Det har varit en händelserik vår och försommar, både på kontoret och i möten med ”branschkollegor”. Jag börjar med att göra reklam för Jordbruksverkets färska marknadsrapport för kött, mjölk och ägg. Du kan ladda ner den här.
I rapporten sammanställer jag siffror och analyserar utvecklingen av det svenska jordbrukets struktur, produktion, utrikeshandel, konsumtion, försörjningsgrad och priser. Rapporten är ett bra uppslagsverk om du är ute efter en övergripande bild av animaliemarknadens utveckling. Jag har också uppdaterat marknadsbalanserna för kött och ägg med januari–mars 2026, och dessa kan du ladda ner här. I korta drag kan första kvartalet sammanfattas i följande punkter:
- Produktion av nötkött, griskött samt och får- och lammkött ökade medan den minskade för ägg och matfågel.
- För nöt- samt får- och lammkött har 2025 års kraftiga produktionsnedgång därmed brutits, ökningen är svag för nötkött och mer påtaglig för får- och lammkött.
- Huvudsaklig orsak till minskad produktion av matfågel är utbrottet av fågelinfluensa i avelsanläggningar under vintern, som skapade brist på kycklingar att sätta in i stallarna.
- Marknaden för griskött är mer stabil i Sverige än inom EU, där det för tillfället finns ett större utbud än efterfrågan och priserna faller.
- Konsumtionen av kött totalt ökade med 3,8 procent och alla köttslag bidrog till ökningen.
- Importen ökade för alla sektorer utom ägg och försörjningsgraden backade för alla sektorer. Några orsaker till ökad import av kött kan vara bristen på nötkött och matfågel och överskottsproduktionen av griskött på EU-marknaden som trycker på.
- Den svenska kronan har stärkts tydligt mot dollarn och även mot euron, om än lite mer svajigt. En starkare svensk krona gynnar importen.
- Produktionen av ägg ökade kraftigt 2025, och följdes av en lugnare utveckling januari–mars 2026 då samtliga parametrar i marknadsbalansen backade. Det byggs många nya stallplatser för värphöns nu så vi kan förvänta oss ökad äggproduktion framöver, om inga störningar inträffar.
Den svenska äggboomen
I april anordnade Svenska Ägg ett event i Stockholm för att uppmärksamma den svenska äggboomen. Det är många producenter som bygger fler stallplatser för värphöns nu, vilket jag redan andats om. Visste ni att äggbranschen har som mål att varje svensk ska äta ett svenskt ägg om dagen? Ägg är klimatsmart, hälsosamt med högt näringsinnehåll, bra beredskapsmat då det går att lagra länge i rumstemperatur och ett prisvärt protein. Dessutom ryms ett ägg om dagen i en hälsosam kost enligt Livsmedelsverkets kostråd. Jag har bidragit med en enkel beräkning som kan användas för att följa upp målet och bilden visar hur vi ligger till baserat på totalkonsumtionen av ägg. Det är ganska mycket kvar för att målet ett ägg om dagen ska nås, en nivå som bland annat kan noteras för det äggälskande Mexiko – som för övrigt är aktuellt som ett av värdländerna för fotbolls-VM.
Matfågeldagen i Stockholm
I början av maj var det dags för matfågeldagen i Stockholm, ett event som Svensk Fågel arrangerade för andra året i rad med inbjudna representanter för regering, myndigheter, organisationer, forskning och producenter. Jag fick med mig mycket ny kunskap om branschens utmaningar och möjligheter samt ett breddat nätverk. Bland utmaningarna kan nämnas fågelinfluensa som drabbat avelsanläggningar den gångna vintern och regelkrångel. Möjligheterna handlar till exempel om ett gediget konsumentförtroende för svensk kyckling och god uppslutning bakom Jordbruksverkets förslag på tillväxtmål för svensk livsmedelsproduktion.
Kött och charkuteriföretagens vårkonferens
I slutet av maj var det dags för Kött och charkuteriföretagens vårkonferens i Stockholm. Där samlades främst representanter för förädlingsledet, men primärproduktionen syntes också i deltagarlistan liksom myndigheter, regering och andra aktörer. Både vår landsbygdsminister och Jordbruksverkets generaldirektör var talare under konferensen och berörde utmaningar i ökade kostnader för insatsvaror samt regelkrångel, men också hur vi bygger robusthet, skapar tillväxt och stärker livsmedelsproduktionens status som samhällsviktig verksamhet. En intressant presentation handlade om hur vi kan öka produktionen av nötkött, som blivit en bristvara, utan fler djur. Genom att använda mer semin från köttras på mjölkkor kan vi få 60 kg ökad slaktvikt och 14 procent ökad svensk produktion baserat befintligt antal djur. Eftersom slakterierna betalar ut tillägg för köttras, så ger det högre intäkter för producenten både genom fler kilo och ett högre kilopris.
Sweden Rock – en hållbar festival
Jag tänker avsluta med en matbetraktelse från Sweden Rock den 2–6 juni. Jag och maken är sedan många år tillbaka stammisar på festivalen, för när man väl börjat åka dit går det inte att sluta. Jag träffade faktiskt två äggproducenter och en kycklingproducent i vimlet, som jag blivit bekant med via mitt jobb. Förutom fantastisk musik och gött häng med 50 000 andra besökare, så är festivalkäket en upplevelse i sig. Vi lagar frukost på stormköket, medan övriga måltider inhandlas på festivalområdet. Utbudet är enormt och det går inte att överblicka alla matvagnar som ringlar sig genom området.
Det har gått ganska många år sedan festivaler och andra stora event började marknadsföra sig som hållbara, men det tar sig olika uttryck. Och vad är hållbart producerat egentligen? Det är ett brett & komplext begrepp som ska jämkas ihop med flera viktiga samhällsmål; miljö, klimat, hälsa, djurvälfärd, sysselsättning, hela landet ska leva, beredskap… Göteborgsvarvet, som jag också deltar i varje år enligt tradition, har börjat ha en strikt vegetarisk policy i utbudet av mat och personal som syns mumsa på en animalisk korv hamnar i onåd. Det är delade meningar om ett sådant ställningstagande. För egen del ser jag vikten av att ta vara på hela Sveriges produktionspotential och ur den aspekten hänger animalier och vegetabilier tajt samman i ett kretslopp. Vi behöver båda delarna för en trygg livsmedelsförsörjning – om vi inte har djur i svenskt lantbruk kommer en stor andel av jordbruksmarken försvinna från livsmedelsproduktionen och importen av mat skulle öka ännu mer. Jag tycker det vore en jättebra sak att manifestera detta förhållande på stora event, och då även passa på att lyfta fram de fina mervärden som finns i svensk matproduktion.
På Sweden Rock erbjuds växtbaserat, kött, mejeriprodukter och ägg i en salig blandning. Jag tycker marknadsföringen av svenska råvaror hos matvagnar på Sweden Rock ökat över tid. Vad sägs om öländska kroppkakor av svensk spannmål, med fyllning av svenskt griskött, toppad med svensk grädde och svensk lingonsylt? Eller svenska rårakor med liknande tillbehör som till kroppkakorna? I år fanns också en matvagn med pommes frites av svensk potatis med smakliga såser till. Ett köttföretag hade en kul aktivitet som gick ut på att fånga magnetiska ”korvar” som trillade ner oförutsägbart. Ungefär som nattduellen i Mästarnas Mästare, fast man var sin egen motståndare. Om man fångade minst fyra av tio korvar fick man en snygg röd keps som det står ”Korv Lover” på. Jag klarade utmaningen och kepsen tänker jag använda på årets seglaräventyr, när det väl är dags för semester. Glad sommar på er alla!
//Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare och tillika hårdrockare
Den svenska maten 