Månadsarkiv: december 2022

Svensk ost på pizzan – en del av det civila försvaret

Lämna ett svar

Vi svenskar äter tillsammans 14 miljoner kilo pizzaost per år, och merparten av den är importerad. Till varje kilo ost behövs det omkring 10 liter mjölk, så det är stora mängder mjölk det handlar om. Foto: Landsbygdsnätverket

Kan vi som konsumenter göra något för att bidra till en stärkt livsmedelsförsörjning? Ja det kan vi! Restaurangmaten, och mer specifikt den pizza som de flesta av oss köper då och då, kan vara en viktig pusselbit i arbetet med att stärka vår livsmedelsberedskap. Genom att fråga efter svensk ost när vi köper pizza kan vi bidra till något gott, i mångdubbel bemärkelse. Med hjälp av svensk ost på pizzan vill vi uppmärksamma värdet av svenska råvaror och i förlängningen bidra till en stärkt försörjningsförmåga för livsmedel.

Varifrån kommer pizzaosten som vi äter?
Vi svenskar äter tillsammans 14 miljoner kilo pizzaost per år, och merparten av den är importerad. Till varje kilo ost behövs det omkring 10 liter mjölk, så det är stora mängder mjölk det handlar om – det skulle behövas ytterligare cirka 10 000 kor för att producera pizzaosten vi äter om all ost skulle vara svensk. Men att ställa om och utöka mjölkproduktionen är inte något som låter sig göras i en handvändning, och absolut inte när man befinner sig i en krissituation. Vi behöver bygga upp och stärka den svenska produktionen nu, så vi är rustade när vi står inför en kris eller ett krig. I en marknadsekonomi spelar efterfrågan en viktig roll, och det är där vi som konsumenter kommer in. Genom att fråga efter svenska råvaror även när vi går på restaurang – i matbutiken köper vi oftare svenska råvaror och produkter – kan vi påverka restaurangernas inköp.

Livsmedelsstrategin innehåller mål om en konkurrenskraftig livsmedelskedja där livsmedelsproduktionen ökar samtidigt som nationella miljömål nås. Det finns också mål om att sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska. Strategin ska bidra till stärkt livsmedelsförsörjning. På senare tid har livsmedelsförsörjningen även uppmärksammats i samband med samhällets beredskap och uppbyggnaden av det civila försvaret.

Målet för det civila försvaret omfattar förmågan att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och upprätthålla en nödvändig försörjning av bland annat livsmedel. Medvetenheten i samhället om vikten av tillgång på inhemsk matproduktion har ökat, både med anledning av coronapandemin och kriget i Ukraina.

Nu laddar vi inför pizzadagen
Genom kampanjen #SvenskOstPåPizzan, som Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp Svenska råvaror i privata restauranger genomför tillsammans med bland annat mejerier, grossister och pizzerior, uppmärksammas vikten av svensk produktion och i det här fallet svensk ost. Självklart är andra råvaror som skinka, lök och mjöl också viktiga, men den här gången är det osten som är i fokus. Siktet är inställt på internationella pizzadagen på nyårsdagen, när många har för vana att ge sig ut och köpa pizza. Flera korta filmer som ska användas för att sprida budskapet har tagits fram och det finns kunskapsartiklar och annan information samlat på kampanjsidan Svensk ost på pizzan – Landsbygdsnätverket

Du kan göra en insats
Sprid filmerna eller dela med dig av en bild på din pizza och berätta varför du väljer svensk ost på pizzan. Använd hashtagen #SvenskOstPåPizzan och haka på kampanjen!
Vi hoppas att kampanjen gör avtryck och lyckas lyfta vikten av svenska råvaror och en svensk livsmedelsproduktion. Just nu har vi fokus på internationella pizzadagen, men förhoppningen är att många vill hjälpa till att sprida budskapet och jobba vidare med frågan även efter nyårsdagen. Och vinsterna är många. Förutom en god smakupplevelse skulle en högre andel inhemskt producerad pizzaost medföra positiva effekter för miljön, djurvälfärden, jobben och en levande landsbygd. Och som sagt, en stärkt livsmedelsberedskap som är en mycket viktig del av det civila försvaret. Det är inga småsaker precis.

/Anna Hedberg, Eva Sundberg och Julia Löf i Landsbygdsnätverkets kansli

Får vi mindre svensk mat på bordet när lantbrukarens kostnader ökar?

Lämna ett svar

Kriget i Ukraina har lett till stora störningar i handeln. Det är brist på vissa varor och priserna stiger kraftigt. Hur påverkar omvärlden våra svenska lantbrukare och den svenska livsmedelsproduktionen? Vilka utmaningar står lantbrukarkåren inför 2023?

I det andra avsnittet av Jordbruksverkets podcast Upp på bordet lyfter programledaren Jessica Hagård det ekonomiska läge som Sveriges lantbrukare står inför nästa år tillsammans med lantbrukaren Marcus Henrysson från Eksjö, Bengt Johnsson från vår konkurrenskraftsgrupp och Louise Darius från Hushållningssällskapet.

Lyssna på poddavsnittet på Jordbruksverkets webbplats (där finns även transkribering), via Spotify eller Soundcloud här:

//Claes Larsson, samordnare för poddgänget på Jordbruksverket

Prognos för jordbruket fram till 2032

Lämna ett svar
För första gången väntas mjölkproduktionen i EU minska. Det beror på att antalet mjölkkor blir färre trots att avkastningen stiger. Fotograf: Jenny Lindberg

EU-kommissionens Outlook-rapport för 2022-2032 visar hur produktion, konsumtion, jordbrukets lönsamhet och miljöpåverkan utvecklas tio år framåt. Årets prognos har gjorts i en tid som kännetecknas av stor osäkerhet. Återhämtningen efter pandemin hade inte mer än påbörjats när Rysslands invasion av Ukraina startade. Det osäkra läget har tagit sig i uttryck i bl.a. kraftigt höjda priser särskilt för energi.

Vegetabilieproduktion
Avkastningen i växtodlingen väntas inte öka lika snabbt som tidigare beroende på bl.a. förändrat klimat, minskad insats av produktionsmedel och en övergång till odlingssystem där hög avkastning inte prioriteras. För att vända utvecklingen krävs ökade satsningar på innovationer och investeringar.

Bland enskilda grödor väntas odlingen av proteingrödor att öka. Bedömningen är att EU behåller en stark ställning på exportmarknaden för vete och korn men kommer att vara nettoimportörer av majs, ris och oljeväxter. På grund av minskad animalieproduktionen sjunker efterfrågan på foder.

Animalieproduktion
För första gången sedan EU-kommissionen började göra prognoser på medellång sikt väntas mjölkproduktionen i EU minska. Det beror på att antalet mjölkkor blir färre trots att avkastningen stiger. Den positiva utvecklingen för EU:s export av mejeriprodukter bedöms också avta under prognosperioden. Prognosen visar att konsumtionen av kött, särskilt nöt- och griskött minskar ytterligare. EU beräknas förbli nettoexportör av de flesta animalieprodukter.

Jordbrukets inkomster
Intäkterna för jordbrukarna beräknas bli stabila medan höga kostnader för produktionsmedel stimulerar till effektiviseringar. Även insatsen av arbetskraft väntas minska. Totalt innebär det att jordbrukets inkomster ökar med drygt en procent per år för perioden fram till 2032.

Konkurrenskraftsgruppens reflektioner
Jämfört med tidigare prognoser ligger huvuddragen i utvecklingen kvar även i årets prognos. Avtagande produktivitet har varit en realitet under åtminstone det senaste årtiondet liksom den nedåtgående konsumtionen av kött. Det som är anmärkningsvärt i årets prognos är att odlingen av proteingrödor inom EU väntas öka. Det kan bero på ökat intresse för att hitta alternativ till animaliskt protein. I tider med höga kostnader för produktionsmedel och skärpta krav inom CAP för en varierande växtföljd gynnas också proteingrödor. Den svaga ekonomiska utvecklingen i världen påverkar efterfrågan på dyra livsmedel, det kan vara en orsak till att EU:s export av mejeriprodukter väntas få en sämre utveckling än  tidigare. Trots de utmaningar som jordbruket i EU står inför finns en potential att göra kostnadsinbesparingar vilket enligt prognosen ger en positiv lönsamhetsutveckling för den kommande tioårsperioden.

Hela rapporten finnas att läsa på Medium-term (europa.eu)

/Bengt Johnsson, Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp

Negativ utveckling för svenskt kött samtidigt som äggmarknaden återhämtar sig

Lämna ett svar

I mars 2022 skrev jag ett blogginlägg om utvecklingen på köttmarknaden med rubriken ”Nu avtar pandemins effekter på marknaden för kött – samtidigt som en ny kris blossar upp”. I september i år följde jag upp med inlägget ”Exceptionella händelser ger ny riktning på marknaden för kött och ägg”. Nu har det gått tre månader till och jag har precis räknat på marknadsutvecklingen till och med kvartal tre i år. Jag summerar utvecklingen årets första nio månader med en figur och du kan läsa mer om marknadsutvecklingen i Excelfilerna du hittar på vår webbplats.

Ett diagram som visar utvecklingen i form av procentuell förändring, av marknadsbalanser januari till september 20200 jämfört med samma period 2021

Som ni ser har de absolut största rörelserna skett på äggmarknaden och det beror på att produktionen återhämtat sig i år efter det svåra utbrottet av fågelinfluensa vintern och våren 2021. Den svenska äggproduktionen var till och med 6 procent högre januari-september 2022 än samma period året före fågelinfluensan bröt ut, alltså 2020. Viss överproduktion kan ligga bakom det faktum att äggproducenterna haft svårare än andra sektorer att få igenom prishöjningar för att täcka stigande kostnader. Ökad produktion ger en möjlighet att dra ner på importen och åter sälja svenska ägg på exportmarknaden. Trots kraftigt ökad export stärktes den svenska marknadsandelen, alltså vår förmåga att förse svenskarna med inhemskt producerade ägg, till 102 procent. På årsbasis har vi inte noterat en marknadsandel över 100 procent sen vi började våra beräkningar 1995. En brasklapp är att den här typen av hastiga och stora förändringar kan vara tillfälliga och således följas av en slags normalisering av marknadsbalansen.

Jag lämnar ägg och går över till kött. Rubriken på detta inlägg förmedlar en negativ utveckling för det svenska köttet under årets första nio månader, som består i minskad produktion överlag och ökad import som sänker marknadsandelarna för samtliga köttslag. Att vi dessutom äter mer kött 2022 än på många år, med ett ökat inslag av importerat kött, går stick i stäv med flera hållbarhetsargument. Till exempel visar beräkningar att svenskt kött har lägre miljöpåverkan än kött som producerats på många andra håll i världen. Svenskt kött har också mervärden som god djurväldfärd, god djurhälsa och låg användning av antibiotika. En ökad köttkonsumtion innebär ökad belastning på miljön, i alla fall om köttet inte är valt utifrån kunskap om hållbar produktion, och beaktat kostråden kan ökad köttkonsumtion dessutom vara negativt för hälsan hos personer som redan äter mycket kött. Sist men inte minst grumlar utvecklingen målen i den svenska livsmedelsstrategin, som bland annat är att öka den svenska hållbara produktionen av mat och vår försörjningsförmåga.

Nötkreatur på bete, ko och kalv
Foto: Urban Wigert

Vad ligger då bakom att kurvorna vänder efter flera år med positiv utveckling för svenskt kött?

Jag ser flera förklaringar:

  • Efter pandemin har våra restaurangbesök normaliserats under 2022 och det har drivit fram en ökad import av kött – för vi vet att andelen importerat kött är betydligt högre hos privata restauranger än både i offentlig sektor och i dagligvaruhandeln.
  • Den försämrade hushållsekonomin på grund av inflation, stigande räntor och energikostnader får oss alla att se över våra utgifter och det påverkar efterfrågan på de lite dyrare matalternativen – till exempel svenskt kött och ekologiskt. Svenska slakterier rapporterar om att det gått trögare med försäljningen av ädlare styckningsdetaljer på sistone.
  • Ökad kostnader för insatsvaror hos svenska köttproducenter kan ha påverkat produktionen negativt, även om avräkningspriserna ökat och trots allt gett ett hyfsat resultat 2022. En färsk rapport från Ludvig & Co ger mer information om lönsamheten året som gått samt en prognos för 2023. En sektor som haft det extra tufft är nötköttsproduktionen.
  • Konsumentundersökningar visar att färre konsumenter minskat sitt köttätande än tidigare år. Den här utvecklingen återspeglas bland annat i Matrapport 2021 signerad Food & Friends. Kan det helt enkelt vara så att vegotrenden svalnat och att en del konsumenter i alla fall tar ett steg tillbaka mot sina tidigare matvanor som bland annat för med sig ett ökat inslag av kött?

Vad händer 2023? Det är alltid svårt att ge ett tvärsäkert svar på hur utvecklingen kommer att se ut framöver, särskilt med tanke på att vi lever i en tid där kriser som framkallas av allt från virus till krig, handelspolitik och extremväder tycks avlösa varandra.

En plånbok med pengar

Rapporten från Ludvig & Co visar att lönsamheten för svenska bönder kan komma att sjunka under 2023 och det kan inverka negativt på produktionen och möjligheterna att investera i lantbruket. När det gäller efterfrågesidan är jag personligen övertygad om att konsumenternas positiva inställning till svenskt kött och viljan att bidra till en trygg livsmedelsförsörjning i landet genom att välja svensk mat är ordentligt grundmurad, i alla fall när vi själva handlar mat i dagligvaruhandeln. Kanske kommer vi gå från de ädlare och dyrare detaljerna till att äta fler delar av djuren som kostar mindre, och även minska hushållens matsvinn. Och vem vet, kanske svensk radhusbiff (blodpudding) gör storstilad entré i vår vardagsmeny? Jag tror i alla fall att efterfrågan på svenskt kött kommer stiga igen när hushållens plånböcker tjocknat till. Håller du med mig?

/ Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare och en av kuggarna i Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp

Pedometri (och kolinlagring) är hetare än någonsin

Lämna ett svar

Vetenskapen om att mäta markrelaterade egenskaper heter pedometri. Termen kommer från pedos (som betyder jord) och metron (mäta). Termen myntades dock inte på antiken, utan år 1994 för att vara exakt, men det är en annan historia.

Foto: Håkan Alfredsson. Kolinlagringen under jord påverkas av mängden biomassa ovan jord. En ökad skörd är därför ett exempel på en åtgärd som kan öka kolinlagringen i mark.

De flesta tror att pedos har något med barn att göra, till exempel pediatriker och många andra ord som börjar på ped-, men det är alltså enbart en felstavning. Egentligen är det korrekta gammelgrekiska ordet för barn paidos. Språket är ett tungt skepp att vända. Få pediatriker känner nog för att byta ut sin skylt.

I alla fall, markintresserade forskare har i princip fått arbeta ostört sedan antiken. Det är också ett skrå som ibland jobbar med svindlande tidsperspektiv. Det kan ta tusen år att skapa en till två centimeter matjord.

Nu är läget, tack vare klimatfrågans fokus på kol, ett annat. Idag fylls internationella konferenser inom området med frågeställningar som hur ska forskare hantera det ökade intresset från policymakers? Hur kommunicerar vi med aktörer som har ett tidsperspektiv på fem, tio, tjugo år? Är potentialen att lagra in kol i jordbruksmark verkligen så stor? Hur hanterar vi marknadskrafterna när kolinlagring börjar bli en tjänst som går att sälja? Skillnader i beräkningssätt och utfallet av tolkningar av forskningsresultat kan ge klirr i kassan för den ena och inget för den andra.

Att mäta kolhalten i mark är en bra markör för hur väl jorden mår. Satsningar på markvård är därför en viktig del av arbetet med både livsmedelsstrategin och miljömålen.

På global nivå

Kort är budskapet från forskarna på global nivå att visst, det finns en liten potential att bidra till klimatarbetet genom att lagra in mer kol i mark men störst betydelse skulle det få för livsmedelsförsörjningen. Att öka halten kol globalt skulle innebära att miljoner hektar utarmad åker- och betesmark åter skulle kunna användas för livsmedelsproduktion.

Ur ett svenskt perspektiv

Ur ett svenskt perspektiv blir diskussionen lite annorlunda. Våra svenska jordar är relativt unga eftersom de kom till under istiden och har därför inte hunnit brukas i samma utsträckning som i den isfria södern. Dessutom innebär vårt kallare klimat att kolet inte omsätts på samma sätt. Det innebär att både kolhalten och markens produktionsförmåga fortfarande är långt över världsgenomsnittet.

Vårt uppdrag

Jordbruksverket och Skogsstyrelsen har haft i uppdrag av regeringen att analysera åtgärder inom jord- och skogsbruket som kan öka kolinlagringen i syfte att bidra till att vi når det nationella klimatmålet.

Det är viktigt att behålla det kol som redan är inlagrat genom att exempelvis undvika onödig exploatering av mark. Utifrån ett klimatpolitiskt perspektiv är dock potentialen i jordbrukslandskapet för ytterligare kolinlagring liten i förhållande till behoven av utsläppsminskningar. Att gå från fossilt till förnybart är fortfarande den viktigaste uppgiften inom klimatarbetet.

Den stora potentialen för samhällsnytta finns i att ta in de möjliga synergierna. Inom klimatarbetet är kvantitet helt avgörande. För andra samhällsmål är det inte alltid de stora arealerna som behövs utan att rätt åtgärd görs på rätt plats. Många av åtgärderna som vi diskuterar handlar om att öka antalet träd och buskar i jordbrukslandskapet eller skapa ett bättre markliv. Det är åtgärder som på rätt ställe kan minska växtnäringsläckaget, skapa skugga för djur, öka skördarna på lång sikt, öka förutsättningarna för olika arter att överleva och förflytta sig i landskapet, skapa vindskydd eller förbättra möjligheterna till jakt och friluftsliv.

Förslag till certifiering för kolinfångning och kollagring

En annan aktuell stor grej för pedometriker är gårdagens förslag från kommissionen om ett förslag till certifiering för kolinfångning och kollagring, som du hittar här. Syftet är att skapa en sorts EU-standard för styrmedel och marknadslösningar som främjar kolinlagring. För köpare och säljare (t. ex. markägare) av kolinlagring är det viktigt att siffrorna är trovärdiga. I vår rapport till regeringen finns det fler spännande analyser än exakta siffror. Vissa försök till tydliga svar finns dock. När det gäller jordbruksmark på mineraljord är potentialen i Sverige enligt myndigheternas analys, varken mer eller mindre, och utifrån våra beräkningsmetoder: 0,78!

Om du vill veta hur vi kom fram till det svaret – Läs vidare i rapporten som du hittar här.

/Tobias Markensten som jobbar på miljöanalysenheten med utredningar inom klimatområdet.