Kategoriarkiv: konsumtion

Från ”Ett ägg om dagen” till mervärdesladdat svenskt kött på Sweden Rock!

Lämna ett svar

Det har varit en händelserik vår och försommar, både på kontoret och i möten med ”branschkollegor”. Jag börjar med att göra reklam för Jordbruksverkets färska marknadsrapport för kött, mjölk och ägg. Du kan ladda ner den här.

I rapporten sammanställer jag siffror och analyserar utvecklingen av det svenska jordbrukets struktur, produktion, utrikeshandel, konsumtion, försörjningsgrad och priser. Rapporten är ett bra uppslagsverk om du är ute efter en övergripande bild av animaliemarknadens utveckling. Jag har också uppdaterat marknadsbalanserna för kött och ägg med januari–mars 2026, och dessa kan du ladda ner här. I korta drag kan första kvartalet sammanfattas i följande punkter:

  • Produktion av nötkött, griskött samt och får- och lammkött ökade medan den minskade för ägg och matfågel.
  • För nöt- samt får- och lammkött har 2025 års kraftiga produktionsnedgång därmed brutits, ökningen är svag för nötkött och mer påtaglig för får- och lammkött.
  • Huvudsaklig orsak till minskad produktion av matfågel är utbrottet av fågelinfluensa i avelsanläggningar under vintern, som skapade brist på kycklingar att sätta in i stallarna.
  • Marknaden för griskött är mer stabil i Sverige än inom EU, där det för tillfället finns ett större utbud än efterfrågan och priserna faller.
  • Konsumtionen av kött totalt ökade med 3,8 procent och alla köttslag bidrog till ökningen.
  • Importen ökade för alla sektorer utom ägg och försörjningsgraden backade för alla sektorer. Några orsaker till ökad import av kött kan vara bristen på nötkött och matfågel och överskottsproduktionen av griskött på EU-marknaden som trycker på.
  • Den svenska kronan har stärkts tydligt mot dollarn och även mot euron, om än lite mer svajigt. En starkare svensk krona gynnar importen.
  • Produktionen av ägg ökade kraftigt 2025, och följdes av en lugnare utveckling januari–mars 2026 då samtliga parametrar i marknadsbalansen backade. Det byggs många nya stallplatser för värphöns nu så vi kan förvänta oss ökad äggproduktion framöver, om inga störningar inträffar.

Den svenska äggboomen

I april anordnade Svenska Ägg ett event i Stockholm för att uppmärksamma den svenska äggboomen. Det är många producenter som bygger fler stallplatser för värphöns nu, vilket jag redan andats om. Visste ni att äggbranschen har som mål att varje svensk ska äta ett svenskt ägg om dagen? Ägg är klimatsmart, hälsosamt med högt näringsinnehåll, bra beredskapsmat då det går att lagra länge i rumstemperatur och ett prisvärt protein. Dessutom ryms ett ägg om dagen i en hälsosam kost enligt Livsmedelsverkets kostråd. Jag har bidragit med en enkel beräkning som kan användas för att följa upp målet och bilden visar hur vi ligger till baserat på totalkonsumtionen av ägg. Det är ganska mycket kvar för att målet ett ägg om dagen ska nås, en nivå som bland annat kan noteras för det äggälskande Mexiko – som för övrigt är aktuellt som ett av värdländerna för fotbolls-VM. 

Matfågeldagen i Stockholm

I början av maj var det dags för matfågeldagen i Stockholm, ett event som Svensk Fågel arrangerade för andra året i rad med inbjudna representanter för regering, myndigheter, organisationer, forskning och producenter. Jag fick med mig mycket ny kunskap om branschens utmaningar och möjligheter samt ett breddat nätverk. Bland utmaningarna kan nämnas fågelinfluensa som drabbat avelsanläggningar den gångna vintern och regelkrångel. Möjligheterna handlar till exempel om ett gediget konsumentförtroende för svensk kyckling och god uppslutning bakom Jordbruksverkets förslag på tillväxtmål för svensk livsmedelsproduktion.

Kött och charkuteriföretagens vårkonferens

I slutet av maj var det dags för Kött och charkuteriföretagens vårkonferens i Stockholm. Där samlades främst representanter för förädlingsledet, men primärproduktionen syntes också i deltagarlistan liksom myndigheter, regering och andra aktörer. Både vår landsbygdsminister och Jordbruksverkets generaldirektör var talare under konferensen och berörde utmaningar i ökade kostnader för insatsvaror samt regelkrångel, men också hur vi bygger robusthet, skapar tillväxt och stärker livsmedelsproduktionens status som samhällsviktig verksamhet. En intressant presentation handlade om hur vi kan öka produktionen av nötkött, som blivit en bristvara, utan fler djur. Genom att använda mer semin från köttras på mjölkkor kan vi få 60 kg ökad slaktvikt och 14 procent ökad svensk produktion baserat befintligt antal djur. Eftersom slakterierna betalar ut tillägg för köttras, så ger det högre intäkter för producenten både genom fler kilo och ett högre kilopris.

Sweden Rock – en hållbar festival

Jag tänker avsluta med en matbetraktelse från Sweden Rock den 2–6 juni. Jag och maken är sedan många år tillbaka stammisar på festivalen, för när man väl börjat åka dit går det inte att sluta. Jag träffade faktiskt två äggproducenter och en kycklingproducent i vimlet, som jag blivit bekant med via mitt jobb. Förutom fantastisk musik och gött häng med 50 000 andra besökare, så är festivalkäket en upplevelse i sig. Vi lagar frukost på stormköket, medan övriga måltider inhandlas på festivalområdet. Utbudet är enormt och det går inte att överblicka alla matvagnar som ringlar sig genom området.

Det har gått ganska många år sedan festivaler och andra stora event började marknadsföra sig som hållbara, men det tar sig olika uttryck. Och vad är hållbart producerat egentligen? Det är ett brett & komplext begrepp som ska jämkas ihop med flera viktiga samhällsmål; miljö, klimat, hälsa, djurvälfärd, sysselsättning, hela landet ska leva, beredskap… Göteborgsvarvet, som jag också deltar i varje år enligt tradition, har börjat ha en strikt vegetarisk policy i utbudet av mat och personal som syns mumsa på en animalisk korv hamnar i onåd. Det är delade meningar om ett sådant ställningstagande. För egen del ser jag vikten av att ta vara på hela Sveriges produktionspotential och ur den aspekten hänger animalier och vegetabilier tajt samman i ett kretslopp. Vi behöver båda delarna för en trygg livsmedelsförsörjning – om vi inte har djur i svenskt lantbruk kommer en stor andel av jordbruksmarken försvinna från livsmedelsproduktionen och importen av mat skulle öka ännu mer. Jag tycker det vore en jättebra sak att manifestera detta förhållande på stora event, och då även passa på att lyfta fram de fina mervärden som finns i svensk matproduktion.

På Sweden Rock erbjuds växtbaserat, kött, mejeriprodukter och ägg i en salig blandning. Jag tycker marknadsföringen av svenska råvaror hos matvagnar på Sweden Rock ökat över tid. Vad sägs om öländska kroppkakor av svensk spannmål, med fyllning av svenskt griskött, toppad med svensk grädde och svensk lingonsylt? Eller svenska rårakor med liknande tillbehör som till kroppkakorna? I år fanns också en matvagn med pommes frites av svensk potatis med smakliga såser till. Ett köttföretag hade en kul aktivitet som gick ut på att fånga magnetiska ”korvar” som trillade ner oförutsägbart. Ungefär som nattduellen i Mästarnas Mästare, fast man var sin egen motståndare. Om man fångade minst fyra av tio korvar fick man en snygg röd keps som det står ”Korv Lover” på. Jag klarade utmaningen och kepsen tänker jag använda på årets seglaräventyr, när det väl är dags för semester. Glad sommar på er alla!

//Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare och tillika hårdrockare

Ekoambassadörsmöte på Cypern och är det nu ekotrenden vänder uppåt igen?  

Lämna ett svar

Jag har världens bästa och roligaste jobb och det är inte många dagar av mina snart 32 år på Jordbruksverket då det känts ”träligt” (som vi säger i Kumla där jag är uppvuxen) att ta sig an arbetsdagen. Ofta är jag en kontorsråtta då jag letar i statistikdatabaser, räknar, analyserar, omvärldsbevakar och kommunicerar via hemsidan, pressmeddelanden, blogginlägg och rapporter. Men jag jobbar också med många uppdrag som innebär möten med näringen, med kollegor på Jordbruksverket och andra myndigheter, möten i livsmedels-Sverige och med våra EU-grannar. Dessutom är mitt och övriga jordbruksverkares jobb viktigt, det hör man ju på namnet; livsmedel eller för att göra det ännu tydligare – medel för livet. Det är ett grundläggande behov för oss att ha tillgång till säker och näringsriktig mat, vilket står högt på agendan såsom världen ser ut idag med kriser som avlöser varandra och påverkar viktiga samhällstjänster. Jag kan varmt rekommendera alla som har rätt kompetens att söka jobb på Jordbruksverket om en lämplig tjänst dyker upp!

Ekoambassadörerna sammanstrålade i Larnaca på Cypern

En anledning till att jag älskar mitt jobb är den internationella kopplingen. Produktionen av mat sker på en global marknad och att få arbeta med människor från andra länder är spännande. Den 4–6 maj tillbringade jag på Cypern med EU:s ekoambassadörer. Om du som läser tror att jag kombinerade resan med sol och pool-häng så kan jag säga att så var inte fallet. När jag landade fick jag veta att Cypern upplevde den kallaste inledningen av maj sedan 1940 – det hade till och med snöat i bergen! De cyprioter jag träffade var glada för en lång & blöt vinter då det gynnar livsmedelsproduktionen.

Ekoambassadörsnätverket initierades av EU-kommissionen 2022 för att främja genomförandet av EU:s ekologiska handlingsplan, som i de flesta länder kompletteras med nationella handlingsplaner. Sverige hade sin senaste ekologiska handlingsplan 2018–2023, med ambitiösa mål och generös budget. I det uppdraget finansierade vi omkring 100 projekt från jord till bord under sju år. På bilden syns de ekoambassadörer som var med på Cypern och även EU-kommissionen.

Möten äger rum två gånger per år, ibland i det land som svingar ordförandeklubban i rådet och då kompletterat med studiebesök. Dessa ger en unik möjlighet att få kunskap om hur förutsättningarna varierar att bedriva livsmedelsproduktion, med fokus på ekologiskt, i EU:s 27 medlemsländer. EU:s nuvarande mål är att 25 procent av jordbruksarealen ska brukas ekologiskt 2030, i genomsnitt för alla medlemsländer. Det är långt kvar dit och bara ett land har tangerat målet; Österrike. Sverige tronade länge på tredje platsen, men 2023 hade vi halkat ner till sjätte plats.

Arbetet för ekoambassadörerna framåt handlar om att bidra med inspel till en uppdatering av EU:s ekologiska handlingsplan. Förslag som lyfts är att knyta den närmare jordbrukspolitiken med tillhörande budget, för att göra det möjligt att även driva nationella handlingsplaner med hjälp av EU-medel. Vi har också pratat om att utveckla handlingsplanen med fler mål för hela värdekedjan – som offentlig sektor och konsumentledet. Förutom sittande möte gjorde vi en tur på landsbygden. Vi fick besöka ekologisk produktion av ägg, olivolja och honung samt ett behandlingshem för narkomaner där ekologisk produktion – att få något att växa och må bra utan kemiska substanser – är en del av filosofin. Den olivolja vi fick provsmaka på olivgården kostade runt 1 500 kr/liter! Den har fått många utmärkelser och gjort succé på exportmarknaden på grund av sitt höga innehåll av hälsosamma ämnen. Jag tycker olivoljan var besk med viss efterhetta och jag hade tvekat att pröjsa tio gånger mer för den än vad en liter olivolja brukar kostar. En uppmärksam kollega noterade att värphönan på bilden ser ut att vara näbbtrimmad, det var inget vi diskuterade under besöket så jag låter frågan hänga kvar. På honungsgården kunde man inte bara strosa runt i den prunkande trädgården eller köpa honung, utan även bota andningsbesvär och stress med hjälp av ”api-therapy”. Om du vill veta mer om detta kan du höra av dig till undertecknad.

Ekologisk produktion har ett par tuffa år bakom sig då konsumenter i lägre grad har efterfrågat ekologiska livsmedel, bland annat för att spara pengar när matpriserna stigit. Men nu vänder det i många länder, försäljningen ökar och i Sverige har den ekonomiska situationen för ekoföretagen stärkts i år. Den svenska ekobranschen arbetar idogt med kommunikation för att synliggöra mervärden med ekologisk produktion, till exempel kopplat till miljö, djurvälfärd och beredskap. Och på Jordbruksverket arbetar vi med förslag på hur stödet för ekologisk produktion kan utformas på ett effektivt och attraktivt sätt när en ny jordbrukspolitik sjösätts 2028. Vi har vidare publicerat färsk ekostatistik i dagarna som bekräftar att den negativa trenden planat ut eller till och med vänt, som du kan ta del av här. Mina statistikkollegor konstaterar bland annat att antalet ekologiskt hållna djur minskade ganska kraftigt under 2023 och 2024, men att minskningen inte var lika omfattande 2025.

//Åsa Lannhard Öberg, svensk ekoambassadör

Sverige – ett gastronomiskt land i världsklass

Lämna ett svar

Jordbruksverket följer årligen upp och analyserar livsmedelskedjans utveckling över tid i förhållande till livsmedelsstrategins mål. Årets rapport utgår från Livsmedelsstrategin 2.0, där tre fokusområden har tillkommit – Ökad robusthet, Exportfrämjande och Svensk kvalitet och gastronomi. Redan i den ursprungliga versionen av livsmedelsstrategin fanns mål om att sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska och att exporten ska öka, men perspektivet om svensk kvalitet och gastronomi är nytt.

Svensk kvalitet och gastronomi

Regeringens vision för fokusområdet Svensk kvalitet och gastronomi är att Sverige ska bli ett gastronomiskt land i världsklass. En del av denna vision är att stärka den gastronomiska identiteten på lokal och nationell nivå. Den gastronomiska identiteten fokuseras kring unika råvaror med hög kvalitet och starka geografiska anknytningar, till exempel renkött, samt unika produktionsmetoder.

Begreppet kvalitet kopplat till livsmedel är komplext och kan uppfattas olika beroende på i vilket sammanhang det lyfts. Det kan till exempel handla om att kunna producera stora mängder av ett livsmedel som håller samma nivå till lågt pris, eller system där hantverk, hälsa och miljö står i fokus. Hur vi konsumenter upplever kvalitet är också en viktig aspekt. För oss är smak, igenkännbarhet och prisvärdhet indikatorer på kvalitet, men det handlar också om vår faktiska upplevelse och om hur väl den stämmer överens med våra förväntningar. Om fler konsumenter inom och utanför Sveriges gränser väljer svenskt kan det tolkas som att det finns ett högt förtroende för svensk mat, vilket också är en indikation på kvalitet.

Ett par äter en fin middag. Bilden fokuserar på en tallrik
Foto: Arne Trautmann

Svenska mervärden

En viktig del för att uppnå visionen är arbetet med att framhäva och stärka de mervärden som finns hos svenskproducerad mat. Mervärden handlar idag bland annat om hög miljö- och klimatnytta i produktionsledet och en god djurvälfärd. Begreppet omfattar även betydelsen av en inhemsk produktion av mat för livsmedelsförsörjning, sysselsättning, utveckling av landsbygden, miljömålen och det svenska landskapet.

Ett exempel på mervärde i den svenska livsmedelsproduktionen är god djurhälsa hos svenska lantbruksdjur och att de får minst antibiotika i hela EU. En av anledningarna till att vi har friska lantbruksdjur är vårt lagkrav om att djuren ska få möjlighet att bete sig naturligt, liksom principer om att bara sjuka djur ska behandlas med antibiotika. Vi har också nationella regler för att säkra ett gott djur- och smittskydd, som på flera områden sträcker sig längre än EU:s grundläggande regelverk. Jordbruksverket har sammanställt dessa mervärden i ett flertal rapporter som finns att läsa här.

Utöver dessa bidrag till samhället kan mervärdena också bidra till konsumenternas efterfrågan på svenska livsmedel. Om svenska livsmedel blir mer välkända även på den internationella marknaden kan det stärka efterfrågan ytterligare både i Sverige och utomlands. I sin tur kan detta bidra till att svensk livsmedelsproduktion kan öka. Jordbruksverket har flera regeringsuppdrag för att stärka svenska livsmedel och svensk måltidsturism position utomlands, bland annat att stödja det svenska genomförandet av kocktävlingen Bocuse dÓr, förmedla bidrag för Visit Swedens arbete med att stärka svensk måltidsturism och att genomföra Sveriges deltagande i jordbruks- och livsmedelsmässan Grüne Woche.

Småskalig livsmedelsproduktion

För att nå visionen för fokusområdet Svensk kvalitet och gastronomi anser regeringen att det också är viktigt att bidra till ökad småskalig livsmedelsproduktion i hela landet. I livsmedelsstrategin nämns att den småskaliga livsmedelsproduktionen kan bidra till att förenkla för restauranger, kockar och andra aktörer att utveckla måltidsturismen och stärka Sveriges gastronomiska identitet. Det skulle även kunna främja företagande på lokal nivå. Två sätt att mäta skala är genom att undersöka antalet anställda i företaget eller företagets omsättning. EU-definitionen är att företag med färre än 49 anställda och årsomsättning på max 10 miljoner euro räknas som småskaliga. Men om vi snävar in begreppet ytterligare och tittar på Sverige så kan vi se att omkring 92 procent av företagen i livsmedelskedjan hade färre än 20 anställda år 2024, vilket innebär att de flesta företag är småskaliga i den bemärkelsen.

Småskalighet är dock ett komplext begrepp som behöver hanteras med flera olika perspektiv i åtanke. Småskalig livsmedelsproduktion karaktäriseras till exempel inte bara av storlek, utan kan i många fall även karaktäriseras av högkvalitativa produkter med stark identitet, som producerats primärt på lokala råvaror och med hjälp av traditionsenlig kunskap (läs gärna denna intressanta rapport om hållbar lönsamhet hos småskaliga aktörer). För att den småskaliga livsmedelsproduktionen ska kunna bidra till fokusområdet behöver de mindre företagen uppnå en lönsamhetsnivå som är tillräckligt god för att de ska kunna delta i konkurrensen i livsmedelskedjan. Det kan vara en utmaning att uppnå tillräckligt god lönsamhet utan att expandera verksamheten i syfte att dra nytta av stordriftsfördelar. Vid expansion förloras en aspekt av småskaligheten i produktionen, men å andra sidan innebär det att företagen kan fortsätta verka och bland annat främja produkter med lokal anknytning och föra vidare traditionsenlig kunskap.

Rapport och webbinarium

Här kan du läsa vår rapport om livsmedelskedjans utveckling över tid i förhållande till livsmedelsstrategins mål.

Och här kan du anmäla dig till vårt digitala lunchseminarium den 7 maj då jag presenterar rapporten och vi för ett panelsamtal med representanter i branschen. 

/Elice Fällström, projektledare för regeringsuppdraget

Jordbruksverket söker nya stjärnor till Grüne Woche 2027 – är du redo att lysa i den svenska montern i Berlin?

Lämna ett svar

Grüne Woche, en av världens ledande mässor för livsmedel, jordbruk och trädgård, går av stapeln i Berlin den 15–24 januari 2027. Förra årets jubileumsutgåva lockade hela 350 000 besökare som smakade, handlade och upplevde ett internationellt smörgåsbord av kulinariska produkter och erbjudanden. Nu söker Jordbruksverket fler svenska livsmedelsproducenter och aktörer inom måltidsturism som vill visa upp och sälja sina produkter i den svenska montern – och därmed nå den tyska marknaden.

Bild på svenska montern på Grune woche
Foto: Bernhard Ludewig

Vad kan medverkan på Grüne Woche ge ditt företag?

  • Direktkontakt med den tyska marknaden – tyskarna är kända för att vara kvalitetsmedvetna och är villiga att betala för produkter med mervärden.
  • Medieexponering – det som händer och syns på mässan återges i press och sociala medier, vilket skapar synlighet för ditt varumärke.
  • Nätverkande– medverkan i projektet ger ett stärkt nätverk på hemmaplan och en plattform för att knyta internationella kontakter.
  • Stöd – du får handledning och praktiskt stöd i planering, logistik och marknadsföring kring mässdeltagandet.

Med andra ord; Grüne Woche erbjuder våra svenska utställare en unik möjlighet att samla kunskap och kontakter på den tyska marknaden och samtidigt profilera Sverige som kulinarisk nation till exempel vad svenska produkter står för i form av hållbarhet, hög kvalitet och ansvarsfull produktion – det vi brukar kalla för svenska mervärden.

Vad är det vi söker?

Vi vänder oss till företag som:

  • Tillverkar sina produkter i Sverige under ett svenskt varumärke.
  • Använder svenska råvaror så mycket som möjligt.
  • Vill nå nya exportmöjligheter, måltidsturister samt stärka sitt varumärke internationellt.

Det kan handla om allt från traditionell till innovativ mat och dryck, gärna i kombination med eller kopplat till, erbjudanden för den växande måltidsturismmarknaden.

bild på snittar med sill.

Foto: Bernhard Ludewig

Så går processen till om du vill ansöka

  1. Hör av dig så snart som möjligt till vår konsultLena Ekman Tiltmann på per e-post eller telefon ahm-incoming@t-online.de, +49 170 533 80 90 & 072-578 90 70.
  2. Urval – En kommitté granskar och väljer ut de företag som bäst möter våra kriterier och därefter skrivs avtal, tillsättning sker löpande.
  3. Stöd – Projektet startar i mitten av augusti med handledning och praktiskt stöd från Jordbruksverket för att maximera effekterna av ditt deltagande.
Två kvinnor pekar på en Sverigekarta.

Foto: Bernhard Ludewig

Är du redo att ta steget?

Om du vill vara med och sätta svenska smaker på kartan i Berlin, hör av dig redan idag!  Låt oss tillsammans visa världen varför svenska livsmedel är ett självklart val för kvalitet, hållbarhet och nytänkande.

Här kan du läsa mer:

Sveriges deltagande på Grüne Woche – Jordbruksverket.se

Jordbruksverket söker utställare till Grüne Woche 2027 – Jordbruksverket

/Karin Lindow med kollegor

Julmat med svenska mervärden och läget på animaliemarknaden

Lämna ett svar

Årets största mathögtid står för dörren och då vill jag passa på att påminna om de mervärden – eller styrkor – som finns i svensk matproduktion. Våra svenska mervärden bottnar delvis i att vi har högre krav på produktionen jämfört med i många andra länder, det gäller inte minst våra djurskyddsregler. Sverige har också den lägsta antibiotikaanvändningen till lantbrukets djur av alla länder i EU.

nötkreatur i hage
Foto: Linda Risberg

Men mervärden är också kopplade till en bredare betydelse av att vi producerar mat i Sverige. Det är positivt för försörjningsförmågan, sysselsättningen, landsbygdens utveckling, miljömålen och det svenska landskapet.

  • Du kan läsa om mervärden hos svensk mat i en serie rapporter på Jordbruksverkets hemsida.

Marknadens utveckling

I mer än tio år har jag gjort kvartalsvisa beräkningar av marknadens utveckling för de fyra största köttslagen samt ägg. Du hittar marknadsbalanser och annat smått och gott här.

Marknadsbalanserna för mejeri, vilt och häst uppdaterar jag en gång per år. En summering av utvecklingen till och med september 2025 jämfört med samma period 2024 visar bland annat följande:

  • Marknaden för griskött har haft en relativt stillsam utveckling med något ökad produktion, import och totalkonsumtion samtidigt som exporten och försörjningsgraden sjunkit.
  • Marknaden för nötkött fortsätter att backa till följd av att fler kor än normalt slaktades under 2024. Det är bara importen som ökat årets nio första månader och det med drygt 2 procent, trots att det är brist på nötkött även i övriga EU. En kollega bloggade om orsakerna till utvecklingen på nötköttsmarknaden tidigare i år. 
  • För matfågel kan jag bara ge en komplett bild till och med juni 2025 eftersom vi saknar slaktsiffror för tredje kvartalet, som visar i princip oförändrad produktion samtidigt som importen minskade och exporten ökade. Det gav minskad totalkonsumtion, men en stärkt försörjningsgrad.
  • Marknaden för får- och lammkött har haft en snarlik utveckling som för nötkött, fast nivåerna generellt är betydligt lägre för får och lamm då vi både producerar och konsumerar mer nötkött. Eftersom importen ökat ganska mycket hittills i år så har även konsumtionen ökat, medan försörjningsgraden sjunkit till under 20 procent.
  • Total köttkonsumtion minskade med 3 procent till och med juni 2025 jämfört med samma period 2024. Jag får återkomma om totalkonsumtionen till och med september när vi fått alla siffror som behövs för beräkningen. Min slutsats är att minskad konsumtion av kött i år framför allt beror på att utbudet varit begränsat, och att det är brist på nötkött till och från rapporteras även från butiksled.
  • Till slut några ord om äggmarknaden. Här skjuter alla parametrar i höjden, utom importen som minskat med nästan 17 procent. Utvecklingen beror på en kraftig produktionsökning i år, med nästan 25 procent till och med september. Om trenden fortsätter året ut kommer Sverige nå sin högsta äggproduktion någonsin. Återställande efter salmonellautbrottet 2023 och 2024 kan förklara en del av ökningen, men det byggs även många nya hönsstallar runtom i landet och efterfrågan på ägg är god.

”En får tacka” och jag vill passa på att önska er alla en ”Äggstra” god jul (hoppas ni alla fattar ordvitsen med hjälp av bilderna nedan, trots att den ena bilden visar ett gäng lamm)!

frukost med ägg, smörgås, kaffe
Foto: Åsa Lannhard Öberg
lamm
Foto: Åsa Lannhard Öberg

//Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare

SkördePlus – nytt verktyg för att mer potatis och morötter ska bli mat

Lämna ett svar

Vi har tagit fram ett verktyg som odlare och packerier ska kunna använda för att utvärdera sin skörd och se om mer går att ta tillvara. Verktyget heter SkördePlus.

Hur tog vi fram SkördePlus?

Tillsammans med rådgivare tog vi fram och testade ett Excel-verktyg hos tolv odlare; sex företag som odlar och packar morötter i Skåne och sex potatisodlare i Dalarna. De provade och fick tycka till om verktyget.

”Är det värdefullt att själv skriva ner och räkna ut hur stor del av skörden som påverkades av torka, blöta och vilt?” Man landade i att det kan det vara.

”Hur stor nytta har man av att gräva efter skörd för att se hur mycket potatis och morötter som blir kvar i fält?” Det är oftast inte så mycket kvar i fält efter skörd. Efter ovanliga förhållanden som att det har blivit väldigt blött kan det vara desto mer. Man kan behöva justera upptagarens djup eller se om det ändå fanns kvar knölar eller morötter som hade kunnat säljas.

Den del av verktyget som handlar om att utvärdera och mäta kvaliteten i slänglådan – foderlådan – frånsorteringen, den tyckte odlarna i projektet var mest intressant.

Potatis i ett tråg. En del potatisar har röta, är gräna eller skadade men det finns också dem som är fina.
I frånsorteringen förekommer både potatis med röta, grönfärgning och skador, avvikelser som odlare gör sitt bästa för att undvika. Det kan också finnas potatis av ganska god kvalitet eller som skulle kunna skalas för att bli mat. Foto: Karin Lindow

Vad har vi i frånsorteringen?

Man tar ett prov på 10–15 kilo och sorterar det i olika hinkar utifrån vilken kvalitetsavvikelse som produkterna har. Många större odlare som packar morötter eller potatis har idag en optisk sorterare i packeriet, en maskin som sorterar efter storlek och tar bort grönt, skadat, rötor eller skorv. Men de flesta har också en kompletterande manuell sortering. Personal på sorteringsmaskinen tar bort det som avviker. Det är högt ställda krav på morötter och potatis från köparna, en hel del är fina men några är kanske avbrutna eller har en färgskiftning i skalet. Det vet vi sen tidigare kartläggningar; livsmedelsförluster av morötter och livsmedelsförluster av potatis.

Vad slängs idag, finns det mer vi kan få sålt? Med SkördePlus kan man bedöma hur mycket mer man skulle kunna sälja till livsmedel och låta verktyget räkna ut vad man kan tjäna på det.

Nu är det inte alltid helt lätt att hitta ny avsättning för det man sorterar bort, alltså det som idag går till foder, biogas eller kompost. Det gäller att det finns nån som vill köpa, till exempel ett skaleri eller en förädlare. Man behöver också ha tillräckliga volymer till det. Några odlare i vårt projekt diskuterade om man kan gå ihop om en lastbil för att få ihop tillräckliga volymer för att sälja mer till klass 2 eller till ett skaleri.

SkördePlus kan också hjälpa odlare att utvärdera vilka åtgärder som kan förbättra kvaliteten till nästa säsong. En annan fördel som odlarna i projektet också lyfte är att verktyget kan hjälpa till i diskussioner om kvalitet och bidra till ökad samsyn i arbetslaget.

En person i packeriet sorterar manuellt bort avvikande potatis som passerar på ett rullband.
Manuell sortering av potatis. Foto: Karin Lindow

Kvalitet, krav och matsvinn – en komplex fråga

Vi konsumenter har höga krav på kvaliteten. För morötter finns det internationella handelsnormer som måste följas enligt lag. De finns för att köpare och leverantörer ska tala samma språk om kvalitet och pris – man behöver veta vad man får och vad man säljer till vilket pris.  Handelsnormerna har både klass 1 och klass 2, och klass 2 har ganska stor tolerans för kvalitetsvariation men används inte lika ofta som klass 1. I ett tidigare blogginlägg kan du läsa om vårt arbete med att påverka för att normerna för morötter anpassas till förmån för minskat svinn. Med små justeringar skulle man kunna ha en fortsatt fin klass 1 men använda mer av skörden till livsmedel.

För potatis finns också klass 1 och klass 2, enligt kvalitetsregler som Svensk Potatis och Stiftelsen Potatisbranschen ansvarar för. Dessa regler sammanfattas i SMAK-märkningen.

potatisskalare

Man kan ju tycka att kraven på råvarorna skulle kunna vara lägre. Men det är också viktigt att det funkar i hela kedjan så de inte slängs i butik eller hemmen för att man tror att de dåliga. Här kommer kunskap in och samverkar för att hålla en lagom kvalitet som också är hållbar. Är det lite ytlig ljus beläggning i potatisskalet, så kallad silverskorv (det låter väl egentligen ganska vackert?) i matpotatis som oftast ändå skalas – då slänger du väl inte? Vi behöver mer kunskap om maten. Och det finns en fantastisk innovation som kan hjälpa till vid både prickar och småfläckar på potatis, rotfrukter, frukt och grönsaker…och det är… ta da` potatisskalaren! Använd den 🙂

Här kan du ladda ner SkördePlus

Förutom att slå ett slag för potatisskalaren och att vi inte ska vara rädda för nån liten prick i salladen, så vill jag slå ett slag för det nya verktyget SkördePlus. Jag hoppas att odlare och packerier kommer tycka att det är enkelt och användbart. Och att de möts av intresse hos nästa led, industrin, skalerier, butiker och restauranger – med en vilja att ta tillvara mer av hela skörden.

Kom på vårt webbinarium

Tipsar också om vårt webbinarium den 16 september då potatisrådgivaren Åsa Rölin visar SkördePlus. Anmäl dig här.

Vi ses kanske?

Och förresten – är du intresserad eller vill lära mer om odling av potatis och grönsaker – kom till Borgeby i Skåne på onsdag på Potatis- och hortofältdagen 3 september. Där kan du se maskiner och sortprovning, lära om hållbar grönsaksodling, nyttodjur, växtskydd och vatten. Och träffa mig och kollegorna i Jordbruksverkets monter!

Fyra personer som står bakom borden i Jordbruksverkets monter. På bordet finns broschyrer och morötter.
Förra året var det mycket morötter på bordet – i år blir det potatis. Bild från Potatis- och Hortfältdagen 2024.

SkördePlus har tagits fram med medel från regeringsuppdrag för minskat matsvinn. Det är ett uppdrag inom livsmedelsstrategin som Livsmedelsverket har tillsammans med oss på Jordbruksverket och Naturvårdsverket.

/Karin Lindow, jordbrukspolitisk utredare och projektledare för minskade livsmedelsförluster

Nya kostråd – hur påverkas Sveriges livsmedelsproducenter?

Lämna ett svar
Tidigare var rådet att äta max 500 gram rött kött per vecka (tillagad vikt). Det nya rådet är att äta max 350 gram per vecka. Foto: Amanda Falkman.

I slutet av april presenterade Livsmedelsverket nya kostråd för vuxna. Råden gick ut på remiss redan under 2024, men rekommendationerna för rött kött och chark skapade diskussion och Livsmedelsverket fick ett tilläggsuppdrag av regeringen att göra en fördjupad analys om möjliga konsekvenser av råden. Jag tänkte nu kasta lite ljus på vad deras analys säger om hur just livsmedelsproducenterna påverkas.

Men först en snabb bakgrund. Kostråden har i första hand skapats för att informera oss konsumenter om vad som är bra att äta för hälsan. Redan i kostråden från 2015 fanns inslag av miljö- och klimathänsyn och i råden som lanserades i april i år har detta förstärkts. Råden beaktar nu dessutom att Sverige ska värna sin försörjningsförmåga och den livsmedelsproduktion som vi har goda förutsättningar att bedriva. (Livsmedelsverkets uppdrag). Några förändringar gentemot de gamla råden är att det finns ett nytt råd om att äta baljväxter (alltså bönor, ärtor och linser) varje dag, samt ett förtydligat råd om daglig konsumtion av mejeriprodukter och växtbaserade alternativ. Sist men inte minst finns ett nytt kvantitativt råd för rött kött och charkprodukter.

Tidigare var rådet gällande rött kött och charkprodukter att äta max 500 gram per vecka (tillagad vikt). Det nya rådet är att äta max 350 gram per vecka och att minskningen ersätts till stor del av vegetabiliska livsmedel, men även av till exempel ägg och fisk. Huvudskälet till minskningen är de hälsomässiga fördelar som finns med att minska konsumtionen av rött kött och charkprodukter, men det finns också miljöfördelar. Till exempel blir utsläppen av växthusgaser lägre och mindre vatten och mark behövs för att producera en kost med mindre mängd kött.  

Nu tillbaka till Livsmedelsverkets konsekvensanalys. Deras bedömning är att de minskade mängdrekommendationerna för rött kött och charkprodukter inte kommer påverka den svenska livsmedelsproduktionen nämnvärt. Det utesluter dock inte att påverkan på enskilda företag blir stor. Två viktiga aspekter som avgör hur pass stora effekterna blir på livsmedelsproduktionen som helhet är dels hur många som väljer att följa råden, och dels om – och i så fall hur – våra preferenser för svenskt jämfört med importerat kött förändras.

Redan idag äter ungefär en tredjedel av befolkningen mindre än 350 gram rött kött och chark i veckan. Om ytterligare 5 procent av den svenska vuxna befolkningen skulle börja följa rådet bedömer Livsmedelsverket att effekterna på livsmedelskedjan skulle vara väldigt små. Om ytterligare 30 procent skulle börja följa råden skulle effekterna bli större och potentiellt påverka ekonomin för producenter av nötkött, griskött och lammkött i Sverige enligt Livsmedelsverkets analys. Dock tror jag att det förmodligen skulle vara möjligt att mildra en sådan påverkan på svenska köttproducenter genom till exempel incitament för att få konsumenter att välja mer svenskproducerat när de handlar kött. På så sätt skulle vi dessutom få nytta av de mervärden som svensk köttproduktion kan bidra med.

Detta tar mig vidare till nästa aspekt som påverkar storleken på effekterna av kostråden, nämligen konsumenternas preferenser för svenskproducerat jämfört med importerat kött. Om en potentiellt minskad köttkonsumtion främst avsåg importerat kött skulle de negativa effekterna på Sveriges livsmedelsproducenter inte bli så stora. Hur konsumentens preferenser förändras är dock svårt att förutspå. Skulle konsumtionen av svenskt jämfört med importerat kött förbli desamma som i dagsläget skulle köttproduktionen i Sverige eventuellt minska.

Sammanfattningsvis kan man säga att det är nästintill omöjligt att isolera effekterna som kostråden kan komma att få på Sveriges livsmedelsproducenter. Extremväder, politiska beslut, trender i samhället och utvecklingen på världsmarknaden har med största sannolikhet större påverkan på livsmedelsproduktionen och på vad konsumenter väljer att äta än vad kostråden har.

/Elice Fällström, miljöekonomisk utredare på Jordbruksverket

Morötter, handelsnormer och svinn

Lämna ett svar

I början av april samlades aktörer längs värdekedjan för morötter i ett möte om kvalitet och minskat svinn. Till mötet kom 25 deltagare som bestod av morotsodlare med packerier, producentorganisationer som distribuerar och säljer grönsaker åt odlare, rådgivare, branschorganisationer och grossister och inköpare från dagligvaruhandeln.

Syftet var att lära mer om handelsnormerna och att diskutera hur mer morötter kan bli mat i enlighet med Agenda 2030 och etappmålen. Mycket morötter sorteras bort i packeriet inför försäljning, hela 26 procent enligt studier som SLU-forskare genomförde 2021 på uppdrag av Jordbruksverket. De tre huvudorsakerna var att de var avbrutna, för stora eller för små, eller att de hade röta eller svampangrepp. De flesta hade kunnat ätas. Istället går de till foder, och en del till biogas och kompost. Odlarna får då sällan betalt utan kan till och med behöva betala för att bli av med kasserade morötter. Mer resurser har också lagts på att nå livsmedelskvalitet än om målet från början hade varit att producera foder eller biogasråvara.

Vi vill att mer morötter ska bli mat. Men morötterna ska också bibehålla kvaliteten längs hela livsmedelskedjan och hamna hos konsumenter som äter upp dem. När det kommer till matsvinn så behövs ett helhetstänk. Det var därför roligt att höra att deltagarnas förväntningar på mötet var så samstämmiga. Alla grupper efterfrågade samsyn genom kedjan och ökad kunskap.

Kristina Mattsson är hortonom och ansvarar tillsammans med Anna Lindgren bl.a. för Jordbruksverkets arbete med handelsnormer för frukt och grönsaker. Till exempel håller de kurser och arrangerar kvalitetsmöten med näringen. Foto: Karin Lindow.

En stor del av dagen ägnades åt handelsnormerna men vi diskuterade också förslag för minskat svinn och så kallade livsmedelsförluster. Kristina Mattsson är aktiv i utvecklingen av handelsnormerna internationellt och berättade att handelsnormer finns för att standardisera köparnas krav genom produktbeskrivningar och sorteringsregler. Handelsnormernas syfte är att underlätta handeln genom en standardiserad produktbeskrivning. De underlättar handeln och minska kostnaderna eftersom de ger leverantörer och kunder ett gemensamt språk för den kvalitet som ska efterfrågas och levereras.

På mötet gick vi igenom de två olika handelsnormerna, dels EU:s och dels UNECE:s handelsnorm (UNECE är en del av FN).

UNECE:s handelsnorm

UNECE har handelsnormer med produktspecifika krav för hela 56 produkter, däribland morötter. Det finns tre kvalitetsklasser, Klass Extra, I och II. Det är dock nästan uteslutande Klass I som används. I klass 1 tillåts till exempel att:

  • Max en procent av morötterna i ett parti får ha röta (svarta blöta fläckar).
  • Morötterna måste väga minst 50 gram eller ha en diameter på 20 mm.
  • Max 10 procent får vara brutna eller utan toppar.

UNECE har också en klass 2 som tillåter att 2 procent av morötterna har röta och en tolerans för morötter som är brutna eller utan toppar på hela 25 procent.

EU:s handelsnorm

EU har produktspecifika handelsnormer för 11 produkter och produktgrupper. Tillsammans svarar dessa 11 produkter för cirka 75 procent av värdet av de frukter och grönsaker som säljs i EU. Men morötter är inte en av dessa utan istället kan packare och grossister använda den så kallade allmänna handelsnormen. Den är relativt kortfattad med generella krav som kallas minimikrav, toleranser och märkningskrav. Normen har inga kvalitetsklasser. Denna handelsnorm tillåter att:

  • upp till 2 procent av morötterna (i antal eller vikt) får ha angrepp av röta (svarta, blöta fläckar)
  • upp till 10 procent får avvika från så kallade minimikrav vilket handlar om att de till exempel ska vara hela, friska, rena och fria från skador. Det betyder att maximalt 10 procent av morötterna får vara brutna, men i de 10 procenten ska även morötter som avviker från andra minimikrav räknas in.

Används EU:s handelsnorm så får det inte stå någon klass på förpackningen eftersom den här handelsnormen inte har några klasser.

På mötet hade vi praktiska övningar av toleranser enligt normerna. Foto: Karin Lindow

Hur skiljer sig normerna åt och hur påverkar det svinnet?

Jordbruksverkets erfarenhet är att UNECE:s norm är den som oftast används i Sverige och att det idag främst är Klass I som används. UNECE:s specifika handelsnorm för morötter och EU:s allmänna handelsnorm har lite olika toleranser för morötter som är avbrutna, små eller har andra defekter.

UNECE Klass I som oftast används i Sverige är till exempel mindre tillåtande för olika storlekar medan EU:s handelsnorm i sin tur är lite striktare vad gäller avbrutna morötter.

Varken Klass II i UNECE:s norm eller EU:s allmänna handelsnorm har några krav på storleken. UNECE:s Klass II har en tolerans på 25 procent för avbrutna morötter. Om mer morötter såldes i Klass II hade svinnet kunnat minska.

Varför används nästan aldrig klass 2?

Varför används då nästan aldrig Klass II för morötter? Det hänger på att Klass II betingar ett lägre pris och aktörerna ser en risk att det skulle driva ner priset på morötter generellt som redan är relativt lågt. Att ha flera klasser att ha reda på kräver mer hantering och en av odlarna sa på mötet att det i perioder ändå skulle bli morötter av Klass I-kvalitet i Klass II påsarna eftersom kvaliteten varierar under säsongen. Jag uppfattade att deltagarna hellre vill ha en ”lagom nivå” på Klass I än att börja använda Klass II. Jag har hört samma bild från potatisodlare att man hellre vill jobba för att ha en rimlig nivå på klass 1 istället för att använda fler klasser.

När vi handlade morötter till mötets praktiska övning så betalade jag drygt 300 kr för 16 kilo morötter i Klass I. Det är ganska mycket fina morötter för en billig peng, funderar jag i dessa tider med höga matpriser när vi klagar men ändå betalar för dyrt kaffe.

Finns det fler krav?

Köpare har alltid möjlighet att ställa krav utöver normerna. Så för olika segment och produktkategorier kan det finnas ytterligare krav som handeln eller restauranger ställer.

Förbättringsförslag

Mötet diskuterade flera förslag knutna till användningen av handelsnormer som skulle kunna bidra till att minska förluster och svinn av morötter. Jordbruksverket kommer att arbeta vidare med dem och ta fram förslag som aktörer och beslutsfattare kan ta ställning till.

En viktig sak är också att stickprov som kunderna, grossister och handel, tar för att kontrollera överensstämmelsen mot handelsnormerna görs på rätt sätt. Stickprov ska tas slumpmässigt ur hela partiet. Tar man provet per påse blir bedömningen snävare vilket riskerar att mer behöver kasseras.

Grönsaker växer inte i en mall

Små defekter, t.ex. prickar är vanligt i alla grönsaker och kommer bli mer vanligt, sa en rådgivare på mötet. Med ett varmare klimat ökar trycket från skadegörare som svampar och insekter. Dessutom om färre växtskyddspreparat finns tillgängliga. Det kommer bli en stor hållbarhetsfråga. Hur kan vi lära konsumenter att vara mindre kräsna? Ett förslag som diskuterades var att informera konsumenter och att inte visa upp alltför perfekta morötter på bild.  

Livsmedelsverkets konsumentundersökning visar att vi kanske håller på att bli lite mindre kräsna för små skönhetsfel.

Ett företag som förädlar morötter var med på mötet. Ibland köper de in frånsorterade morötter från odlare som de sen kan hacka, riva etc. till olika produkter. Men även förädlingsindustrin har krav på produkterna då de måste passa att använda i maskinerna så det är inte alltid det går.

Några av odlarna hade med sig kasserade morötter som ska slängas. Ganska fina eller hur? Foto: Karin Lindow.

Mötet arrangerades inom ramen för det regeringsuppdrag för minskat matsvinn som Livsmedelsverket har tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket. Ett sätt att öka produktionen är att minska livsmedelsförluster och öka resurseffektiviteten. Då kan vi få ut mer mat till samma kostnad och resurser. Det är därför roligt att livsmedelsstrategin 2.0 ger ett fortsatt uppdrag för minskat matsvinn under åren 2026–2030. Vi kommer kunna fortsätta arbeta med de här viktiga frågorna i fem år till!

/Karin Lindow, jordbrukspolitisk utredare och projektledare på Jordbruksverket inom matsvinnsuppdraget

Det lokala kan leda till möjligheter för livsmedelsföretag på landsbygden

Lämna ett svar

För att stärka kunskapen om förutsättningarna för de svenska småskaliga mathantverks- och livsmedelsföretagen har Jordbruksverket låtit Sweco intervjua företag runtom i landet. Deras slutsats är att livsmedelsföretag och mathantverkare står inför många utmaningar men att det också finns möjligheter som kan bidra till stärkt lönsamhet. Sweco har samlat sina slutsatser i en rapport. Låt oss peka på några av de viktigaste resultaten här, för det gäller att se möjligheterna och ta tillvara på dem.

Vi lever i en utmanande tid med bland annat lågkonjunktur och kostnadsökningar. De intervjuer som Sweco genomfört med företagen pekar på att bland annat lågprisfokus hos många konsumenter är en utmaning.

Olika sätt att upphandla för att premiera lokalproducerat

Intervjuerna visar att det finns möjligheter för företagen trots utmaningarna. Att arbeta på nya sätt med upphandling är en möjlighet som särskilt lyfts fram. Det finns exempel på kommuner som börjat upphandla mer lokalproducerat, såsom Linköping, Luleå och Södertälje.

Händer i handskar som borstar en ost på ett småskaligt mejeri
Foto: Jordbruksverket/Futureme Agency

Upphandling med dynamiska inköpssystem (DIS) är en möjlighet som Sweco pekar på. DIS infördes i lagen om offentlig upphandling 2017. Med dynamiska inköpssystem finns en flexibilitet som gör att nya leverantörer har lättare att komma med, vilket kan gynna mindre företag. Dynamiska inköpssystem fungerar så att systemet är öppet för nya leverantörer under hela giltighetstiden och att antalet leverantörer inte får begränsas. Det är ett flexibelt system som ökar möjligheterna för att få in nya produkter och lösningar till upphandlande organisationer, exempelvis kan regioner och kommuner snabbt kunna anpassa sig till förändrade marknadsförhållanden och nya behov, såsom vid inköp av säsongsbetonade varor. Systemet liknar en vanlig upphandling men ger en snabbare process.

Håll utkik efter vad som händer på upphandlingsfronten i din egen kommun och region, det kan vara ett sätt att skapa affärsmöjligheter!

Framhäv det lokala!

Rapporten trycker mycket på det lokala som en möjlighet. Företag kan dra fördel av att svenska produkter ofta har ett starkt varumärke och bra kvalitet och att det finns ett ökande intresse för att gynna lokala producenter. Ett exempel är samarbeten mellan små lokala företag och större aktörer inom besöksnäringen, där ett samarbete möjliggör för de större aktörerna att också lyfta fram något lokalt och småskaligt. Det kan gynna mindre företag inom livsmedel och mathantverk. Det finns även ett stort intresse för måltidsupplevelser bland de internationella besökarna till Sverige, och även här kan det vara gynnsamt att framhäva det lokala, småskaliga och genuina.

Ytterligare ett sätt att framhäva det lokala är märkningar såsom EU-märkningarna skyddad geografisk beteckning och skyddad ursprungsbeteckning som knyter produkter till en plats eller region.

Regelbördan är en tydlig utmaning

Intervjuerna visade att många livsmedelsföretag kämpar med att navigera i komplexa regelverk. De har samtidigt begränsade resurser att hantera kontroller och uppföljningar. Det finns inte bara en stor mängd regler utan regler tillkommer också och kan dessutom förändras över tid. De upplever att regelverken sällan är anpassade efter de småskaliga företagens verksamhet och verklighet. Det är vanligt att småföretagare axlar många olika uppgifter själva. Den totala regelmängden upplevs som en betungande arbetsbörda, vilket påverkar både arbetsmiljö och lönsamhet.

Rapporten finansieras av Europeiska fonden för landsbygdsutveckling

I rapporten går vi igenom fler utmaningar och möjligheter för livsmedelsföretag och mathantverkare. Det finns inte utrymme här att gå in på alla – men läs gärna vidare i rapporten som du hittar här.

/Maria Lindström, Vera Stafström och Daniel Hallencreutz på Sweco, och Camilla Linder på Jordbruksverket

Råder det brist på svenskt nötkött?

Lämna ett svar

Under de första veckorna av 2025 ”oxveckorna” har det dykt upp inslag och artiklar i media om knapp tillgång på nötkött i matbutikerna. Även om jag själv inte noterat några tomma hyllor i köttdisken där jag handlar, så har jag vänner som kunnat bekräfta att de snopet fått lämna butiken utan det planerade nötköttet i matkassen. Ingen rök utan eld – så vad är det som händer egentligen? 

En tallrik med mat bland annat kött
Foto: Mostphotos

Medier och branschföreträdare har presenterat olika förklaringar till varför bristen uppstått och Jordbruksverket instämmer i flera av dem, både i det korta perspektivet och på längre sikt. I vår omvärldsbevakning syns däremot inga plötsliga eller extrema händelser som skulle kunna ge upphov till en påtaglig och allvarlig brist, som ett storskaligt utbrott av en smittsam djursjukdom. Förutom att den förhållandevis begränsade exporten minskat med 17,6 procent så är rörelserna på marknaden relativt små de tre första kvartalen 2024. Läs mer i vår marknadsbalans för nötkött.

Det korta perspektivet; röd jul- och nyårshelg samt slaktcykel

En förklaring till att den uppmärksammade bristen inträffat just efter årsskiftet är att slakterierna varit stängda flera dagar än normalt, då den gångna jul- och nyårshelgen till största delen inträffade på vardagar. Matbutikerna kan ha varit olika framgångsrika med att planera och matcha sina inköp till efterfrågan i god tid, samtidigt som handlare rapporterat om bra försäljning under helgerna.

I den normala svenska slaktcykeln föds merparten av köttraskalvarna under våren. Dessa kalvar uppnår slaktmognad 15 till 18 månader senare, alltså på hösten året efter. Samtidigt tar betessäsongen slut när sommar byts till höst och då behöver djur som inte slaktas komma in på stall. Denna brytpunkt gör hösten till en naturlig period att anmäla djur till slakt. Här har vi alltså två orsaker till att vi har en topp i slakten under höstmånaderna. Toppen följs av en nedgång som sammanfaller med jul- och nyårshelgerna. Efterfrågan på nötkött, särskilt färs och andra billigare produkter, är ofta stark i januari då skolorna startar efter lovet. En annan förklaring till minskad efterfrågan på dyr mat efter årsskiftet är att de så kallade oxveckorna betyder mindre pengar i plånboken.

Det långa perspektivet; ökad slakt av kor och kvigor

Kor på bete som får foder av en uppfödare
Foto: Hans Björling

Vi har inte haft en minskad produktion av nötkött i Sverige som skulle kunna ge tydlig obalans mellan tillgång och efterfrågan. Snarare tvärtom! Jordbruksverkets statistik visar att nötköttsproduktionen ökade med drygt en procent mellan januari och november 2024 jämfört med samma månader 2023. Om vi istället jämför med 2022 var ökningen cirka sex procent. Det gör 2024 års slakt av nötkreatur till den största sedan 2020 och slakten av kor och kvigor ökade mest; med 5,7 procent helåret 2023 och med 1,4 procent januari – november 2024.

Vår årliga juniräkning av lantbrukets djur visar också att det totala antalet nötkreatur minskat över en längre tidsperiod och att minskningen mellan 2023 och 2024 var större än normalt. Totalt antal nötkreatur minskade med nästan 35 000 djur, eller 5 procent, och drygt 16 000 av de nötkreatur som försvann från svenska gårdar mellan de båda åren var kor och kvigor. Dålig tillgång på grovfoder till följd av ogynnsamt väder 2023 och höga kostnader för insatsvaror är två orsaker till att djurantalet minskade.

Färre moderdjur leder med något års fördröjning till att det föds färre kalvar och i nästa steg kommer det ge minskade slaktvolymer. Om och när producenterna väl bestämmer sig för att satsa på att öka sina besättningar igen genom att spara moderdjur, så tar det drygt två år innan det ger ökningar i slaktstatistiken.

Antalet semineringar av mjölkkor minskade under inledningen av 2024 men under årets sista månader, till och med november, har semineringarna ökat och totalt för 2024 ligger antalet på samma nivå som under 2023. Omkring 60 procent av det nötkött som produceras i Sverige kommer från mjölkproduktionens djur.

Andra faktorer som påverkar utbudet av nötkött

Svensk import av nötkött kommer nästan uteslutande från andra EU-länder och nivån har varit relativt stabil de senaste åren. Den totala importen av nötkött ökade med 0,7 procent de tre första kvartalen 2024. I EU har produktionen av nötkött ökat under 2024, däremot har den minskat i några av de länder vi handlar mycket med – som Danmark och Tyskland.

Jordbruksverkets beräkning av nötköttskonsumtionen visar en ökning med drygt två procent de tre första kvartalen 2024 jämfört med samma period året innan. Förbättrad ekonomi i hushållen är en trolig orsak till att konsumtion åter ökat efter nedgången 2023.

De svenska producentpriserna för nötkött har haft en stark utveckling under 2024. En jämförelse av priset vecka 49 för ungtjurar klass R3 visar att priset var 6,6 procent högre 2024 än 2023. I december 2024 och januari 2025 höjde flera av de ledande slakterierna producentpriserna med 0,50 – 1,00 kr/kg. Inom EU ligger de svenska producentpriserna för nötkött högre än genomsnittet och även jämfört med enskilda länder som Danmark och Finland.

Kostnaden för de insatsmedel som används i jordbruket har fallit under 2024 jämfört med 2023, i Sverige uppgår minskningen till nästan sex procent och den är mest påtaglig för energi, gödselmedel och foder. Även räntorna har fallit det senast året. Sammantaget pekar utvecklingen av intäkter och kostnader på att nötköttsföretagen fick en ökad lönsamhet under 2024.

Ljusnande framtidsutsikter för svenskt nötkött

Förutsättningarna för produktion av nötkött i Sverige är gynnsamma nu. På kort sikt kommer dock inte utbudet att kunna öka eftersom antalet moderdjur har minskat de två senaste åren.

Konsumentundersökningar som genomförs av branschaktörer visar att förtroendet för svenskt kött och svenska bönder är fortsatt högt, även om de också indikerar att lågkonjunkturen naggat köpkraften i kanten och fått fler konsumenter att leta lågprisalternativ. Den svenska försörjningsförmågan för nötkött sjönk marginellt under januari – september 2024 jämfört med samma period 2023.

Producentpriserna ligger på historiska rekordnivåer och slakterierna har fortsatt höja priserna under inledningen av 2025. Kostnaderna för lantbruket har minskat under 2024 och det finns inte några tecken i nuläget på dramatiskt stigande priser för insatsmedel som foder, gödselmedel och energi. Dessutom finns det förhoppningar om att räntan kommer att sänkas ytterligare.

I Holland har beslut fattats om åtgärder för att minska jordbrukets miljöbelastning och i Danmark har politikerna bestämt att det är dags att ta tag i jordbrukets klimatpåverkan genom skatter och andra styrmedel. Som konsekvens av åtgärderna kan produktionen komma att minska där, i varje fall på kort sikt. Såväl Holland och Danmark exporterar nötkött till Sverige och det kan innebära att utbudet av importerat nötkött kommer att minska, samtidigt som det öppnas möjligheter för svenskt lantbruk att öka exporten.

Trots flera positiva signaler så har de kraftiga svängningarna på marknaden under de senaste åren gjort att producenterna är avvaktande till nyinvesteringar. En investering i nya stallbyggnader har en varaktighet på minst ett tiotal år. Stabila villkor på marknaden och inom politiken skulle få fler att våga satsa.

//Jordbruksverkets konkurrenskraftgrupp via Åsa Lannhard Öbergs tangentbord