Kategoriarkiv: Hållbar mat

Satsa på smittskyddet för att värna djurhälsan, lantbruket – och maten vi äter   

Stora kostnader för staten och företagen, mängder med avlivade djur och inte minst, miljoner möjliga matportioner som aldrig blev serverade. Konsekvenserna efter fågelinfluensan och salmonella på gris 2020-2021 var stora. Kom på smittskyddskonferensen 12 oktober som sätter fokus på frågan!

Utbrottet av fågelinfluensan 2020-2021 är ett exempel på en oroande utveckling som berör många. Det handlar om smittsamma djursjukdomar som uppträder på nya sätt, virus som förändrar sig och smittor som vi hittills inte har haft i Sverige. Det får konsekvenser för djur, företag och samhällsekonomi – och påverkar livsmedelsförsörjningen. Att värna djurhälsan är en av flera viktiga faktorer för att vi ska nå målen i livsmedelsstrategin, att livsmedelsproduktionen i Sverige ska öka och att miljömål nås.

Foto: Scandinav bildbyrå. Alicia Swedenborg.

Vi ser ökade risker

Under de senaste åren har spridningen av smittsamma djursjukdomar via vilda djur och andra vektorer ökat. Till exempel har introduktion av högpatogen fågelinfluensa till Europa på senare år blivit mer vanligt förekommande och vi har haft fler och mer omfattande utbrott under 2020-2021 än någon gång tidigare. Fågelinfluensan har tidigare klingat av under våren då flyttfåglarna rör sig vidare söderut – de senaste två åren har viruset fortsatt att sprida sig bland vilda fåglar under sommaren, både i Sverige och i stora delar av Europa.

Vi har också sett en ökning av antalet utbrott av salmonella på lantbrukets djur.  Utbrotten har allvarligt påverkat näringen och varit kostsam för staten att hantera. Under 2020 påvisades Salmonella choleraesuis i en besättning i Skåne. Detta är en typ av salmonella som är särskilt anpassad till gris, och som kan ge allvarliga kliniska symtom hos djuren. Salmonella choleraesuis har inte påvisats hos tamgrisar på 40 år i Sverige. Våra undersökningar visar att smittan finns i vildsvinspopulationen.

Till detta kommer sjukdomar vi ännu inte har i Sverige men som finns i vår närhet. Ett tydligt exempel är afrikansk svinpest som fortsätter sprida sig och slår hårt mot grisnäringen i Tyskland, Polen och Baltikum. 

Tillsammans för ett fortsatt bra läge i Sverige

Vi befinner oss i ett oroande läge som berör många – från enskilda företagare och myndigheter till konsumenter. Vi behöver rusta oss för att hitta vägar framåt och utveckla smittskyddsarbetet så att vi kan fortsätta ha en god djurhälsa och en hög produktion av säkra livsmedel. För att lyckas är vi många som behöver samverka.

För första gången anordnar Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt  nu en smittskyddskonferens. Syftet är att samla representanter i hela livsmedelskedjan – näring, branschorganisationer, djurhälsovård och myndigheter m. fl – för att diskutera den situation vi står i.

Hur ser utmaningarna ut? Hur kan vi minska antalet djur och djurprodukter som destrueras till följd av smittoutbrott – och därmed livsmedelsförlusterna, utan att tumma på livsmedelssäkerheten? Satsar vi tillräckligt mycket på förebyggande arbete? Vilka förändringar i våra arbetssätt behövs för att motverka den oroande utvecklingen?

Låter det intressant? Anmäl dig till Smittskyddskonferensen den 12 oktober!

Smittskydd och djurhälsa i Sverige – Jordbruksverket.se

/Katharina Gielen, Smittskyddschef på Jordbruksverket

Protein, protein, protein

Nyligen publicerade vi en rapport om potentialen med baljväxter i Sverige. Foto: Pixabay.

Intresset för protein verkar aldrig sina. Det är ju inte så konstigt egentligen då detta näringsämne är absolut avgörande för att bygga upp våra kroppars celler. Men vad är det senaste som sker inom den svenska proteinproduktionen?

I början av juli blev det internationella rubriker när det stod klart att Mycorena och TetraPak tillsammans ska bygga en produktionsanläggning för framställning av växtbaserat protein. Mycorena är ett foodtech-bolag som grundades i Göteborg 2017. De framställer ett svampbaserat protein som används i olika typer av växtbaserade proteinalternativ. Målet är att den nya anläggningen ska vara i bruk 2023. Mycorena släppte också nyligen nyheten att de ska börja framställa växtbaserade alternativ till mjölkprodukter. Ett alternativ till smör är först ut i utvecklingen.

Mycorena och Tetra Pak är inte ensamma om att bygga proteinfabrik. Det står nu klart att Lantmännen fått 150 miljoner kronor i stöd från Naturvårdsverket för att anlägga en storskalig produktionsanläggning för extraktion av ärtprotein. Pengarna kommer från Klimatklivet, investeringsstödet som gör det möjligt att satsa på fossilfri framtidsteknik. Anläggningen ska byggas i Lidköping och på platsen ska både odling och förädling av proteingrödor ske.

En annan svensk protein-innovation kommer från Volta Greentech. Med hjälp av att en viss sorts alger som tillsätts i kors foder kan kornas utsläpp av metan reduceras. Nu har detta metan-reducerade nötkött lanserats i utvalda svenska matbutiker. Det ska vara första gången i världen ett metan-reducerat nötkött framställs och säljs till allmänheten. Användningen av algen är fortfarande relativ ny, men tester visar att om det tillsätts i kornas foder kan metanet de rapar ut reduceras med över 80 procent.

I Östhammars skärgård genomförs nu ett försök som likt Volta Greentech är en innovation som rör foder till djur vars kött är en proteinkälla. Sveriges Lantbruksuniversitet skördar vass vilken ska användas som foder till kor och hästar. Skörden har flera nyttor – dels att man nyttjar en outnyttjad växt som foder, och dels att skörden innebär att fosfor tas ur vattensystemet – vilken annars bidrar till övergödning av vattnet.

Det finns onekligen mycket spännande som sker inom proteinproduktion i vårt avlånga land. Men hur är det med odlingen av baljväxter i Sverige? Vad är potentialen och nyttorna med det? Jordbruksverket har släppt en färsk rapport som handlar om just det. Trevlig sommarläsning!

Julia Marcopoulos, utredare

Ta del av seminariet: Hur gick det för livsmedelskedjan fram till 2020?

Den 29 mars i år publicerade vi vår årliga uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin, en rapport som visar livsmedelskedjans utveckling under åren 2011-2019/2020 men också till viss del utvärderar uppdragen i livsmedelsstrategins handlingsplan. Rapporten visar att lönsamheten inom primärproduktion, livsmedelsindustri och livsmedelshandel förbättrades mellan åren 2016 och 2020. Men rapporten visar också en kraftigt försämrad lönsamhet inom restaurangledet. Även om rapporten bara visar utvecklingen i livsmedelskedjan fram till pandemins första år 2020 så ger den värdefull information om livsmedelskedjans utgångsläge, innan de kraftiga ökningarna av priserna på insatsvaror, innan Rysslands invasion av Ukraina och innan den extrema, utmanande och osäkra tid som vi har just nu.

För att sprida resultaten i rapporten bjöd vi in till lunchseminariet Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin med rapporten som tema den 29 april. På seminariet deltog även krögaren Paul Svensson och lantbrukaren Peter Borring som pratade om yttre faktorers påverkan på företagens långsiktiga lönsamhet och produktion, samt hur företagen kan öka sin motståndskraft.

Moderator Maria Lindsäth höll i ett engagerande samtal med krögaren Paul Svensson och lantbrukaren Peter Borring.

För dig som missade lunchseminariet finns det att se i efterhand på vår webbplats: https://jordbruksverket.se/mat-och-drycker/livsmedelsstrategi-for-sverige/dokumentation-fran-aktiviteter-inom-livsmedelsstrategin

Som avrundning vill jag berätta att årets rapport har ett bredare fokus på alla tre dimensioner av hållbarhet: miljö, ekonomi och social. Det har vi för att tydliggöra att en hållbar produktion behöver beakta de tre dimensionerna av hållbarhet. Vi har också försökt sammanfatta utvecklingen för ett urval av indikatorerna inom respektive hållbarhetsdimension enligt ett trafikljussystem. När ni tittar på det är det viktigt att komma ihåg att utvecklingen inte säger något om nivån, eller om mål är nådda. Rapporten hittar du i vår webbutik:

Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin, årsrapport 2022

Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin, årsrapport 2022 – kortversion

OBS. Nästa Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin är den 14 juni. Då är temat ”Så utvecklar vi svenskt vattenbruk”. Anmäl dig senast den 9 juni: https://jordbruksverket.se/om-jordbruksverket/kurser-och-seminarier/arkiv/2022-06-14-nytt-fran-jordbruksverket-om-livsmedelsstrategin—sa-utvecklar-vi-svenskt-vattenbruk  

//Camilla Burman, som håller ihop arbetet med seminarieserien och är ansvarig för uppdraget Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin.

Målbilder för ett hållbart livsmedelssystem

För drygt ett år sedan startade Miljömålsrådet ett nytt programområde för att stärka myndigheternas samverkan kring ett hållbart livsmedelssystem och för öka förståelsen för hur nuvarande styrning och uppföljning är utformad.

Tio myndigheter har deltagit i möten och workshops för att ta fram myndighetsgemensamma målbilder för ett hållbart livsmedelssystem, under fin ledning av Livsmedelsverket. Vi har även tagit fram en beskrivning av nuvarande mål och strategier på livsmedelsområdet och hur de följs upp. Arbetet har även haft som mål att utveckla myndigheternas samverkan och arbetssätt för ett mer hållbart livsmedelssystem.

Jag har haft förmånen att delta och träffa myndighetskollegor och diskutera frågan. Sannerligen har vi vänt och vridit på flera aspekter och även om det inte varit helt enkelt har det varit lärorikt och bidragit till ökad förståelse och kontakter att ta tillvara framöver. Det handlar ju om många saker; hälsa, livsmedelsförsörjning, lönsamhet, biologisk mångfald, jämställdhet, klimat, tillgång till teknik och insatsvaror, resursanvändning och mycket mer därtill.

Foto: Anders Andersson/Scandinav Bildbyrå

Vi myndigheter har olika uppdrag men vi har också gemensamma frågor som går i varann, och samarbeten med varann och med andra aktörer. Inom matsvinn har Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket ett tight samarbete genom ett regeringsuppdrag. Men vi har också tät kontakt och dialog med branschen, forskare och organisationer. Inte minst i Samarbete för minskat matsvinn där fler och fler aktörer ansluter. Jag vet att samarbete också varit nyckeln i många andra frågor som att bli fria från vissa djursjukdomar som BVD, och en ansvarsfull användning av antibiotika.

Det finns säkert massor av fler samarbeten hos oss och på andra myndigheter, med och mellan aktörer. Och fler kommer det bli. För det är viktigt. Vi löser ju sällan svåra frågor ensamma!

Foto: Henning Westerkamp

Jag gick för snart 20 år sen en kurs i produktutveckling under en utbytestermin på lantbruksuniversitetet i Wien. En speciell uppgift som jag minns på kursen var att resa hem från månen när rymdskeppet kraschat. Man fick välja från en lista vad man tänkte använda för att ta sig hem. Det var allt från skruvmejslar till avancerad teknik, toapapper – ja you name it, som man kunde välja på. Dels gjordes övningen enskilt, dels i grupp. Gissa vilka som tog sig hem från månen? Såklart var det de som jobbade i grupp! Fråga mig nu inte vad det var man skulle använda för det har jag glömt 🙂 men jag minns det viktiga från övningen. Både livsmedelsystemet och hållbarheten med dess tre dimensioner – socialt, miljömässigt och ekonomiskt är komplexa saker att avväga och det kräver samarbete.

Anmäl dig nu

Hursom, den 31 maj lanserar vi nu 10 gemensamma målbilder för arbetet med ett mer hållbart livsmedelssystem. Välkomna att diskutera dem med oss! Lyssna till generaldirektörer, företagare, organisationer och forskare som ger sin bild. Hur kan myndigheterna bidra till att vår mat produceras och konsumeras på ett sätt som är hållbart? Vilka utmaningar ser du på kort och lång sikt?

Du kan delta fysiskt i Stockholm (begränsat antal platser) eller digitalt. Anmäl dig här! Mötet sker under samma vecka som FNs högnivåmöte Stockholm 50+

/Karin Lindow som tillsammans med kollegan Camilla Burman deltagit för Jordbruksverket i Syntesarbetet för ett hållbart livsmedelssystem tillsammans med kollegor på Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Folkhälsomyndigheten, Tillväxtverket, Länsstyrelsen, Kemikalieinspektionen, Havs- och vattenmyndigheten, Konsumentverket, Upphandlingsmyndigheten samt Vinnova.

Ökad lönsamhet i livsmedelskedjan – förutom i restaurangledet

Utvärderingen och uppföljningen av livsmedelsstrategin tittar på utvecklingen inom hela livsmedelskedjan. Foto: Thomas Adolfsén/Scandinav bildbyrå, Mostphotos, Astrakan/Scandinav bildbyrå och Kari Kohvakka/Scandinav

För att nå livsmedelsstrategins övergripande mål om en ökad och hållbar livsmedelsproduktion i hela landet samtidigt som relevanta miljömål nås, behöver företagen vara lönsamma och konkurrenskraftiga. Annars blir det svårt att hantera utmaningar som exempelvis oförutsedda händelser och att öka produktionen samtidigt som negativa miljöeffekter minskar.

I går lämnade vi årets rapport igår till Näringsdepartementet och den visar utvecklingen i livsmedelskedjan fram till pandemins första år 2020, före den kraftiga prisökningen på insatsvaror och innan kriget i Ukraina. Rapporten ger därför värdefull information om utgångsläget för den svenska livsmedelskedjan inför den extrema, utmanande och osäkra tid vi nu har.

Lönsamheten har ökat i tre led i livsmedelskedjan, men försämrats kraftigt i restaurangledet

Rapporten visar bland annat att lönsamheten ökade inom primärproduktion, livsmedelsindustri och livsmedelshandel mellan åren 2016 och 2020. Men också på en kraftig försämring i restaurangledet (på grund av pandemin), som bidrog till att lönsamheten i livsmedelskedjan som helhet fortsatte att minska.

Nettomarginalens utveckling i livsmedelskedjan 2011-2020, Index 2016=100
Not: Nyckeltalet för 2020 baseras på preliminära uppgifter. Ingen hänsyn har tagits till inflationen i figuren. Källa: SCB, Företagens ekonomi.

Yttre omständigheter påverkar lönsamhet och hållbarhet

Det är tydligt att livsmedelskedjan lönsamhet är beroende av yttre omständigheter (t.ex. torkåret 2018 och pandemin 2020), vilket förstärker vikten av att företagen har en buffert för att klara av yttre omständigheter, och en diversifierad verksamhet för att hantera risker så som väderberoende produktion och oförutsedda omständigheter. En försämrad lönsamhet riskerar också att minska produktionen av livsmedel, men också att försena insatser som minskar negativ miljöpåverkan och satsningar på produktutveckling, forskning och innovation.

Årets rapport visar också att produktionen fortsatte att öka i livsmedelskedjan fram till pandemin, även om tillväxten var svagare än i det totala näringslivet.

Bredare fokus på de tre hållbarhetsdimensionerna

I årets rapport har vi ett bredare fokus på de tre hållbarhetsdimensionerna: ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. Vi har också försökt sammanfatta utvecklingen för ett urval av indikatorer inom respektive hållbarhetsdimension enligt ett trafikljussystem. Här är det viktigt att komma ihåg att utvecklingen inte säger något om nivån, eller om mål är nådda.

Inom den miljömässiga dimensionen går utvecklingen i flera fall åt rätt håll. Till exempel har den negativa utvecklingen för odlingslandskapets fåglar och arealen betesmarker avtagit och utsläppen av växthusgaser minskar. Men förbättringar sker inte tillräckligt snabbt för att uppsatta miljömål ska nås. Andra indikatorer går åt fel håll, till exempel minskar arealen jordbruksmark vilket ger negativa konsekvenser för såväl svensk livsmedelsproduktion som odlingslandskapets biologiska mångfald. Fortsatt skötsel av betesmarker är centralt för att bevara odlingslandskapets biologiska mångfald. För att öka resurseffektiviteten, minska utsläppen av växthusgaser samt bevara och öka den biologiska mångfalden krävs bl.a. nya produktions- och brukningsmetoder.

Flera indikatorer som används för att följa den sociala dimensionen visar att utvecklingen är oförändrad, till exempel försäljning av antibiotika, indikatorer för levande landsbygd och jämlikhet. Däremot går utvecklingen åt fel håll när det gäller till exempel folkhälsa, tillgång på kompetent arbetskraft och företagens upplevelse av myndigheternas regler. Primärproduktionen är den bransch där flest dödsolyckor inträffar, och livsmedelsindustrin är det led om har flest arbetsskador i såväl livsmedelskedjan som i näringslivet. Dessutom har primärproduktionen en anmärkningsvärt stor andel av sysselsatta som är 65 år eller äldre och en förklaring till att åldersstrukturen är att många äldre jordbrukare fortsätter att bruka sin mark efter pensionsålder.

Om du är nyfiken på årets rapport och vill läsa mer så hittar du den här. Vi har också tagit fram en kortversion av rapporten där vi sammanfattar livsmedelskedjans utveckling utifrån strategins mål samt uppföljningen av åtgärderna i handlingsplanen. Om du vill fördjupa dig inom något specifikt område eller få en djupare förståelse för helheten så rekommenderar vi att du läser den fullständiga rapporten.

/ Camilla Burman, samordnare för uppföljningen och utvärderingen av livsmedelsstrategin

Nu är vi BVD-fria, en guldstjärna till alla som gjort det möjligt!

Nyligen fick Sverige officiell status av EU som fritt från nötkreaturssjukdomen Bovin virusdiarré (BVD). Det är en stor framgång för svenska lantbrukare som i många år arbetat hårt för att få bukt med sjukdomen och för det unika samarbete vi har mellan näring och myndigheter i djurhälsofrågor.

Kalvar. Foto: Scandinav

– När programmet inleddes 1993 var vi pionjärer. Internationellt var det inte många forskare eller veterinärer utanför Norden som då trodde på att man skulle kunna utrota sjukdomen. Men de svenska mjölk- och nötköttsproducenterna och deras djurhälsoorganisationer var beredda att satsa på ett frivilligt bekämpningsprogram. Nu har de fått många efterföljare ute i Europa och övriga världen.

Jordbruksverket har stöttat bekämpningsprogrammet ekonomiskt, infört föreskrifter med obligatoriska åtgärder i slutfasen för att få med alla nötkreatur och drivit på i frågan att det skulle bli möjligt att få officiell fristatus inom EU. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har bidragit med forskning om hur sjukdomen kan bekämpas och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har bidragit med epidemiologisk kunskap och analyser av prover. Mejeri- och slakterinäringen har också stöttat under vägen bland annat med krav på anslutning till programmet.

Det senaste fallet av BVD konstaterades 2011 och från och med 2014 har Sverige ansetts vara fritt, men inte förrän nu har det funnits möjlighet att få officiell status som fri från BVD inom EU.

Den ekonomiska vinsten för den svenska mjölk- och nötköttsproducenterna har varit att bli av med de kostnader och uteblivna intäkter som sjukdomen gav genom lägre mjölkproduktion, luftvägsproblem, missbildade kalvar, lägre tillväxt, fler semineringar per dräktighet, förlängda kalvningsintervall och ökad dödlighet på grund av nedsatt immunförsvar. Men det var också psykologiskt jobbigt för många bönder när kalvhälsan blev så dålig trots att de gjorde allt de kunde för att djuren skulle må bra, innan de fått veta vad det berodde på. Ur ett samhällsperspektiv är också det minskade behovet av antibiotika, när kalvhälsan förbättrats, viktig.

Kalvar, betesmark. Foto: Scandinav

Detta innebär den officiella statusen
Enligt EUs lagstiftning ställs särskilda hälsokrav på nötkreatur som flyttas till medlemsstater som är fria från sjukdomen, vilket innebär att det nu är förbjudet att föra in annat än BVD-fria nötkreatur till Sverige. Kraven gäller både vid förflyttningar från medlemsländer och från länder utanför EU.
När vi säljer nötkreatur från Sverige behövs inga individtester utan den nationella övervakningen räcker. Frihet från djursjukdomar gynnar ju också export och i många exportavtal till tredje land finns krav när det gäller BVD.

Tack vare den officiella statusen kan nu det frivilliga bekämpningsprogrammet upphöra liksom de föreskrifter om obligatorisk BVD-kontroll som fortsatt att gälla efter att sjukdomen utrotats. Det innebär att alla anläggningar i Sverige med nötkreatur räknas som fria framöver och ingen anslutning kommer behövas av enskilda anläggningar. BVD-programmet ersätts med en nationell övervakning med analys av tankmjölk och blodprover från djur som går till slakt. Om det finns misstanke om eller konstaterade fall av BVD på en anläggning kommer Jordbruksverket införa restriktioner för förflyttningar och besluta om åtgärder för att bekämpa smittan.

/Lena Hult som är veterinär på Jordbruksverket och som jobbat i många år med BVD-programmet

Njut och värdesätt maten

I bloggens sista inlägg 2021 vill vi passa på att önska God Jul och Gott Nytt År! Hoppas ni alla får njuta av god mat under helgerna. Variation är härligt och vad vore julen utan risgrynsgröt och apelsiner med nejlikor i? Men det är ju ändå en hel del på vårt julbord som kan komma från svenska bönder och fiskare som på många sätt erbjuder oss mat som producerats på ett hållbart sätt, läs mer här.

Hur äter vi idag jämfört med 1980?

Vår statistikenhet har nyligen publicerat uppgifter för livsmedelskonsumtionen 2020. Visste du att vår totalkonsumtion av köksväxter såsom gurka, tomat, kål, sallat, sallat, rotfrukter, morot, har fördubblats sen 1980? En trend för flera varugrupper är också att vi äter mer förädlade produkter. Vi i äter 75 procent mindre socker idag men samtidigt har konsumtionen av choklad och konfektyrvaror, läsk, cider ökat kraftigt. Motsvarande trend gäller potatis, bröd, spannmålsprodukter och mejeri, där vi exempelvis dricker mindre mjölk men äter mer ost.

Apropå läsk, visste du att svenskarna tillsammans dricker mellan 40 till 50 miljoner liter julmust per år? På Smaka Sverige finns mycket intressant att läsa om mat och matkultur.

Sist men inte minst, ta hand om maten och ät upp den!

Tips inför helgerna

  • Ta inte fram mer mat till julbordet än vad du tror ska gå åt. Lägg upp och fyll på efter hand.
  • Lägg inte upp för mycket på tallriken, ta flera gånger för du sparar kanske inte gärna mat som blivit över på tallriken.
  • Kyl ner tillagad julmat direkt, som inte ska ätas med detsamma. Små mängder i kyl direkt, större kan behöva svalna först i vattenbad eller utomhus. Frys in den mat du inte ska äta närmsta dagarna så kan du lyxa med den efter nyår.

Läs mer hos Livsmedelsverket.

Vad ska förvaras var?

Har du förresten koll på att många av våra frukter och grönsaker trivs bäst i kylen? Läs här. De flesta frukter ska vara i kylen, utom banan, mango, citron och lime som vill ha det varmare. Jag brukar lägga ett par svenska äpplen eller apelsiner i fruktkorgen för jag gillar dem rumsvarma när jag ska äta dem, men resten får minsann stanna i kylen!

Hemma hos oss försöker vi att inte slänga mat (lägger upp små portioner och så har vi tur som generellt är ganska glupska hela familjen…). Men barnen vet att ”naturen och bonden har jobbat mycket för att vi ska få mat” och då ska vi inte slänga den. När det ändå sker är hunden och katten ivriga spekulanter. Enligt resurshierarkin ska vi i första hand alltid sträva efter att förebygga matsvinn så det alls inte behöver uppkomma, men när det inte går så är foder ett resursmässigt bra alternativ. Det är till exempel vanligt att biprodukter från industrin och utsorterade grönsaker används som foder till lantbrukets djur.

Katten Svea går loss på julklapparna

Ta hand om er och var rädda om er, vi ses 2022!

/Karin Lindow på bloggredaktionen

Precisionsbekämpning – hur långt har utvecklingen kommit och hur ser framtidens växtskydd ut?

Ett sätt att både minska risker och öka effektiviteten vid bekämpningsinsatserna i odlingen är att öka precisionen vid bekämpningen. Jordbruksverket har på uppdrag av Växtskyddsrådet nyligen släppt en kartläggning över nuläget inom precisionstekniken där möjligheter och hinder beskrivs.

Precisionsbekämpning av skadegörare och ogräs är ett område som förutspås leda till stora kostnadsbesparingar och miljövinster genom minskad användning av kemiska växtskyddsmedel. Den moderna växtodlingen befinner sig i en process av omfattande digitalisering och snabb teknisk utveckling. Med hjälp av avancerade mät- och analysmetoder kan automatiserad styrning av skötselåtgärder utföras med hög precision som ger bättre ekonomi och minskad påverkan på hälsa och miljö.

Ogräsrensande robot i skånskt betfält. Foto: Frans Johnsson

Med ny teknik styrs växtskyddsinsatserna till den plats de verkligen behövs och gör nytta. Framöver kommer också nya bekämpningsmetoder som laserstrålar, UV-ljus och självstyrande jaktdrönare.

– För att de miljömässiga och ekonomiska möjligheterna med precisionsbekämpning ska kunna realiseras krävs det stora investeringar i utrustning och kompetens hos odlarna men också en kunskapsuppbyggnad hos rådgivande organisationer och ansvariga myndigheter.

Sunita Hallgren, Växtskyddsrådets sekretariat.

Framtiden

En del tillämpningar finns redan ute på marknaden och i kartläggningen ges en del exempel på vilka investeringskostnader som de i dagsläget innebär. Det är viktigt att de investeringar som de nya teknikerna innebär kan räknas hem i ökad effektivitet eller minskade utgifter. Inom vissa områden bör det övervägas om det finns behov av investeringsstöd eller andra riktade insatser.

Det är utan tvekan så att ökad precision i bekämpningen är viktigt för att minska beroendet av växtskyddsmedel i svensk odling men samtidigt kunna behålla och helst öka matproduktionen. Ur konkurrenssynpunkt är det viktigt att branschen fortsätter utveckla teknikerna samtidigt som lantbrukarna måste vilja investera i ny förbättrad teknik.

Foto: Jordbruksverket

Vill du veta mer kan du hämta rapporten i vår web-butik, klicka här.

Växtskyddsrådets uppdrag

Växtskyddsrådets uppdrag utgår från Sveriges Livsmedelsstrategi och dess strategiska mål om ett Hållbart växtskydd. I strategin konstateras att det behövs god tillgång till växtskyddsmedel, såväl biologiska och kemiska som alternativa metoder, för att jordbrukarna på ett effektivt sätt ska kunna hantera de växtskyddsproblem som uppkommer i odlingen.

Läs mer om Växtskyddsrådets uppdrag och arbete här.

Kontakta oss gärna: vaxtskyddsradet@jordbruksverket.se

/Sunita Hallgren som arbetar med Växtskyddsrådets sekretariat

Hur snabbt kan produktionen ställas om för att möta nya konsumtionstrender?

Förra veckan hade vi det tredje webbinariet i serien ”Nytt från Jordbruksverket om Livsmedelsstrategin”. Temat var möjligheterna till omställning med fokus på ökad odling av baljväxter. Det händer mycket kring proteingrödor inklusive baljväxter nu och tillväxten för växtbaserade livsmedel är stark. Det finns ambitioner på EU-nivå att öka odlingen av proteingrödor. Samtidigt odlas baljväxter på endast 2 % av åkerarealen i Sverige och man frågar sig ju om det inte finns en potential för ökning?

Kunskapssammanställning på gång

Vi på Jordbruksverket vill lära oss mer om detta och gör därför en kunskaps­sammanställning som handlar om möjligheter till ökad odling av baljväxter i Sverige och hur det kan bidra till ett mer hållbart livsmedelssystem. På webbinariet presenterade jag preliminära resultat från den pågående utredningen.

Jag berättade att det är tydligt att det finns flera nyttor att hämta hem om vi odlade mer baljväxter i Sverige och att det vore bra ur alla tre dimensioner av hållbarhet. Vi ser dock inga tydliga trender i arealen som odlas. Arealen för både större grödor som åkerböna, och mindre grödor som sötlupin, svänger lite upp och ner under den senaste 10-årsperioden. Om det ska gå att odla mer baljväxter i Sverige så måste vi antingen konsumera mer eller ersätta import med inhemsk odling .Det skulle inte krävas särskilt stora arealer för att möta den ökande konsumtionen av växtbaserade proteiner med svenskodlade baljväxter. Det som begränsar utvecklingen är bland annat lönsamheten jämfört med att odla andra grödor och en brist på förädlingsanläggningar. Det skulle krävas större arealer för att  ersätta importen av soja som främst används till djurfoder, men här saknas idag fullgoda alternativ som går att odla i stor skala i Sverige.

Flera nyttor med ökad odling av proteingrödor i Sverige

Samtal om konsumtionstrender

Efter min presentation om odling av baljväxter samtalade Jan Bertoft, generalsekreterare för Sveriges konsumenter och Henrik Julin, VD på Orkla Foods Sverige om konsumtionstrender och hur de kan påverka odlingen.

Det finns ett tryck från konsumenterna och ökad efterfrågan på hållbara livsmedel. Jan lyfte vikten av att alla konsumenter ska kunna välja hållbart och att det måste vara lätt att välja rätt. Här går det inte att helt förlita sig på att marknaden ska stå för lösningarna, utan det krävs viss politisk styrning menar Jan. Sveriges konsumenter hoppas att hållbar matkonsumtion kommer upp i debatten inför nästa riksdagsval.

Ung ärtplanta

Även Orkla efterfrågar politiska beslut för att underlätta omställningen till mer hållbara livsmedel. Själva strävar de efter att ha så mycket svensk råvara som det går i sina produkter. Sojan är svår att ersätta även i livsmedel då den bl.a. har unik smak och konsistens, men Orkla satsar en hel del på svensk ärta som råvara till sitt vegetariska sortiment framöver.

Se seminariet i efterhand

På Jordbruksverkets webbplats kan du se seminariet i efterhand. Där kan du även se tidigare inspelade lunchseminarier och läsa om de som planeras framöver.

/Sofia Blom, som utreder möjligheter till ökad odling av baljväxter i Sverige.

Missa inte livsmedelsstrategikonferensen den 7 december!

På förmiddagen den 7 december klockan 9-12 arrangerar Tillväxtverket tillsammans med Vinnova och Jordbruksverket den digitala konferensen: ”Tillsammans når vi målen i Livsmedelsstrategin: Innovation för utveckling och omställning”.

Bild: Tillväxtverket

Livsmedelsstrategin som nu har funnits i fyra år består bland annat av ett övergripande mål och tre strategiska områden. Kort sammanfattat handlar det om att livsmedelskedjan ska vara konkurrenskraftig där den totala livsmedelsproduktionen ökar samtidigt som relevanta miljömål nås. Syftet är att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till en hållbar utveckling i hela landet. Produktionsökningen bör svara mot konsumenternas efterfrågan, och sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska. De tre strategiska områdena är Regler och villkor, Konsument och marknad och Kunskap och innovation.

Årets konferens fokuserar på det strategiska området Kunskap och Innovation. Vi ser fram emot konferensen  och hoppas att det blir en inspirerande förmiddag med olika perspektiv kring hur vi tillsammans kan arbeta med innovation för att framtidssäkra den svenska livsmedelssektorn och ta en ledarposition inom hållbar och hälsosam mat.

– Via denna länk hittar du programmet och anmäler dig.

/Eva Sundberg som är med och arrangerar konferensen och som kommer att vara en av moderatorerna