Kategoriarkiv: livsmedelsförsörjning

Hur går det för Jordbruksverkets uppdrag i livsmedelsstrategin?

Lämna ett svar

Livsmedelsstrategin syftar till en ökad och hållbar produktion av mat i Sverige. För Jordbruksverket är strategin central. Vi har integrerat den i vår verksamhet och den styr vårt arbete på många olika sätt.

Ett exempel är att den var vägledande när vi lämnade förslag till den strategiska planen för genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) för åren 2023-2027. För att nå målen i livsmedelsstrategin har regeringen även lämnat uppdrag till oss i strategins handlingsplaner.

Jordbruksverket ansvarar för ett tiotal uppdrag och medverkar i ytterligare några som andra myndigheter ansvarar för. Flera av uppdragen har nu pågått några år och vi börjar se allt fler resultat.

Livsmedelsstrategin ska bidra till en ökad och hållbar produktion av mat som kan leda till fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet och ge konsumenter bättre förutsättningar att göra medvetna val. Foto: Jesper Anhede.

Ett axplock av våra uppdrag och deras resultat

Uppdraget att säkra tillgången till växtskyddsmedel för mindre användningsområden bidrar till att säkra tillgången till växtskyddsmedel i grödor som odlas i liten omfattning, till exempel i yrkesmässig odling av grönsaker. Här behövs det att staten bidrar eftersom företagen som marknadsför växtskyddsmedel för dessa mindre användningsområden oftast väljer att inte bekosta den försöksverksamhet som krävs för att preparaten ska kunna godkännas för användning i Sverige.

I våra uppdrag inom vildsvinspaketet har vi sett att efterfrågan på vildsvinskött ökar, inte minst i den offentliga sektorn. Genom vidareutveckling av smittsäkrad besättning gris minskar vi även risken för att smitta hos vildsvin ska föras över till grisuppfödningen.

Rapporten, där vi följer upp och utvärderar livsmedelsstrategin, har använts bland annat i Miljömålsrådets syntesarbete och i Mistra Food Futures. Enligt halvtidsutvärderingen av nationella forskningsprogrammet för livsmedel bör hänsyn tas till rapportens resultat när den strategiska forskningsagendan revideras.

I tre kommande blogginlägg kommer några av mina kollegor att fördjupa sig i uppdragen om växtskyddsrådet, kompetenscentrum för hantering av vatten i jordbruket och att utveckla arbetet med exportgodkännanden för svenska livsmedel och jordbruksvaror.

Till dess kan du läsa en samlad rapport om status i alla våra uppdrag inom livsmedelsstrategin på vår webbplats. Rapporten är årligen återkommande och har skickats in till Tillväxtverket som har det nationella och regionala samordningsansvaret för livsmedelsstrategin.

//Andreas Davelid, handelspolitisk utredare

Varför hamnade 400 miljoner ägg aldrig på frukostbordet?

Lämna ett svar

15 miljoner portioner med kött blev aldrig serverade och 400 miljoner svenska ägg nådde aldrig slutkonsumenten. Varför?

Anledningen är utbrotten av fågelinfluensa och salmonella i gris-, nöt och fågelbesättningar i Sverige. Hur allvarligt är hotet från olika smittor för vår livsmedelsproduktion? Den frågan och många fler ställer programledaren Jesper Nietsche till gästerna Katharina Gielen, smittskyddschef på Jordbruksverket, Karl Ståhl, statsepizootolog på Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), och Mattias Espert, lantbrukare och ordförande för Sveriges Grisföretagare, i det tredje avsnittet av podcasten Upp på bordet.

Lyssna på poddavsnittet på Jordbruksverkets webbplats (där finns även transkribering), via Spotify eller Soundcloud här:

//Claes Larsson, samordnare för poddgänget på Jordbruksverket

Svenskt jordbruk inleder stabilt 2023 men färre väntas investera på sikt

Lämna ett svar
Svensk produktion är fortsatt stabil och det har hittills inte skett några stora produktionsminskningar till följd av det oroliga marknadsläget. Foto: Michael Erhardsson

Läget i världen är fortsatt oroligt med stora prisrörelser till följd av det försämrade säkerhetsläget och effekterna av en global lågkonjunktur. Priserna för både jordbrukets produkter och de insatsvaror som jordbrukarna använder, exempelvis drivmedel, foder och gödning, visar tendenser att falla. Det gäller både globalt och i Sverige.

Stabil produktion i Sverige
Den tidigare oron för att det ska uppstå brist på gödning och andra insatsvaror verkar ha minskat. Svensk produktion är fortsatt stabil och det har hittills inte skett några stora produktionsminskningar till följd av det oroliga marknadsläget. Jordbruksverkets beräkningar visar att lönsamheten i svenskt jordbruk 2022 inte försämrades jämfört med 2021.

Oro på marknaden ger ökad risk för jordbrukarna
Det osäkra läget gör dock jordbrukarna känsligare än normalt för negativa signaler som till exempel fallande produktpriser, dyrare insatsvaror och högre räntor. Det skulle kunna leda till att produktionen minskar.

Litet intresse för investeringar i stallbyggnader
Jordbruksverkets statistik över antalet förprövade stallplatser visar att intresset för investeringar minskat under 2022. Förprövning görs inför ny- eller ombyggnad av djurstallar i syfte att granska stallarna ur djurskyddssynpunkt. Statistiken ger en indikation på hur investeringsviljan hos företagarna ser ut.

Det kan finnas flera orsaker till det svala intresset för att investera i stallbyggnader. 2022 har präglats av stor osäkerhet på marknaden och för en långsiktig verksamhet som jordbruk brukar osäkra förhållanden dämpa investeringsviljan. En annan orsak kan vara att 2022 var sista året av budgetperioden för den gemensamma jordbrukspolitik som pågått sedan 2014. Det kan finnas företag som valt att invänta den nya budgetperioden för att få längre tid på sig att utnyttja de investeringsstöd som finns för ny- och ombyggnation av stallar.

På sikt innebär lågt intresse för investeringar en risk att produktionen inte kan upprätthållas och det blir svårt att nå livsmedelsstrategins mål om en ökad svensk livsmedelsproduktion.

Är du intresserad av att följa vår lägesrapportering?
Under 2023 kommer Jordbruksverket att sammanställa lägesrapporter för jordbrukssektorn varje månad på uppdrag av Regeringskansliet. Detta är en sammanfattning av den första. Nästa rapport kommer redan i mitten av februari.

Du som är intresserad av att följa utvecklingen hittar våra lägesrapporter här.

// Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare

Fyra nya rapporter om livsmedelsförluster

3 svar

Undrar du hur mycket av vår livsmedelsproduktion som blir livsmedel? Tänkte du att det är nära 100 procent? Nu finns fyra nya rapporter om hur mycket av matpotatis, morötter, jordgubbar och vete som inte går vidare i livsmedelskedjan. Det handlar om livsmedelsförluster, när grödor blir kvar på fälten, blir foder eller avfall som biogas och kompost.

Rapporterna har tagits fram inom regeringsuppdrag för minskat matsvinn som sker tillsammans med Livsmedelsverket och Naturvårdsverket. Det är ett av flera regeringsuppdrag inom livsmedelsstrategin. I oktober kom de två första rapporterna om kött och mjölk som du kan läsa om i ett tidigare blogginlägg.

Forskare på Sveriges lantbruksuniversitet har gjort undersökningarna och skrivit rapporterna i samråd med oss och efter inspel från de många referensgrupper som vi haft med branschorganisationer och de andra myndigheterna. Vi har verkligen vridit och vänt på begrepp, metoder och tillvägagångssätt.

Resultaten i rapporten bygger på undersökningar med olika representation och metoder. Flera undersökningar täcker stora delar av produktionen medan fältstudierna är mer begränsade. Det tar ju tid och kraft att gräva i fält efter morötter och potatis, eller att räkna jordgubbar som blir kvar efter skörd. Forskare har dock studerat orsaker till bortsorteringen av morötter hos företag som representerar 74 procent av morotsproduktionen och sorteringsdata kommer från nästan 90 procent av produktionen!

Foto: Rebecca Thörning

Resultaten visar att det är betydande mängder av dessa produkter som inte lämnar gårdar och packerier. Mycket går att förebygga genom ökad kunskap, rådgivning, forskning. En viktig förutsättning för att kunna minska livsmedelsförlusterna är också att odlare är lönsamma och har råd att investera i teknik och metoder som minskar förluster. Det kan handla om prognosverktyg, dränering, bevattning, ny teknik för att övervaka kvaliteten, lagra och skörda.  

Men förlusterna handlar också om fel storlek på morötter eller missfärgat skal – på potatis som ändå ska skalas? Detta styrs av kvalitetskrav. Köpare måste följa handelsnormer, men hur handelsnormerna används och vilka egna krav som sen läggs på påverkar mängden som sorteras bort. Klass 2 i handelsnormerna skulle kunna användas mer, men då behöver det bli en affärsmodell som gör det ekonomiskt hållbart även för odlarna. Livsmedelsverket har inom regeringsuppdraget genomfört en konsumentundersökning som visar att många konsumenter kan tänka sig att köpa potatis, grönsaker och frukt som har någon liten fläck eller defekter i skal och form.

Källa: Livsmedelsverket

Men det som sedan ändå inte kan säljas färskt till butik borde väl kunna förädlas för att ingå i livsmedelsprodukter? Här behövs också satsningar, produktutveckling och innovationer.

Fler behöver helt enkelt göra mer, både producenter, aktörer i senare led i kedjan, forskare, organisationer men också vi myndigheter kan se vad vi har möjlighet att påverka. Det säger ju den nationella handlingsplanen för minskat matsvinn där mätningar och åtgärder har stort fokus. För vi vill att kunskaperna från rapporterna ska leda till att mer ska bli mat. I linje med etappmålet och SDG 12.3 i Agenda 2030.

Idag när ökade kostnader för växtnäring, el, drivmedel gör maten dyrare kanske det blir mer självklart att inte sortera bort och kasta mat? Som producent blir anledningen ännu större att optimera produktionen när allting kostar mer. Så det har ett ekonomiskt värde att jobba med detta, även för klimatet och för livsmedelsförsörjningen.  

/Karin Lindow, projektledare för uppföljning av livsmedelsförluster

Här hittar du rapporterna:

Livsmedelsförluster vid produktion av kvarnvete, rapport 2023:1

Livsmedelsförluster av potatis vid odling, skörd, lagring och packeri, rapport 2023:2

Livsmedelsförluster vid produktion av jordgubbar, rapport 2023:3

Livsmedelsförluster vid produktion av morötter, rapport 2023:4

Svensk ost på pizzan – en del av det civila försvaret

Lämna ett svar

Vi svenskar äter tillsammans 14 miljoner kilo pizzaost per år, och merparten av den är importerad. Till varje kilo ost behövs det omkring 10 liter mjölk, så det är stora mängder mjölk det handlar om. Foto: Landsbygdsnätverket

Kan vi som konsumenter göra något för att bidra till en stärkt livsmedelsförsörjning? Ja det kan vi! Restaurangmaten, och mer specifikt den pizza som de flesta av oss köper då och då, kan vara en viktig pusselbit i arbetet med att stärka vår livsmedelsberedskap. Genom att fråga efter svensk ost när vi köper pizza kan vi bidra till något gott, i mångdubbel bemärkelse. Med hjälp av svensk ost på pizzan vill vi uppmärksamma värdet av svenska råvaror och i förlängningen bidra till en stärkt försörjningsförmåga för livsmedel.

Varifrån kommer pizzaosten som vi äter?
Vi svenskar äter tillsammans 14 miljoner kilo pizzaost per år, och merparten av den är importerad. Till varje kilo ost behövs det omkring 10 liter mjölk, så det är stora mängder mjölk det handlar om – det skulle behövas ytterligare cirka 10 000 kor för att producera pizzaosten vi äter om all ost skulle vara svensk. Men att ställa om och utöka mjölkproduktionen är inte något som låter sig göras i en handvändning, och absolut inte när man befinner sig i en krissituation. Vi behöver bygga upp och stärka den svenska produktionen nu, så vi är rustade när vi står inför en kris eller ett krig. I en marknadsekonomi spelar efterfrågan en viktig roll, och det är där vi som konsumenter kommer in. Genom att fråga efter svenska råvaror även när vi går på restaurang – i matbutiken köper vi oftare svenska råvaror och produkter – kan vi påverka restaurangernas inköp.

Livsmedelsstrategin innehåller mål om en konkurrenskraftig livsmedelskedja där livsmedelsproduktionen ökar samtidigt som nationella miljömål nås. Det finns också mål om att sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska. Strategin ska bidra till stärkt livsmedelsförsörjning. På senare tid har livsmedelsförsörjningen även uppmärksammats i samband med samhällets beredskap och uppbyggnaden av det civila försvaret.

Målet för det civila försvaret omfattar förmågan att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och upprätthålla en nödvändig försörjning av bland annat livsmedel. Medvetenheten i samhället om vikten av tillgång på inhemsk matproduktion har ökat, både med anledning av coronapandemin och kriget i Ukraina.

Nu laddar vi inför pizzadagen
Genom kampanjen #SvenskOstPåPizzan, som Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp Svenska råvaror i privata restauranger genomför tillsammans med bland annat mejerier, grossister och pizzerior, uppmärksammas vikten av svensk produktion och i det här fallet svensk ost. Självklart är andra råvaror som skinka, lök och mjöl också viktiga, men den här gången är det osten som är i fokus. Siktet är inställt på internationella pizzadagen på nyårsdagen, när många har för vana att ge sig ut och köpa pizza. Flera korta filmer som ska användas för att sprida budskapet har tagits fram och det finns kunskapsartiklar och annan information samlat på kampanjsidan Svensk ost på pizzan – Landsbygdsnätverket

Du kan göra en insats
Sprid filmerna eller dela med dig av en bild på din pizza och berätta varför du väljer svensk ost på pizzan. Använd hashtagen #SvenskOstPåPizzan och haka på kampanjen!
Vi hoppas att kampanjen gör avtryck och lyckas lyfta vikten av svenska råvaror och en svensk livsmedelsproduktion. Just nu har vi fokus på internationella pizzadagen, men förhoppningen är att många vill hjälpa till att sprida budskapet och jobba vidare med frågan även efter nyårsdagen. Och vinsterna är många. Förutom en god smakupplevelse skulle en högre andel inhemskt producerad pizzaost medföra positiva effekter för miljön, djurvälfärden, jobben och en levande landsbygd. Och som sagt, en stärkt livsmedelsberedskap som är en mycket viktig del av det civila försvaret. Det är inga småsaker precis.

/Anna Hedberg, Eva Sundberg och Julia Löf i Landsbygdsnätverkets kansli

Får vi mindre svensk mat på bordet när lantbrukarens kostnader ökar?

Lämna ett svar

Kriget i Ukraina har lett till stora störningar i handeln. Det är brist på vissa varor och priserna stiger kraftigt. Hur påverkar omvärlden våra svenska lantbrukare och den svenska livsmedelsproduktionen? Vilka utmaningar står lantbrukarkåren inför 2023?

I det andra avsnittet av Jordbruksverkets podcast Upp på bordet lyfter programledaren Jessica Hagård det ekonomiska läge som Sveriges lantbrukare står inför nästa år tillsammans med lantbrukaren Marcus Henrysson från Eksjö, Bengt Johnsson från vår konkurrenskraftsgrupp och Louise Darius från Hushållningssällskapet.

Lyssna på poddavsnittet på Jordbruksverkets webbplats (där finns även transkribering), via Spotify eller Soundcloud här:

//Claes Larsson, samordnare för poddgänget på Jordbruksverket

Prognos för jordbruket fram till 2032

Lämna ett svar
För första gången väntas mjölkproduktionen i EU minska. Det beror på att antalet mjölkkor blir färre trots att avkastningen stiger. Fotograf: Jenny Lindberg

EU-kommissionens Outlook-rapport för 2022-2032 visar hur produktion, konsumtion, jordbrukets lönsamhet och miljöpåverkan utvecklas tio år framåt. Årets prognos har gjorts i en tid som kännetecknas av stor osäkerhet. Återhämtningen efter pandemin hade inte mer än påbörjats när Rysslands invasion av Ukraina startade. Det osäkra läget har tagit sig i uttryck i bl.a. kraftigt höjda priser särskilt för energi.

Vegetabilieproduktion
Avkastningen i växtodlingen väntas inte öka lika snabbt som tidigare beroende på bl.a. förändrat klimat, minskad insats av produktionsmedel och en övergång till odlingssystem där hög avkastning inte prioriteras. För att vända utvecklingen krävs ökade satsningar på innovationer och investeringar.

Bland enskilda grödor väntas odlingen av proteingrödor att öka. Bedömningen är att EU behåller en stark ställning på exportmarknaden för vete och korn men kommer att vara nettoimportörer av majs, ris och oljeväxter. På grund av minskad animalieproduktionen sjunker efterfrågan på foder.

Animalieproduktion
För första gången sedan EU-kommissionen började göra prognoser på medellång sikt väntas mjölkproduktionen i EU minska. Det beror på att antalet mjölkkor blir färre trots att avkastningen stiger. Den positiva utvecklingen för EU:s export av mejeriprodukter bedöms också avta under prognosperioden. Prognosen visar att konsumtionen av kött, särskilt nöt- och griskött minskar ytterligare. EU beräknas förbli nettoexportör av de flesta animalieprodukter.

Jordbrukets inkomster
Intäkterna för jordbrukarna beräknas bli stabila medan höga kostnader för produktionsmedel stimulerar till effektiviseringar. Även insatsen av arbetskraft väntas minska. Totalt innebär det att jordbrukets inkomster ökar med drygt en procent per år för perioden fram till 2032.

Konkurrenskraftsgruppens reflektioner
Jämfört med tidigare prognoser ligger huvuddragen i utvecklingen kvar även i årets prognos. Avtagande produktivitet har varit en realitet under åtminstone det senaste årtiondet liksom den nedåtgående konsumtionen av kött. Det som är anmärkningsvärt i årets prognos är att odlingen av proteingrödor inom EU väntas öka. Det kan bero på ökat intresse för att hitta alternativ till animaliskt protein. I tider med höga kostnader för produktionsmedel och skärpta krav inom CAP för en varierande växtföljd gynnas också proteingrödor. Den svaga ekonomiska utvecklingen i världen påverkar efterfrågan på dyra livsmedel, det kan vara en orsak till att EU:s export av mejeriprodukter väntas få en sämre utveckling än  tidigare. Trots de utmaningar som jordbruket i EU står inför finns en potential att göra kostnadsinbesparingar vilket enligt prognosen ger en positiv lönsamhetsutveckling för den kommande tioårsperioden.

Hela rapporten finnas att läsa på Medium-term (europa.eu)

/Bengt Johnsson, Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp

Pedometri (och kolinlagring) är hetare än någonsin

Lämna ett svar

Vetenskapen om att mäta markrelaterade egenskaper heter pedometri. Termen kommer från pedos (som betyder jord) och metron (mäta). Termen myntades dock inte på antiken, utan år 1994 för att vara exakt, men det är en annan historia.

Foto: Håkan Alfredsson. Kolinlagringen under jord påverkas av mängden biomassa ovan jord. En ökad skörd är därför ett exempel på en åtgärd som kan öka kolinlagringen i mark.

De flesta tror att pedos har något med barn att göra, till exempel pediatriker och många andra ord som börjar på ped-, men det är alltså enbart en felstavning. Egentligen är det korrekta gammelgrekiska ordet för barn paidos. Språket är ett tungt skepp att vända. Få pediatriker känner nog för att byta ut sin skylt.

I alla fall, markintresserade forskare har i princip fått arbeta ostört sedan antiken. Det är också ett skrå som ibland jobbar med svindlande tidsperspektiv. Det kan ta tusen år att skapa en till två centimeter matjord.

Nu är läget, tack vare klimatfrågans fokus på kol, ett annat. Idag fylls internationella konferenser inom området med frågeställningar som hur ska forskare hantera det ökade intresset från policymakers? Hur kommunicerar vi med aktörer som har ett tidsperspektiv på fem, tio, tjugo år? Är potentialen att lagra in kol i jordbruksmark verkligen så stor? Hur hanterar vi marknadskrafterna när kolinlagring börjar bli en tjänst som går att sälja? Skillnader i beräkningssätt och utfallet av tolkningar av forskningsresultat kan ge klirr i kassan för den ena och inget för den andra.

Att mäta kolhalten i mark är en bra markör för hur väl jorden mår. Satsningar på markvård är därför en viktig del av arbetet med både livsmedelsstrategin och miljömålen.

På global nivå

Kort är budskapet från forskarna på global nivå att visst, det finns en liten potential att bidra till klimatarbetet genom att lagra in mer kol i mark men störst betydelse skulle det få för livsmedelsförsörjningen. Att öka halten kol globalt skulle innebära att miljoner hektar utarmad åker- och betesmark åter skulle kunna användas för livsmedelsproduktion.

Ur ett svenskt perspektiv

Ur ett svenskt perspektiv blir diskussionen lite annorlunda. Våra svenska jordar är relativt unga eftersom de kom till under istiden och har därför inte hunnit brukas i samma utsträckning som i den isfria södern. Dessutom innebär vårt kallare klimat att kolet inte omsätts på samma sätt. Det innebär att både kolhalten och markens produktionsförmåga fortfarande är långt över världsgenomsnittet.

Vårt uppdrag

Jordbruksverket och Skogsstyrelsen har haft i uppdrag av regeringen att analysera åtgärder inom jord- och skogsbruket som kan öka kolinlagringen i syfte att bidra till att vi når det nationella klimatmålet.

Det är viktigt att behålla det kol som redan är inlagrat genom att exempelvis undvika onödig exploatering av mark. Utifrån ett klimatpolitiskt perspektiv är dock potentialen i jordbrukslandskapet för ytterligare kolinlagring liten i förhållande till behoven av utsläppsminskningar. Att gå från fossilt till förnybart är fortfarande den viktigaste uppgiften inom klimatarbetet.

Den stora potentialen för samhällsnytta finns i att ta in de möjliga synergierna. Inom klimatarbetet är kvantitet helt avgörande. För andra samhällsmål är det inte alltid de stora arealerna som behövs utan att rätt åtgärd görs på rätt plats. Många av åtgärderna som vi diskuterar handlar om att öka antalet träd och buskar i jordbrukslandskapet eller skapa ett bättre markliv. Det är åtgärder som på rätt ställe kan minska växtnäringsläckaget, skapa skugga för djur, öka skördarna på lång sikt, öka förutsättningarna för olika arter att överleva och förflytta sig i landskapet, skapa vindskydd eller förbättra möjligheterna till jakt och friluftsliv.

Förslag till certifiering för kolinfångning och kollagring

En annan aktuell stor grej för pedometriker är gårdagens förslag från kommissionen om ett förslag till certifiering för kolinfångning och kollagring, som du hittar här. Syftet är att skapa en sorts EU-standard för styrmedel och marknadslösningar som främjar kolinlagring. För köpare och säljare (t. ex. markägare) av kolinlagring är det viktigt att siffrorna är trovärdiga. I vår rapport till regeringen finns det fler spännande analyser än exakta siffror. Vissa försök till tydliga svar finns dock. När det gäller jordbruksmark på mineraljord är potentialen i Sverige enligt myndigheternas analys, varken mer eller mindre, och utifrån våra beräkningsmetoder: 0,78!

Om du vill veta hur vi kom fram till det svaret – Läs vidare i rapporten som du hittar här.

/Tobias Markensten som jobbar på miljöanalysenheten med utredningar inom klimatområdet.

Svenskt lantbruk har klarat årets utmaningar väl men står inför ett osäkert läge 2023

Lämna ett svar

Ryssland blockerade under några dagar leveranser från Ukraina vilket ledde till kraftiga prishöjningar. Nu finns ett nytt avtal på plats som gäller under fyra månader. Foto: Pixabay

Läget på marknaderna för jordbruksprodukter är fortsatt oroligt med stora prisreaktioner när ny information blir tillgänglig. De fortsatta striderna i Ukraina gör att exporten från detta område är osäker vilket driver priserna uppåt. En tilltagande lågkonjunktur i världen med risk för minskad efterfrågan drar priserna i motsatt riktning.

Produktion och priser globalt 2022
Avtalen mellan Ukraina, Ryssland, Turkiet och FN om att öppna för säkra leveranser av spannmål och gödning från Svartahavsområdet har sedan i augusti 2022 möjliggjort för export. Inför att den första avtalsperioden skulle löpa ut i mitten av november rådde stor osäkerhet om det skulle komma till stånd en förlängning. Ryssland blockerade under några dagar leveranser från Ukraina vilket ledde till kraftiga prishöjningar. Nu finns ett nytt avtal på plats som gäller under fyra månader. Det har gjort att spannmålspriserna åter fallit tillbaka. Särskilt Ryssland beräknas ha stora mängder spannmål som kommer att exporteras.

På södra halvklotet är skörden på väg att bärgas. I Sydamerika har torr väderlek påverkat avkastningen negativt medan det varit mer nederbörd än normalt i Australien.

Lågkonjunktur leder normalt till minskad efterfrågan, det drabbar särskilt dyrare livsmedelsprodukter. Priserna på den internationella auktionen för mejeriprodukter, Global Dairy Trade, har sjunkit med 30 procent sedan toppen i mars 2022.

Handelsgödsel 2022
Priserna på jordbrukets insatsvaror påverkas också av den globala utvecklingen. Priset på handelsgödsel är starkt kopplat till energipriset. Höga energipriser och bortfall av import av handelsgödsel från Ryssland och Belarus har drivit upp handelsgödselpriserna till rekordnivåer. De höga priserna ledde till att en stor del av tillverkningen av handelsgödsel i Europa stängdes ner under hösten. Under de senaste månaderna har import av handelsgödsel från alternativa exportländer kommit igång samtidigt som priserna på naturgas gått ner. Priserna på handelsgödsel har därför fallit tillbaka. Det kan dock fortfarande finnas oro för att det inte finns tillräckligt stor produktionskapacitet för att hinna ta igen det bortfall som uppstod under hösten. Skulle energipriserna öka till följd av exempelvis en kall vinter är risken stor att priserna på handelsgödsel stiger på nytt.

I Sverige är produktionen av jordbruksvaror fortsatt stabil. Höstsådden av spannmål och oljeväxter beräknas ha skett i normal omfattning. Foto: Pixabay

Produktion och priser i Sverige hösten 2022
I Sverige är produktionen av jordbruksvaror fortsatt stabil. Höstsådden av spannmål och oljeväxter beräknas ha skett i normal omfattning även om torka i samband med sådd kan ha påverkat oljeväxternas utveckling på ett negativt sätt. Produktionen av animalier har också varit i stort sett oförändrad jämfört med närmast föregående år.

Priserna till jordbrukarna i Sverige har stigit för i synnerhet mjölk. För kött har däremot prisuppgången stannat av och för nötkött har ett av de ledande slakterierna sänkt priset på grund av att efterfrågan på ädla styckningsdetaljer minskat.

Lönsamheten i svenskt jordbruk 2022
Konsultföretaget Ludvig & Co har med ledning av bokföringsmaterial från ett urval av sina kunder gjort en prognos för lönsamheten under 2022. Undersökningen visar att lönsamheten förbättras inom växtodling, mjölk och gris, däremot väntas lönsamheten försämras för producenter med nötköttsproduktion. Ludvig & Co konstaterar dock att skillnaderna mellan enskilda företag är större än normalt beroende på till vilka priser produktionsmedel köpts in och till vilka priser som produkterna kunnat säljas.

Utsikter inför 2023
Inför 2023 är utvecklingen svårbedömd på grund av det osäkra läget. Det finns faktorer som talar för fortsatt höga priser på jordbruksprodukter och produktionsmedel och det finns faktorer som pekar i motsatt riktning. Det osäkra läget för export från Östeuropa driver priserna uppåt medan oro för lågkonjunktur drar priserna neråt.  Eftersom prisnivån i utgångsläget är hög leder det till att fallhöjden är stor vilket betyder en större risk än normalt.

/Bengt Johnsson, Konkurrenskraftsgruppen

 Måste vi leva på morotskaka om det blir kris?

Lämna ett svar

Den frågan, och många fler, ställer programledaren Jesper Nietsche till vår generaldirektör Christina Nordin och vår tidigare beredskapschef Catrin Molander i premiäravsnittet av Jordbruksverkets podcast Upp på bordet.

I vår podcast fokuserar vi på svensk livsmedelsförsörjning ur ett beredskapsperspektiv. I första avsnittet av Upp på bordet ställs Sveriges matproduktion på sin spets. Häng med!

Lyssna på podden på vår webbplats (där finns även transkribering) eller via Soundcloud:

//Claes Larsson, samordnare för poddgänget på Jordbruksverket