Etikettarkiv: CAP

Att se till sin ko på distans – en dag i framtiden

En eftermiddag i en mer eller mindre avlägsen framtid sitter en bonde och väntar på sin son utanför hans skola. Hon passar på att titta till sina djur under tiden. I mobiltelefonens app kan hon se att alla djur utom 1571 Stjärna har varit vid vattenhon och druckit under eftermiddagen. Märkligt, hur kan det komma sig? Stjärna är en av de kor som går på en avlägsen naturbetesmark. En stor del av den har inte betats på många år. Tidigare var det  tidsödande att titta till djuren, eftersom det tog så lång tid att hitta alla individer på den stora och bitvis skogiga marken. Några knapptryck senare berättar sensorn på 1571 Stjärna att hon har normal kroppstemperatur och att hon de senaste timmarna både vandrat en del och legat och idisslat, precis som hon brukar. Inget allvarligt problem som måste åtgärdas akut alltså. Det räcker att ta den vanliga turen dit under kvällen. Då tar bonden drönaren till hjälp för att snabbare hitta djurflocken där den är just nu, för att slippa gå och leta en god stund. Drönaren kan också samla in en del information från djurens sensorer för att ge ännu mer säkerhet om att allihop mår bra; mer än vad en stunds iakttagande kan ge.

Virtuella stängsel och nattvioler
Sonen har inte dykt upp i skolans entré än. Bonden tar sig så an att flytta stängsel. Skönt att metoden utvecklats och forskning visar att den kan användas utan att orsaka djuren stress och lidande, så att de enkelt förstår hur de får röra sig.  Nu går det att ordna stängsling och till och med flytta djur enkelt såhär, på distans. Bonden kan till och med hägna in området med nattviol som hon tycker så mycket om, bara med några knapptryck. Hon vill inte att det området betas förrän orkidén blommat över och fröna mognat.

Elektroniska öronbrickor
De elektroniska öronbrickorna som infördes för flera år sedan är numera en vardaglig del hos de flesta köttproducenter. De gör att det inte är så krångligt längre att rapportera in när ett djur flyttas, eller transporteras till slakt. De gör att ett djur enkelt kan följas från gården ända till slutprodukten i köttdisken. Att vår bondes djur ska vara certifierat naturbeteskött sköts smidigt eftersom det är lätt att följa djuret hela vägen. Lagom tills sonen dyker upp utanför skolan hinner hon se att 2385 Einar ankommit till slakteriet tidigare under dagen med transporten som hämtade 16 tjurar på hennes gård i morse.

Rapporten Digitaliserad teknik för att främja betesdrift

I korthet berättar rapporten att:

  • Främsta orsaken till att lantbrukare med betesdjur inte väljer digital teknik är kostnaden, därefter kommer problem med att få tekniken att fungera i praktiken.
  • Satsningar på digital teknik innebär att betesbaserad produktion kan bli mindre arbetsintensiv, få ett bättre djurskydd och skapa mer miljönytta.
  • Myndigheterna kan främja betesbaserad produktion genom att verka för en heltäckande digital infrastruktur, understödja standarder, justera regelverket inom vissa områden samt införa extra stöd till mindre djurbesättningar.

Maria Unell, projektledare för CAP & Hållbarhet

Ett vakande öga på EU:s jordbrukspolitik

Att ha världens roligaste jobb och förklara det

Foto: Martin Unell

När folk frågar mig om mitt nya jobb krävs det att jag tar lite sats. Det är inte lika enkelt att förklara som om jag vore tandläkare eller asfaltsläggare. Men eftersom jag har världens roligaste jobb vill jag ju berätta. Det handlar om att hålla ihop ett uppdrag som den svenska regeringen gett åt Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Havs- och vattenmyndigheten tillsammans. Vi kallar uppdraget CAP & hållbarhet*. Det uppdraget har vi haft i femårsperioder ända sedan Sverige gick med i EU. Länsstyrelserna är också med på ett hörn. Bara det är spännande; att flera myndigheter ska driva ett uppdrag tillsammans samtidigt som de har olika syn på saker och ting och inte alltid tycker lika.

Vilka effekter på hållbarheten ger CAP nu, eller om CAP förändras?

Uppdraget handlar om EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) och går ut på att vi ska hålla koll på vilka effekter CAP har på miljö, ekonomi och social hållbarhet. Vi ska både utvärdera vad nuvarande CAP ger för effekter, och kika lite i kristallkulan på vad som skulle hända om CAP förändrades. Det kan vara förändringar som redan finns på förslag, eller förändringar som vi ser behövs eller som det finns tankar kring. Det betyder att vårt uppdrag är ovanligt fritt. Vi myndigheter tillsammans får själva bedöma vilka frågor som är viktiga att utreda eller utvärdera. Vi har visserligen på förhand gett ett förslag, ett ramverk för uppdraget, till regeringen som de godkänt. I förslaget har vi beskrivit vilka frågor vi tror kommer vara viktiga de kommande fem åren. Men i slutändan får vi vara flexibla och kan följa upp nya frågor om vi ser att det behövs. Våra projekt och utredningar är sedan kunskapsunderlag till regeringen och andra politiker, branschorganisationer, forskare och andra som vill påverka eller bara lära sig mer. Hela vitsen med att arbeta såhär är att de ska få bra kunskapsunderlag lite snabbare än om hela den ökända regerings- och myndighetsapparaten ska behöva mala innan det bestäms vad vi ska göra.

Det är ovanligt bland medlemsstaterna i EU att regeringar ger ett sådant uppdrag för att försöka identifiera bra vägar framåt inför utvecklingen av CAP. Det ska vi vara stolta över, inte minst eftersom CAP är en enorm apparat där många viljor och för- och nackdelar ska vägas mot varandra.

EU:s jordbrukspolitik CAP är ett av de verktyg som kopplar till den svenska livsmedelsstrategin. CAP ska bland annat, precis som livsmedelsstrategin syftar till, bidra till att livsmedelsproduktionen ökar på ett hållbart sätt såväl miljömässigt och ekonomiskt som socialt.

En cliffhanger till efter sommaren

Efter sommaren kommer vi att publicera vad vi kommit fram till i två av de projekt som vi på sistone drivit inom CAP & hållbarhet. Så det här är en cliffhanger!

Den ena studien handlar om hur digitalisering och ny teknik kan underlätta för att ha djur på bete. Vi kommer att berätta om möjligheterna med till exempel elektroniska öronbrickor, drönare och virtuella stängsel. Det andra projektet handlar om ett treårigt pilotprojekt där ett 20-tal lantbrukare har fått prova något som kallas resultatbaserade ersättningar. Det är ett annat sätt att ge ersättningar till lantbrukare än vad som är vanligt idag, då man oftast får ersättning för att man genomför en på förhand bestämd åtgärd. Det kan till exempel handla om att man ska röja en betesmark och sedan hålla betesdjur på den. I resultatbaserade miljöersättningar däremot handlar det istället om att lantbrukaren får ersättning beroende på hur hög miljönytta hen åstadkommit. Till exempel ges högre ersättning ju högre biologisk mångfald som åstadkommits, men hur det görs får lantbrukaren bestämma själv. Hur hög miljönytta eller annan samhällsnytta som man uppnått uppskattas med hjälp av indikatorer, men det är en hel doktorsavhandling bara det så jag ger mig inte in på det här. Men håll utkik efter dessa två spännande rapporter!

På vår hemsida finns mer info

Är du nyfiken på CAP & hållbarhet (f.d. CAP:s miljöeffekter) och vilka projekt och rapporter som vi genomfört tidigare så finns det mer information och länkar till rapporter här:

https://jordbruksverket.se/jordbruket-miljon-och-klimatet/cap–hallbarhet

Ha en fin sommar
önskar Maria Unell, projektledare CAP & hållbarhet

  • uppdraget hette t.o.m. år 2019 CAP:s miljöeffekter. CAP = EU:s gemensamma jordbrukspolitik