Kategoriarkiv: vildsvin

Fakta och myter om svinn hos frukt, grönsaker och potatis

Frukt och grönsaker är en viktig del av vår kost. Men tyvärr är det en ganska hög andel av de odlade produkterna som inte äts upp. Det ger miljöpåverkan i onödan och sämre lönsamhet för producenter, även om klimatpåverkan är betydligt lägre för ett kilo av de flesta frukter och grönsaker jämfört med ett kilo kött. Det finns en hel del att göra för att det ska bli bättre. Här kommer några fakta och myter om svinnet av frukt och grönsaker.

Foto: Wolfgang Ehrecke

1.   Det är handelsnormernas fel. Svar: Nej

Handelsnormer utformades redan för över 100 år sedan för att underlätta handel och för att kunna få den kvalitet man beställt. De innehåller gemensamt överenskomna och standardiserade produktbeskrivningar som tydliggör köparnas krav och som fungerar som sorteringsregler för grupper av producenter som vill kunna erbjuda ett enhetligt utbud. Idag tas handelsnormerna fram i internationella organisationer. För de produkter som inte har handelsnormer använder stora köpare egna produktspecifikationer. Deras syfte är det motsatta, nämligen att särskilja företagets produkter från de som säljs av konkurrenterna. De har oftast striktare krav på till exempel utseende än handelsnormerna och producenter behöver då också uppfylla olika krav för olika köpare vilket innebär högre kostnader.

Om handelsnormer utformas klokt och används klokt kan de minska förluster och svinn. Men om de inte utformas och används klokt kan de tvärtom bidra till ökat svinn och försvåra handeln. Handelsnormer för frukt och grönsaker har tre klasser. Uppdelningen i klasser gör det möjligt att få lite bättre betalt för vissa produkter. Klass Extra och klass 1 har bland annat krav på storlek och utseende medan klass II  kan rymma produkter som har god ätkvalitet, bra näringsvärde men utan fokus på utseendet. Tyvärr används inte klass II så mycket. Om den användes mer skulle svinnet minska. Idag ställer handeln ofta krav utöver de som ställs i handelsnormerna. Om handeln nöjde sig med handelsnormernas krav och dessutom använde klass II mer skulle förluster och svinn minska.

Allt detta hänger dessutom ihop med konsumenternas krav. Handelsnormerna måste spegla hur handeln ser ut och handeln påverkas starkt av de val som du som konsument gör. Om du inte alltid plockar det äpple som är vackrast för ögat så kommer det att påverka vilka frukter som skickas till butikerna och hur stort svinnet blir, och det kommer också att synas i kraven som finns i handelsnormerna.

Men, du som konsument påverkas också av hur och vilka produkter som du erbjuds i butiken. Om vi hela tiden exponeras för vackra, felfria produkter, vänjer vi oss vid att det är så de ska se ut, och väljer bort de som inte är perfekta. För att få acceptans för produkter med lite defekter som inte har betydelse för ätkvaliteten, som märken i fruktskalet eller silverskorv på potatis, kan det också behövas information som får konsumenterna att förstå att ätkvaliteten är lika bra hos dessa produkter.

Sammanfattningsvis så är handelskedjornas egna krav generellt högre än de som finns i handelsnormerna. Om handeln nöjde sig med handelsnormernas krav så skulle svinnet minska och om handelsnormerna försvann skulle svinnet troligen öka. Svaret på frågan blir därför ”Nej”.

I rapporten Vi slänger frukt och grönsaker i onödan – varför? kan du läsa mer. Och här finns mer information om handelsnormerna. För potatis används i Sverige SMAK-märkning med de kriterier som Stiftelsen Potatisbranschen sätter upp.

2.   Det är tokiga och skojiga grönsaker som sorteras bort. Svar: Nja.

Nog finns det tokiga och krokiga morötter, men orsaken till att en del produkter sorteras bort är ofta att de har skador som gör att de inte hela rena och friska, det kan vara rötor, stöt- och tryckskador eller att det är skadedjur på produkterna. Klass II har väldigt lite storlekskrav och tillåter att 10 % (i antal eller vikt) av produkterna i en låda är ”tokiga, krokiga och skojiga”. Om klass II användes mer skulle därför färre produkter behöva sorteras bort – men det kräver att du som köpare eller konsument väljer dessa produkter ibland.

3.   EU-byråkrater hittade på en handelsnorm som förbjuder krokiga gurkor. Svar. Nej.

I början på 1960-talet tog FN fram en handelsnorm för gurka – EU var faktiskt inte alls inblandat. Det bildades en arbetsgrupp med representanter från Holland, Italien, Belgien, Polen, Spanien, UK och Tyskland. I mars 1964 enades de om utformningen av en handelsnorm för gurka, som innehöll ett krav att om gurkorna är riktigt krokiga så ska det framgå av märkningen. Något förbud mot att sälja krokiga gurkor, inte ens om de ser ut som gröna grisknorrar, har aldrig funnits! EU har sedan använt normen för gurka men det är en myt att man inte skulle få sälja krokiga gurkor, berättar Kristina.

4.   Svinnet uppkommer bara efter skörd. Svar: Nej.

Viltskador i fält är ett växande problem när vildsvin bökar, rådjur, hjort och älg äter och fåglar äter och förorenar grödan. Det gör att odlare inte kan skörda, att fält blir förstörda eller att kvaliteten försämras på det som ändå kan skördas. Problemens omfattning varierar i landet men ökar, det visar den senaste undersökningen. Många odlare tvingas ha elstängsel runt odlingar för att hålla vildsvin borta. När det regnar eller blir tidig frost kan odlingen och grödorna också påverkas och dessutom kan mögel och insekter orsaka skador i fälten. Så förluster sker även före skörd och även om de kanske inte kallas matsvinn så bör de ingå i det arbetet.

5.   Svinnet minskar med bättre teknik. Svar ja.

Bättre teknik är en viktig faktor för att minska svinnet. Utvecklingen går framåt och till exempel är nya skördemaskiner bättre på att lämna en mindre mängd produkter i fältet eller på fruktträden och de ger också mindre skador på produkterna. Tekniken för att lagra produkter utvecklas också vilket gör att svinnet under lagringen minskar.

För att kunna investera i ny teknik krävs att företagen är lönsamma, så lönsamhet är en viktig grund för att hållbarheten i produktionen ska kunna öka.

6.   Svinnet skulle minska med bättre samarbete. Svar Ja.

Svinn har såklart många orsaker men en är att det är svårt att veta hur efterfrågan kommer att se ut, om en vecka, om två veckor och om en månad, både för odlare, för grossister och för detaljhandeln. Vi konsumenter påverkas av högtider, helger och på sommaren av vädret. Visst samarbetar aktörerna längs livsmedelskedjan men ju bättre diskussioner aktörerna har desto bättre kan planeringen bli.

En viktig faktor för att minska svinnet är att ha en effektiv logistik längs leveranskedjan så att tiden från skörd eller sortering och paketering till butik blir så kort som möjligt och att produkterna levereras i ett så optimalt klimat som möjligt. Detta kräver ett bra samarbete hela vägen från odlare till butik.

Nu har vi ju ett samarbete för minskat matsvinn där man kan arbeta längs med hela kedjan. Hoppas fler går med, särskilt aktörer i senare led. Du hittar mer information här.

Det finns också affärsmetoder som kan leda till svinn, som sena avbeställningar och vissa returer. Läs mer i blogginlägget Tuffare tag mot oschyssta affärsmetoder eller lyssna på Konkurrensverkets podd. Det är Konkurrensverket som kommer utöva tillsynen av den nya lagstiftningen, och dit kan man anmäla om man blivit utsatt.

7.   I bristsituationer är vi mindre kräsna och svinnet minskar. Svar: Ja.

Det finns flera exempel på att om det är ont om produkter eller produkter med ett perfekt utseende så blir vi konsumenter mindre nogräknade. Ett exempel är att vissa år kan äpplen drabbas av frost i blomningen vilket gett äpplena en skrovlig rand från fluga till skaft, den kallas frostslips. Vanliga år när något enstaka äpple fått en slips brukar konsumenterna välja bort dessa frukter. När i stort sett alla svenska äpplen har en slips bryr sig konsumenterna helt plötsligt inte om detta fel, som inte alls påverkar ätkvaliteten. Men, nästa år går vi tillbaka till att bli kräsna igen, om allt är som vanligt.

Här kommer en fundering från Karin. Det betyder att det även spelar roll vad vi konsumenter exponeras för – vad vi har möjlighet att välja, och därför har butikerna ett ansvar för hur fina produkter som ska säljas och kan hjälpa till att minska svinnet i tidigare led.

Liknande erfarenheter har man gjort i Storbritannien där konsumenterna ett år, när det blev ont om grönsaker på grund av torka, såg att utseendet fick liten betydelse och svinnet minskade.

8.   Blir produkterna kvar i jorden eller på gården så gör det inte så mycket. Svar: Nej.

En stor del av matens miljöpåverkan kommer från produktionen, även för frukt och grönsaker. Vid odlingen används maskiner som kräver energi, det används växtnäring och växtskyddsmedel och dessutom mycket vatten, inte sällan genom bevattningsanläggningar som kräver utrustning och energi. Så en stor del av miljöpåverkan kommer från odlingen. Transporternas miljöpåverkan utgör oftast en mindre del med undantag för när de transporterats med flyg.

Att det berikar jorden? Nej det bidrar förmodligen inte till en ökad mullhalt utan kan snarare leda till kväveförluster. För att öka mullhalten är det mer effektivt att odla fleråriga växter, mellangrödor eller fånggrödor eller att lämna skörderesterna efter spannmål. Det berättade Thomas Kätterer, professor vid institutionen för ekologi på SLU för Karin.

9.   Det är dags att skaffa mer kunskap och agera. Svar. JA!

Just i detta nu är faktiskt forskare från SLU ute och mäter i fält för att se hur mycket bl.a. potatis och morot som blir kvar i jorden, men vi ska också samla data från packerier, intervjua odlare med lager och hela projektet omfattar även animalieprodukter. Så vi ska ta ett helhetsgrepp för att få mer kunskap och bana väg för åtgärder. Arbetet är finansierat inom ramen för livsmedelsstrategin och det regeringsuppdrag som getts till Livsmedelsverket att genomföra tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket. Branschen är också mycket involverade. Här kan man både minska klimat- och miljöpåverkan och i många fall spara/tjäna pengar!

Du som konsument kan också behöva mer kunskap om hur du bäst förvarar frukt, grönsaker och potatis i hemmet för att undvika matsvinn. Kolla in detta informationsmaterial och sprid till fler!

/Karin Lindow som jobbar med regeringsuppdraget för minskat matsvinn, och Kristina Mattsson som arbetat med kvalitetsfrågor samt förluster och svinn inom frukt och grönsaker i många år.

Hur mycket vildsvinskött serveras i offentliga kök 2025?

Till 2025 är det fullt möjligt att konsumtionen i de offentliga köken når 200 ton per år.

Allt fler offentliga kök serverar då och då vildsvinskött. Men hur mycket är egentligen möjligt att konsumera i de offentliga köken och hur bidrar den konsumtionen till att minska vildsvinsstammen?

I offentliga kök konsumerades drygt 20 ton vildsvinskött förra året och efterfrågan ökar. Till 2025 är det fullt möjligt att konsumtionen i de offentliga köken når 200 ton per år.

Prognosen kommer från MATtanken, som är en av de aktörer som beviljats medel inom ramen för det så kallade Vildsvinspaketet. MATtankens projektledare Eva Sundberg berättar att prognosen är baserad på en kartläggning över inköpen av vildsvinskött till offentliga kök 2019–2020 samt på fortsatta arbete med att följa utvecklingen. Den grundar sig även på tillgänglig data från Livsmedelsverket och Jordbruksverket.

– Offentliga kök kommer 2025 enligt prognosen att köpa 39 procent av det kött som finns tillgängligt på marknaden via vilthanteringsanläggningar, baserat på dagens produktionsnivåer. För att möta en ökande efterfrågan behöver aktörer i leden före de offentliga köken fortsätta jobba för att säkerställa kontinuerlig tillgång av säkert vildsvinskött. Det behövs också fortsatt dialog kring kravställning i samband med upphandling, säger Eva.

– Våra beräkningar är översiktliga och bygger på flera antaganden, men de är absolut realistiska. Vi behöver inte göra det så svårt. Byt ut en del av det kött som används i dag till vildsvinskött, exempelvis färsen i köttfärssåsen och i lasagnen, avslutar Eva.

Vill du veta hur många vildsvin som motsvaras av 200 ton? Eller varifrån köttet som grossisterna säljer till offentliga kök kommer? Läs mer i vår artikel om tillgång och efterfrågan på vildsvinskött i offentliga kök på MATtankens webb.

Mer information om MATtanken och vårt arbete med frågor som handlar om att främja mer vildsvinskött i offentliga kök på www.mattanken.se/vildsvin

Här finns mycket matnyttig information och också ett antal recept på vildsvinskött för storkök.

/Anna Kim-Andersson, samordnare i frågor som rör MATtankens arbete med att främja mer vildsvinskött i offentliga kök.