Kategoriarkiv: konsumtion

Priserna ökar i hela livsmedelskedjan

Det är många som rapporterar om matprisernas utveckling just nu, från jord till bord. Orsaken till det stora intresset är att Rysslands invasionskrig i Ukraina skapar stor oro och obalans på den globala livsmedelsmarknaden. Det tydligaste tecknet i vår del av världen är pris- och kostnadsökningar, medan man i fattigare länder även drabbas av brist på livsmedel och insatsvaror. I veckan läste vi att rysk blockad av Ukrainas hamnar kring Odessa gör att spannmål inte kan skeppas ut till köpare i länder som Egypten, Indonesien och Bangladesh. Innan krigets utbrott var det pandemin som påverkade produktion och transporter av mat i flera år.

Vy över lantbruk i Uppgränna, med en skymt av Visingsö. Foto: Scandinav Bildbyrå

SCB rapporterade redan i förra veckan om prisökningar till och med april 2022. Årsförändringen för KPI totalt, alltså inflationen, var 6,4 procent från april 2021 till april 2022. Det är den högsta inflationstakten sedan 1991 och SCB nämner bland annat livsmedelsområdet som drivande. Övriga sektorer med stor prisökning är drivmedel och el som är betydande insatsvaror i bland annat jordbruket.

Flera led påverkas i livsmedelskedjan

Om vi istället blickar in i livsmedelsindustrin publicerades nyligen en artikel i Jordbruksaktuellt där Livsmedelsföretagen tar upp akuta behov av att införa kortare aviseringstider och högre leveranspriser för att motverka fallande lönsamhet. Enligt den här artikeln anser de flesta av de tillfrågade företagen i förädlingsledet att man hittills inte blivit tillräckligt kompenserade för kostnadsökningar från sina kunder.

Samtidigt rapporterar dagligvaruhandeln om kraftigt stigande matpriser som även boostat omsättningen i handeln i april. Det kan vara bra att ha det i bakhuvudet när ni läser blogginlägget, eftersom vår statistik bara sträcker sig till och med mars 2022 och därmed missar den månad då konsumentprisökningarna tog fart på allvar. 

Jordbruksverket bedömer att det läge vi befinner oss i kräver att kostnadsökningarna fortplantas genom livsmedelskedjan för att alla led ska få de bästa möjliga förutsättningarna. Eftersom priserna på insatsvaror ändrats fort så kräver det i många fall att man frångår de ordinarie modellerna för prissättning.

Viktigt att veta om prisstatistiken

Jordbruksverket publicerar både officiell prisstatistik och prisstatistik som styrs av EU-förordningar. Vi publicerade prisindex till och med mars 2022 nu i veckan. Vår publicering sker alltid med en mindre eftersläpning i relation till SCB. Så vad har vi för bild av utvecklingen och är prisökningarna i respektive led rimliga för att täcka de stigande kostnaderna? Innan vi påbörjar vårt resonemang om prisernas förändring vill vi understryka följande:

  • Eftersom vår information framförallt är i form av prisindex som visar procentuell förändring i relation till ett basår och inte kronor och ören, är det svårt att ge svar på alla frågor.
  • Prisindexen visar en utveckling av baspriset, alltså är inte tillägg eller avdrag kopplat till kontrakt med i indexberäkningarna till skillnad från den EU-förordningsstyrda prisstatistiken som inkluderar tillägg och avdrag.
  • Vi har heller inte fullständig information om kostnader, påslag och marginaler i hela kedjan.
  • Ett ytterligare krux när vi jämför olika led är att avgöra hur det såg ut vid den tidsmässiga startpunkten i en jämförelse – rådde det balans då eller hade någon del av livsmedelskedjan eller några sektorer bättre lönsamhet än övriga?
  • Man kan inte förvänta sig samma prisutveckling i alla led när kostnaden för att producera en råvara ökar, eftersom denna råvara bara utgör en del av slutprodukten. Samtidigt har även leden efter bonden ökade kostnader för till exempel transport, energi och emballage.
  • Och, det här är viktigt, eftersom priser och kostnader ändras så snabbt idag är det nästintill omöjligt att göra korrekta analyser som gäller för längre tid än några veckor.

Ökade kostnader för insatsvaror fortplantas till konsumenten

I vår jämförelse som följer har vi utgått helt från officiell statistik i indexform och vi börjar med insatsvarorna. Jordbrukets kostnader har ökat kraftigt det senaste året, främst för gödning som ökat med hela 226 procent från mars 2021 till mars 2022! Även dieselpriset har ökat påtagligt, med 57 procent, liksom foderpriset som ökat med 44 procent.

Tufft för animalieproducenter

Animalieproducenterna har drabbats hårt av kostnadsökningarna eftersom de inte blivit kompenserade fullt ut via avräkningspriset. Det visar en jämförelse av avräkningspriser till bonden, där vi ser följande ökningar för samma period och där spannmål som är ett fodermedel blivit väldigt mycket dyrare samtidigt som avräkningspriset för framför allt kött och ägg ökat betydligt mindre:

  • Spannmål                +98 procent
  • Industrigrödor        +70 procent
  • Frukt & bär             -21 procent
  • Grönsaker               -3 procent
  • Potatis                     +67 procent
  • Nötkött                    +6 procent
  • Griskött                   +1 procent
  • Mjölk                      +24 procent
  • Ägg                         +9 procent

Hur har då priset för jordbruksvaror påverkats i hela kedjan, från jord till bord? För en handfull produkter finns indexserier i alla tre led, alltså:

  • A-index som visar vad primärproduktionen eller bondeledet får betalt vid försäljning till sina kunder
  • PPI-J som visar vad förädlingsindustrin, till exempel kvarnar, mejerier och slakterier, får betalt vid försäljning till sina kunder
  • KPI som visar vad detaljhandeln tar betalt och tillika vad slutkonsumenterna får betala

Spannmål i bondeled har vi jämfört med mjöl, gryn och hårt bröd i efterföljande två led. Jämförelsen visar att priset som spannmålsbonden får vid försäljning till nästa led nästan fördubblats medan priserna som förädlingsindustrin tar ut och som konsumenterna får betala ökat med 13 respektive 6 procent.

Ett liknande mönster fast betydligt mer modest syns för mjölksektorn, där priset till bonden ökat med 24 procent medan mejerier och handlare fått knappt 10 procent mer betalt.

För nötkött kastas bilden om en aning, konsumentpriset har liksom för spannmål och mjölk ökat minst men här är det istället slakteriernas intäkt som stigit mest. Såväl prisökningarna i sig som skillnaderna mellan olika led är betydligt mindre än för både spannmål och mjölk.

Vi avslutar med grissektorn, där konsumentpriset istället ökat mest medan slakteriernas intäkt vid försäljning till nästa led till och med sjunkit. Grisbonden fick ungefär lika mycket betalt i mars 2022 som i mars 2021, även om hen liksom andra animalieproducenter har fått högre kostnader för insatsvaror under den aktuella perioden.

Kostnadsökningarna påverkar hela livsmedelssektorn, inte minst jordbrukarna, men vi vill återigen understryka att vi i detta inlägg inte analyserat utgångsläget för aktörernas lönsamhet. Kostnadsökningarna kan betyda mer för vissa sektorer än andra, beroende på hur det står till med deras lönsamhet i grunden. I vår uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin kan du läsa mer om livsmedelskedjans konkurrenskraft och produktion.

Vi ska inte drista oss till att blicka så djupt in i kristallkulan, men vill ändå nämna att ett ytterligare orosmoment som tillkommit de senaste veckorna är torr väderlek. Vi älskar sol & värme till mans men tillväxten på åkrarna begränsas av bristen på nederbörd. Prognosen visar att det är regn på ingång i slutet av veckan (lagom till att skribenten Åsa ska springa Göteborgsvarvet…), men att mängderna är mindre än vad som behövs. Samma läge som i Sverige kan konstateras i flera stora spannmålsregioner, exempelvis Frankrike. Räntehöjningar som redan genomförts och finns i pipeline påverkar också såväl produktionen som konsumtionen av mat. Många lantbruk har stora lån och konsumenter med lån kan behöva se över sina matutgifter när räntorna stiger. Skörden och ränteläget är viktiga ämnen som vi kan komma att blogga om framöver.  

/Åsa Lannhard Öberg och Ulf Svensson, Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp

Ökad lönsamhet i livsmedelskedjan – förutom i restaurangledet

Utvärderingen och uppföljningen av livsmedelsstrategin tittar på utvecklingen inom hela livsmedelskedjan. Foto: Thomas Adolfsén/Scandinav bildbyrå, Mostphotos, Astrakan/Scandinav bildbyrå och Kari Kohvakka/Scandinav

För att nå livsmedelsstrategins övergripande mål om en ökad och hållbar livsmedelsproduktion i hela landet samtidigt som relevanta miljömål nås, behöver företagen vara lönsamma och konkurrenskraftiga. Annars blir det svårt att hantera utmaningar som exempelvis oförutsedda händelser och att öka produktionen samtidigt som negativa miljöeffekter minskar.

I går lämnade vi årets rapport igår till Näringsdepartementet och den visar utvecklingen i livsmedelskedjan fram till pandemins första år 2020, före den kraftiga prisökningen på insatsvaror och innan kriget i Ukraina. Rapporten ger därför värdefull information om utgångsläget för den svenska livsmedelskedjan inför den extrema, utmanande och osäkra tid vi nu har.

Lönsamheten har ökat i tre led i livsmedelskedjan, men försämrats kraftigt i restaurangledet

Rapporten visar bland annat att lönsamheten ökade inom primärproduktion, livsmedelsindustri och livsmedelshandel mellan åren 2016 och 2020. Men också på en kraftig försämring i restaurangledet (på grund av pandemin), som bidrog till att lönsamheten i livsmedelskedjan som helhet fortsatte att minska.

Nettomarginalens utveckling i livsmedelskedjan 2011-2020, Index 2016=100
Not: Nyckeltalet för 2020 baseras på preliminära uppgifter. Ingen hänsyn har tagits till inflationen i figuren. Källa: SCB, Företagens ekonomi.

Yttre omständigheter påverkar lönsamhet och hållbarhet

Det är tydligt att livsmedelskedjan lönsamhet är beroende av yttre omständigheter (t.ex. torkåret 2018 och pandemin 2020), vilket förstärker vikten av att företagen har en buffert för att klara av yttre omständigheter, och en diversifierad verksamhet för att hantera risker så som väderberoende produktion och oförutsedda omständigheter. En försämrad lönsamhet riskerar också att minska produktionen av livsmedel, men också att försena insatser som minskar negativ miljöpåverkan och satsningar på produktutveckling, forskning och innovation.

Årets rapport visar också att produktionen fortsatte att öka i livsmedelskedjan fram till pandemin, även om tillväxten var svagare än i det totala näringslivet.

Bredare fokus på de tre hållbarhetsdimensionerna

I årets rapport har vi ett bredare fokus på de tre hållbarhetsdimensionerna: ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. Vi har också försökt sammanfatta utvecklingen för ett urval av indikatorer inom respektive hållbarhetsdimension enligt ett trafikljussystem. Här är det viktigt att komma ihåg att utvecklingen inte säger något om nivån, eller om mål är nådda.

Inom den miljömässiga dimensionen går utvecklingen i flera fall åt rätt håll. Till exempel har den negativa utvecklingen för odlingslandskapets fåglar och arealen betesmarker avtagit och utsläppen av växthusgaser minskar. Men förbättringar sker inte tillräckligt snabbt för att uppsatta miljömål ska nås. Andra indikatorer går åt fel håll, till exempel minskar arealen jordbruksmark vilket ger negativa konsekvenser för såväl svensk livsmedelsproduktion som odlingslandskapets biologiska mångfald. Fortsatt skötsel av betesmarker är centralt för att bevara odlingslandskapets biologiska mångfald. För att öka resurseffektiviteten, minska utsläppen av växthusgaser samt bevara och öka den biologiska mångfalden krävs bl.a. nya produktions- och brukningsmetoder.

Flera indikatorer som används för att följa den sociala dimensionen visar att utvecklingen är oförändrad, till exempel försäljning av antibiotika, indikatorer för levande landsbygd och jämlikhet. Däremot går utvecklingen åt fel håll när det gäller till exempel folkhälsa, tillgång på kompetent arbetskraft och företagens upplevelse av myndigheternas regler. Primärproduktionen är den bransch där flest dödsolyckor inträffar, och livsmedelsindustrin är det led om har flest arbetsskador i såväl livsmedelskedjan som i näringslivet. Dessutom har primärproduktionen en anmärkningsvärt stor andel av sysselsatta som är 65 år eller äldre och en förklaring till att åldersstrukturen är att många äldre jordbrukare fortsätter att bruka sin mark efter pensionsålder.

Om du är nyfiken på årets rapport och vill läsa mer så hittar du den här. Vi har också tagit fram en kortversion av rapporten där vi sammanfattar livsmedelskedjans utveckling utifrån strategins mål samt uppföljningen av åtgärderna i handlingsplanen. Om du vill fördjupa dig inom något specifikt område eller få en djupare förståelse för helheten så rekommenderar vi att du läser den fullständiga rapporten.

/ Camilla Burman, samordnare för uppföljningen och utvärderingen av livsmedelsstrategin

Nu avtar pandemins effekter på marknaden för kött – samtidigt som en ny kris blossar upp

Kriser är nästan alltid av ondo men ibland utkristalliserar sig vinnare även i en krissituation. Trots att det är svårt att skymta något positivt med Covid-19 har betydelsen av en stark inhemsk livsmedelsproduktion blivit tydlig för allt fler svenska konsumenter under pandemin. Det syns bland annat i statistiken för köttmarknadens utveckling och i attitydmätningar som företag och organisationer gör.

I slutet av februari varje år publicerar SCB statistik för import och export helåret innan och då är det möjligt att tillsammans med Jordbruksverkets statistik för jordbruksproduktionen beräkna marknadsbalanser för olika sektorer. De huvudsakliga ingredienserna i mina marknadsbalanser är produktion, import, export, totalkonsumtion och svensk marknadsandel. Parametrar som är viktiga att följa för att till exempel få ett hum om den svenska konkurrenskraften och konsumenternas preferenser.

Jag fokuserar på animaliska livsmedel; kött, mejeriprodukter och ägg. Rubriken tar upp köttet, för ägg och mejeri är pandemins effekter inte lika tydliga och för äggsektorn är det förra årets utbrott av fågelinfluensa som satt störst spår på marknaden. Jag har bloggat om äggen tidigare.

Stora svängningar i importen av kött
Under pandemin minskade uteätandet kraftigt till förmån för större matutgifter i dagligvaruhandeln och fler måltider i hemmen. Det gjorde att importen av kött minskade mer än tidigare, eftersom efterfrågan på svenskt kött är betydligt högre när vi handlar i dagligvaruhandeln än när vi äter på restaurang. I perspektivet att vi i normala tider lägger nästan en tredjedel av våra utgifter för mat & dryck på restaurangbesök är det inte så konstigt att färre restaurangbesök under pandemin gav ringar på livsmedelsmarknaden. I takt med att vaccinationsgraden ökade och restriktionerna lättade gick vi successivt tillbaka till vårt tidigare sätt att leva och när restaurangsektorn fick tillbaka sina gäster avtog också importminskningen. Efter att ha minskat kraftigt 2020 ökade importen av animaliska livsmedel 2021 inom alla sektorer utom lammkött.

Konsumtionen av kött väcker intresse
Jag har bevakat marknadsutvecklingen för kött i flera decennier. Första halvan av den här perioden var intresset svagt för hur mycket kött vi åt, var det kom ifrån eller varför vi åt som vi gjorde. Vi vet alla att det ser helt annorlunda ut idag, av skäl kopplat både till värderingar och hållbarhet.

Konsumtionen av kött totalt ökade med knappt 1 procent 2021, det är den första ökningen sedan 2016. Uppdelat på köttslag minskade emellertid konsumtionen för allt utom matfågel, där ökningen var så pass stor att det gav en ökad konsumtion av kött totalt. Konsumtionen i slaktad vikt landade på 80,1 kg/capita.

Enligt tumregeln att halvera den nivån för att ge ett hum om hur mycket kött som hamnar på tallriken åt vi alltså cirka 40 kg kött/capita förra året. Den viktigaste orsaken bakom ökad köttkonsumtion 2021 var att importerat kött återkom när restaurangsektorn fick tillbaka sina gäster – det uppstod helt enkelt ett större utbud av kött igen. Ökningen ska också ses i ljuset av att minskningen på 3,8 procent 2020 var osedvanligt stor. Man kan bildligt uttrycka det som att köttkonsumtionen tillfälligt körde av vägen ett par år men att den nu är på väg tillbaka till tidigare hjulspår.

Men det finns också andra tänkbara förklaringar till ökningen och en av dem är att vegotrenden genomgått sin intensiva inledningsfas. Många trender är superheta till en början, vartefter några klingar av med tiden medan vissa normaliseras. I omvärldsbevakningen ser jag också att fokus hos många konsumenter, företag, organisationer och beslutsfattare flyttas allt mer mot ett annat område: hur vi ska stärka vår försörjningsförmåga. Oro i omvärlden får oss att grubbla över om och hur vi klarar kriser och vi agerar därefter, exempelvis genom att köpa mer mat med svensk märkning. Vi blir måna om att gynna en näringsgren vi absolut inte kan klara oss utan – och visst har djuren en viktig plats i ett robust svenskt lantbruk?

En annan faktor som kan ha haft viss inverkan på ökad köttkonsumtion är att gränshandeln fått fart igen, framför allt gentemot grannlandet i väster. Norska invånares inköp av livsmedel i Sverige klassas som svensk konsumtion och när gränshandeln var i princip stillastående under pandemin påverkade det också svenska konsumtionssiffror för kött negativt.

Stabil svensk marknadsandel för kött trots ökad import
Den positiva utvecklingen för svensk marknadsandel har varit tydlig i många år. Konsumentundersökningar visar att vi idag alltjämt rankar närproducerat och svenskt högt för många livsmedel, det framgår bland annat av Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev.

För kött totalt landade den svenska marknadsandelen på 72 procent förra året och det är samma nivå som 2020 – trots ökad import 2021. Variationen mellan köttslag är dock stor, från 31 procent för lammkött till 83 procent för griskött. Marknadsandelen för ägg sjönk från knappt 98 till 87 procent. I takt med att äggnäringen återhämtar sig från produktionsbortfallet som uppstod under fågelinfluensan så stiger även marknadsandelen igen. Den svenska marknadsandelen för mejeriprodukter totalt ökade ett par procentenheter till 72,5 procent.

Den svenska produktionsutvecklingen spretar
För äggsektorn orsakades importökningen på nästan 22 procent av att Sveriges äggproduktion minskade med över 14 procent till följd av utbrotten av fågelinfluensa i början av 2021. Importen ökade för att täcka efterfrågan på ägg. En anledning till produktionsminskningen för nötkött är att producenter sparade djur för att utöka sina besättningar, med syfte att möta en god efterfrågan på svenskt nötkött. Eftersom det är långa uppfödningstider för nötkreatur blir effekten ett längre tapp i hur många djur som skickas till slakt. Produktionen av matfågel och griskött ökade och för matfågel har ökningarna legat på omkring 5 procent årligen sedan 2019. På mejeriområdet steg invägningen svagt medan utvecklingen för de största kategorierna spretade – ökad produktion av ost, smör och mjölkpulver men minskad produktion av syrade mejeriprodukter och konsumtionsmjölk.

Stor kostnadsökning för svenskt lantbruk
Andra halvåret 2021 började priserna på jordbrukets insatsvaror stiga till följd av att pandemin skapat flaskhalsar i den globala ekonomin, höga energipriser, låga skördar, behov av att återuppbygga djurproduktion efter sjukdomsutbrott och fraktproblem. I Sverige steg även producentpriserna för kött, mjölk och ägg under året och jordbrukets sektorskalkyl visar att det ekonomiska resultatet för 2021 preliminärt blir samma som för 2020. Om vi istället blickar framåt har Jordbruksverket i samråd med LRF bedömt att resultatet för jordbrukssektorn riskerar att försämras 2022.

I början av året beslutade regeringen om en stödmiljard till svenskt lantbruk. I paketet finns bland annat ett riktat stöd till gris- och fjäderfäproducenter, liksom en höjd återbetalning till jordbruket av skatt på dieselolja med 2 kr/liter från och med den 1 juli 2022 och ett år framåt. Efter beslutet om stödmiljarden inledde Ryssland invasionen av Ukraina och det har gett ytterligare kostnadsökningar för mineralgödsel, foder, el och bränsle.

På kort sikt bedöms det inte uppstå några akuta problem för svenskt jordbruk och heller inte någon livsmedelsbrist. Det finns dock en oro för att det längre fram kan bli begränsad tillgång på en del insatsvaror. Vi hör även redan nu på nyheterna om svenska fiskebåtar som inte har råd att lägga ut från hamn på grund av höga bränslepriser och om lantbrukare som räknar på huruvida ekonomin går ihop om stallarna fylls med djur som behöver dyrt foder. Samtidigt stiger producentpriserna och vecka 12 aviserade större svenska slakterier rejäla höjningar för flera djurslag som kommer synas i Jordbruksverkets prismätningar inom kort. En utblick i EU visar att producentpriserna stiger även där och i Tyskland har nötköttspriserna haft en i det närmaste explosionsartad utveckling de senaste veckorna.

Även konsumenterna måste bidra till att täcka de ökade kostnaderna för livsmedelsproduktionen och stigande matpriser börjar ge avtryck på konsumentprisindex, det visar

SCBs beräkningar till och med februari i år. Priserna för mat och alkoholfri dryck har ökat med 2,2 procent årets första två månader och prisnivån i februari 2022 var 4 procent högre än ett år innan.

Jordbruksverket informerar löpande om hur det oroliga världsläget påverkar livsmedelsproduktionen, bland annat den blogg du just nu läser.  

/Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket

Se hit projektidéer som kan främja ekomarknaden!

Jordbruksverket har i cirka fyra år drivit ett regeringsuppdrag inom den svenska livsmedelsstrategin som handlar om att främja konsumtion, produktion och export av ekologiska livsmedel. Uppdraget har en egen sida på Jordbruksverkets webbplats som vi döpt till ”Så ska eko öka”, kika gärna in och läs mer om uppdraget.

Målet med uppdraget är att vi tillsammans med branschaktörerna ska bidra till att regeringens två mål för den ekologiska marknaden 2030 nås. Alltså att den ekologiska jordbruksmarken ökar till 30 procent av total areal samt att andelen ekologiska livsmedel som köps in till offentliga kök ökar till en andel av 60 procent. Vägen mot målet har varit tydlig under lång tid innan uppdraget ens föddes, eldad av marknadskrafterna i kombination med idogt främjandearbete av marknadens aktörer. Men nu har den positiva utvecklingen för ekologiskt avstannat, orsaken är bland annat trender och konkurrens på marknaden där andra hållbarhetsperspektiv lyfts fram och påverkar vad konsumenterna väljer att köpa.


Diagram som visar andelen ekologisk mat i offentliga kök respektive andelen jordbruksmark med ekologisk produktion.

Jordbruksverket projektleder och administrerar uppdraget, men verkstan finns hos branschaktörerna! Från sommaren 2018 till i dag har vi genomfört nio utlysningar av sammanlagt drygt 130 miljoner kronor till projekt inom hela värdekedjan, från forskning och primärproduktion till konsument. De första sju utlysningarna renderade 77 projekt, varav många idag är avslutade eller på sluttampen. På sidan Så ska eko öka finns en artikelserie i tio delar som skrevs av Agrovektor i Ekoweb 2019-2020 på uppdrag av Jordbruksverket och den handlar om de projekt som kom till stånd med hjälp av medel i våra första utlysningar. Och framöver ska vi kommunicera hur det går med de pågående projekten, som i många fall är en fortsättning på tidigare projekt.

I dagarna har vi publicerat den åttonde utlysningen (regler, förädling-försäljning, rådgivning och export) och den nionde (FOU) utlysningen av totalt 16 nya miljoner kronor. Sitter du på en projektidé? Missa då inte  att kolla om den passar in på våra kriterier.

Vi som jobbar med ekouppdraget är taggade att göra vad vi kan för att bidra till att vända trenden med hjälp av den verktygslåda uppdraget erbjuder. Jag skulle även vilja sammanfatta vad en kund jag pratade med häromdagen uttryckte – en av dem som trots svackan för ekologiska livsmedel ser ljust på framtiden: ”nu är det dags för oss ekoproducenter att ta tillbaka makten över marknaden”. Ett område vi prioriterar i de pågående utlysningarna riktar sig just till projekt som kan underlätta för producenterna att nå förädlings- och konsumentmarknaden, antingen via befintliga eller nya kanaler.

//Åsa Lannhard Öberg, projektledare för ekouppdraget

Vad händer 2022?

Pandemin fortsätter att pressa marknaderna med sjukfrånvaro och restriktioner och det påverkar även livsmedelsmarknaden. Men trenden med ökat intresse för svensk och närproducerad mat under pandemin är positiv. Foto: Carl Bredberg, Scandinav.

En nybildad konkurrenskraftsgrupp på Jordbruksverket bevakar jordbrukets konkurrenskraft med syftet att bidra till de bästa möjliga besluten ur alla hållbarhetsperspektiv; ekonomiska, sociala och miljömässiga. Här spanar vi framåt och listar några av de händelser vi tror kommer ha störst påverkan på jordbruksföretagen under 2022.

Året startar i prishöjningar på inhemska varor men priserna på insatsvaror kan ändå ge ett besvärligt lönsamhetsläge och sjukdomsutbrott på människor och djur utgör fortsatta orosmoln.

Under hösten 2021 har vi sett prisökningar på spannmål och mjölk och nu efter helgerna kom även en höjning av nötköttspriset. Grön omställning som ger dyrare produktionskostnader och hårdare konkurrens om produktionsmedel kan leda till att de höga priserna består.

Under 2021 har vi sett också upplevt skenande priser på insatsvaror som gödning, diesel, foder och el.  Om dessa inte återgår till mer normala nivåer eller matchas av ytterligare prisökningar på vegetabilier och animalier pressas lönsamheten såväl i svenskt lantbruk som globalt.

De största flaskhalsarna kommer troligen att vara naturgastillgång och transporter. EU har ganska små egna naturgastillgångar och viktiga leveranser kommer från Ryssland via gasledningen Northstream 1. Vid kall väderlek behövs mer av gasen för uppvärmning och det blir mindre över till industrin. Naturgas är också en viktig råvara för tillverkning av kvävegödning så priserna på naturgas påverkar därför jordbruket starkt.

Fortsatt höga priser på insatsvaror ger jordbrukarna motiv för att allt snabbare övergå till precisionsodling och på andra sätt effektivisera driften.

Klart är att även 2022 blir ett år där externa händelser har stor potential att påverka jordbruket. Det gäller att ha en stabil grund att stå på när omvärlden ständigt förändras.

Marie Törnqvist, Konkurrenskraftsgruppen

Smittor på djur och människor
Vi är innerligt trötta på detta, men pandemin fortsätter att pressa marknaderna med sjukfrånvaro och restriktioner och det påverkar även livsmedelsmarknaden. Trenden med ökat intresse för svensk och närproducerad mat fick extra bränsle under pandemin när restaurangmåltider byttes mot hemlagad mat. Det är tydligare var maten kommer ifrån när vi köper den själva! Även om restriktionerna klingar av så småningom kommer vi att jobba och äta hemma i större utsträckning än tidigare vilket innebär att de stärkta marknadsandelar vi ser för bland annat kött kan komma att bli kvar.

Läget med fågelinfluensa är oroande och ser ut som vid ingången av föregående år som var ett av de besvärligaste vi sett med omfattande utslagning av värphöns och tomma ägghyllor i butik under en period. Den afrikanska svinpesten har lugnat sig något men det finns orosmoln i form av nyligen upptäckt smitta i Italien.

Inrikespolitik på den inhemska agendan
Sverige är det valår och några intressanta hållpunkter är hantering av förslagen i utredningen om fossilfritt jordbruk, fortsatt hantering av elmarknaden, eventuellt slopande av skattefrihet för biobränslen med mera.

EU-politik på väg mot omställning och införande av nya CAP
Frankrike som ambitiös ordförande i EU borgar för en händelserik vår med försök att baxa flera tunga lagstiftningar i mål, som exempelvis migrationspaket, beskattning av internationella IT-företag, arbetsrätt, med mera.

Miljö- och klimat
Det finns många initiativ rörande miljö och klimat som berör jordbruket. Alla kommer sannolikt inte att beslutas och bli verklighet under 2022, men i flera fall finns långt gångna förslag på EU-nivå. Aktuellt under 2022 är beslut om ogräsmedlet glyfosat, EUs typologi för gröna investeringar som Frankrike försöker ta i mål, åtgärder för hållbar kolanvändning samt ytterligare åtgärder som ska göra verklighet av Gröna Given och EUs ”Farm2Fork”-strategi.

Ny djurskyddslagstiftning 2023
Under året väntas också  förslag till ny EU-politik på flera områden som rör jordbruket: minimibeskattning för företag, nytt regelverk för ekologisk produktion samt skötsel av mark och datadelning.

Aktuellt under 2022 är arbete inför den nya djurskyddslagstiftning inom EU som Kommissionen ska lägga fram förslag på 2023. I arbetet kommer frågor kring exempelvis burhållning av djur och ensamhållning av kalv att diskuteras. Det kommer också troligen finnas ett ökat fokus på djurvälfärdsaspekter relaterat till avel som exempelvis problem med bröstbenskador hos värphöns och benproblem hos slaktkyckling.

Strategiska planerna
Nu när Sverige har lämnat in den svenska strategiska planen till EU-kommissionen kommer nästa steg – godkännandet. De strategiska planerna, som bestämmer medlemsländernas stödpaletter för perioden 2023-2027, och EU-kommissionens synpunkter på dessa, kommer att påverka företagen. Dels ändras stöden nationellt och dels kan skillnader i medlemsländernas  val påverka konkurrensförhållandena mellan länder.

I skrivande stund har 19 medlemsländer lämnat in sina planer i tid medan 8 kvarstår. Bland annat har de nyvalda lantbruksministrarna i Tyskland och Tjeckien gjort halvhalt för att göra om sina föregångares förslag.

Spänt läge mellan Ryssland och omvärlden
Det spända läget mellan Ryssland och omvärlden verkar inte lätta. Samtidigt som det höga kostnadsläget ger stöd åt stigande priser på spannmål, mjölk och kött så har vi 2014 års ryska importstopp i ganska färskt minne. Då såg vi överskott och kraftiga nedgångar i priserna på lantbrukets produkter, innan de letade sig till alternativa exportmarknader. 

Läget i Ukraina, EUs reaktioner på ryska önskemål kring försvarssamarbeten och kommande beslut för Northstream 2 kan påverka handelsmöjligheter, handelsströmmar och priser på energi och andra råvaror.

Även Kinas produktion av vissa insatsmedel och efterfrågan på råvaror tillsammans med hur dess relationer till EU och Litauen utvecklas kan ge effekter på jordbrukets marknader.

Klart är att även 2022 blir ett år där externa händelser har stor potential att påverka jordbruket. Det gäller att ha en stabil grund att stå på när omvärlden ständigt förändras.

/Konkurrenskraftsgruppen

Vi bevakar frågor kring jordbrukets konkurrenskraft. Bevakningen ska bidra till att Jordbruksverket fattar de bästa möjliga besluten ur alla hållbarhetsperspektiv, ekonomiska, sociala och miljömässiga.


[1]

Njut och värdesätt maten

I bloggens sista inlägg 2021 vill vi passa på att önska God Jul och Gott Nytt År! Hoppas ni alla får njuta av god mat under helgerna. Variation är härligt och vad vore julen utan risgrynsgröt och apelsiner med nejlikor i? Men det är ju ändå en hel del på vårt julbord som kan komma från svenska bönder och fiskare som på många sätt erbjuder oss mat som producerats på ett hållbart sätt, läs mer här.

Hur äter vi idag jämfört med 1980?

Vår statistikenhet har nyligen publicerat uppgifter för livsmedelskonsumtionen 2020. Visste du att vår totalkonsumtion av köksväxter såsom gurka, tomat, kål, sallat, sallat, rotfrukter, morot, har fördubblats sen 1980? En trend för flera varugrupper är också att vi äter mer förädlade produkter. Vi i äter 75 procent mindre socker idag men samtidigt har konsumtionen av choklad och konfektyrvaror, läsk, cider ökat kraftigt. Motsvarande trend gäller potatis, bröd, spannmålsprodukter och mejeri, där vi exempelvis dricker mindre mjölk men äter mer ost.

Apropå läsk, visste du att svenskarna tillsammans dricker mellan 40 till 50 miljoner liter julmust per år? På Smaka Sverige finns mycket intressant att läsa om mat och matkultur.

Sist men inte minst, ta hand om maten och ät upp den!

Tips inför helgerna

  • Ta inte fram mer mat till julbordet än vad du tror ska gå åt. Lägg upp och fyll på efter hand.
  • Lägg inte upp för mycket på tallriken, ta flera gånger för du sparar kanske inte gärna mat som blivit över på tallriken.
  • Kyl ner tillagad julmat direkt, som inte ska ätas med detsamma. Små mängder i kyl direkt, större kan behöva svalna först i vattenbad eller utomhus. Frys in den mat du inte ska äta närmsta dagarna så kan du lyxa med den efter nyår.

Läs mer hos Livsmedelsverket.

Vad ska förvaras var?

Har du förresten koll på att många av våra frukter och grönsaker trivs bäst i kylen? Läs här. De flesta frukter ska vara i kylen, utom banan, mango, citron och lime som vill ha det varmare. Jag brukar lägga ett par svenska äpplen eller apelsiner i fruktkorgen för jag gillar dem rumsvarma när jag ska äta dem, men resten får minsann stanna i kylen!

Hemma hos oss försöker vi att inte slänga mat (lägger upp små portioner och så har vi tur som generellt är ganska glupska hela familjen…). Men barnen vet att ”naturen och bonden har jobbat mycket för att vi ska få mat” och då ska vi inte slänga den. När det ändå sker är hunden och katten ivriga spekulanter. Enligt resurshierarkin ska vi i första hand alltid sträva efter att förebygga matsvinn så det alls inte behöver uppkomma, men när det inte går så är foder ett resursmässigt bra alternativ. Det är till exempel vanligt att biprodukter från industrin och utsorterade grönsaker används som foder till lantbrukets djur.

Katten Svea går loss på julklapparna

Ta hand om er och var rädda om er, vi ses 2022!

/Karin Lindow på bloggredaktionen

Hur snabbt kan produktionen ställas om för att möta nya konsumtionstrender?

Förra veckan hade vi det tredje webbinariet i serien ”Nytt från Jordbruksverket om Livsmedelsstrategin”. Temat var möjligheterna till omställning med fokus på ökad odling av baljväxter. Det händer mycket kring proteingrödor inklusive baljväxter nu och tillväxten för växtbaserade livsmedel är stark. Det finns ambitioner på EU-nivå att öka odlingen av proteingrödor. Samtidigt odlas baljväxter på endast 2 % av åkerarealen i Sverige och man frågar sig ju om det inte finns en potential för ökning?

Kunskapssammanställning på gång

Vi på Jordbruksverket vill lära oss mer om detta och gör därför en kunskaps­sammanställning som handlar om möjligheter till ökad odling av baljväxter i Sverige och hur det kan bidra till ett mer hållbart livsmedelssystem. På webbinariet presenterade jag preliminära resultat från den pågående utredningen.

Jag berättade att det är tydligt att det finns flera nyttor att hämta hem om vi odlade mer baljväxter i Sverige och att det vore bra ur alla tre dimensioner av hållbarhet. Vi ser dock inga tydliga trender i arealen som odlas. Arealen för både större grödor som åkerböna, och mindre grödor som sötlupin, svänger lite upp och ner under den senaste 10-årsperioden. Om det ska gå att odla mer baljväxter i Sverige så måste vi antingen konsumera mer eller ersätta import med inhemsk odling .Det skulle inte krävas särskilt stora arealer för att möta den ökande konsumtionen av växtbaserade proteiner med svenskodlade baljväxter. Det som begränsar utvecklingen är bland annat lönsamheten jämfört med att odla andra grödor och en brist på förädlingsanläggningar. Det skulle krävas större arealer för att  ersätta importen av soja som främst används till djurfoder, men här saknas idag fullgoda alternativ som går att odla i stor skala i Sverige.

Flera nyttor med ökad odling av proteingrödor i Sverige

Samtal om konsumtionstrender

Efter min presentation om odling av baljväxter samtalade Jan Bertoft, generalsekreterare för Sveriges konsumenter och Henrik Julin, VD på Orkla Foods Sverige om konsumtionstrender och hur de kan påverka odlingen.

Det finns ett tryck från konsumenterna och ökad efterfrågan på hållbara livsmedel. Jan lyfte vikten av att alla konsumenter ska kunna välja hållbart och att det måste vara lätt att välja rätt. Här går det inte att helt förlita sig på att marknaden ska stå för lösningarna, utan det krävs viss politisk styrning menar Jan. Sveriges konsumenter hoppas att hållbar matkonsumtion kommer upp i debatten inför nästa riksdagsval.

Ung ärtplanta

Även Orkla efterfrågar politiska beslut för att underlätta omställningen till mer hållbara livsmedel. Själva strävar de efter att ha så mycket svensk råvara som det går i sina produkter. Sojan är svår att ersätta även i livsmedel då den bl.a. har unik smak och konsistens, men Orkla satsar en hel del på svensk ärta som råvara till sitt vegetariska sortiment framöver.

Se seminariet i efterhand

På Jordbruksverkets webbplats kan du se seminariet i efterhand. Där kan du även se tidigare inspelade lunchseminarier och läsa om de som planeras framöver.

/Sofia Blom, som utreder möjligheter till ökad odling av baljväxter i Sverige.

Missa inte livsmedelsstrategikonferensen den 7 december!

På förmiddagen den 7 december klockan 9-12 arrangerar Tillväxtverket tillsammans med Vinnova och Jordbruksverket den digitala konferensen: ”Tillsammans når vi målen i Livsmedelsstrategin: Innovation för utveckling och omställning”.

Bild: Tillväxtverket

Livsmedelsstrategin som nu har funnits i fyra år består bland annat av ett övergripande mål och tre strategiska områden. Kort sammanfattat handlar det om att livsmedelskedjan ska vara konkurrenskraftig där den totala livsmedelsproduktionen ökar samtidigt som relevanta miljömål nås. Syftet är att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till en hållbar utveckling i hela landet. Produktionsökningen bör svara mot konsumenternas efterfrågan, och sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska. De tre strategiska områdena är Regler och villkor, Konsument och marknad och Kunskap och innovation.

Årets konferens fokuserar på det strategiska området Kunskap och Innovation. Vi ser fram emot konferensen  och hoppas att det blir en inspirerande förmiddag med olika perspektiv kring hur vi tillsammans kan arbeta med innovation för att framtidssäkra den svenska livsmedelssektorn och ta en ledarposition inom hållbar och hälsosam mat.

– Via denna länk hittar du programmet och anmäler dig.

/Eva Sundberg som är med och arrangerar konferensen och som kommer att vara en av moderatorerna


Skenande kostnader

Under de senaste månaderna har produktionskostnaderna för de svenska jordbrukarna ökat kraftigt. Jordbruksverkets produktionsmedelsindex har ökat med nästan 7 procent sedan årsskiftet. Stigande produktionskostnader innebär försämrad lönsamhet för jordbrukarna om det inte är möjligt att öka intäkterna eller att minska insatsen av produktionsmedel.

Jordbrukssektorn har klarat de påfrestningar som pandemin inneburit förhållandevis bra jämfört med andra sektorer. Trots en generell nedgång av den ekonomiska aktiviteten i samhället har efterfrågan på det svenska jordbrukets produkter varit god. Ändrade konsumtionsvanor har till och med lett till ökad efterfrågan på exempelvis svenskt kött. Jordbruket har också dragit nytta av låga priser på flera viktiga produktionsmedel som energi och gödning. Även räntenivån har under perioden legat på en mycket låg nivå.

Under 2021 har produktpriserna legat kvar på en hög nivå. För vissa produkter som till exempel spannmål och oljeväxter ligger priserna för närvarande på rekordhöga nivåer. En tilltagande konkurrens för animalieprodukter, bland annat griskött,  som förväntas när konsumtionsvanorna återgår till det mer normala har ännu inte påverkat den svenska marknaden i någon större utsträckning.

Vad är dyrare och vilka påverkas mest?

Det stora problemet för jordbrukarna är att kostnaderna ökat kraftigt. Under årets första åtta månader har Jordbruksverkets produktionsmedelsprisindex ökat med nästan åtta procent. Bland enskilda kostnadsslag är det främst priserna på energi som ökat kraftigt, dieselpriserna har ökat med 17 procent och elpriserna med åtta procent. Priserna för djurfoder har ökat med sex procent. För gödning saknas prisuppgifter för de senaste månaderna, under perioden januari – mars var prisuppgången drygt 20 procent. Resursintensiva produktionsgrenar kommer att drabbas hårdare av kostnadsökningen. Exempel på produktionsgrenar som kan drabbas hårt är specialiserad växtodling och stallbaserad animalieproduktion. Däremot påverkas extensiva produktionsgrenar inte lika hårt.

Foto: Hans Bjurling, Scandinav. Bonde utfodrar kor.

Det finns flera samverkande orsaker till att priserna ökat kraftigt de senaste månaderna. När världen öppnar upp efter den nedstängning som pandemin lett till finns det flaskhalsar som har en prisdrivande effekt, det gäller bl.a. brist på fraktkapacitet. Även efterfrågan på energi har ökat kraftigt vilket medfört snabbt stigande priser. På marknaderna för jordbruksprodukter har skördebakslag för viktiga grödor och viktiga regioner medfört lägre utbud som drivit upp priserna. Höga priser på spannmål och proteingrödor gynnar jordbrukare med växtodling men leder till stigande kostnader för animalieproducenter.

Figur 1 Avräkningsprisindex (A-index) och produktionsmedelsprisindex 2018-2021, index, 2018 = 100

På kort sikt kan det förväntas vara fortsatt höga priser för viktiga produktionsmedel som jordbruket använder. Priserna på energi väntas ligga kvar på en hög nivå även om det har tagits beslut om vissa utbudsökningar inom oljeindustrin. De höga priserna på främst naturgas driver upp priserna på handelsgödsel samtidigt som de höga produktionskostnaderna för handelsgödsel har medfört att en del tillverkare valt att dra ner produktionen eller till och med helt stänga fabriker. Viktiga tillverkningsländer som Kina och Ryssland har varnat för att det kan komma att införas begränsningar i de kvantiteter som dessa länder exporterar. Även foderpriserna väntas ligga kvar på en hög nivå då lagren på världsmarknaden är på en förhållandevis låg nivå, det gäller särskilt för vete.

Oro för höga kostnader och minskad lönsamhet

Undersökningar som gjorts den senaste tiden bland svenska jordbrukare visar på en lägre framtidstro än tidigare. Det finns en oro för att de höga kostnaderna ska leda till försämrad lönsamhet. Inför 2022 rekommenderas jordbrukarna att se över kostnadsläget på sina företag och göra anpassningar i produktionen. Det kan till exempel vara åtgärder som att välja mindre resursintensiva grödor, anpassa mängden insatser av produktionsmedel och att terminssäkra priser (låsa priset i förväg) på insatsvaror och produkter.

/ Bengt Johnsson, jordbruksekonomisk expert

Firandet av Offentliga måltidens dag pågår från morgon till kväll

Höstdekorerade bord och härliga menyer. Skolmatsquiz och barnens äppellopp med egna nummerlappar. Mer än hälften av landets kommuner och regioner är anmälda till Offentliga måltidens dag den 21 oktober 2021. På många platser står lokal mat i centrum av firandet och för den som vill veta vad som händer finns det många chanser att spana in dagen.

I Region Halland har sjukhusrestaurangerna skapat festmenyer med lokal prägel. Vad sägs om kycklingfilé från Knäred med rostad potatis (odlad i Halmstad), fetaostcrème eller krämig laxsås med lax från Falkenberg och ädelost från Kvibille?

– Vi tar chansen och firar med en halländskinspirerad meny till våra matgäster som ett sätt att lyfta Halland som matlän, berättar Eva Nolenstam, utvecklare på Regionservice.

– Det är också roligt att vara en del av ett större sammanhang. På Offentliga måltidens dag kan vi även fira att vi i vårt län har startat en upphandlingssamverkan kring inköp av livsmedel till de offentliga köken. Alla kommuner och regionen är med, fortsätter Eva Nolenstam.

Förberedelser inför Offentliga måltidens dag. Foto från restaurangköket, Varbergs sjukhus.

Lokala råvaror sätter sin prägel inte bara i Region Halland utan på många platser i hela landet. Det ordnas färgglada salladsbufféer, tårtor och efterrätter, rätter med vildsvinskött, höstfester och politikerbesök. I Mölndal går det att smaka ekologisk ost- och broccolisoppa på stan. I Örnsköldsvik är det öppet hus med provsmakning av soppa i stadshuset Kronan.

– Vi kommer få se många exempel på matglädje och social gemenskap och hur viktiga måltiderna är, som struktur i vardagen och som kitt mellan verksamheter, säger Eva Sundberg, projektledare för MATtanken.

– Måltider som bidrar till struktur och trygghet bör prioriteras i en tid när vi tyvärr märker att otryggheten ökar, inte minst bland barn och unga. Att måltider kan minska ensamhet och förebygga undernäring bland äldre är också viktigt att lyfta fram, tillägger hon.

Eva Sundberg poängterar att offentliga måltider även är en strategisk fråga som kan göra skillnad i arbetet för att främja god folkhälsa, nå målen i både Agenda 2030 och den svenska livsmedelsstrategin, stärka svensk matproduktion och öka beredskapen för kriser.

– Nationellt är det på gång med samhällsekonomiska beräkningar kring nyttan av offentliga måltider, men vi behöver egentligen inte vänta på resultaten för att inse den stora potential som finns här, avslutar hon.

Offentliga måltidens dag – häng med hela dagen
För andra året i rad samordnar MATtanken det nationella firandet av Offentliga måltidens dag. Läs mer om alla aktiviteter runtom i landet den 21 oktober via www.mattanken.se/omd.

Andra sätt att följa Offentliga måltidens dag:

  • I TV4:s Nyhetsmorgon torsdagen den 21 oktober finns Eva Sundberg, projektledare för MATtanken och sakkunnig mat och måltider, Jordbruksverket, med och pratar om hållbara offentliga måltider tillsammans med Robbin Höglund, köksmästare vid ett äldreboende i Sala kommun. Inslag kommer sändas i den senare delen av Nyhetsmorgon efter kl. 8 och framåt.
  • Har du tid över på morgonkvisten och är nyfiken på Offentliga måltidens dag? Kom och var med i Studio MATtanken, kl 9.00-9.45.  I detta studiosamtal tar vi tempen på aktiviteterna inför firandet.  Föranmälan behövs inte. Slå dig ner vid din skärm kl. 9, häll upp en kopp kaffe och häng på! Länken till det digitala mötet finns här.
  • Följer du @mattanken på Facebook kommer du också märka att vi under dagen livesänder från några utvalda platser i MATtanken-teamets närområde.
  • I sociala medier använder alla som deltar i firandet taggen #måltid21

/Anna Kim-Andersson, kommunikations- och projektsamordnare på MATtanken/Landsbygdsnätverket