Etikettarkiv: EU

Ekoambassadörsmöte på Cypern och är det nu ekotrenden vänder uppåt igen?  

Jag har världens bästa och roligaste jobb och det är inte många dagar av mina snart 32 år på Jordbruksverket då det känts ”träligt” (som vi säger i Kumla där jag är uppvuxen) att ta sig an arbetsdagen. Ofta är jag en kontorsråtta då jag letar i statistikdatabaser, räknar, analyserar, omvärldsbevakar och kommunicerar via hemsidan, pressmeddelanden, blogginlägg och rapporter. Men jag jobbar också med många uppdrag som innebär möten med näringen, med kollegor på Jordbruksverket och andra myndigheter, möten i livsmedels-Sverige och med våra EU-grannar. Dessutom är mitt och övriga jordbruksverkares jobb viktigt, det hör man ju på namnet; livsmedel eller för att göra det ännu tydligare – medel för livet. Det är ett grundläggande behov för oss att ha tillgång till säker och näringsriktig mat, vilket står högt på agendan såsom världen ser ut idag med kriser som avlöser varandra och påverkar viktiga samhällstjänster. Jag kan varmt rekommendera alla som har rätt kompetens att söka jobb på Jordbruksverket om en lämplig tjänst dyker upp!

Ekoambassadörerna sammanstrålade i Larnaca på Cypern

En anledning till att jag älskar mitt jobb är den internationella kopplingen. Produktionen av mat sker på en global marknad och att få arbeta med människor från andra länder är spännande. Den 4–6 maj tillbringade jag på Cypern med EU:s ekoambassadörer. Om du som läser tror att jag kombinerade resan med sol och pool-häng så kan jag säga att så var inte fallet. När jag landade fick jag veta att Cypern upplevde den kallaste inledningen av maj sedan 1940 – det hade till och med snöat i bergen! De cyprioter jag träffade var glada för en lång & blöt vinter då det gynnar livsmedelsproduktionen.

Ekoambassadörsnätverket initierades av EU-kommissionen 2022 för att främja genomförandet av EU:s ekologiska handlingsplan, som i de flesta länder kompletteras med nationella handlingsplaner. Sverige hade sin senaste ekologiska handlingsplan 2018–2023, med ambitiösa mål och generös budget. I det uppdraget finansierade vi omkring 100 projekt från jord till bord under sju år. På bilden syns de ekoambassadörer som var med på Cypern och även EU-kommissionen.

Möten äger rum två gånger per år, ibland i det land som svingar ordförandeklubban i rådet och då kompletterat med studiebesök. Dessa ger en unik möjlighet att få kunskap om hur förutsättningarna varierar att bedriva livsmedelsproduktion, med fokus på ekologiskt, i EU:s 27 medlemsländer. EU:s nuvarande mål är att 25 procent av jordbruksarealen ska brukas ekologiskt 2030, i genomsnitt för alla medlemsländer. Det är långt kvar dit och bara ett land har tangerat målet; Österrike. Sverige tronade länge på tredje platsen, men 2023 hade vi halkat ner till sjätte plats.

Arbetet för ekoambassadörerna framåt handlar om att bidra med inspel till en uppdatering av EU:s ekologiska handlingsplan. Förslag som lyfts är att knyta den närmare jordbrukspolitiken med tillhörande budget, för att göra det möjligt att även driva nationella handlingsplaner med hjälp av EU-medel. Vi har också pratat om att utveckla handlingsplanen med fler mål för hela värdekedjan – som offentlig sektor och konsumentledet. Förutom sittande möte gjorde vi en tur på landsbygden. Vi fick besöka ekologisk produktion av ägg, olivolja och honung samt ett behandlingshem för narkomaner där ekologisk produktion – att få något att växa och må bra utan kemiska substanser – är en del av filosofin. Den olivolja vi fick provsmaka på olivgården kostade runt 1 500 kr/liter! Den har fått många utmärkelser och gjort succé på exportmarknaden på grund av sitt höga innehåll av hälsosamma ämnen. Jag tycker olivoljan var besk med viss efterhetta och jag hade tvekat att pröjsa tio gånger mer för den än vad en liter olivolja brukar kostar. En uppmärksam kollega noterade att värphönan på bilden ser ut att vara näbbtrimmad, det var inget vi diskuterade under besöket så jag låter frågan hänga kvar. På honungsgården kunde man inte bara strosa runt i den prunkande trädgården eller köpa honung, utan även bota andningsbesvär och stress med hjälp av ”api-therapy”. Om du vill veta mer om detta kan du höra av dig till undertecknad.

Ekologisk produktion har ett par tuffa år bakom sig då konsumenter i lägre grad har efterfrågat ekologiska livsmedel, bland annat för att spara pengar när matpriserna stigit. Men nu vänder det i många länder, försäljningen ökar och i Sverige har den ekonomiska situationen för ekoföretagen stärkts i år. Den svenska ekobranschen arbetar idogt med kommunikation för att synliggöra mervärden med ekologisk produktion, till exempel kopplat till miljö, djurvälfärd och beredskap. Och på Jordbruksverket arbetar vi med förslag på hur stödet för ekologisk produktion kan utformas på ett effektivt och attraktivt sätt när en ny jordbrukspolitik sjösätts 2028. Vi har vidare publicerat färsk ekostatistik i dagarna som bekräftar att den negativa trenden planat ut eller till och med vänt, som du kan ta del av här. Mina statistikkollegor konstaterar bland annat att antalet ekologiskt hållna djur minskade ganska kraftigt under 2023 och 2024, men att minskningen inte var lika omfattande 2025.

//Åsa Lannhard Öberg, svensk ekoambassadör

Förhandlingarna om en gemensam jordbrukspolitik – hur går det till?

Beslut om EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP, är på väg att fattas på olika nivåer inom EU. Den nya politiken kommer att tillämpas först 2023, vilket är en försening med 2 år.

Justus Lipisus – byggnaden där Rådet sammanträder. Foto: Ingrid Karlsson

Förhandlingar om jordbrukspolitiken följer normalt EU:s budgetperioder, och det innebär en översyn med sjuårsintervall. Nästa budgetperiod startar 2021 och löper till 2027 men på grund av förseningar kommer de nya reglerna för den gemensamma jordbrukspolitiken att tillämpas först 2023. En viktig orsak till att reformarbetet blivit försenat är de komplicerade förhandlingarna om Storbritanniens utträde ur EU.

Det första steget i den pågående reformprocessen skedde i november 2017 då Kommissionen lämnade ett ”visionspapper” för kommande period; Framtiden för jordbruk och livsmedel. Där gavs en bild av jordbrukets betydelse i EU samt inom vilka områden det finns behov av förändringar. Av dokumentet framgick även de mål för CAP som Kommissionen vill se för nästa period samt en konsekvensanalys.

Nästa steg kom i  juni 2018 då Kommissionen lämnade ett förslag till ny lagstiftning. Mer eller mindre omedelbart efter det startade en process i Rådet och EU-parlamentet med att granska förslaget. I Rådet har det genomförts ett stort antal rådsarbetsgrupper där experter i detalj gått igenom lagtexterna. Jordbruksverket har deltagit i dessa arbetsgrupper samt lämnat skriftliga yttranden till Näringsdepartementet. Rådsarbetsgrupperna leds av det medlemsland som är ordförande vid tillfället för mötet. Parallellt diskuterades förordningsutkasten även i Särskilda Jordbrukskommittén och på ministernivå.

Diskussionerna har resulterat i en rad olika förslag till förändringar av lagtexterna och Jordbruksverket har varit en viktig del i detta arbete, med sin expertkunskap.

På grund av Storbritanniens utträde ur EU har budgetförhandlingarna varit särskilt komplicerade. I juli 2020 kunde en budgetöverenskommelse uppnås bland EU:s statschefer. För jordbrukets del innebar det en minskning av jordbruksbudgeten.

Foto: Shutterstock

Hösten 2020 tillträde Tyskland som ordförandeland med en klar ambition att avsluta förhandlingarna om CAP före årsskiftet. Vid ministerrådet i oktober 2020 nådde medlemsländerna en överenskommelse. De svåraste frågorna att komma överens om var hur åtgärder för att stärka miljö- och klimatarbetet skulle utformas. I slutet av oktober 2020 tog EU-parlamentet också beslut om reglerna för den nya jordbrukspolitiken. Jämfört med ministrarnas beslut är grunden densamma, men det finns skillnader, främst när det gäller ambitionerna för miljö- och klimatåtgärder. Parlamentet vill också gå längre vad gäller begränsning av stödet till de stora jordbruken samt ge mera stöd till de små jordbruken.

Reformarbetet fortsätter nu med att jämka samman Kommissionen, Rådet och Parlamentet i de så kallade trepartssamtalen. Dessa samtal inleddes i mitten av november och beräknas som tidigast vara klara till i mars. Resultatet av dessa samtal kommer att ge den lagstiftning som ska tillämpas från och med 1 januari 2023. Till dess kommer nuvarande lagstiftning att gälla med den budget som beslutades 2020.

/Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare