Månadsarkiv: juni 2022

Resultat från 19 forskningsprojekt visar hur djurvälfärden och konkurrenskraften kan öka

Lämna ett svar

Hur verkar man bäst koklövar för att förebygga skador? Leder övernattningar på slakteri till mer stress för djuren och lägre slaktvikt? Finns det skötselfaktorer som leder till minskad smågrisdödlighet? Detta är några få av de många frågor som forskare undersökt med hjälp av medel från livsmedelsstrategins handlingsplaner, och nu är resultaten klara!

Tjurkalv på bete. Foto: Helena Elofsson

Under 2018 och 2019 delade vi i samråd med vår dialoggrupp för djurskyddsfrågor ut cirka 15 miljoner till forskningsprojekt som kunde stärka djurvälfärd och konkurrenskraft. Att vi hade möjlighet att göra det var tack vare medel inom det strategiska område Kunskap och innovation i livsmedelsstrategins handlingsplan. Efter hårda prioriteringar kunde vi dela ut medel till 19 projekt med vitt skilda inriktningar som täcker in de vanligaste lantbruksdjuren nötkreatur, gris, fjäderfä, får och fisk.

Vissa projekt var snabba, andra drog ut på tiden på grund av pandemin men nu är samtliga avlutade och redovisade till oss. För att göra resultaten lättillgängliga har vi tagit fram en rapport med kortfattade sammanställningar av projektens resultat och vill du veta mer kan du kontakta oss eller forskarna för mer detaljer.

Några exempel på områden som projekten berör är:

  • Fisk: hjärt-kärlsjukdom och bedövning av varmvattenlevande fisk,
  • Fjäderfä: vaccination av värphöns mot rödsjuka, bedömningskriterier för fothälsa hos kalkoner och miljöberikning till kyckling.
  • Gris: miljöfaktorer och skötselrutiner i smågris- och slaktsvinsbesättningar, nyckeltal för en hållbar grisproduktion och dränerande golvs placering i grisningsbox.
  • Nötkreatur: förebyggande rutiner mot håravfall hos utegångsdjur, djurvälfärd vid övernattningar på slakteri och verkning av koklövar för att förebygga skador.

Detta var en satsning på projekt som kunde ge konkreta, användbara resultat för att förbättra och förenkla djurhållning och djurhantering. Vi bedömer att projekten kan göra nytta och hoppas att vi i framtiden får göra fler sådana här satsningar för att stärka både djurvälfärd och lönsamheten inom livsmedelsproduktionen.

Här hittar du rapporten.

Här finns mer information om hur vi jobbar med livsmedelsstrategin.

/Helena Elofsson Djurskyddschef

Hur smakar Vättern?

Lämna ett svar
Äkta Gränna polkagrisar har bakats sedan mitten av 1800-talet. Foto: Malena Bathurst.

Cykling är för mig snarare vardaglig persontransport än idrott, så jag har personligen aldrig förstått grejen med Vätternrundan. Men jag har förstått att den är något alldeles speciellt för alla inom cykling. Detta börjar man även kunna säga gällande mat. Vättern har alldeles speciella förutsättningar för odling, råvaru- och livsmedelsproduktion. Detta blir tydligt om vi tar en titt på Sveriges ansökningar till EU-kommissionen för skyddade beteckningar, det europeiska registret för ursprungsskydd.

Idag har Sverige fått det glädjande beskedet att namnet Äkta Gränna Polkagrisar nu skyddas i EU – karamellerna från den kända semesterorten på östra sidan av Vättern. Likaså Wrångebäcksosten som tillverkas i området kring Hjo vid Vätterns västra strand. Dessutom ligger Sveriges ansökan för skydd av Rökt Vättersik i Bryssel just nu.

Vi borde bli bättre på att uppskatta dessa värden mer: Tradition, historia, terroir, mathantverk, geologi och klimat. Och det verkar som att vi är på god väg!

Tobias Kreuzpointner, samordnare för besöksnäring och lokal mat på Jordbruksverket

Det är Livsmedelsverket som handlägger ansökningarna innan de lämnas till EU. Förra året har det dessutom kommit in en ansökan till Livsmedelsverket som ansöker om skydd för namnet Äpplen från Äppladalen som ligger norr om Huskvarna (Jönköping) och som har etablerat sig till Sveriges främsta äppelregion efter Österlen.

Det är alltså något speciellt med förutsättningarna för livsmedelsproduktion vid Vättern. Är det den svalkande effekten på sommaren, den värmande effekten på vintern? De branta sluttningarna? En stor traditionsmedvetenhet i befolkningen? Både Wrångebäcksosten och polkagrisar har en lång historia. Här har det funnits kloster där munkar ystade ost långt tillbaka i tiden. Här har det funnits en entreprenörsanda som tillät en av de första kvinnorna att driva företag som uppfann polkagrisarna.

Vi borde bli bättre på att uppskatta dessa värden mer: Tradition, historia, terroir, mathantverk, geologi och klimat. Och det verkar som att vi är på god väg!

Testa det nu under sommaren och smaka dig fram genom Sverige. Trevlig sommar! …och ta ett dopp i Vättern, så klart.

Tobias Kreuzpointner, samordnare för besöksnäring och lokal mat på Jordbruksverket

Ta del av seminariet: Hur gick det för livsmedelskedjan fram till 2020?

Lämna ett svar

Den 29 mars i år publicerade vi vår årliga uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin, en rapport som visar livsmedelskedjans utveckling under åren 2011-2019/2020 men också till viss del utvärderar uppdragen i livsmedelsstrategins handlingsplan. Rapporten visar att lönsamheten inom primärproduktion, livsmedelsindustri och livsmedelshandel förbättrades mellan åren 2016 och 2020. Men rapporten visar också en kraftigt försämrad lönsamhet inom restaurangledet. Även om rapporten bara visar utvecklingen i livsmedelskedjan fram till pandemins första år 2020 så ger den värdefull information om livsmedelskedjans utgångsläge, innan de kraftiga ökningarna av priserna på insatsvaror, innan Rysslands invasion av Ukraina och innan den extrema, utmanande och osäkra tid som vi har just nu.

För att sprida resultaten i rapporten bjöd vi in till lunchseminariet Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin med rapporten som tema den 29 april. På seminariet deltog även krögaren Paul Svensson och lantbrukaren Peter Borring som pratade om yttre faktorers påverkan på företagens långsiktiga lönsamhet och produktion, samt hur företagen kan öka sin motståndskraft.

Moderator Maria Lindsäth höll i ett engagerande samtal med krögaren Paul Svensson och lantbrukaren Peter Borring.

För dig som missade lunchseminariet finns det att se i efterhand på vår webbplats: https://jordbruksverket.se/mat-och-drycker/livsmedelsstrategi-for-sverige/dokumentation-fran-aktiviteter-inom-livsmedelsstrategin

Som avrundning vill jag berätta att årets rapport har ett bredare fokus på alla tre dimensioner av hållbarhet: miljö, ekonomi och social. Det har vi för att tydliggöra att en hållbar produktion behöver beakta de tre dimensionerna av hållbarhet. Vi har också försökt sammanfatta utvecklingen för ett urval av indikatorerna inom respektive hållbarhetsdimension enligt ett trafikljussystem. När ni tittar på det är det viktigt att komma ihåg att utvecklingen inte säger något om nivån, eller om mål är nådda. Rapporten hittar du i vår webbutik:

Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin, årsrapport 2022

Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin, årsrapport 2022 – kortversion

OBS. Nästa Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin är den 14 juni. Då är temat ”Så utvecklar vi svenskt vattenbruk”. Anmäl dig senast den 9 juni: https://jordbruksverket.se/om-jordbruksverket/kurser-och-seminarier/arkiv/2022-06-14-nytt-fran-jordbruksverket-om-livsmedelsstrategin—sa-utvecklar-vi-svenskt-vattenbruk  

//Camilla Burman, som håller ihop arbetet med seminarieserien och är ansvarig för uppdraget Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin.

Allt mer vildsvinskött når konsumenten

Lämna ett svar
Det är viktigt att hitta en nivå där vildsvinsstammen är på en acceptabel nivå samtidigt som vi skapar en kedja som är lönsam för både jägare och vilthanteringsanläggningar. Foto: Pixabay.

Jordbruksverket har sedan 2020 drivit ett regeringsuppdrag inom den svenska livsmedelsstrategin som handlar att förenkla försäljningen av vildsvinskött, det så kallade Vildsvinspaket. En del av uppdraget handlar om att utlysa pengar för att mer vildsvinskött ska nå konsument. Totalt har 17 projekt fått pengar för att arbeta med att öka efterfrågan på vildsvinkött både för offentlig och privat sektor. På gång inom uppdraget just nu är en ny utlysning på 3 miljoner kronor samt att sprida de goda resultaten från de pågående projekten i vildsvinspaketet.

Efterfrågan på vildsvinskött ökar

Regeringsuppdraget ska bidra till att mer vildsvinskött når konsumenterna, både inom offentlig sektor och privat sektor. Det budskap som marknaden nu signalerar är att efterfrågan på vildsvinskött har ökat.

– Vi ser och hör genom projekten att efterfrågan på vildsvinskött ökar. På sina håll i landet får vi även indikation om att efterfrågan är högre än tillgången. Efterfrågan måste dock finnas på plats innan man kan arbeta vidare i kedjan. Nu är det viktigt att vi hittar en nivå där vildsvinsstammen balanseras på en acceptabel nivå samtidigt som vi skapar en kedja som blir lönsam för både jägare och vilthanteringsanläggningar, säger projektledare Camilla Bender Larson, Jordbruksverket.

I samband med utformningen av den nya utlysningen har den ökade efterfrågan varit i åtanke och medvetenheten om att det finns många intressenter längs hela kedjan – jägare, markägare, vilthanteringsanläggningar, lantbrukare, kockar, restauranger och inköpare av livsmedel i offentlig sektor. Det är viktigt att dessa aktörer samarbetar och tillsammans skapar en hållbar och lönsam viltvärdekedja.

Den nya utlysningen, på totalt 3 miljoner kronor, med sista ansökningsdag den 10 juni 2022 består av två insatsområden. Den första insatsen handlar om kartläggning på nationell nivå av vilthantering- och detaljhandelsanläggningar samt grossister som hanterar vildsvinskött. Den andra insatsen handlar om att undersöka och arbeta med attityder i kedjan från markägare till slutkonsument för att öka tillgången på vildsvinskött.

Goda exempel

Jordbruksverket har tidigare genomfört två utlysningar om att främja vildsvinskött i privat och offentlig sektor. Jordbruksverket beviljade 13 projekt under hösten 2020 och fyra projekt under våren 2021 som ska hjälpa till att nå målen i regeringsuppdraget. Projekten har en bred spännvidd och de omfattar hela viltvärdekedjan. Fokus ligger på konsument och marknad och skapar förutsättningar för måltidsupplevelser i hemmet, på restaurang och i de offentliga köken. Det handlar om marknadsföring, kommunikation, kunskapshöjande åtgärder inom upphandling och förädling samt samarbete mellan berörda parter inom hela livsmedelskedjan.

/Amanda Karltorp, näringsutvecklare

Läs mer om de olika projekten och deras resultat och kommande aktiviteter.