om man fångade minst fyra av tio korvar fick man en snygg röd keps som det står ”Korv Lover” på. Jag klarade utmaningen och kepsen tänker jag använda på årets seglaräventyr, när det väl är dags för semester. Glad sommar på er alla!

//Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare och tillika hårdrockare

Ekoambassadörsmöte på Cypern och är det nu ekotrenden vänder uppåt igen?  

Lämna ett svar

Jag har världens bästa och roligaste jobb och det är inte många dagar av mina snart 32 år på Jordbruksverket då det känts ”träligt” (som vi säger i Kumla där jag är uppvuxen) att ta sig an arbetsdagen. Ofta är jag en kontorsråtta då jag letar i statistikdatabaser, räknar, analyserar, omvärldsbevakar och kommunicerar via hemsidan, pressmeddelanden, blogginlägg och rapporter. Men jag jobbar också med många uppdrag som innebär möten med näringen, med kollegor på Jordbruksverket och andra myndigheter, möten i livsmedels-Sverige och med våra EU-grannar. Dessutom är mitt och övriga jordbruksverkares jobb viktigt, det hör man ju på namnet; livsmedel eller för att göra det ännu tydligare – medel för livet. Det är ett grundläggande behov för oss att ha tillgång till säker och näringsriktig mat, vilket står högt på agendan såsom världen ser ut idag med kriser som avlöser varandra och påverkar viktiga samhällstjänster. Jag kan varmt rekommendera alla som har rätt kompetens att söka jobb på Jordbruksverket om en lämplig tjänst dyker upp!

Ekoambassadörerna sammanstrålade i Larnaca på Cypern

En anledning till att jag älskar mitt jobb är den internationella kopplingen. Produktionen av mat sker på en global marknad och att få arbeta med människor från andra länder är spännande. Den 4–6 maj tillbringade jag på Cypern med EU:s ekoambassadörer. Om du som läser tror att jag kombinerade resan med sol och pool-häng så kan jag säga att så var inte fallet. När jag landade fick jag veta att Cypern upplevde den kallaste inledningen av maj sedan 1940 – det hade till och med snöat i bergen! De cyprioter jag träffade var glada för en lång & blöt vinter då det gynnar livsmedelsproduktionen.

Ekoambassadörsnätverket initierades av EU-kommissionen 2022 för att främja genomförandet av EU:s ekologiska handlingsplan, som i de flesta länder kompletteras med nationella handlingsplaner. Sverige hade sin senaste ekologiska handlingsplan 2018–2023, med ambitiösa mål och generös budget. I det uppdraget finansierade vi omkring 100 projekt från jord till bord under sju år. På bilden syns de ekoambassadörer som var med på Cypern och även EU-kommissionen.

Möten äger rum två gånger per år, ibland i det land som svingar ordförandeklubban i rådet och då kompletterat med studiebesök. Dessa ger en unik möjlighet att få kunskap om hur förutsättningarna varierar att bedriva livsmedelsproduktion, med fokus på ekologiskt, i EU:s 27 medlemsländer. EU:s nuvarande mål är att 25 procent av jordbruksarealen ska brukas ekologiskt 2030, i genomsnitt för alla medlemsländer. Det är långt kvar dit och bara ett land har tangerat målet; Österrike. Sverige tronade länge på tredje platsen, men 2023 hade vi halkat ner till sjätte plats.

Arbetet för ekoambassadörerna framåt handlar om att bidra med inspel till en uppdatering av EU:s ekologiska handlingsplan. Förslag som lyfts är att knyta den närmare jordbrukspolitiken med tillhörande budget, för att göra det möjligt att även driva nationella handlingsplaner med hjälp av EU-medel. Vi har också pratat om att utveckla handlingsplanen med fler mål för hela värdekedjan – som offentlig sektor och konsumentledet. Förutom sittande möte gjorde vi en tur på landsbygden. Vi fick besöka ekologisk produktion av ägg, olivolja och honung samt ett behandlingshem för narkomaner där ekologisk produktion – att få något att växa och må bra utan kemiska substanser – är en del av filosofin. Den olivolja vi fick provsmaka på olivgården kostade runt 1 500 kr/liter! Den har fått många utmärkelser och gjort succé på exportmarknaden på grund av sitt höga innehåll av hälsosamma ämnen. Jag tycker olivoljan var besk med viss efterhetta och jag hade tvekat att pröjsa tio gånger mer för den än vad en liter olivolja brukar kostar. En uppmärksam kollega noterade att värphönan på bilden ser ut att vara näbbtrimmad, det var inget vi diskuterade under besöket så jag låter frågan hänga kvar. På honungsgården kunde man inte bara strosa runt i den prunkande trädgården eller köpa honung, utan även bota andningsbesvär och stress med hjälp av ”api-therapy”. Om du vill veta mer om detta kan du höra av dig till undertecknad.

Ekologisk produktion har ett par tuffa år bakom sig då konsumenter i lägre grad har efterfrågat ekologiska livsmedel, bland annat för att spara pengar när matpriserna stigit. Men nu vänder det i många länder, försäljningen ökar och i Sverige har den ekonomiska situationen för ekoföretagen stärkts i år. Den svenska ekobranschen arbetar idogt med kommunikation för att synliggöra mervärden med ekologisk produktion, till exempel kopplat till miljö, djurvälfärd och beredskap. Och på Jordbruksverket arbetar vi med förslag på hur stödet för ekologisk produktion kan utformas på ett effektivt och attraktivt sätt när en ny jordbrukspolitik sjösätts 2028. Vi har vidare publicerat färsk ekostatistik i dagarna som bekräftar att den negativa trenden planat ut eller till och med vänt, som du kan ta del av här. Mina statistikkollegor konstaterar bland annat att antalet ekologiskt hållna djur minskade ganska kraftigt under 2023 och 2024, men att minskningen inte var lika omfattande 2025.

//Åsa Lannhard Öberg, svensk ekoambassadör