Kategoriarkiv: konsumtion

Hur har svenskt jordbruk påverkats av Corona-krisen?

Jordbruket i Sverige har hittills klarat påfrestningarna till följd av pandemin bra jämfört med andra näringsgrenar och även jämfört med jordbruket i andra länder. Priserna på jordbruksprodukter har sjunkit på de globala marknaderna, men inte lika mycket på den svenska marknaden. Ökad efterfrågan på svenska produkter har till och med lett till ökade priser för bland annat olika köttslag. Minskad konsumtion i storhushåll och på restauranger har drabbat importen av kött förhållandevis mer, då importerat kött har stora marknadsandelar i dessa sektorer.

Prisutveckling i Sverige och i världen

De svenska priserna för de viktigaste vegetabilieprodukterna styrs till stor del av utvecklingen på de globala marknaderna. Majs, raps och socker, har drabbats av prispress till följd av oljeprisfallet. Vetepriset har däremot gynnats av ökad konsumtion, medan priset på maltkorn har gått ner eftersom efterfrågan på öl har minskat från restaurangsektorn. Vädret påverkar som vanligt och oro för torka i viktiga odlingsområden i Europa har varit prisdrivande under april och inledningen av maj för att sedan falla när väderutsikterna sett bättre ut.

Ett visst uppsving för lokal produktion

Det märks till exempel genom ökat intresse bland konsumenterna för att köpa livsmedel genom så kallade Reko-ringar. Jordbrukare som däremot varit inriktade mot direktförsäljning till restauranger har drabbats av kraftigt minskad efterfrågan. Totalt sett för hela sektorn är dessa faktorer av liten betydelse, men för enskilda företag kan påverkan vara stor.

Orosmoment till följd av pandemin

Den största oron i jordbrukssektorn har varit hur behovet av insatsvaror och arbetskraft ska tillgodoses. Om sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska, som är ett av målen i livsmedelsstrategin, är det viktigt att även tänka på Sveriges beroende av importerade insatsvaror, särskilt drivmedel, gödning, växtskyddsmedel, proteinfodermedel, maskiner och reservdelar. För att försörjningen i kristid ska fungera måste produktionen i tillverkningslandet fungera, liksom transporterna till Sverige. Insatser på EU-nivå har gjort det möjligt att transportera varor trots nedstängda gränser. En del produkter har fått passera gränserna med förtur. Hushållningssällskapet har genom sina rådgivare gjort en undersökning i landet angående tillgången till produktionsmedel. Undersökningen visar att det i stort sett inte rått någon brist hittills. Det har förekommit viss knapphet i tillgången på vissa växtskyddsmedel men genom att välja andra produkter har problemen lösts. Det har även förekommit att väntetiden på reservdelar blivit något längre än normalt. För flera viktiga produktionsmedel har priserna fallit, det gäller i synnerhet för drivmedel och gödning.

Risk för brist på arbetskraft

Tillgång på arbetskraft har hittills varit det svåraste problemet för jordbrukssektorn. Det anlitas utländsk arbetskraft i flera sektorer, särskilt inom trädgårdsodling, men även inom animalieproduktionen. Läs mer om detta i  tidigare blogginlägg Farming as usual och i Trädgårdsodlingens behov av arbetskraft. Det har nu tagits beslut i Sverige om att släppa in arbetskraft som behövs för samhällsviktiga funktioner, jordbrukssektorn räknas in bland dessa. Men ett större problem är att arbetskraften inte tillåts att lämna sina hemländer eller inte tillåts att passera gränser mellan olika länder på väg till Sverige. Så det är fortfarande osäkert om tillräckligt många utländska arbetare tillåts komma in i Sverige.

Min sammanfattande bedömning

På kort sikt bedöms jordbrukssektorn påverkas mindre än samhället i stort. För enskilda näringsgrenar, särskilt trädgårdsodling, kan påverkan bli större på grund av knapp tillgång på arbetskraft. Sen är jordbruket som vanligt utsatt för andra risker utöver den här pandemin; till exempel kan vädret under odlingssäsongen leda till stora variationer i lönsamheten.

/Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksekonomiska enheten

DSC01990 Vårharvning kring åkerholmar - Ölmstad Småland v2ss - foto KP Hasund

Vårharvning kring åkerholmar, Ölmstad Småland. Foto: Knut Per Hasund

Från Skott till Gott! – mer vildsvin på borden

I dagarna har regeringen delat ut ett så kallat vildsvinspaket med flera uppdrag till Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Länsstyrelsen och Statens Veterinärmedicinska Anstalt som på olika sätt ska bidra till att mer vildsvinskött ska nå konsumenterna. Paketet ska öppna upp möjligheter för vildsvinsköttets potential på en rad olika vis och uppdragen är en del av den nationella livsmedelsstrategins handlingsplan. Vildsvinen orsakar stor skada, och det man ofta hör är att de är svåra att jaga och att incitamenten för att ta tillvara på köttet saknas. Och vem vill äta ett skadedjur?Vildsvinskött

Vildsvin utgör en fin råvara som kommer från skogen och är både svensk och klimatsmart, men efterfrågas tyvärr inte i tillräckligt stor utsträckning av konsumenterna. Genom vildsvinspaketet har vi nu stora möjligheter att förändra den bilden.

Vildsvinspaketet täcker in olika delar i vilt-värdekedjan. Livsmedelsverket ska titta på möjligheten till småskalig försäljning av vildsvinskött, uppdatering av branschriktlinjer med mera. De ska även utreda system för subventioner för trikin- och cesiumprov i samarbete med Jordbruksverket. Länsstyrelsen ska kartlägga befintliga uppsamlingscentraler och anpassa ett IT-system för registrering av jägare som säljer vildsvinskött, och SVA ska utveckla ett digitalt system för spårbarhet av vildsvinskött.

Det här är Jordbruksverkets uppdrag:

  1. Att utlysa pengar under 2020 för insatser som handlar om marknadsföring och kommunikation samt samarbete mellan berörda parter. Det kan även omfatta kunskapshöjande åtgärder inom förädling, exempelvis mathantverk.
  2. Att utlysa pengar 2020-2025 för åtgärder som syftar till att mer vildsvinskött serveras i offentliga kök. Dessa insatser ska handla om informationsspridning, stärkt kommunikation och samarbete mellan berörda parter. Information om potentialen för vildsvinskött i offentlig sektor och möjligheter till upphandling av vildsvinskött ska också belysas.
  3. Att under 2020-2025 stärka arbetet mot smittor till tamgrisbesättningar, med särskilt fokus på skyddet mot afrikansk svinpest. Detta sker genom att branschen vidareutvecklar smittskyddsprogrammet Smittsäkrad besättning gris, med stöd av Jordbruksverket.

Genom dessa uppdrag ska vi arbeta för att ge konsumenter större tillgång och utbud av vildsvin som livsmedel och hjälpa dem att göra medvetna och hållbara val. Under 2025 kommer Jordbruksverket även att utvärdera alla åtgärder som varit en del av vildsvinspaketet.

Det ska bli spännande att se om de insatser som görs kan bana väg för att bygga upp det förtroende som idag saknas för vildsvin som livsmedel. Lyckas vi med det genom våra och övriga myndigheters ansträngningar finns det många vinster att hämta hem.

Se hit! Redan 2017 utlyste Jordbruksverket pengar för att främja vilt som mat vilket resulterade i nio olika projekt med aktörer i branschen. Inom dessa projekt jobbar man med förädling av vildsvinsprodukter, utbildning av jägarkåren i tillvaratagande, aktiviteter kring vilt i skolor och mycket annat. Ambitionen är att dessa ska komplettera kommande utlysning som kommer att publiceras senare under våren. Håll utkik och prenumerera på Jordbruksverkets stödsida, där det kommer mer information.

Boka in! Den 23 september arrangerar Jordbruksverket en tematräff kring vilt/vildsvin i Kalmar. Då kommer vi diskutera hur vi tar tillvara på det vilda köttets potential samt dess möjligheter och utmaningar. Träffen ingår i slutfasen av det samverkansuppdrag kring regionala livsmedelsstrategier som Jordbruksverket arbetar med och som mina kollegor Eva Sundberg och Malena Bathurst har hand om. Anmälningslänk kommer inom kort här. 

/Camilla Bender Larsson, som samordnar Jordbruksverkets arbete med Vildsvinspaketet

 

Festa efter fasta – så äter vi i påsk

Nu inleds den stora mathögtid som förr i tiden betydde slutet på 40 dagars fasta. Jul och påsk är i fallande ordning dagligvaruhandelns två största försäljningsperioder. Visste du att försäljningen av mat ökade med 16 procent under påskveckan 2018 jämfört med en normal vecka, enligt Svensk Handel? När konsumenter får lista viktiga maträtter för ett perfekt påskbord återfinns ägg, sill, lax, köttbullar, Janssons frestelse, prinskorv, lamm, räkor och vegetariska alternativ. Utöver maten frossar vi i godis och sköljer gärna ner allt med en god öl eller påskmust. Vår egen konsumtionsstatistik visar inga detaljer för variation under årstider, helger och liknande. Starköl och godis är två påskdelikatesser där konsumtionen ökat mycket sedan 1960.

Bild Åsa

Äggen är svenska
Ägget är en kristen symbol för livets pånyttfödelse. Innan artificiellt ljus installerades i våra stallar började hönsen värpa mer i takt med det växande dagsljuset. Lagom till påsk när fastan skulle brytas fanns stor tillgång på ägg. Idag värper hönsen regelbundet och vi är bortskämda med att det finns gott om ägg i butikshyllan året runt, men traditionen att äta extra mycket ägg vid påsk finns kvar. Svenskarnas äggkonsumtion har ökat svagt sedan 1960-talet och vi är noga med att äggen ska vara värpta av höns i Sverige.

Fakta om ägg

  • Svensk äggproduktion räcker idag till 98 av 100 ägg som konsumeras i Sverige.
  • Vi åt 13,9 kg ägg per person 2018, vilket är ungefär 224 ägg (i den siffran ingår även ett par kg ägg som ingrediens i andra livsmedel).
  • Enligt Svenska Ägg äter svenskarna 4 kokta ägg var under påskhelgen, vilket är dubbelt så mycket som en vanlig helg.

På vår systerblogg Jordbruket i siffror finns mer spännande information för äggälskaren!

Kryddsill finns i många smaker
Ägg på påskbordet kompletterar vi gärna med sill. Den första kryddsillen lanserades i Sverige 1889 och kallades gaffelbitar. Idag är utbudet av kryddningar stort och nya spännande smaker kommer med jämna mellanrum ut på marknaden. Vad sägs om en av 2019 års nyheter; sill med en touch av Earl Grey, citrus och honung? Om jag har räknat rätt finns det på en av våra fiskberedningsproducenters hemsida just nu 23 kryddningar i 250 g burk, så det finns garanterat en smak för alla! Vi åt 2,4 kg sillkonserv per person 2018. Mycket av sillen till våra konserver kommer från farvatten i Nordsjön och Norska havet, men sill fiskas även i Skagerrak och Kattegatt. Andra fiskrätter som är populära på påskbuffén är lax och Janssons frestelse.

Bara en tredjedel av lammköttet är svenskt
Lamm på påskbordet är liksom ägget en tradition med kristna förtecken, där lammet symboliserar Jesus offer och hur han förlåter våra synder. Under 2018 förbrukade svenskarna 1,9 kg får- och lammkött inklusive ben, på tallriken blev det knappt ett kilo. Vi är inte lika noggranna med svenskt ursprung som när vi äter ägg och andelen svenskt får- och lammkött av vår konsumtion uppgår till ungefär en tredjedel, resten kommer främst från Irland och Nya Zeeland.

Griskött finns i många former på påskbordet
Gris är det köttslag vi äter mest av i Sverige, även om konsumtionen minskat under flera år och idag uppgår till den kvantitet vi åt i mitten av 1980-talet. Griskött i olika former är vanligt vid många svenska högtider; skinka, prinskorv och revbensspjäll finns till exempel både på påsk- och julbordet. Den svenska produktionen av griskött räcker till knappt 77 procent av vår efterfrågan. Andelen svenskt griskött har ökat sedan 2014 i takt med att allt fler av oss väljer kött med svenskt ursprung.

Något ljusare öl till påsk och många är av dem är svenska
Många av oss sköljer gärna ner påskmaten med öl eller påskmust och kanske unnar vi oss en liten snaps också, även om snapsen är ännu mer populär till Midsommar. Systembolagets påsköl är betydligt yngre än julölen och lanserades först på 1990-talet. Påskölen har många likheter med julölen men är något ljusare och mindre alkoholstark. Dryckens färg och alkoholstyrka hänger samman med årstiden – ju ljusare och varmare det blir ute, desto ljusare och lättare drycker tycks vi vara sugna på. Jag har återigen roat mig med att räkna; av 3 327 ölprodukter på Systembolagets hemsida just nu är 2 281 svenska!                                                      Att krydda snaps har sin grund i örtmedicinen. Idag är det sannolikt inte många snapsälskare som tror att man blir botad från sjukdomar genom att dricka snaps, men många uppskattar ändå traditionen och smaken av de svenska snapsarna. Julmust började tillverkas i början av 1900-talet som ett alkoholfritt alternativ till julöl. Efter andra världskriget kom man på att det passade fint att dricka must även till påsk, och påskmusten föddes. Svenskarna dricker mellan 40 och 60 miljoner liter must per år, mest i december.

Vi lägger 11 procent av livsmedelsutgifterna på godis och sötsaker
Vi avslutar vår påskbuffé med att frossa i godis, men förmodligen är det många som småäter av godiset även före maten. Konsumtionen av godis per person och år har ökat från 6,7 kg 1960 till 14,9 kg 2018. Lösgodiset introducerades i Sverige redan på 1930-talet men vi som är medelålders idag minns säkert att det i barndomen, som för mig själv inträffade på 70-talet, inte var tillåtet att plocka lösgodis själv. Man fick istället peka så att expediten kunde plocka ner det man ville ha i påsen. Ökat utbud och tillgänglighet har fått oss att äta allt mer godis. Givetvis vill vi gömma godiset i ett ägg när det är påsk, även om en del svenskar byter ut godis i ägget mot pengar, smycken eller skraplotter. Svensk Handel redovisade en ökad godisförsäljning under påskveckan 2018 med 73 procent jämfört med genomsnittsveckan. Visste du förresten att medelsvensken lade 11 procent på godis och sötsaker av de utgifter vi hade på mat och dryck under 2017?

Med detta sagt önskar jag och mina kollegor er en fin påsk med härliga matupplevelser, som vi njuter av med Folkhälsomyndighetens råd i åtanke!

/Åsa Lannhard Öberg