Kategoriarkiv: Hållbar mat

Har vi fått för många loggor och märkningar?

Från och till hör jag från personer, även bland kollegorna här på Jordbruksverket, att det finns för många märkningar och certifieringar i livsmedelsaffärerna. ”Vi drunknar i märkningar!”.

Vad är det som ligger bakom dessa uttalanden? Längtar vi konsumenter tillbaka till enhetsfilmjölkens och standardhemostens tid? Har vi inte lärt oss att hantera det stora utbudet i livsmedelsaffärerna ännu? Är då certifieringar och märkningar ett ytterligare lager av information som vi inte lyckas att hantera?

Utöver producenternas och handelns varumärken som har sina egna kvalitetskriterier, ser vi i hyllorna EU:s ekolöv, KRAV, FairTrade, Äkta vara, Från Sverige, Sigill, MSC och ASC, Nyckelhålet, Svensk fågel, Demeter, Glutenfritt-axet, UTZ-certified och EU:s ursprungsbeteckningar, för att nämna några. I butikerna finns även märkningarna Bra miljöval, EU-blomman och Svanen för produkter som inte är livsmedel. Nordiska ministerrådet har dock nyligen utrett förutsättningarna för att tillämpa Svanen-märkningen även på livsmedel.

Information och kvalitetsvägledning är jätteviktiga på en öppen marknad. Så hur ska marknaden uttrycka sig för att vägleda sina kunder bland kvalitetskriterier och produktionsmetoder?

Konsumenter och myndigheter lyfter gång på gång vikten och behovet av konsumentupplysning och konsumentinformation. Jag ser märkningar och certifieringar som en viktig del i konsumentinformationen – allt som ökar konsumenternas möjligheter att göra ett medvetet val är bra. Och ett litet emblem istället för en lång och finstilt text är ett mycket effektivt sätt att kommunicera.

Hur kan det då finnas för många märkningar?

EU-kommissionen bjöd häromdagen in till en konferens  inför en kommande utvärdering och översyn av de geografiska ursprungsbeteckningarna. En viktig slutsats var: Förstår konsumenten inte märkningens innebörd, spelar det ingen roll hur stor loggan är eller hur många märkningar som finns. Misslyckas producenterna med att förmedla märkningarnas innebörd och konsumenterna tycker att det finns för många, så tyder det väl på det.

EU:s ekocertifiering innebär något annat än KRAV. Eko är liksom inte lika med eko. KRAVs och Demeters krav är mer långtgående än EU:s baskrav för vad som kan anses vara eko. Och Svenskt Sigill betyder något annat än Äkta vara.

Konsumenten behöver kunskap om vad de olika märkningarna innebär för att kunna välja varor som uppfyller de krav som är viktiga för just den enskilde. Allt för att kunna göra ett upplyst köpbeslut ute i butikshyllorna.

Om vi förstår märkningarnas innebörd kommer vi vara beredda på att uppmärksamma nya märkningar, som exempelvis lokala varumärken och lokala ursprungs- och kvalitetsmärkningar. Att maten är från Sverige kommer kanske till och med inte räcka i framtiden, trenden går mot lokalproducerat!

Tobias Kreuzpointner, samordnare på Jordbruksverket

Hållbart med Håkan

I ”Sunes jul”, julkalendern från tidigt 90-tal, finns ett klassiskt avsnitt där familjen äter julbord på en herrgård. Pappa Rudolf, som spelas av Peter Haber, uppmanar familjen att bara ta av den dyra maten.  Men lillebror Håkan vill endast ha potatis, till sin pappas stora frustration.

Bland det bästa vi kan göra för ett hållbart julbord är att ta vara på maten och undvika matsvinn. Foto: Pixabay.

Idag när många vill äta grönare och klimatsmart hade Håkan kanske gjort sin pappa nöjd istället för att bli knuffad mot gravlaxen och köttbullarna. Potatis orsakar nämligen minst klimatpåverkan av all mat på julbordet med 0,1 koldioxidekvivalenter per kilo, enligt forskningsinstitutet RISE:s klimatdatabas. Ett kilo nötkött har 270 gånger större klimatpåverkan.

Bara potatis för Håkan. Bild: SVT arkiv.

Allt vi äter påverkar klimatet, men forskarna är överens om att vegetabilier som potatis, kål och bönor är bland det mest hållbara vi kan äta. Att duka upp med ägg, sill och bröd är också skonsamt för klimatet liksom julgotter som äpplen, apelsiner och choklad

Men det är tur att det bara ska vara en mandel i gröten för just mandlar ger ett stort klimatavtryck då odlingen kräver massor av vatten och energi.

Hur är det med julbordets traditionella mittpunkt julskinkan? Jo, en svensk julskinka ger 4,1 koldioxidekvivalenter i utsläpp per kilo, och det är relativt mycket. Men inte lika mycket som den norska odlade laxen som ger 6,1 koldioxidekvivalenter i utsläpp per kilo filé. Varför inte testa vildsvinsskinka? Kött från vilt är ett hållbart alternativ och att jaga och äta köttet från de vilda grisarna ett bra sätt att minska den svenska vildsvinsstammen.

Vad som är hållbart har många dimensioner förutom klimatet. Sverige ställer höga krav på grisars välfärd och svenska bönder använder minst antibiotika i hela EU. Naturbeteskött ger biologisk mångfald och ekologisk mjölkproduktion bidrar till en levande landsbygd förutom en hållbar produktion med högt ställda krav på djurvälfärd.

Hur gick det då för Sunes pappa som ville få valuta för pengarna? Jo, när alla var mätta och det var dags att lämna bordet försökte pappa Rudolf få med sig sin överblivna mat i en medhavd plastpåse.  Servitrisen stoppade honom barskt och familjen skämdes när Rudolf skyllde på hunden. ”Pappa, vi har väl ingen hund?”

Men hallå, det var väl inget att skämmas för? Rudolf ville ju bara undvika matsvinn och det är bland det absolut bästa vi kan göra för klimatet.

Ingela Grahn, kommunikatör.

RISE klimatdatabas
Sunes jul (SVT Öppet Arkiv)

Fakta koldioxidekvivalenter
Koldioxidekvivalenter eller CO2e är ett mått som används när man vill jämföra och summera utsläppen från olika växthusgaser. Detta behöver man eftersom olika växthusgaser beter sig olika. Till exempel så är metan en mycket starkare växthusgas än koldioxid. Men den stannar också kortare tid i atmosfären. Omräkningen sker genom att man multiplicerar utsläppen av varje växthusgas med gasens s.k. GWP-värde (Global Warming Potential). Detta mått jämför växthusgasers totala effekt på klimatet under en längre tidsperiod, vanligtvis 100 år. Man använder sedan koldioxid som referens och därför har koldioxid GWP =1.

Missa inte livsmedelsstrategikonferensen den 9 december!

Livsmedelsstrategin har nu funnits i tre år och det är mycket på gång runt om i Sverige, både på nationell och regional nivå. Den 9:e december anordnar vi på Jordbruksverket tillsammans med Tillväxtverket en digital konferens med fokus på strategin. Har du inte redan anmält dig så gör det!

Bland annat ger Tareq Taylor sin syn på hållbarhet och förutsättningarna för svensk mat och gastronomi. Foto: Cecilia Vikbladh

Vi har ett minst sagt fullspäckat program med många intressanta programpunkter. Lyssna exempelvis på vad bonden, livsmedelsföretagaren, handlaren och krögaren har att säga om strategin. Lyssna också på vad landsbygdsministern och generaldirektörerna säger om vad som hittills hänt och vad som händer framåt. Passa på att träffa andra som intresserar sig för strategin under de gruppdiskussioner som finns med i programmet.

Via denna länk hittar du programmet och anmäler dig.

Hoppas att vi ses den 9 december!

/ Eva Sundberg och Camilla Burman, som är med och arrangerar konferensen

Möte i matsvinnsnätverket om nya mål, ökat samarbete och cirkulära innovationer

Nästa torsdag, den 26 november, är det dags för nästa möte i Matsvinnsnätverket. Nätverket är en informations- och dialogyta som tidigare hette SaMMa – Samverkansgruppen för minskat matavfall, men som nu har bytt namn.

Två stora händelser i det nationella matsvinnsarbetet är:

  • Den nya överenskommelsen Samarbete för minskat matsvinn där aktörer i hela kedjan gått med och åtagit sig att  identifiera var matsvinn uppkommer och arbeta gemensamt med att minska det. För det är ett gemensamt ansvar och ofta behöver dialogen och åtgärderna göras tillsammans så inte svinnet skjuts bakåt eller framåt i kedjan. Även vi myndigheter har gått med i samarbetet. På mötet den 26 november kommer Jonas Siljhammar VD på Visita och ordförande för samarbetet att berätta om vad det innebär så att fler ser fördelarna med att gå med.
  • Regeringen har beslutat om två nya etappmål för minskat matsvinn. Etappmålen ska göra det lättare att nå generationsmålet och miljömålen, och identifierar en önskad omställning av samhället. Kort och gott ska det leda till insatser från alla inblandade aktörer; företag, branschorganisationer, myndigheter, ja till och med du och jag! som är konsumenter, så att vi kan nå målen.                                                                                   

De nya etappmålen

  • en ökad andel av livsmedelsproduktionen ska nå butik och konsument år 2025
  • matsvinnet ska minska så att det sammantagna livsmedelsavfallet minskar med minst 20 viktprocent per capita från 2020 till 2025.

På mötet får du vara med och diskutera vad målen betyder, vad de innebär i den egna verksamheten och hur vi enskilt och tillsammans ska arbeta för att nå målen. Hur kan fler komma till ”svinnsikt”?

Jag ser också fram emot att höra Jesper Lindström prata om cirkulära innovationer och de spännande projekt han och hans kollegor jobbar med för att ta fram nya produkter från matsvinn och restströmmar.

Gå in och anmäl dig här.

Programmet finns här.

Linkedin finns gruppen Matsvinnsnätverket, välkommen att gå med om du är intresserad av frågan.   

Vi ses!

/ Karin Lindow som samordnar Jordbruksverkets arbete med matsvinn inom regeringsuppdrag för minskat matsvinn. Ett uppdrag inom livsmedelsstrategin som görs tillsammans med Livsmedelsverket och Naturvårdsverket.

Tuffare tag mot oschyssta affärsmetoder

Alla vill vi väl bli rättvist behandlade och få betalt för vårt arbete? Genom att se till att vi har sunda och rättvisa villkor när vi handlar med jordbruksprodukter kan vi bibehålla och öka den svenska livsmedelsproduktionen. När en jordbrukare får en sen avbeställning kan det bli svårt att hinna hitta en annan köpare innan skörden blir dålig. Detta kan leda till att jordbrukaren tvingas sälja till förlust eller till att hela eller delar av skörden måste kastas. Jordbrukaren får svårt att klara sin försörjning, och livsmedel som odlats för att klara de höga kvalitetskraven för mat blir istället till matsvinn.

Foto: Urban Wigert

En leverantör verksam inom livsmedelsindustrin vågar kanske inte klaga på sin köpares långa betalningstider av rädsla för att inte få några nya beställningar. Livsmedelsindustrin kan då i sin tur få svårt att klara av att betala sina egna leverantörer i tid eftersom han hela tiden får agera bank åt sin köpare. Företag som inte får betalt eller får ökade kostnader som en följd av detta kan tvingas att lägga ner sina verksamheter. Detta är exempel på beteenden som hotar vår framtida livsmedelsförsörjning.

Under år 2021 kommer ett svenskt regelverk träda i kraft som förbjuder flera oschyssta affärsmetoder som leverantörer kan utsättas för vid kommersiell försäljning av jordbruksprodukter och livsmedel. Regelverket bygger på EU-lagstiftning och innebär bland annat förbud mot sena betalningar, sena avbeställningar och kommersiella repressalier.

För att få veta hur vanligt det är med oschyssta affärsmetoder i handeln med jordbruksprodukter och livsmedel, och för att kunna följa upp utvecklingen på området har EU-kommissionen tagit fram ett frågeformulär. Frågeformuläret riktar sig till leverantörer i jordbruks- och livsmedelskedjan. Du som är exempelvis jordbrukare, fiskare, producentorganisation, grossist eller driver livsmedelsföretag och agerar som leverantör, kan nu bidra med dina egna erfarenheter. Dina svar är en viktig del i arbetet för att förbättra förutsättningarna för en levande landsbygd och  en konkurrenskraftig jordbruks- och fiskenäring!

Frågeformuläret finns på följande länk där det även går att välja svenska som språk. Formuläret kan fyllas i fram till den 31 januari 2021, men besvara gärna frågorna så snart som möjligt! Anonymiserade resultat kommer att publiceras på följande länk när svarstiden gått ut.

/Susanna Axelsson, jurist som arbetar med marknads- och handelsfrågor på Livsmededelskedjan och exportenheten

HURRA FÖR DE OFFENTLIGA MÅLTIDERNA!

Min äldste son älskade mjölk när han var liten. Han kunde dricka ett så oändligt stort antal glas till varje måltid att förskolan till slut tröttnade och införde en maxgräns. Från förskoletiden minns jag också den italienske kocken som lagade pasta och basilikadoftande såser så det stod det härliga till. Barnen avgudade både honom och maten som han lagade.

Det är många med mig som bär på minnen av offentliga måltider. Dessa måltider berör människor genom livets alla åldrar. I den bästa av världar:

Kockarna på Tullängsgymnasiets restaurang serverar klimatsmart mat på Offentliga måltidens dag. Foto: @restaurang_tullangen
  • använder man råvaror och tillagar maten på ett sätt som representerar det allra främsta samhället kan erbjuda barnen, eleverna, de sjuka och de äldre.
  • måltiderna är goda, näringsriktiga och bidrar till kraft och hälsa för den enskilde.
  • de bidrar till att nå samhällets mål inom områden som rör livsmedelsproduktion, folkhälsa, miljö och hållbar utveckling.

Om allt detta handlar projektet MATtanken som genom nätverkande, kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte vill bidra till hållbara offentliga måltider. MATtanken, som vill föra samman alla aktörer i kedjan från jord till (offentligt) bord, drivs av Landsbygdsnätverket, som är placerat hos Jordbruksverket. Projektet är finansierat med EU-medel och har medfinansiering från Lantbrukarnas riksförbund och Sveriges Konsumenter.

Offentliga måltidens dag

En av de satsningar som MATtanken prioriterar 2020 är arbetet med att samordna Offentliga måltidens dag, den 15 oktober.

Från Boden till Burlöv uppmärksammas offentliga måltider denna dag. Lokala råvaror, dukningstävlingar, matgäster som bestämt menyn för dagen, politiker som bjuds in till PRAO i köken – ja listan kan göras lång om allt som händer.

– Det är verkligen roligt att gensvaret är så stort. Måltidsverksamheter i fler än hundra kommuner och regioner tar chansen att vara med. Det har skett en fantastisk utveckling under de senaste tio åren i de offentliga köken och det vill man nu visa upp, säger min kollega Eva Sundberg, som är projektledare för MATtanken.

MATtanken kraftsamlar

Offentliga måltidens dag synliggör inte bara alla förträffliga insatser som görs runt om i landet. Offentliga måltidens dag pekar också på det stora värde som de offentliga måltiderna representerar. Varje dag serveras cirka tre miljoner måltider inom vård, skola och omsorg i Sverige. Mer än 30 000 personer arbetar i den offentliga måltidsbranschen. 30 miljarder av våra skattemedel går årligen till offentliga måltider. 

– Det finns en sådan kraft här! Vi kan göra mer än att mätta magar! Offentliga måltider som används rätt kan ge samhällsekonomiska vinster både på kort och lång sikt. Det handlar om goda matvanor, bättre folkhälsa och ökad användning av livsmedel från Sverige. För att nå hela vägen krävs det dock samverkan och engagemang på alla nivåer, både nationellt, regionalt och lokalt, säger Eva Sundberg.

Nu är vi många som hoppas att Offentliga måltidens dag ska bli ett återkommande årligt arrangemang. Ta del av allt som händer runt om i landet i årets upplaga av Offentliga måltidens dag, via webbplatsen www.mattanken.se/omd eller via #måltid20 i sociala medier. 

Här kan du ta del av en nyskriven debattartikel skriven av företrädarna för de fyra organisationer som ingår i MATtankens styrgrupp; Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Lantbrukarnas riksförbund och Sveriges Konsumenter: Upp med de offentliga måltiderna på bordet (länk till Dagens Samhälle).

/ Anna Kim-Andersson, kommunikationssamordnare, projekt MATtanken

Vildsvin berör och engagerar

Vildsvin är på mångas läppar i media just nu och förhoppningsvis snart i flera magar. En av orsakerna bakom att frågan nu uppmärksammas är Regeringens ”vildsvinspaket” där det nu börjar hända grejer i de olika uppdragen som ingår i det.

Från Skott till gott (augusti 2020)

Den 23 september genomförde Jordbruksverket och Tillväxtverket en digital tematräff som handlade om just vilt och vildsvin. Hur vi ska ta tillvara på det vilda köttets potential från skog till bord var frågan. Denna träff var en aktivitet i vårt arbete att främja samverkan kring det regionala arbetet med livsmedelsstrategin.

Vi fick under dagen många infallsvinklar på vildsvinsfrågan från engagerade föreläsare som inleddes med att statssekreterare  Per Callenberg beskrev hur viktigt regeringen tycker det är att vi tar tag i frågan och därför är beredda att satsa pengar.

Så vad tar vi med oss från denna dag? Ordet som kommer upp först är engagemang och vilja att bidra. Det händer mycket i Sverige kring frågorna Och det finns en stor potential att hitta lösningar kring hinder och flaskhalsar genom samarbete mellan alla aktörer i viltvärdekedjan.

Malena Bathurst, Näringsutvecklingsenheten
Delaktig i teamet för vildsvinspaketet på Jordbruksverket

Podden Landet: Vildsvin är en outnyttjad resurs

Om vildsvin som råvara på smakasverige.se

Har du svinnsikt? En win-win att mer blir mat och äts upp!

Visste du att det idag är första gången det anordnas en internationell matsvinnsdag? Dagen är instiftad av FN och det är evenemang runt om i världen. För matsvinn sker överallt. I länder som Sverige är matsvinnet störst i hushållen medan i utvecklingsländer är svinnet störst i producent- och logistikled.

Källa: Livsmedelsverket
  • Under vecka 40-41 kan du mäta ditt eget svinn och få handfasta tips och råd av Svinnsiktscoachen.

Se film och instruktioner här

Men hela kedjan kan bli mer resurseffektiv, även i Sverige. Det är svårt att mäta matsvinn men vi har låtit göra studier som visade att ca 65 procent av isbergssallaten lämnades i fält, och att 9 procent av nötköttet inte kommer vidare in i livsmedelskedjan. I en studie uppskattades att ungefär 300 000 ton som var tänkt att bli mat inte lämnar svenska gårdar.

Vad beror det på? Ofta på krav från oss kräsna konsumenter. Men också helt naturliga orsaker som skadedjur, sjukdomar och skador, väder och viltskador. Sen kan det bero på affärsmetoder och obalanser i tillgång och efterfrågan så att priset dyker och det blir omöjligt ekonomiskt att skörda. Om ni frågar mig så är det viktigt att belysa de här sakerna även ur ett matsvinns-perspektiv. För kostnaden för miljön och producenters ekonomi är betydande. Eller om vi vänder på det – minskat matsvinn och ökad resurseffektivitet är en win-win för alla!   

Hur kan man då prioritera? I första hand ska man alltid försöka förebygga matsvinn. Därefter försöka avsätta det så resurseffektivt som möjligt enligt resurshierarkin för livsmedel som du ser nedan. Gärna tillbaka in i livsmedelskedjan som foder. Vi har faktiskt skrivit en rapport om det som du hittar här.

Vet du vad vattenballongeffekten är? – Att man bli blöt, svarar kanske du. Mitt svar i detta sammanhang är att det handlar om risken för att matsvinnet skjuts bakåt och framåt i livsmedelskedjan. För att motverka det finns nu Samarbete för minskat matsvinn, där företag och organisationer från hela kedjan deltar. I det forumet kan också primärproducenters utmaningar lyftas. Kanske kan mer förädlas – och svinnoveras? Kan vi skapa en annan syn på storleksvariation och skönhetsfläckar? Kan affärsklimatet bli bättre så att allt som har beställts verkligen hämtas och betalas för?   

Vi matsvinnsmyndigheter arbetar tillsammans med aktörerna i livsmedelskedjan för minskat matsvinn enligt Fler gör mer –handlingsplan för minskat matsvinn som innehåller 42 olika åtgärder. En av de avgörande punkterna i handlingsplanen är att ta fram ett nationellt matsvinnsmål, och det är nu på plats sen i somras när beslutet kom från regeringen.

Jag har förmånen att projektleda arbetet för att ta fram en nationell uppföljningsmetod för livsmedelsförluster, det vill säga det matsvinn som sker framförallt i de tidiga leden av livsmedelskedjan. Det ska också bli uppföljningen till den del av matsvinns-målet som handlar om att ”En ökad andel av den svenska livsmedelsproduktionen ska nå butik och konsument till 2025”. Under hösten pågår intensivt arbete med hjälp av både SLU och RISE och framförallt i samarbete med branschen. Superspännande och viktigt tycker jag!

Sist men inte minst vill jag upprepa att du kan börja med dig själv – skaffa Svinnsikt. Svinnventera, ha ett restsamtal och kylchilla! Och dela gärna kampanjen med vänner och kollegor!  

Nu kör vi!

/Karin Lindow som samordnar Jordbruksverkets arbete i regeringsuppdrag för minskat matsvinn, ett uppdrag inom den svenska livsmedelsstrategin som genomförs tillsammans med Livsmedelsverket och Naturvårdsverket

Läs mer om matsvinn och förluster vid livsmedelsproduktion på Jordbruksverkets webb

Exporten av griskött till Filippinerna är nu igång

Förra sommaren inspekterade Filippinerna Sveriges möjligheter att exportera griskött. Inspektionen organiserades av Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens Veterinärmedicinska Anstalt och genomfördes i nära dialog och samarbete med regeringen, Sveriges ambassad i Filippinerna samt berörda företag och branschorganisationer. Arbetet gav resultat och i mitten av augusti i år gick den första leveransen av svenska grisköttsprodukter iväg till Filippinerna. Sen dess har ytterligare sex leveranser skickats.

Det här är ett steg i rätt riktning för att uppfylla livsmedelsstrategins mål. Läs mer i regeringskansliets pressmeddelande: Ny marknad för svenska livsmedel – nu börjar exporten av svenska fläskköttsprodukter till Filippinerna

Att fler marknader öppnas för export av svenskt griskött har fördelar:

  • Svenskt griskött är ett hållbart val med hög kvalitet, god djurvälfärd och låg antibiotikaanvändning, och nu kan fler konsumenter ta del av det. Läs mer i vår rapport Kvalitet stärker konkurrenskraften hos svenskt griskött.
  • Ökad export kan stärka svensk grisnäring och svenska köttföretag samt skapa förutsättningar för ökad produktion vilket är ett övergripande mål i den svenska livsmedelsstrategin.
  • Lönsamheten behöver stärkas i primärproduktion och livsmedelsindustri, det visar Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin 2019. Och exporten är en viktig pusselbit för bättre affärer inom griskött.
  • På flera asiatiska marknader efterfrågar konsumenter andra delar av grisen än de vi normalt äter i Sverige. När mer av djuret kan säljas som livsmedel ökar resurseffektiviteten. I Fler gör mer – handlingsplan för minskat matsvinn är en av åtgärderna att ”Företag där delar av produktionen inte kan avsättas på den svenska marknaden ska få hjälp att öppna nya exportmarknader”.
  • Vad gäller transporten så visar studier att det faktiskt är produktionen som har störst miljöpåverkan. Ungefär 80 procent livsmedelsproduktionens utsläpp sker i jordbruksledet, medan siffran just för kött och mejeriprodukter är högre omkring 90–95 procent (enligt en studie utförd av SIK 2008). Så att exportera hållbart producerat griskött behöver inte vara dåligt ur miljösynpunkt, snarare tvärtom.

/Amanda Karltorp som jobbar med exportfrågor och Karin Lindow som jobbar med matsvinn och hållbarhet

Om att pandemin förstärker den pågående utvecklingen på köttmarknaden, en historisk tillbakablick och tankar om framtiden…

Foto: Shutterstock

Ja så är det, Coronapandemin har gett nytt bränsle till den snart fyraåriga trenden på svensk köttmarknad. Minskad konsumtion, fallande import och ökad andel svenskt kött. Pandemin är emellertid tillfällig, liksom de lagar, rekommendationer och livsstilsförändringar som följt på den. Men även om vi nu tenderar att återgå allt mer till de gamla gängorna så kvarstår frågan – vad blir det nya normala i vårt sätt att leva, resa, äta? Innan jag dyker ner i hur marknaden för kött påverkats till och med juni 2020, vill jag ta en titt i backspegeln.

En historisk tillbakablick
När jag klurar på köttmarknadens utveckling är jag förtjust i långa statistikserier. De ger vidgade perspektiv. Medelsvensken konsumerade 44 kg kött i slaktad vikt 1940, det gav grovt räknat 20 kg på tallriken. När Sverige passerade sitt ”peak meat” 2016 så var vår konsumtion av kött dubbelt så stor som 1940, med 88 kg slaktad vikt eller knappt hälften på tallriken. Sedan 2017 har köttkonsumtionen minskat med drygt 2 procent per år.

Idag diskuterar vi ivrigt hur mycket kött vi äter, var det kommer ifrån, hur mycket kött vi borde äta och vad som styr vår köttkonsumtion. Vi vet att den är känslig för prisförändring och variation i hushållskassan, och när jag sammanställt statistik från 1940 är det tydligt hur statlig prisreglering påverkade till och med 1990. Då hade vi en svensk marknadsandel för kött på nästan 100 procent. Vid avregleringen av det svenska jordbruket 1990 liberaliserades priserna och vi ser början till en mer stadigvarande ökning av köttkonsumtionen. Men det var givetvis EU-inträdet 1995, med ökad import av billigare kött från andra EU-länder, och sänkningen av matmomsen 1996 som gav den stora accelerationen. Sen dök det upp djursjukdomar, finanskris och en och annan EU-politisk förändring som innebar tillfälliga hack nedåt i kurvan.

Antibiotikadebatten som inleddes 2014 fick oss att inse ett starkt svenskt mervärde i låg användning av antibiotika till lantbrukets djur. Effekten kom snabbt på marknaden för griskött innan det smittade av sig på övriga köttslag i det stora lappkastet 2017. Tre tydliga nya trender kan skönjas sedan dess; vi äter mindre kött, importen minskar ännu mer än konsumtionen och detta betyder att den svenska marknadsandelen, eller försörjningsförmågan, stiger.  

Figur: Åsa Lannhard Öberg. Källa: SCB och Jordbruksverket

Vad händer nu då?
I år har ytterligare en kraft påverkat köttmarknaden, i samma riktning men med förnyad styrka; Coronapandemin. Utvecklingen till och med juni pekar i samma riktning för griskött, nötkött och matfågel där produktionen och den svenska marknadsandelen ökat medan importen och förbrukningen minskat. Jag kan konstatera att svensk marknadsandel för dessa köttslag nu är den högsta på decennier. Marknaden för får- och lammkött går ensam mot strömmen. Samtidigt är det viktigt att betona att pandemin är tillfällig och att slutsatser kring de mer långsiktiga effekterna av den på köttmarknaden därför är osäkra.

Fler måltider i hemmen betyder mindre kött men mer svenskt
Andelen svenskt kött är betydligt högre i dagligvaruhandeln än i privata restauranger, medan andelen i offentliga kök ligger däremellan. När ett antal miljoner svenskar reser mindre, äter mer sällan på restaurang, distansarbetar om de kan samtidigt som gymnasieskolorna varit stängda under våren, så betyder det att vår diet plötsligt förändrats. Det blir helt enkelt mer svenskt kött och mindre importerat när fler måltider äts i hemmen. Vi har sannolikt även ersatt en del lagade mål mat med snabbfixade rätter som macka, snabbnudlar, fil eller gröt – där köttet har en mer undanskymd plats. Efterfrågan på kött och i synnerhet importerat kött har minskat mer än vad vi sett de senaste åren. Samtidigt bör en del av minskningen i år bero på att svensk köttproduktion inte hunnit svara på den hastiga efterfrågeökningen, det tar tid att bygga upp en långsiktig produktionskapacitet. Att utbudet understigit efterfrågan vittnar stigande priser om. Gris- och nötköttsbönderna får bättre betalt, och vi konsumenter möter följaktligen också något högre priser för dessa köttslag i butiken.

Utvecklingen är positiv för den ekonomiska hållbarheten i svensk köttproduktion och för svensk försörjningsförmåga. Men frågan är vad som händer när vi successivt börjar gå tillbaka till att äta våra luncher på restaurang, när vår omtyckta afterwork åter flyttar till puben och när antalet hotellnätter med tillhörande frukostbuffé stiger till gamla nivåer? Kommer importen av kött till och med att öka under en period, för att sedan plana ut och fortsätta sin mer stillsamma nedgång? Eller för stigande arbetslöshet och försämrad hushållsekonomi med sig en mer långsiktig återgång till efterfrågan på billigare kött? Vi vet ju att svenskt kött i de flesta fall inte konkurrerar genom ett lågt pris. Eller är det faktiskt så att Coronapandemin fått gemene man, företag och beslutsfattare att långsiktigt värna ännu mer om en god svensk livsmedelsberedskap?

I förra veckan kom också den tråkiga nyheten att afrikansk svinpest konstaterats hos ett vildsvin i Tyskland, som är EU:s största producent av griskött. Oron är nu stor för spridning av viruset, och även om effekterna i Sverige dröjer är det troligt att vi får erfara såväl handelsrestriktioner som fallande priser på EU:s grisköttsmarknad.

Jag fortsätter hålla ett ständigt öga på marknaden för kött, tillsammans med mina kollegor på Jordbruksverket och därute i branschen. 

/Åsa Lannhard Öberg, köttmarknadsutredare på Jordbruksverket