Kategoriarkiv: konsumtion

Mer ska bli mat – två nya rapporter om förluster av kött, mjölk och biprodukter

Nu har vi räknat på vad det innebär att en del grisar och nötkreatur inte kommer till slakt och att all mjölk inte kan tas tillvara som livsmedel – i ton kött och mjölk under 2020. Vi har också satt det i relation till klimatpåverkan och till förlorade intäkter för producenter. Ny kunskap finns också om hur biprodukterna från djuren används – alltså det som inte ingår i slaktkroppen.

Varför gör vi nu detta?

Jo, för att ökad kunskap om förluster kan leda till förbättringar så att ännu fler djur kommer till slakt, att större del av djuren går till mat och att mer mjölk kan bli livsmedel. Det gynnar både miljö och klimat, producenters lönsamhet och har betydelse för vår livsmedelsförsörjning. Jordbruksverket har också ansvar att följa upp etappmålet att livsmedelsförlusterna ska minska och mer ska bli mat.

Vad betyder då förlusterna i pengar, klimatpåverkan och matportioner?

I förlorade intäkter så innebär den totala förlusten 2020 av nötkött 500 miljoner kronor, av griskött 134 miljoner och av mjölk 40 miljoner kronor. Klimatpåverkan för nötköttsförlusterna var 290 000 ton CO2e, för grisköttet 26 000 ton CO2e och för mjölken 13 000 ton CO2e. Räknar jag om det i matportioner så blir det 65 miljoner 100 gramsportioner med nötkött, 35 miljoner 100 gramsportioner med griskött och 55 miljoner mjölkglas. För beräkningen så använde jag tumregeln att hälften av den slaktade vikten hamnar på tallriken och för mjölken att all mjölk istället hade konsumerats.
Beräkningen förutsätter att förluster hade kunnat undvikas helt. Men förlusterna kan ju inte bli noll. Sjuka djur och mjölk från kor med juverinflammation kan såklart inte bli livsmedel. Det visar däremot hur viktigt det förebyggande arbetet är och att det kan vara värt att göra mer insatser för att fler djur ska komma till slakt.

Är det här något nytt?

Att arbeta för att djuren ska vara friska och välmående, det är något som producenter och deras organisationer, rådgivare och myndigheter fokuserat på sen länge. Däremot är det ganska nytt att mäta förluster redan på gården på ett samlat sätt över flera produkter och på nationell nivå. Vi har vissa studier, till exempel den om Förluster av nötkött 2012 och uppskattningar i en nordisk rapport 2016 . Det råder dock generellt brist på data över livsmedelsförluster i världen och så kallade pre-harvest/slaughter losses. Det är ett nytt område som är ganska svårt att mäta. Gränsen för mätningar kan dras på olika ställen i livsmedelskedjan och det finns olika definitioner och sätt att mäta och uppskatta. FAO anger att 14 % av maten förloras efter skörd fram till butiksledet. Det finns också andra rapporter om livsmedelsförluster som den från WWF/Tesco UK och en från McKinsey & Company.  

Vad görs och vad kan göras mer?

Producenter arbetar löpande med olika typer av förbättringar och rapporterar och följer upp sina djur. Djurvälfärd, hälsa, hållbarhet och klimatfrågorna är heta frågor för de flesta som jobbar med djurproduktion. Teknikutvecklingen har gjort att producenter till exempel kan övervaka djuren med kameror, nya material och stallsystem som säkrar djurens miljö. Slakterier försöker avsätta biprodukter så bra det går, för man tjänar oftast mest på att sälja dem till livsmedel. För de större slakterierna är exporten viktig och att exportmarknader kan bibehållas och nya öppnas har stor betydelse.

Vi föreslår en rad områden att satsa på och fler undersökningar. Mycket handlar om att stärka det arbete som redan görs inom områden som påverkar förluster. Men också att ta tillvara kunskapen från rapporterna. På gård skiljer det sig mellan olika djur i ålder, kategorier och raser. Och i slakten skiljer sig avsättningen mellan olika biprodukter och kategorier av slakterier. Något som dock är centralt för att lyckas är ekonomin hos producenter och slakterier. Producenter behöver ha råd att göra investeringar i stallmiljö, teknik och rådgivning. Och för slakterier behöver det vara lönsamt att sälja biprodukter till mat, och likaså har ekonomin stor betydelse om det ska gå att öka nödslakten eller slakt på jordbruksanläggning.


För många av dagens problem finns lösningar om vi blickar bakåt i tiden, och att ta vara på hela djuren kan vara ett sådant exempel. Förr åt vi mer innanmat, blodpudding och till exempel grisfötter.

Äta insekter, svampprotein eller helt enkelt mer av djuren? 

Kan det kan få ingå hjärta, lunga eller njure i en korv eller köttbulle? Kindkött och njurtapp är fina detaljer som de är. Varför inte blanda in leverfärs i tacofärsen? Och är inte blodpudding egentligen ganska gott? 

För mer läsning på temat så tipsar jag om Richard Tellströms blogginlägg; Inälvorna dansar nästan inte mer. Nu när matpriserna, räntorna och elpriset dansar uppåt kanske fler kan tänka sig inälvsmat och blodpudding? Och även efterfråga svensk sådan? Men att ta tillvara på blod medför kostnader och praktiska hinder för slakterierna. Ska de ta tillvara blodet behöver efterfrågan och därmed betalningen öka.

Visste du att brist på järn är den vanligaste bristen på mikronäringsämnen globalt sett? Nästan var tredje tjej i årskurs 8 och i tvåan på gymnasiet har tecken på järnbrist, det visar Riksmaten ungdom som Livsmedelsverket låtit genomföra där över 3 000 ungdomar ingår.

Tyckte du att det här var intressant?

Under hösten och vintern kommer vi att publicera rapporter om livsmedelsförluster vid produktion av potatis, morötter, jordgubbar, vete, fisk och skaldjur, på gård, packerier och i industrin.

Dags att leka med orden med förslag till fler nyord på svinniska. De första två är tagna och de andra är mina egna påhitt:

Radhusbiff =blodpudding

Slaktarbiff =njurtapp

Resursmaxa – att äta alla delar av en grönsak eller av ett djur, tänk wokad broccolistam eller blodpudding.

Anti-svinsvinn – att äta mer av hela grisen såsom kind, hjärta, lever och njure. Kan appliceras på alla djurslag.

Här hittar du rapporterna:

/Karin Lindow, livsmedelsagronom och projektledare för Nationell uppföljning av livsmedelsförluster. Ett projekt inom ramen för regeringsuppdrag för minskat matsvinn som genomförs tillsammans med Livsmedelsverket och Naturvårdsverket och i nära dialog med aktörerna. Matsvinnsuppdraget är ett uppdrag inom livsmedelsstrategin.


Exceptionella händelser ger ny riktning på marknaden för kött och ägg

I mars 2022 skrev jag ett blogginlägg om utvecklingen på köttmarknaden med rubriken ”Nu avtar pandemins effekter på marknaden för kött – samtidigt som en ny kris blossar upp”. Den nämnda krisen har pågått ett drygt halvår nu och skapat ett betydligt hårdare tryck på resurser och plånbok i alla led av livsmedelssystemet – från bonde till konsument inklusive statskassan.

Foto: Shutterstock

Varje kvartal sammanställer jag svenska marknadsbalanser för kött och ägg. Resultatet av beräkningarna för första halvåret 2022 betyder följande:

  • Produktionen minskar svagt för nöt, gris och får medan den ökar svagt för matfågel och tydligt för ägg.
  • Importen ökar för alla grupper utom ägg och exporten ökar för alla grupper utom får.
  • Totalkonsumtionen per capita minskar svagt för gris och lite mer för ägg medan den ökar för övriga köttslag – total konsumtionsökning för kött är 2,1 procent.
  • Svensk marknadsandel, alltså förmågan att via svensk produktion tillgodose inhemsk efterfrågan, sjunker svagt för gris och tydligt för får, matfågel och nöt medan den stärks för ägg.

Jag bjuder på en bild som visar totalkonsumtionen av kött de senaste tio åren, men ni kan ta del av fler siffror här.

Några av er undrar säkert varför jag inte nämner mejerimarknaden över huvud taget, med tanke på att mjölkproduktionen är ett lok i det svenska djurbaserade lantbruket? Det beror helt enkelt på att jag inte gör kvartalsberäkningar för mejeriprodukter utan bara uppdaterar dessa siffror en gång per år, då marknadsbalansen för mejeriprodukter är mer komplicerad att göra och har fler inslag av grova schablontal.

Jag har resonerat med mina kunniga kollegor om den pågående utvecklingen och vi ser flera bottnar där marknadskrafter drar åt olika håll. Som rubriken för det här inlägget uttrycker har en rad extrema händelser påverkat livsmedelsmarknaden under flera år. Jag kan till att börja med konstatera att kurvorna i stora drag pekar i nygammal riktning som påminner om hur det såg ut mellan 1995 och 2015. Frågan är hur länge den nygamla riktningen håller i sig? Vi vill hur som helst poängtera att vi i alla fall inte kan tala om ett trendbrott i dagsläget. Jag sammanfattar några av de tyngre faktorerna:

När pandemin klingade av och restriktionerna lättade började vi äta mer på restaurang igen och vi vet att gäster i privata restauranger till stor del serveras importerat kött. Det går snabbare att återställa ett importflöde som hämtar varor på en gigantisk utlandsmarknad jämfört med att bygga upp svensk produktion av kött för att möta en snabb efterfrågeökning. Därför har importen snabbt kunnat komma tillbaka med full kraft och det ger förutom plus i importstatistiken även ett plus i konsumtionsstatistiken. Mer kött finns helt enkelt tillgängligt på marknaden just nu, eftersom importen ökat mer än vad den svenska produktionen minskat.  Kan det vara så att den intensiva fasen av vegotrenden mattas av och att en och annan konsument som tidigare dragit ner på köttkonsumtionen återgår till att äta lite mer kött igen? Jag drar den slutsatsen när jag läser de konsumentundersökningar jag ramlar över i min omvärldsbevakning, till exempel i Food & Friends skrift ”Matrapporten 2021”. Kanske tänker vi idag mer på att klara livsmedelsförsörjningen i kris än på parollen ”mindre men bättre kött”?

Under flera år har priset för nöt och gris till svenska producenter i bondeledet legat en bra bit över motsvarande prisnivåer i många andra EU-länder. På sistone har emellertid priskurvorna närmat sig varandra, framför allt för nötkött. När prispremien för svenskt kött minskar borde det verka hämmande på importen då många svenska kunder och konsumenter ser ett mervärde i svenskt kött, men trots det ser vi importökningar. Kronkursen har också betydelse, när kronan är svag som nu missgynnas importen. Å andra sidan har valutakursen länge varit ganska stabil runt 10,50 SEK/euro. Ytterligare en faktor som logiskt sett borde dämpa importen till Sverige är att utbudet av griskött minskat i flera EU-länder, bland annat Tyskland.  Om konsumenterna anser att gränsen för utgifter på kött är nådd kan de antingen välja att dra ner på konsumtionen eller att byta till billigare kött. Vi lägger en betydande andel på livsmedelsgruppen kött av våra totala matutgifter, den har legat omkring 14 procent de senaste åren vilket är samma andel som vi lägger på alkohol. Att importen ökar samtidigt som svensk marknadsandel minskar har sannolikt koppling till normaliseringen av restaurangbesöken efter pandemin, men även till att vegotrenden mattas av samtidigt som vi till mans strävar efter att minska våra utgifter när kostnaden för räntor, el samt annat vi har svårare att påverka stiger.

En ytterligare faktor som är värd att nämnas är att gränshandeln (och då tänker jag främst på norrmännens inköp av mat i Sverige) ökat igen när pandemirestriktionerna lyfts. Utländska invånares inköp av bland annat kött i Sverige räknas som konsumtion i Sverige och vi vet att kött är betydligt billigare här än i vårt västra grannland. Man kan tänka sig att norrmännen vill passa på att handla riktigt billigt när de besöker en svensk matbutik och då kanske ursprunget inte spelar jättestor roll. Vi har även fler utländska turister i Sverige idag än för ett eller två år sedan, men samtidigt är det fler svenskar som turistar och konsumerar i andra länder så jag tänker (utan att räkna ingående på turistflödena) att siffrorna tar ut varandra.

Slutligen några ord om äggmarknaden. Jag har bloggat om äggen tidigare, i samband med att fågelinfluensan slog hårt mot svenska äggbönder vintern och våren 2021. Att vi nu ser en produktionsökning på närmare 9 procent första halvåret, samtidigt som importen minskar och exporten ökar med stora tal och svensk marknadsandel skjuter i höjden till över 100 procent, betyder att marknaden håller på att normaliseras till läget före utbrottet av fågelinfluensa. Konsumentpriset på ägg gjorde ett skutt uppåt under andra kvartalet för att kompensera ökade kostnader att producera ägg och det skulle kunna dämpa konsumtionen av ägg på sikt.

Som avslutning gör jag en kort historisk tillbakablick som inramning till dagens utveckling.

  • Från EU-medlemskapets startår 1995 till och med omkring 2015 var trenden med ökad import av billigare kött från framför allt andra EU-länder men även Sydamerika tydlig. Konsumenterna var noga med att jämföra priser, medan mervärden kopplat till miljömässig och social hållbarhet hade mindre betydelse. En omfattande konsumtionsökning tillgodosågs till stor del av importerat kött samtidigt som produktionen av griskött dalade.
  • Omkring 2014-2015 började debatten om matproduktionens miljöpåverkan, klimatförändringar, antibiotika till djur och vikten av att varje konsument måste ta ansvar för en hållbar utveckling bubbla ordentligt. Två effekter var minskad import av kött och stärkt svensk marknadsandel, grundat i våra starka svenska mervärden. Dessa mervärden kommunicerades både inom ramen för de handlingsplaner som köttbranschen drev och av myndigheter som Jordbruksverket.
  • Vegotrenden dök upp något år därefter och från 2017 började köttkonsumtionen minska samtidigt som importen av kött fortsatte sin kräftgång och den svenska marknadsandelen uppvisade allt starkare siffror. Konsumtionen av kött minskade med ett par procent per år och rubrikerna i Jordbruksverkets nyheter om marknadsutvecklingen signalerade trendbrott. Intresset för vår köttkonsumtion från media och andra aktörer var stort.
  • Under pandemin präntades betydelsen av en stark inhemsk livsmedelsproduktion in i medvetandet hos allt fler svenska konsumenter, vi fick ett större kristänk helt enkelt. Och när vi inte kunde äta på restaurang som tidigare på grund av pandemirestriktionerna, minskade importen av kött ännu mer än tidigare samtidigt som våra egna livsmedelsproducenter gjorde vad de kunde för att täcka en ökad efterfrågan på svenskt kött i dagligvaruhandeln. Sammantaget innebar ändå vårt nya, men tillfälliga, sätt att leva en större nedgång av köttkonsumtionen – hela minus 3,8 procent 2020 – samtidigt som den svenska marknadsandelen steg till nya höjder.
  • I början av 2021 drabbades Sverige hårt av fågelinfluensaviruset, som slog ut omkring en femtedel av svenska värphöns. Den brist på svenska ägg som följde drev fram ökad import av ägg, på en marknad som vanligtvis har mycket hög andel svenska ägg.  
  • Redan under andra halvåret 2021 började priserna på drivmedel, energi, foder och gödningsmedel stiga. Orsakerna till ökade priser då var otjänligt väder som påverkade skördar och diverse flaskhalsar i samhället på grund av pandemin. Den ekonomiska situationen för många lantbrukare hårdnade och röster höjdes för högre producentpriser, men än såg vi inga tendenser till stigande matpriser i konsumentled.
  • Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en invasion av Ukraina med omedelbar påverkan på bland annat livsmedelsmarknaden. Många länder i EU och andra delar av världen är beroende av gas, olja och insatsvaror till mineralgödsel från Ryssland. Samtidigt bidrar både Ryssland och Ukraina till att täcka en betydande del av behovet av spannmål och andra vegetabilier på världsmarknaden. Den ryska invasionen av Ukraina har gett upphov till stora störningar i handeln, brist på vissa varor och kraftigt stigande priser.

/ Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare och en av kuggarna i Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp

Protein, protein, protein

Nyligen publicerade vi en rapport om potentialen med baljväxter i Sverige. Foto: Pixabay.

Intresset för protein verkar aldrig sina. Det är ju inte så konstigt egentligen då detta näringsämne är absolut avgörande för att bygga upp våra kroppars celler. Men vad är det senaste som sker inom den svenska proteinproduktionen?

I början av juli blev det internationella rubriker när det stod klart att Mycorena och TetraPak tillsammans ska bygga en produktionsanläggning för framställning av växtbaserat protein. Mycorena är ett foodtech-bolag som grundades i Göteborg 2017. De framställer ett svampbaserat protein som används i olika typer av växtbaserade proteinalternativ. Målet är att den nya anläggningen ska vara i bruk 2023. Mycorena släppte också nyligen nyheten att de ska börja framställa växtbaserade alternativ till mjölkprodukter. Ett alternativ till smör är först ut i utvecklingen.

Mycorena och Tetra Pak är inte ensamma om att bygga proteinfabrik. Det står nu klart att Lantmännen fått 150 miljoner kronor i stöd från Naturvårdsverket för att anlägga en storskalig produktionsanläggning för extraktion av ärtprotein. Pengarna kommer från Klimatklivet, investeringsstödet som gör det möjligt att satsa på fossilfri framtidsteknik. Anläggningen ska byggas i Lidköping och på platsen ska både odling och förädling av proteingrödor ske.

En annan svensk protein-innovation kommer från Volta Greentech. Med hjälp av att en viss sorts alger som tillsätts i kors foder kan kornas utsläpp av metan reduceras. Nu har detta metan-reducerade nötkött lanserats i utvalda svenska matbutiker. Det ska vara första gången i världen ett metan-reducerat nötkött framställs och säljs till allmänheten. Användningen av algen är fortfarande relativ ny, men tester visar att om det tillsätts i kornas foder kan metanet de rapar ut reduceras med över 80 procent.

I Östhammars skärgård genomförs nu ett försök som likt Volta Greentech är en innovation som rör foder till djur vars kött är en proteinkälla. Sveriges Lantbruksuniversitet skördar vass vilken ska användas som foder till kor och hästar. Skörden har flera nyttor – dels att man nyttjar en outnyttjad växt som foder, och dels att skörden innebär att fosfor tas ur vattensystemet – vilken annars bidrar till övergödning av vattnet.

Det finns onekligen mycket spännande som sker inom proteinproduktion i vårt avlånga land. Men hur är det med odlingen av baljväxter i Sverige? Vad är potentialen och nyttorna med det? Jordbruksverket har släppt en färsk rapport som handlar om just det. Trevlig sommarläsning!

Julia Marcopoulos, utredare

OECD:s prognos för jordbrukssektorn 2022-2031

OECD, organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, har nyligen publicerat sin årliga prognos över den globala jordbrukssektorns utveckling för den kommande tioårsperioden. Prognosen bygger på modellberäkningar kompletterat med kvalitativa bedömningar.

Foto: Thomas Adolfsén/Scandinav bildbyrå.

Årets prognos, som omfattar perioden till och med 2031, är mer osäker än vanligt på grund av det oroliga läget i världen inte minst beroende på kriget i Ukraina.

Kraftigt stigande priser

OECD konstaterar att priserna på jordbruksprodukter stigit kraftigt den senaste tiden. Prisuppgången utlöstes av återhämtningen i spåren av Covid och fick därefter ett ännu snabbare förlopp då Ryssland anföll Ukraina. På makronivå justerar OECD ner den ekonomiska tillväxten jämfört med de prognoser som gjordes före pandemin och kriget i Ukraina.

Så ändras konsumtionen framöver

I likhet med tidigare års prognoser väntas de största konsumtionsökningarna av livsmedel i världen att ske i låg- och medelinkomstländer. I höginkomstländer begränsas konsumtionsutvecklingen av låg befolkningstillväxt. Ökad medvetenhet om miljö och hälsa i höginkomstländer gör att konsumtionen av socker och animaliskt protein begränsas. I medelinkomstländerna väntas förbättrad levnadsstandard öka konsumtionen av animaliska livsmedel medan konsumtionen i låginkomstländerna fortsatt domineras av vegetabiliska stapelvaror. OECD förutser att uppsatta mål för minskad svält i världen inte kommer att uppnås.

Efterfrågan på jordbruksråvaror för bioenergiproduktion väntas minska under den kommande tioårsperioden på grund av minskad efterfrågan på drivmedel och minskat statligt stöd.

Ny teknik, infrastruktur och utbildning behövs för att öka produktionen

OECD prognosticerar den årliga produktionsökningen till drygt 1 procent. Investeringar i ny teknik, utbyggnad av infrastruktur och satsningar på utbildning är avgörande för att nå produktionsökningen. Stigande kostnader för produktionsmedel, särskilt handelsgödsel, verkar hämmande på utvecklingen vilket gör det svårare att nå produktivitetsökningen. Endast en mindre del av produktionsökningen beräknas komma från utökade odlingsarealer.

Växthusgasutsläppen väntas öka men takten kan minska

Jordbrukets utsläpp av växthusgaser väntas öka under kommande period men ökad produktivitet minskar ökningstakten.

Osäkra prisprognoser

OECD bedömer att de höga priser som just nu råder för jordbruksprodukter är tillfälliga och på några års sikt åtgår prisutvecklingen till den långsiktiga trenden med fallande reala priser. OECD betonar dock det osäkra läget som råder just nu vilket gör det svårt att göra prognoser.

Avslutande reflektioner

Trots den oro som råder i världen för närvarande och inte minst på jordbruksområdet bedömer OECD i sin prognos att en återgång till den långsiktiga utvecklingen är det mest sannolika. OECD lyfter dock fram att satsningar måste göras i form av kunskapsuppbyggnad och investeringar i ny teknik för att nå den produktivitetsutveckling som är nödvändig. Skulle denna utveckling inte komma till stånd riskerar dagens oro på livsmedelsområdet att bestå.

Hela rapporten går att läsa på: OECD-FAO Agricultural Outlook – OECD-FAO Agricultural Outlook (agri-outlook.org)

/Mattias Gotting, Bengt Johnsson och Marie Törnquist utredare på jordbruksekonomiska enheten.

Priserna ökar i hela livsmedelskedjan

Det är många som rapporterar om matprisernas utveckling just nu, från jord till bord. Orsaken till det stora intresset är att Rysslands invasionskrig i Ukraina skapar stor oro och obalans på den globala livsmedelsmarknaden. Det tydligaste tecknet i vår del av världen är pris- och kostnadsökningar, medan man i fattigare länder även drabbas av brist på livsmedel och insatsvaror. I veckan läste vi att rysk blockad av Ukrainas hamnar kring Odessa gör att spannmål inte kan skeppas ut till köpare i länder som Egypten, Indonesien och Bangladesh. Innan krigets utbrott var det pandemin som påverkade produktion och transporter av mat i flera år.

Vy över lantbruk i Uppgränna, med en skymt av Visingsö. Foto: Scandinav Bildbyrå

SCB rapporterade redan i förra veckan om prisökningar till och med april 2022. Årsförändringen för KPI totalt, alltså inflationen, var 6,4 procent från april 2021 till april 2022. Det är den högsta inflationstakten sedan 1991 och SCB nämner bland annat livsmedelsområdet som drivande. Övriga sektorer med stor prisökning är drivmedel och el som är betydande insatsvaror i bland annat jordbruket.

Flera led påverkas i livsmedelskedjan

Om vi istället blickar in i livsmedelsindustrin publicerades nyligen en artikel i Jordbruksaktuellt där Livsmedelsföretagen tar upp akuta behov av att införa kortare aviseringstider och högre leveranspriser för att motverka fallande lönsamhet. Enligt den här artikeln anser de flesta av de tillfrågade företagen i förädlingsledet att man hittills inte blivit tillräckligt kompenserade för kostnadsökningar från sina kunder.

Samtidigt rapporterar dagligvaruhandeln om kraftigt stigande matpriser som även boostat omsättningen i handeln i april. Det kan vara bra att ha det i bakhuvudet när ni läser blogginlägget, eftersom vår statistik bara sträcker sig till och med mars 2022 och därmed missar den månad då konsumentprisökningarna tog fart på allvar. 

Jordbruksverket bedömer att det läge vi befinner oss i kräver att kostnadsökningarna fortplantas genom livsmedelskedjan för att alla led ska få de bästa möjliga förutsättningarna. Eftersom priserna på insatsvaror ändrats fort så kräver det i många fall att man frångår de ordinarie modellerna för prissättning.

Viktigt att veta om prisstatistiken

Jordbruksverket publicerar både officiell prisstatistik och prisstatistik som styrs av EU-förordningar. Vi publicerade prisindex till och med mars 2022 nu i veckan. Vår publicering sker alltid med en mindre eftersläpning i relation till SCB. Så vad har vi för bild av utvecklingen och är prisökningarna i respektive led rimliga för att täcka de stigande kostnaderna? Innan vi påbörjar vårt resonemang om prisernas förändring vill vi understryka följande:

  • Eftersom vår information framförallt är i form av prisindex som visar procentuell förändring i relation till ett basår och inte kronor och ören, är det svårt att ge svar på alla frågor.
  • Prisindexen visar en utveckling av baspriset, alltså är inte tillägg eller avdrag kopplat till kontrakt med i indexberäkningarna till skillnad från den EU-förordningsstyrda prisstatistiken som inkluderar tillägg och avdrag.
  • Vi har heller inte fullständig information om kostnader, påslag och marginaler i hela kedjan.
  • Ett ytterligare krux när vi jämför olika led är att avgöra hur det såg ut vid den tidsmässiga startpunkten i en jämförelse – rådde det balans då eller hade någon del av livsmedelskedjan eller några sektorer bättre lönsamhet än övriga?
  • Man kan inte förvänta sig samma prisutveckling i alla led när kostnaden för att producera en råvara ökar, eftersom denna råvara bara utgör en del av slutprodukten. Samtidigt har även leden efter bonden ökade kostnader för till exempel transport, energi och emballage.
  • Och, det här är viktigt, eftersom priser och kostnader ändras så snabbt idag är det nästintill omöjligt att göra korrekta analyser som gäller för längre tid än några veckor.

Ökade kostnader för insatsvaror fortplantas till konsumenten

I vår jämförelse som följer har vi utgått helt från officiell statistik i indexform och vi börjar med insatsvarorna. Jordbrukets kostnader har ökat kraftigt det senaste året, främst för gödning som ökat med hela 226 procent från mars 2021 till mars 2022! Även dieselpriset har ökat påtagligt, med 57 procent, liksom foderpriset som ökat med 44 procent.

Tufft för animalieproducenter

Animalieproducenterna har drabbats hårt av kostnadsökningarna eftersom de inte blivit kompenserade fullt ut via avräkningspriset. Det visar en jämförelse av avräkningspriser till bonden, där vi ser följande ökningar för samma period och där spannmål som är ett fodermedel blivit väldigt mycket dyrare samtidigt som avräkningspriset för framför allt kött och ägg ökat betydligt mindre:

  • Spannmål                +98 procent
  • Industrigrödor        +70 procent
  • Frukt & bär             -21 procent
  • Grönsaker               -3 procent
  • Potatis                     +67 procent
  • Nötkött                    +6 procent
  • Griskött                   +1 procent
  • Mjölk                      +24 procent
  • Ägg                         +9 procent

Hur har då priset för jordbruksvaror påverkats i hela kedjan, från jord till bord? För en handfull produkter finns indexserier i alla tre led, alltså:

  • A-index som visar vad primärproduktionen eller bondeledet får betalt vid försäljning till sina kunder
  • PPI-J som visar vad förädlingsindustrin, till exempel kvarnar, mejerier och slakterier, får betalt vid försäljning till sina kunder
  • KPI som visar vad detaljhandeln tar betalt och tillika vad slutkonsumenterna får betala

Spannmål i bondeled har vi jämfört med mjöl, gryn och hårt bröd i efterföljande två led. Jämförelsen visar att priset som spannmålsbonden får vid försäljning till nästa led nästan fördubblats medan priserna som förädlingsindustrin tar ut och som konsumenterna får betala ökat med 13 respektive 6 procent.

Ett liknande mönster fast betydligt mer modest syns för mjölksektorn, där priset till bonden ökat med 24 procent medan mejerier och handlare fått knappt 10 procent mer betalt.

För nötkött kastas bilden om en aning, konsumentpriset har liksom för spannmål och mjölk ökat minst men här är det istället slakteriernas intäkt som stigit mest. Såväl prisökningarna i sig som skillnaderna mellan olika led är betydligt mindre än för både spannmål och mjölk.

Vi avslutar med grissektorn, där konsumentpriset istället ökat mest medan slakteriernas intäkt vid försäljning till nästa led till och med sjunkit. Grisbonden fick ungefär lika mycket betalt i mars 2022 som i mars 2021, även om hen liksom andra animalieproducenter har fått högre kostnader för insatsvaror under den aktuella perioden.

Kostnadsökningarna påverkar hela livsmedelssektorn, inte minst jordbrukarna, men vi vill återigen understryka att vi i detta inlägg inte analyserat utgångsläget för aktörernas lönsamhet. Kostnadsökningarna kan betyda mer för vissa sektorer än andra, beroende på hur det står till med deras lönsamhet i grunden. I vår uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin kan du läsa mer om livsmedelskedjans konkurrenskraft och produktion.

Vi ska inte drista oss till att blicka så djupt in i kristallkulan, men vill ändå nämna att ett ytterligare orosmoment som tillkommit de senaste veckorna är torr väderlek. Vi älskar sol & värme till mans men tillväxten på åkrarna begränsas av bristen på nederbörd. Prognosen visar att det är regn på ingång i slutet av veckan (lagom till att skribenten Åsa ska springa Göteborgsvarvet…), men att mängderna är mindre än vad som behövs. Samma läge som i Sverige kan konstateras i flera stora spannmålsregioner, exempelvis Frankrike. Räntehöjningar som redan genomförts och finns i pipeline påverkar också såväl produktionen som konsumtionen av mat. Många lantbruk har stora lån och konsumenter med lån kan behöva se över sina matutgifter när räntorna stiger. Skörden och ränteläget är viktiga ämnen som vi kan komma att blogga om framöver.  

/Åsa Lannhard Öberg och Ulf Svensson, Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp

Ökad lönsamhet i livsmedelskedjan – förutom i restaurangledet

Utvärderingen och uppföljningen av livsmedelsstrategin tittar på utvecklingen inom hela livsmedelskedjan. Foto: Thomas Adolfsén/Scandinav bildbyrå, Mostphotos, Astrakan/Scandinav bildbyrå och Kari Kohvakka/Scandinav

För att nå livsmedelsstrategins övergripande mål om en ökad och hållbar livsmedelsproduktion i hela landet samtidigt som relevanta miljömål nås, behöver företagen vara lönsamma och konkurrenskraftiga. Annars blir det svårt att hantera utmaningar som exempelvis oförutsedda händelser och att öka produktionen samtidigt som negativa miljöeffekter minskar.

I går lämnade vi årets rapport igår till Näringsdepartementet och den visar utvecklingen i livsmedelskedjan fram till pandemins första år 2020, före den kraftiga prisökningen på insatsvaror och innan kriget i Ukraina. Rapporten ger därför värdefull information om utgångsläget för den svenska livsmedelskedjan inför den extrema, utmanande och osäkra tid vi nu har.

Lönsamheten har ökat i tre led i livsmedelskedjan, men försämrats kraftigt i restaurangledet

Rapporten visar bland annat att lönsamheten ökade inom primärproduktion, livsmedelsindustri och livsmedelshandel mellan åren 2016 och 2020. Men också på en kraftig försämring i restaurangledet (på grund av pandemin), som bidrog till att lönsamheten i livsmedelskedjan som helhet fortsatte att minska.

Nettomarginalens utveckling i livsmedelskedjan 2011-2020, Index 2016=100
Not: Nyckeltalet för 2020 baseras på preliminära uppgifter. Ingen hänsyn har tagits till inflationen i figuren. Källa: SCB, Företagens ekonomi.

Yttre omständigheter påverkar lönsamhet och hållbarhet

Det är tydligt att livsmedelskedjan lönsamhet är beroende av yttre omständigheter (t.ex. torkåret 2018 och pandemin 2020), vilket förstärker vikten av att företagen har en buffert för att klara av yttre omständigheter, och en diversifierad verksamhet för att hantera risker så som väderberoende produktion och oförutsedda omständigheter. En försämrad lönsamhet riskerar också att minska produktionen av livsmedel, men också att försena insatser som minskar negativ miljöpåverkan och satsningar på produktutveckling, forskning och innovation.

Årets rapport visar också att produktionen fortsatte att öka i livsmedelskedjan fram till pandemin, även om tillväxten var svagare än i det totala näringslivet.

Bredare fokus på de tre hållbarhetsdimensionerna

I årets rapport har vi ett bredare fokus på de tre hållbarhetsdimensionerna: ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. Vi har också försökt sammanfatta utvecklingen för ett urval av indikatorer inom respektive hållbarhetsdimension enligt ett trafikljussystem. Här är det viktigt att komma ihåg att utvecklingen inte säger något om nivån, eller om mål är nådda.

Inom den miljömässiga dimensionen går utvecklingen i flera fall åt rätt håll. Till exempel har den negativa utvecklingen för odlingslandskapets fåglar och arealen betesmarker avtagit och utsläppen av växthusgaser minskar. Men förbättringar sker inte tillräckligt snabbt för att uppsatta miljömål ska nås. Andra indikatorer går åt fel håll, till exempel minskar arealen jordbruksmark vilket ger negativa konsekvenser för såväl svensk livsmedelsproduktion som odlingslandskapets biologiska mångfald. Fortsatt skötsel av betesmarker är centralt för att bevara odlingslandskapets biologiska mångfald. För att öka resurseffektiviteten, minska utsläppen av växthusgaser samt bevara och öka den biologiska mångfalden krävs bl.a. nya produktions- och brukningsmetoder.

Flera indikatorer som används för att följa den sociala dimensionen visar att utvecklingen är oförändrad, till exempel försäljning av antibiotika, indikatorer för levande landsbygd och jämlikhet. Däremot går utvecklingen åt fel håll när det gäller till exempel folkhälsa, tillgång på kompetent arbetskraft och företagens upplevelse av myndigheternas regler. Primärproduktionen är den bransch där flest dödsolyckor inträffar, och livsmedelsindustrin är det led om har flest arbetsskador i såväl livsmedelskedjan som i näringslivet. Dessutom har primärproduktionen en anmärkningsvärt stor andel av sysselsatta som är 65 år eller äldre och en förklaring till att åldersstrukturen är att många äldre jordbrukare fortsätter att bruka sin mark efter pensionsålder.

Om du är nyfiken på årets rapport och vill läsa mer så hittar du den här. Vi har också tagit fram en kortversion av rapporten där vi sammanfattar livsmedelskedjans utveckling utifrån strategins mål samt uppföljningen av åtgärderna i handlingsplanen. Om du vill fördjupa dig inom något specifikt område eller få en djupare förståelse för helheten så rekommenderar vi att du läser den fullständiga rapporten.

/ Camilla Burman, samordnare för uppföljningen och utvärderingen av livsmedelsstrategin

Nu avtar pandemins effekter på marknaden för kött – samtidigt som en ny kris blossar upp

Kriser är nästan alltid av ondo men ibland utkristalliserar sig vinnare även i en krissituation. Trots att det är svårt att skymta något positivt med Covid-19 har betydelsen av en stark inhemsk livsmedelsproduktion blivit tydlig för allt fler svenska konsumenter under pandemin. Det syns bland annat i statistiken för köttmarknadens utveckling och i attitydmätningar som företag och organisationer gör.

I slutet av februari varje år publicerar SCB statistik för import och export helåret innan och då är det möjligt att tillsammans med Jordbruksverkets statistik för jordbruksproduktionen beräkna marknadsbalanser för olika sektorer. De huvudsakliga ingredienserna i mina marknadsbalanser är produktion, import, export, totalkonsumtion och svensk marknadsandel. Parametrar som är viktiga att följa för att till exempel få ett hum om den svenska konkurrenskraften och konsumenternas preferenser.

Jag fokuserar på animaliska livsmedel; kött, mejeriprodukter och ägg. Rubriken tar upp köttet, för ägg och mejeri är pandemins effekter inte lika tydliga och för äggsektorn är det förra årets utbrott av fågelinfluensa som satt störst spår på marknaden. Jag har bloggat om äggen tidigare.

Stora svängningar i importen av kött
Under pandemin minskade uteätandet kraftigt till förmån för större matutgifter i dagligvaruhandeln och fler måltider i hemmen. Det gjorde att importen av kött minskade mer än tidigare, eftersom efterfrågan på svenskt kött är betydligt högre när vi handlar i dagligvaruhandeln än när vi äter på restaurang. I perspektivet att vi i normala tider lägger nästan en tredjedel av våra utgifter för mat & dryck på restaurangbesök är det inte så konstigt att färre restaurangbesök under pandemin gav ringar på livsmedelsmarknaden. I takt med att vaccinationsgraden ökade och restriktionerna lättade gick vi successivt tillbaka till vårt tidigare sätt att leva och när restaurangsektorn fick tillbaka sina gäster avtog också importminskningen. Efter att ha minskat kraftigt 2020 ökade importen av animaliska livsmedel 2021 inom alla sektorer utom lammkött.

Konsumtionen av kött väcker intresse
Jag har bevakat marknadsutvecklingen för kött i flera decennier. Första halvan av den här perioden var intresset svagt för hur mycket kött vi åt, var det kom ifrån eller varför vi åt som vi gjorde. Vi vet alla att det ser helt annorlunda ut idag, av skäl kopplat både till värderingar och hållbarhet.

Konsumtionen av kött totalt ökade med knappt 1 procent 2021, det är den första ökningen sedan 2016. Uppdelat på köttslag minskade emellertid konsumtionen för allt utom matfågel, där ökningen var så pass stor att det gav en ökad konsumtion av kött totalt. Konsumtionen i slaktad vikt landade på 80,1 kg/capita.

Enligt tumregeln att halvera den nivån för att ge ett hum om hur mycket kött som hamnar på tallriken åt vi alltså cirka 40 kg kött/capita förra året. Den viktigaste orsaken bakom ökad köttkonsumtion 2021 var att importerat kött återkom när restaurangsektorn fick tillbaka sina gäster – det uppstod helt enkelt ett större utbud av kött igen. Ökningen ska också ses i ljuset av att minskningen på 3,8 procent 2020 var osedvanligt stor. Man kan bildligt uttrycka det som att köttkonsumtionen tillfälligt körde av vägen ett par år men att den nu är på väg tillbaka till tidigare hjulspår.

Men det finns också andra tänkbara förklaringar till ökningen och en av dem är att vegotrenden genomgått sin intensiva inledningsfas. Många trender är superheta till en början, vartefter några klingar av med tiden medan vissa normaliseras. I omvärldsbevakningen ser jag också att fokus hos många konsumenter, företag, organisationer och beslutsfattare flyttas allt mer mot ett annat område: hur vi ska stärka vår försörjningsförmåga. Oro i omvärlden får oss att grubbla över om och hur vi klarar kriser och vi agerar därefter, exempelvis genom att köpa mer mat med svensk märkning. Vi blir måna om att gynna en näringsgren vi absolut inte kan klara oss utan – och visst har djuren en viktig plats i ett robust svenskt lantbruk?

En annan faktor som kan ha haft viss inverkan på ökad köttkonsumtion är att gränshandeln fått fart igen, framför allt gentemot grannlandet i väster. Norska invånares inköp av livsmedel i Sverige klassas som svensk konsumtion och när gränshandeln var i princip stillastående under pandemin påverkade det också svenska konsumtionssiffror för kött negativt.

Stabil svensk marknadsandel för kött trots ökad import
Den positiva utvecklingen för svensk marknadsandel har varit tydlig i många år. Konsumentundersökningar visar att vi idag alltjämt rankar närproducerat och svenskt högt för många livsmedel, det framgår bland annat av Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev.

För kött totalt landade den svenska marknadsandelen på 72 procent förra året och det är samma nivå som 2020 – trots ökad import 2021. Variationen mellan köttslag är dock stor, från 31 procent för lammkött till 83 procent för griskött. Marknadsandelen för ägg sjönk från knappt 98 till 87 procent. I takt med att äggnäringen återhämtar sig från produktionsbortfallet som uppstod under fågelinfluensan så stiger även marknadsandelen igen. Den svenska marknadsandelen för mejeriprodukter totalt ökade ett par procentenheter till 72,5 procent.

Den svenska produktionsutvecklingen spretar
För äggsektorn orsakades importökningen på nästan 22 procent av att Sveriges äggproduktion minskade med över 14 procent till följd av utbrotten av fågelinfluensa i början av 2021. Importen ökade för att täcka efterfrågan på ägg. En anledning till produktionsminskningen för nötkött är att producenter sparade djur för att utöka sina besättningar, med syfte att möta en god efterfrågan på svenskt nötkött. Eftersom det är långa uppfödningstider för nötkreatur blir effekten ett längre tapp i hur många djur som skickas till slakt. Produktionen av matfågel och griskött ökade och för matfågel har ökningarna legat på omkring 5 procent årligen sedan 2019. På mejeriområdet steg invägningen svagt medan utvecklingen för de största kategorierna spretade – ökad produktion av ost, smör och mjölkpulver men minskad produktion av syrade mejeriprodukter och konsumtionsmjölk.

Stor kostnadsökning för svenskt lantbruk
Andra halvåret 2021 började priserna på jordbrukets insatsvaror stiga till följd av att pandemin skapat flaskhalsar i den globala ekonomin, höga energipriser, låga skördar, behov av att återuppbygga djurproduktion efter sjukdomsutbrott och fraktproblem. I Sverige steg även producentpriserna för kött, mjölk och ägg under året och jordbrukets sektorskalkyl visar att det ekonomiska resultatet för 2021 preliminärt blir samma som för 2020. Om vi istället blickar framåt har Jordbruksverket i samråd med LRF bedömt att resultatet för jordbrukssektorn riskerar att försämras 2022.

I början av året beslutade regeringen om en stödmiljard till svenskt lantbruk. I paketet finns bland annat ett riktat stöd till gris- och fjäderfäproducenter, liksom en höjd återbetalning till jordbruket av skatt på dieselolja med 2 kr/liter från och med den 1 juli 2022 och ett år framåt. Efter beslutet om stödmiljarden inledde Ryssland invasionen av Ukraina och det har gett ytterligare kostnadsökningar för mineralgödsel, foder, el och bränsle.

På kort sikt bedöms det inte uppstå några akuta problem för svenskt jordbruk och heller inte någon livsmedelsbrist. Det finns dock en oro för att det längre fram kan bli begränsad tillgång på en del insatsvaror. Vi hör även redan nu på nyheterna om svenska fiskebåtar som inte har råd att lägga ut från hamn på grund av höga bränslepriser och om lantbrukare som räknar på huruvida ekonomin går ihop om stallarna fylls med djur som behöver dyrt foder. Samtidigt stiger producentpriserna och vecka 12 aviserade större svenska slakterier rejäla höjningar för flera djurslag som kommer synas i Jordbruksverkets prismätningar inom kort. En utblick i EU visar att producentpriserna stiger även där och i Tyskland har nötköttspriserna haft en i det närmaste explosionsartad utveckling de senaste veckorna.

Även konsumenterna måste bidra till att täcka de ökade kostnaderna för livsmedelsproduktionen och stigande matpriser börjar ge avtryck på konsumentprisindex, det visar

SCBs beräkningar till och med februari i år. Priserna för mat och alkoholfri dryck har ökat med 2,2 procent årets första två månader och prisnivån i februari 2022 var 4 procent högre än ett år innan.

Jordbruksverket informerar löpande om hur det oroliga världsläget påverkar livsmedelsproduktionen, bland annat den blogg du just nu läser.  

/Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket

Se hit projektidéer som kan främja ekomarknaden!

Jordbruksverket har i cirka fyra år drivit ett regeringsuppdrag inom den svenska livsmedelsstrategin som handlar om att främja konsumtion, produktion och export av ekologiska livsmedel. Uppdraget har en egen sida på Jordbruksverkets webbplats som vi döpt till ”Så ska eko öka”, kika gärna in och läs mer om uppdraget.

Målet med uppdraget är att vi tillsammans med branschaktörerna ska bidra till att regeringens två mål för den ekologiska marknaden 2030 nås. Alltså att den ekologiska jordbruksmarken ökar till 30 procent av total areal samt att andelen ekologiska livsmedel som köps in till offentliga kök ökar till en andel av 60 procent. Vägen mot målet har varit tydlig under lång tid innan uppdraget ens föddes, eldad av marknadskrafterna i kombination med idogt främjandearbete av marknadens aktörer. Men nu har den positiva utvecklingen för ekologiskt avstannat, orsaken är bland annat trender och konkurrens på marknaden där andra hållbarhetsperspektiv lyfts fram och påverkar vad konsumenterna väljer att köpa.


Diagram som visar andelen ekologisk mat i offentliga kök respektive andelen jordbruksmark med ekologisk produktion.

Jordbruksverket projektleder och administrerar uppdraget, men verkstan finns hos branschaktörerna! Från sommaren 2018 till i dag har vi genomfört nio utlysningar av sammanlagt drygt 130 miljoner kronor till projekt inom hela värdekedjan, från forskning och primärproduktion till konsument. De första sju utlysningarna renderade 77 projekt, varav många idag är avslutade eller på sluttampen. På sidan Så ska eko öka finns en artikelserie i tio delar som skrevs av Agrovektor i Ekoweb 2019-2020 på uppdrag av Jordbruksverket och den handlar om de projekt som kom till stånd med hjälp av medel i våra första utlysningar. Och framöver ska vi kommunicera hur det går med de pågående projekten, som i många fall är en fortsättning på tidigare projekt.

I dagarna har vi publicerat den åttonde utlysningen (regler, förädling-försäljning, rådgivning och export) och den nionde (FOU) utlysningen av totalt 16 nya miljoner kronor. Sitter du på en projektidé? Missa då inte  att kolla om den passar in på våra kriterier.

Vi som jobbar med ekouppdraget är taggade att göra vad vi kan för att bidra till att vända trenden med hjälp av den verktygslåda uppdraget erbjuder. Jag skulle även vilja sammanfatta vad en kund jag pratade med häromdagen uttryckte – en av dem som trots svackan för ekologiska livsmedel ser ljust på framtiden: ”nu är det dags för oss ekoproducenter att ta tillbaka makten över marknaden”. Ett område vi prioriterar i de pågående utlysningarna riktar sig just till projekt som kan underlätta för producenterna att nå förädlings- och konsumentmarknaden, antingen via befintliga eller nya kanaler.

//Åsa Lannhard Öberg, projektledare för ekouppdraget

Vad händer 2022?

Pandemin fortsätter att pressa marknaderna med sjukfrånvaro och restriktioner och det påverkar även livsmedelsmarknaden. Men trenden med ökat intresse för svensk och närproducerad mat under pandemin är positiv. Foto: Carl Bredberg, Scandinav.

En nybildad konkurrenskraftsgrupp på Jordbruksverket bevakar jordbrukets konkurrenskraft med syftet att bidra till de bästa möjliga besluten ur alla hållbarhetsperspektiv; ekonomiska, sociala och miljömässiga. Här spanar vi framåt och listar några av de händelser vi tror kommer ha störst påverkan på jordbruksföretagen under 2022.

Året startar i prishöjningar på inhemska varor men priserna på insatsvaror kan ändå ge ett besvärligt lönsamhetsläge och sjukdomsutbrott på människor och djur utgör fortsatta orosmoln.

Under hösten 2021 har vi sett prisökningar på spannmål och mjölk och nu efter helgerna kom även en höjning av nötköttspriset. Grön omställning som ger dyrare produktionskostnader och hårdare konkurrens om produktionsmedel kan leda till att de höga priserna består.

Under 2021 har vi sett också upplevt skenande priser på insatsvaror som gödning, diesel, foder och el.  Om dessa inte återgår till mer normala nivåer eller matchas av ytterligare prisökningar på vegetabilier och animalier pressas lönsamheten såväl i svenskt lantbruk som globalt.

De största flaskhalsarna kommer troligen att vara naturgastillgång och transporter. EU har ganska små egna naturgastillgångar och viktiga leveranser kommer från Ryssland via gasledningen Northstream 1. Vid kall väderlek behövs mer av gasen för uppvärmning och det blir mindre över till industrin. Naturgas är också en viktig råvara för tillverkning av kvävegödning så priserna på naturgas påverkar därför jordbruket starkt.

Fortsatt höga priser på insatsvaror ger jordbrukarna motiv för att allt snabbare övergå till precisionsodling och på andra sätt effektivisera driften.

Klart är att även 2022 blir ett år där externa händelser har stor potential att påverka jordbruket. Det gäller att ha en stabil grund att stå på när omvärlden ständigt förändras.

Marie Törnqvist, Konkurrenskraftsgruppen

Smittor på djur och människor
Vi är innerligt trötta på detta, men pandemin fortsätter att pressa marknaderna med sjukfrånvaro och restriktioner och det påverkar även livsmedelsmarknaden. Trenden med ökat intresse för svensk och närproducerad mat fick extra bränsle under pandemin när restaurangmåltider byttes mot hemlagad mat. Det är tydligare var maten kommer ifrån när vi köper den själva! Även om restriktionerna klingar av så småningom kommer vi att jobba och äta hemma i större utsträckning än tidigare vilket innebär att de stärkta marknadsandelar vi ser för bland annat kött kan komma att bli kvar.

Läget med fågelinfluensa är oroande och ser ut som vid ingången av föregående år som var ett av de besvärligaste vi sett med omfattande utslagning av värphöns och tomma ägghyllor i butik under en period. Den afrikanska svinpesten har lugnat sig något men det finns orosmoln i form av nyligen upptäckt smitta i Italien.

Inrikespolitik på den inhemska agendan
Sverige är det valår och några intressanta hållpunkter är hantering av förslagen i utredningen om fossilfritt jordbruk, fortsatt hantering av elmarknaden, eventuellt slopande av skattefrihet för biobränslen med mera.

EU-politik på väg mot omställning och införande av nya CAP
Frankrike som ambitiös ordförande i EU borgar för en händelserik vår med försök att baxa flera tunga lagstiftningar i mål, som exempelvis migrationspaket, beskattning av internationella IT-företag, arbetsrätt, med mera.

Miljö- och klimat
Det finns många initiativ rörande miljö och klimat som berör jordbruket. Alla kommer sannolikt inte att beslutas och bli verklighet under 2022, men i flera fall finns långt gångna förslag på EU-nivå. Aktuellt under 2022 är beslut om ogräsmedlet glyfosat, EUs typologi för gröna investeringar som Frankrike försöker ta i mål, åtgärder för hållbar kolanvändning samt ytterligare åtgärder som ska göra verklighet av Gröna Given och EUs ”Farm2Fork”-strategi.

Ny djurskyddslagstiftning 2023
Under året väntas också  förslag till ny EU-politik på flera områden som rör jordbruket: minimibeskattning för företag, nytt regelverk för ekologisk produktion samt skötsel av mark och datadelning.

Aktuellt under 2022 är arbete inför den nya djurskyddslagstiftning inom EU som Kommissionen ska lägga fram förslag på 2023. I arbetet kommer frågor kring exempelvis burhållning av djur och ensamhållning av kalv att diskuteras. Det kommer också troligen finnas ett ökat fokus på djurvälfärdsaspekter relaterat till avel som exempelvis problem med bröstbenskador hos värphöns och benproblem hos slaktkyckling.

Strategiska planerna
Nu när Sverige har lämnat in den svenska strategiska planen till EU-kommissionen kommer nästa steg – godkännandet. De strategiska planerna, som bestämmer medlemsländernas stödpaletter för perioden 2023-2027, och EU-kommissionens synpunkter på dessa, kommer att påverka företagen. Dels ändras stöden nationellt och dels kan skillnader i medlemsländernas  val påverka konkurrensförhållandena mellan länder.

I skrivande stund har 19 medlemsländer lämnat in sina planer i tid medan 8 kvarstår. Bland annat har de nyvalda lantbruksministrarna i Tyskland och Tjeckien gjort halvhalt för att göra om sina föregångares förslag.

Spänt läge mellan Ryssland och omvärlden
Det spända läget mellan Ryssland och omvärlden verkar inte lätta. Samtidigt som det höga kostnadsläget ger stöd åt stigande priser på spannmål, mjölk och kött så har vi 2014 års ryska importstopp i ganska färskt minne. Då såg vi överskott och kraftiga nedgångar i priserna på lantbrukets produkter, innan de letade sig till alternativa exportmarknader. 

Läget i Ukraina, EUs reaktioner på ryska önskemål kring försvarssamarbeten och kommande beslut för Northstream 2 kan påverka handelsmöjligheter, handelsströmmar och priser på energi och andra råvaror.

Även Kinas produktion av vissa insatsmedel och efterfrågan på råvaror tillsammans med hur dess relationer till EU och Litauen utvecklas kan ge effekter på jordbrukets marknader.

Klart är att även 2022 blir ett år där externa händelser har stor potential att påverka jordbruket. Det gäller att ha en stabil grund att stå på när omvärlden ständigt förändras.

/Konkurrenskraftsgruppen

Vi bevakar frågor kring jordbrukets konkurrenskraft. Bevakningen ska bidra till att Jordbruksverket fattar de bästa möjliga besluten ur alla hållbarhetsperspektiv, ekonomiska, sociala och miljömässiga.


[1]

Njut och värdesätt maten

I bloggens sista inlägg 2021 vill vi passa på att önska God Jul och Gott Nytt År! Hoppas ni alla får njuta av god mat under helgerna. Variation är härligt och vad vore julen utan risgrynsgröt och apelsiner med nejlikor i? Men det är ju ändå en hel del på vårt julbord som kan komma från svenska bönder och fiskare som på många sätt erbjuder oss mat som producerats på ett hållbart sätt, läs mer här.

Hur äter vi idag jämfört med 1980?

Vår statistikenhet har nyligen publicerat uppgifter för livsmedelskonsumtionen 2020. Visste du att vår totalkonsumtion av köksväxter såsom gurka, tomat, kål, sallat, sallat, rotfrukter, morot, har fördubblats sen 1980? En trend för flera varugrupper är också att vi äter mer förädlade produkter. Vi i äter 75 procent mindre socker idag men samtidigt har konsumtionen av choklad och konfektyrvaror, läsk, cider ökat kraftigt. Motsvarande trend gäller potatis, bröd, spannmålsprodukter och mejeri, där vi exempelvis dricker mindre mjölk men äter mer ost.

Apropå läsk, visste du att svenskarna tillsammans dricker mellan 40 till 50 miljoner liter julmust per år? På Smaka Sverige finns mycket intressant att läsa om mat och matkultur.

Sist men inte minst, ta hand om maten och ät upp den!

Tips inför helgerna

  • Ta inte fram mer mat till julbordet än vad du tror ska gå åt. Lägg upp och fyll på efter hand.
  • Lägg inte upp för mycket på tallriken, ta flera gånger för du sparar kanske inte gärna mat som blivit över på tallriken.
  • Kyl ner tillagad julmat direkt, som inte ska ätas med detsamma. Små mängder i kyl direkt, större kan behöva svalna först i vattenbad eller utomhus. Frys in den mat du inte ska äta närmsta dagarna så kan du lyxa med den efter nyår.

Läs mer hos Livsmedelsverket.

Vad ska förvaras var?

Har du förresten koll på att många av våra frukter och grönsaker trivs bäst i kylen? Läs här. De flesta frukter ska vara i kylen, utom banan, mango, citron och lime som vill ha det varmare. Jag brukar lägga ett par svenska äpplen eller apelsiner i fruktkorgen för jag gillar dem rumsvarma när jag ska äta dem, men resten får minsann stanna i kylen!

Hemma hos oss försöker vi att inte slänga mat (lägger upp små portioner och så har vi tur som generellt är ganska glupska hela familjen…). Men barnen vet att ”naturen och bonden har jobbat mycket för att vi ska få mat” och då ska vi inte slänga den. När det ändå sker är hunden och katten ivriga spekulanter. Enligt resurshierarkin ska vi i första hand alltid sträva efter att förebygga matsvinn så det alls inte behöver uppkomma, men när det inte går så är foder ett resursmässigt bra alternativ. Det är till exempel vanligt att biprodukter från industrin och utsorterade grönsaker används som foder till lantbrukets djur.

Katten Svea går loss på julklapparna

Ta hand om er och var rädda om er, vi ses 2022!

/Karin Lindow på bloggredaktionen