Kategoriarkiv: livsmedelsförsörjning

Pedometri (och kolinlagring) är hetare än någonsin

Vetenskapen om att mäta markrelaterade egenskaper heter pedometri. Termen kommer från pedos (som betyder jord) och metron (mäta). Termen myntades dock inte på antiken, utan år 1994 för att vara exakt, men det är en annan historia.

Foto: Håkan Alfredsson. Kolinlagringen under jord påverkas av mängden biomassa ovan jord. En ökad skörd är därför ett exempel på en åtgärd som kan öka kolinlagringen i mark.

De flesta tror att pedos har något med barn att göra, till exempel pediatriker och många andra ord som börjar på ped-, men det är alltså enbart en felstavning. Egentligen är det korrekta gammelgrekiska ordet för barn paidos. Språket är ett tungt skepp att vända. Få pediatriker känner nog för att byta ut sin skylt.

I alla fall, markintresserade forskare har i princip fått arbeta ostört sedan antiken. Det är också ett skrå som ibland jobbar med svindlande tidsperspektiv. Det kan ta tusen år att skapa en till två centimeter matjord.

Nu är läget, tack vare klimatfrågans fokus på kol, ett annat. Idag fylls internationella konferenser inom området med frågeställningar som hur ska forskare hantera det ökade intresset från policymakers? Hur kommunicerar vi med aktörer som har ett tidsperspektiv på fem, tio, tjugo år? Är potentialen att lagra in kol i jordbruksmark verkligen så stor? Hur hanterar vi marknadskrafterna när kolinlagring börjar bli en tjänst som går att sälja? Skillnader i beräkningssätt och utfallet av tolkningar av forskningsresultat kan ge klirr i kassan för den ena och inget för den andra.

Att mäta kolhalten i mark är en bra markör för hur väl jorden mår. Satsningar på markvård är därför en viktig del av arbetet med både livsmedelsstrategin och miljömålen.

På global nivå

Kort är budskapet från forskarna på global nivå att visst, det finns en liten potential att bidra till klimatarbetet genom att lagra in mer kol i mark men störst betydelse skulle det få för livsmedelsförsörjningen. Att öka halten kol globalt skulle innebära att miljoner hektar utarmad åker- och betesmark åter skulle kunna användas för livsmedelsproduktion.

Ur ett svenskt perspektiv

Ur ett svenskt perspektiv blir diskussionen lite annorlunda. Våra svenska jordar är relativt unga eftersom de kom till under istiden och har därför inte hunnit brukas i samma utsträckning som i den isfria södern. Dessutom innebär vårt kallare klimat att kolet inte omsätts på samma sätt. Det innebär att både kolhalten och markens produktionsförmåga fortfarande är långt över världsgenomsnittet.

Vårt uppdrag

Jordbruksverket och Skogsstyrelsen har haft i uppdrag av regeringen att analysera åtgärder inom jord- och skogsbruket som kan öka kolinlagringen i syfte att bidra till att vi når det nationella klimatmålet.

Det är viktigt att behålla det kol som redan är inlagrat genom att exempelvis undvika onödig exploatering av mark. Utifrån ett klimatpolitiskt perspektiv är dock potentialen i jordbrukslandskapet för ytterligare kolinlagring liten i förhållande till behoven av utsläppsminskningar. Att gå från fossilt till förnybart är fortfarande den viktigaste uppgiften inom klimatarbetet.

Den stora potentialen för samhällsnytta finns i att ta in de möjliga synergierna. Inom klimatarbetet är kvantitet helt avgörande. För andra samhällsmål är det inte alltid de stora arealerna som behövs utan att rätt åtgärd görs på rätt plats. Många av åtgärderna som vi diskuterar handlar om att öka antalet träd och buskar i jordbrukslandskapet eller skapa ett bättre markliv. Det är åtgärder som på rätt ställe kan minska växtnäringsläckaget, skapa skugga för djur, öka skördarna på lång sikt, öka förutsättningarna för olika arter att överleva och förflytta sig i landskapet, skapa vindskydd eller förbättra möjligheterna till jakt och friluftsliv.

Förslag till certifiering för kolinfångning och kollagring

En annan aktuell stor grej för pedometriker är gårdagens förslag från kommissionen om ett förslag till certifiering för kolinfångning och kollagring, som du hittar här. Syftet är att skapa en sorts EU-standard för styrmedel och marknadslösningar som främjar kolinlagring. För köpare och säljare (t. ex. markägare) av kolinlagring är det viktigt att siffrorna är trovärdiga. I vår rapport till regeringen finns det fler spännande analyser än exakta siffror. Vissa försök till tydliga svar finns dock. När det gäller jordbruksmark på mineraljord är potentialen i Sverige enligt myndigheternas analys, varken mer eller mindre, och utifrån våra beräkningsmetoder: 0,78!

Om du vill veta hur vi kom fram till det svaret – Läs vidare i rapporten som du hittar här.

/Tobias Markensten som jobbar på miljöanalysenheten med utredningar inom klimatområdet.

Svenskt lantbruk har klarat årets utmaningar väl men står inför ett osäkert läge 2023

Ryssland blockerade under några dagar leveranser från Ukraina vilket ledde till kraftiga prishöjningar. Nu finns ett nytt avtal på plats som gäller under fyra månader. Foto: Pixabay

Läget på marknaderna för jordbruksprodukter är fortsatt oroligt med stora prisreaktioner när ny information blir tillgänglig. De fortsatta striderna i Ukraina gör att exporten från detta område är osäker vilket driver priserna uppåt. En tilltagande lågkonjunktur i världen med risk för minskad efterfrågan drar priserna i motsatt riktning.

Produktion och priser globalt 2022
Avtalen mellan Ukraina, Ryssland, Turkiet och FN om att öppna för säkra leveranser av spannmål och gödning från Svartahavsområdet har sedan i augusti 2022 möjliggjort för export. Inför att den första avtalsperioden skulle löpa ut i mitten av november rådde stor osäkerhet om det skulle komma till stånd en förlängning. Ryssland blockerade under några dagar leveranser från Ukraina vilket ledde till kraftiga prishöjningar. Nu finns ett nytt avtal på plats som gäller under fyra månader. Det har gjort att spannmålspriserna åter fallit tillbaka. Särskilt Ryssland beräknas ha stora mängder spannmål som kommer att exporteras.

På södra halvklotet är skörden på väg att bärgas. I Sydamerika har torr väderlek påverkat avkastningen negativt medan det varit mer nederbörd än normalt i Australien.

Lågkonjunktur leder normalt till minskad efterfrågan, det drabbar särskilt dyrare livsmedelsprodukter. Priserna på den internationella auktionen för mejeriprodukter, Global Dairy Trade, har sjunkit med 30 procent sedan toppen i mars 2022.

Handelsgödsel 2022
Priserna på jordbrukets insatsvaror påverkas också av den globala utvecklingen. Priset på handelsgödsel är starkt kopplat till energipriset. Höga energipriser och bortfall av import av handelsgödsel från Ryssland och Belarus har drivit upp handelsgödselpriserna till rekordnivåer. De höga priserna ledde till att en stor del av tillverkningen av handelsgödsel i Europa stängdes ner under hösten. Under de senaste månaderna har import av handelsgödsel från alternativa exportländer kommit igång samtidigt som priserna på naturgas gått ner. Priserna på handelsgödsel har därför fallit tillbaka. Det kan dock fortfarande finnas oro för att det inte finns tillräckligt stor produktionskapacitet för att hinna ta igen det bortfall som uppstod under hösten. Skulle energipriserna öka till följd av exempelvis en kall vinter är risken stor att priserna på handelsgödsel stiger på nytt.

I Sverige är produktionen av jordbruksvaror fortsatt stabil. Höstsådden av spannmål och oljeväxter beräknas ha skett i normal omfattning. Foto: Pixabay

Produktion och priser i Sverige hösten 2022
I Sverige är produktionen av jordbruksvaror fortsatt stabil. Höstsådden av spannmål och oljeväxter beräknas ha skett i normal omfattning även om torka i samband med sådd kan ha påverkat oljeväxternas utveckling på ett negativt sätt. Produktionen av animalier har också varit i stort sett oförändrad jämfört med närmast föregående år.

Priserna till jordbrukarna i Sverige har stigit för i synnerhet mjölk. För kött har däremot prisuppgången stannat av och för nötkött har ett av de ledande slakterierna sänkt priset på grund av att efterfrågan på ädla styckningsdetaljer minskat.

Lönsamheten i svenskt jordbruk 2022
Konsultföretaget Ludvig & Co har med ledning av bokföringsmaterial från ett urval av sina kunder gjort en prognos för lönsamheten under 2022. Undersökningen visar att lönsamheten förbättras inom växtodling, mjölk och gris, däremot väntas lönsamheten försämras för producenter med nötköttsproduktion. Ludvig & Co konstaterar dock att skillnaderna mellan enskilda företag är större än normalt beroende på till vilka priser produktionsmedel köpts in och till vilka priser som produkterna kunnat säljas.

Utsikter inför 2023
Inför 2023 är utvecklingen svårbedömd på grund av det osäkra läget. Det finns faktorer som talar för fortsatt höga priser på jordbruksprodukter och produktionsmedel och det finns faktorer som pekar i motsatt riktning. Det osäkra läget för export från Östeuropa driver priserna uppåt medan oro för lågkonjunktur drar priserna neråt.  Eftersom prisnivån i utgångsläget är hög leder det till att fallhöjden är stor vilket betyder en större risk än normalt.

/Bengt Johnsson, Konkurrenskraftsgruppen

 Måste vi leva på morotskaka om det blir kris?

Den frågan, och många fler, ställer programledaren Jesper Nietsche till vår generaldirektör Christina Nordin och vår tidigare beredskapschef Catrin Molander i premiäravsnittet av Jordbruksverkets podcast Upp på bordet.

I vår podcast fokuserar vi på svensk livsmedelsförsörjning ur ett beredskapsperspektiv. I första avsnittet av Upp på bordet ställs Sveriges matproduktion på sin spets. Häng med!

Lyssna på podden på vår webbplats (där finns även transkribering) eller via Soundcloud:

//Claes Larsson, samordnare för poddgänget på Jordbruksverket

Mer ska bli mat – två nya rapporter om förluster av kött, mjölk och biprodukter

Nu har vi räknat på vad det innebär att en del grisar och nötkreatur inte kommer till slakt och att all mjölk inte kan tas tillvara som livsmedel – i ton kött och mjölk under 2020. Vi har också satt det i relation till klimatpåverkan och till förlorade intäkter för producenter. Ny kunskap finns också om hur biprodukterna från djuren används – alltså det som inte ingår i slaktkroppen.

Varför gör vi nu detta?

Jo, för att ökad kunskap om förluster kan leda till förbättringar så att ännu fler djur kommer till slakt, att större del av djuren går till mat och att mer mjölk kan bli livsmedel. Det gynnar både miljö och klimat, producenters lönsamhet och har betydelse för vår livsmedelsförsörjning. Jordbruksverket har också ansvar att följa upp etappmålet att livsmedelsförlusterna ska minska och mer ska bli mat.

Vad betyder då förlusterna i pengar, klimatpåverkan och matportioner?

I förlorade intäkter så innebär den totala förlusten 2020 av nötkött 500 miljoner kronor, av griskött 134 miljoner och av mjölk 40 miljoner kronor. Klimatpåverkan för nötköttsförlusterna var 290 000 ton CO2e, för grisköttet 26 000 ton CO2e och för mjölken 13 000 ton CO2e. Räknar jag om det i matportioner så blir det 65 miljoner 100 gramsportioner med nötkött, 35 miljoner 100 gramsportioner med griskött och 55 miljoner mjölkglas. För beräkningen så använde jag tumregeln att hälften av den slaktade vikten hamnar på tallriken och för mjölken att all mjölk istället hade konsumerats.
Beräkningen förutsätter att förluster hade kunnat undvikas helt. Men förlusterna kan ju inte bli noll. Sjuka djur och mjölk från kor med juverinflammation kan såklart inte bli livsmedel. Det visar däremot hur viktigt det förebyggande arbetet är och att det kan vara värt att göra mer insatser för att fler djur ska komma till slakt.

Är det här något nytt?

Att arbeta för att djuren ska vara friska och välmående, det är något som producenter och deras organisationer, rådgivare och myndigheter fokuserat på sen länge. Däremot är det ganska nytt att mäta förluster redan på gården på ett samlat sätt över flera produkter och på nationell nivå. Vi har vissa studier, till exempel den om Förluster av nötkött 2012 och uppskattningar i en nordisk rapport 2016 . Det råder dock generellt brist på data över livsmedelsförluster i världen och så kallade pre-harvest/slaughter losses. Det är ett nytt område som är ganska svårt att mäta. Gränsen för mätningar kan dras på olika ställen i livsmedelskedjan och det finns olika definitioner och sätt att mäta och uppskatta. FAO anger att 14 % av maten förloras efter skörd fram till butiksledet. Det finns också andra rapporter om livsmedelsförluster som den från WWF/Tesco UK och en från McKinsey & Company.  

Vad görs och vad kan göras mer?

Producenter arbetar löpande med olika typer av förbättringar och rapporterar och följer upp sina djur. Djurvälfärd, hälsa, hållbarhet och klimatfrågorna är heta frågor för de flesta som jobbar med djurproduktion. Teknikutvecklingen har gjort att producenter till exempel kan övervaka djuren med kameror, nya material och stallsystem som säkrar djurens miljö. Slakterier försöker avsätta biprodukter så bra det går, för man tjänar oftast mest på att sälja dem till livsmedel. För de större slakterierna är exporten viktig och att exportmarknader kan bibehållas och nya öppnas har stor betydelse.

Vi föreslår en rad områden att satsa på och fler undersökningar. Mycket handlar om att stärka det arbete som redan görs inom områden som påverkar förluster. Men också att ta tillvara kunskapen från rapporterna. På gård skiljer det sig mellan olika djur i ålder, kategorier och raser. Och i slakten skiljer sig avsättningen mellan olika biprodukter och kategorier av slakterier. Något som dock är centralt för att lyckas är ekonomin hos producenter och slakterier. Producenter behöver ha råd att göra investeringar i stallmiljö, teknik och rådgivning. Och för slakterier behöver det vara lönsamt att sälja biprodukter till mat, och likaså har ekonomin stor betydelse om det ska gå att öka nödslakten eller slakt på jordbruksanläggning.


För många av dagens problem finns lösningar om vi blickar bakåt i tiden, och att ta vara på hela djuren kan vara ett sådant exempel. Förr åt vi mer innanmat, blodpudding och till exempel grisfötter.

Äta insekter, svampprotein eller helt enkelt mer av djuren? 

Kan det kan få ingå hjärta, lunga eller njure i en korv eller köttbulle? Kindkött och njurtapp är fina detaljer som de är. Varför inte blanda in leverfärs i tacofärsen? Och är inte blodpudding egentligen ganska gott? 

För mer läsning på temat så tipsar jag om Richard Tellströms blogginlägg; Inälvorna dansar nästan inte mer. Nu när matpriserna, räntorna och elpriset dansar uppåt kanske fler kan tänka sig inälvsmat och blodpudding? Och även efterfråga svensk sådan? Men att ta tillvara på blod medför kostnader och praktiska hinder för slakterierna. Ska de ta tillvara blodet behöver efterfrågan och därmed betalningen öka.

Visste du att brist på järn är den vanligaste bristen på mikronäringsämnen globalt sett? Nästan var tredje tjej i årskurs 8 och i tvåan på gymnasiet har tecken på järnbrist, det visar Riksmaten ungdom som Livsmedelsverket låtit genomföra där över 3 000 ungdomar ingår.

Tyckte du att det här var intressant?

Under hösten och vintern kommer vi att publicera rapporter om livsmedelsförluster vid produktion av potatis, morötter, jordgubbar, vete, fisk och skaldjur, på gård, packerier och i industrin.

Dags att leka med orden med förslag till fler nyord på svinniska. De första två är tagna och de andra är mina egna påhitt:

Radhusbiff =blodpudding

Slaktarbiff =njurtapp

Resursmaxa – att äta alla delar av en grönsak eller av ett djur, tänk wokad broccolistam eller blodpudding.

Anti-svinsvinn – att äta mer av hela grisen såsom kind, hjärta, lever och njure. Kan appliceras på alla djurslag.

Här hittar du rapporterna:

/Karin Lindow, livsmedelsagronom och projektledare för Nationell uppföljning av livsmedelsförluster. Ett projekt inom ramen för regeringsuppdrag för minskat matsvinn som genomförs tillsammans med Livsmedelsverket och Naturvårdsverket och i nära dialog med aktörerna. Matsvinnsuppdraget är ett uppdrag inom livsmedelsstrategin.


Satsa på smittskyddet för att värna djurhälsan, lantbruket – och maten vi äter   

Stora kostnader för staten och företagen, mängder med avlivade djur och inte minst, miljoner möjliga matportioner som aldrig blev serverade. Konsekvenserna efter fågelinfluensan och salmonella på gris 2020-2021 var stora. Kom på smittskyddskonferensen 12 oktober som sätter fokus på frågan!

Utbrottet av fågelinfluensan 2020-2021 är ett exempel på en oroande utveckling som berör många. Det handlar om smittsamma djursjukdomar som uppträder på nya sätt, virus som förändrar sig och smittor som vi hittills inte har haft i Sverige. Det får konsekvenser för djur, företag och samhällsekonomi – och påverkar livsmedelsförsörjningen. Att värna djurhälsan är en av flera viktiga faktorer för att vi ska nå målen i livsmedelsstrategin, att livsmedelsproduktionen i Sverige ska öka och att miljömål nås.

Foto: Scandinav bildbyrå. Alicia Swedenborg.

Vi ser ökade risker

Under de senaste åren har spridningen av smittsamma djursjukdomar via vilda djur och andra vektorer ökat. Till exempel har introduktion av högpatogen fågelinfluensa till Europa på senare år blivit mer vanligt förekommande och vi har haft fler och mer omfattande utbrott under 2020-2021 än någon gång tidigare. Fågelinfluensan har tidigare klingat av under våren då flyttfåglarna rör sig vidare söderut – de senaste två åren har viruset fortsatt att sprida sig bland vilda fåglar under sommaren, både i Sverige och i stora delar av Europa.

Vi har också sett en ökning av antalet utbrott av salmonella på lantbrukets djur.  Utbrotten har allvarligt påverkat näringen och varit kostsam för staten att hantera. Under 2020 påvisades Salmonella choleraesuis i en besättning i Skåne. Detta är en typ av salmonella som är särskilt anpassad till gris, och som kan ge allvarliga kliniska symtom hos djuren. Salmonella choleraesuis har inte påvisats hos tamgrisar på 40 år i Sverige. Våra undersökningar visar att smittan finns i vildsvinspopulationen.

Till detta kommer sjukdomar vi ännu inte har i Sverige men som finns i vår närhet. Ett tydligt exempel är afrikansk svinpest som fortsätter sprida sig och slår hårt mot grisnäringen i Tyskland, Polen och Baltikum. 

Tillsammans för ett fortsatt bra läge i Sverige

Vi befinner oss i ett oroande läge som berör många – från enskilda företagare och myndigheter till konsumenter. Vi behöver rusta oss för att hitta vägar framåt och utveckla smittskyddsarbetet så att vi kan fortsätta ha en god djurhälsa och en hög produktion av säkra livsmedel. För att lyckas är vi många som behöver samverka.

För första gången anordnar Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt  nu en smittskyddskonferens. Syftet är att samla representanter i hela livsmedelskedjan – näring, branschorganisationer, djurhälsovård och myndigheter m. fl – för att diskutera den situation vi står i.

Hur ser utmaningarna ut? Hur kan vi minska antalet djur och djurprodukter som destrueras till följd av smittoutbrott – och därmed livsmedelsförlusterna, utan att tumma på livsmedelssäkerheten? Satsar vi tillräckligt mycket på förebyggande arbete? Vilka förändringar i våra arbetssätt behövs för att motverka den oroande utvecklingen?

Låter det intressant? Anmäl dig till Smittskyddskonferensen den 12 oktober!

Smittskydd och djurhälsa i Sverige – Jordbruksverket.se

/Katharina Gielen, Smittskyddschef på Jordbruksverket

Protein, protein, protein

Nyligen publicerade vi en rapport om potentialen med baljväxter i Sverige. Foto: Pixabay.

Intresset för protein verkar aldrig sina. Det är ju inte så konstigt egentligen då detta näringsämne är absolut avgörande för att bygga upp våra kroppars celler. Men vad är det senaste som sker inom den svenska proteinproduktionen?

I början av juli blev det internationella rubriker när det stod klart att Mycorena och TetraPak tillsammans ska bygga en produktionsanläggning för framställning av växtbaserat protein. Mycorena är ett foodtech-bolag som grundades i Göteborg 2017. De framställer ett svampbaserat protein som används i olika typer av växtbaserade proteinalternativ. Målet är att den nya anläggningen ska vara i bruk 2023. Mycorena släppte också nyligen nyheten att de ska börja framställa växtbaserade alternativ till mjölkprodukter. Ett alternativ till smör är först ut i utvecklingen.

Mycorena och Tetra Pak är inte ensamma om att bygga proteinfabrik. Det står nu klart att Lantmännen fått 150 miljoner kronor i stöd från Naturvårdsverket för att anlägga en storskalig produktionsanläggning för extraktion av ärtprotein. Pengarna kommer från Klimatklivet, investeringsstödet som gör det möjligt att satsa på fossilfri framtidsteknik. Anläggningen ska byggas i Lidköping och på platsen ska både odling och förädling av proteingrödor ske.

En annan svensk protein-innovation kommer från Volta Greentech. Med hjälp av att en viss sorts alger som tillsätts i kors foder kan kornas utsläpp av metan reduceras. Nu har detta metan-reducerade nötkött lanserats i utvalda svenska matbutiker. Det ska vara första gången i världen ett metan-reducerat nötkött framställs och säljs till allmänheten. Användningen av algen är fortfarande relativ ny, men tester visar att om det tillsätts i kornas foder kan metanet de rapar ut reduceras med över 80 procent.

I Östhammars skärgård genomförs nu ett försök som likt Volta Greentech är en innovation som rör foder till djur vars kött är en proteinkälla. Sveriges Lantbruksuniversitet skördar vass vilken ska användas som foder till kor och hästar. Skörden har flera nyttor – dels att man nyttjar en outnyttjad växt som foder, och dels att skörden innebär att fosfor tas ur vattensystemet – vilken annars bidrar till övergödning av vattnet.

Det finns onekligen mycket spännande som sker inom proteinproduktion i vårt avlånga land. Men hur är det med odlingen av baljväxter i Sverige? Vad är potentialen och nyttorna med det? Jordbruksverket har släppt en färsk rapport som handlar om just det. Trevlig sommarläsning!

Julia Marcopoulos, utredare

Det finns förutsättningar för en lugnare prisutveckling för jordbrukets råvaror

Efterdyningarna till pandemin och Rysslands krig mot Ukraina har lett till kraftigt stigande priser på jordbrukets produkter och produktionsmedel. Marknaderna har dessutom präglats av stor nervositet med tvära prisförändringar som resultat. Det börjar dock finnas vissa tecknen som tyder på marknaderna är på väg in i en lugnare fas och med gradvis möjlighet till fallande priser.

Eventuell lösning av export av ukrainska jordbruksprodukter

Under ledning av Turkiet och under överinseende av FN har det inletts förhandlingar mellan Ukraina och Ryssland om att få till stånd export av ukrainska jordbruksprodukter från hamnar i Svarta havet. Sedan krigsutbrott har Ukraina varit helt avskärmade från att exportera via Svarta havet. Det har inneburit att en stor mängd spannmål och oljeväxter blivit kvar i ukrainska lager. En viss omledning av exporten har skett genom att utnyttja landtransporter till hamnar i bl.a. Rumänien och Polen. Utebliven export under våren 2022 kommer dessutom att leda till en akut brist på lagringsutrymme för de produkter som kommer att skördas inom de närmaste månaderna. Det väntas ett avtal mellan parterna som ska garantera säkra transporter av produkter från Ukraina. Genom att spannmål och oljeväxter från Ukraina blir tillgängliga på marknaden bör det leda till lägre priser även om skörden 2022 blir betydligt mindre än normalt p.g.a. kriget.

Odlingsbetingelser inför 2022 års skörd

Spannmål, gröda, sädesslag, skörd, vete. 
Foto: Shutterstock

Skördeutsikterna i några viktiga produktionsområden har förbättrats den senaste tiden. I USA var inledningen på odlingssäsongen ogynnsam med dåliga förutsättningar för både höst- och vårsådda grödor. Vädret har varit gynnsammare den senaste tiden vilket avspeglas i att en större andel av grödorna bedöms vara i bra kondition. Även i Kanada är förutsättningarna betydligt bättre än under fjolåret då skörden blev svag. I Ryssland har vädret varit gynnsamt under våren och inledningen av sommaren. Både produktion och export väntas öka jämfört med förra året.

I EU, särskilt i Frankrike, har höga temperaturer under försommaren påverkat avkastningsförmågan negativt. Regn har förbättrat skördeutsikterna men oro för en ny värmebölja kan få negativa konsekvenser för avkastningen i majsodlingen

Prisutveckling

Priserna på de ledande råvarubörserna har för vete fallit tillbaka under de senaste veckorna med cirka tio procent. Trots det relativt stora prisfallet ligger priserna fortfarande på historiskt sett mycket höga nivåer.

Kan de akuta problemen med exporten från Ukraina lösas och skördeutsikterna förblir gynnsamma finns förutsättningar för att priserna fortsätter att falla tillbaka dock knappast till de prisnivåer som brukar betraktas som normala. Den stora osäkerhetsfaktorn för marknaderna för jordbruksprodukter är tillgången till produktionsmedel och då i synnerhet energi och gödning. Rysslands begränsningar i utbudet av både fossil energi och gödning är potentiella hot mot jordbruksproduktionen i stora delar av världen. Det pågår anpassningsåtgärder att minska beroendet av Ryssland men omställningen tar tid och på kort sikt är alternativen få. Skulle tillgången på t.ex. kvävegödsel begränsas kraftigt med höga priser som följd är risken stor för en ny kraftig prisuppgång för spannmål och oljeväxter.

Jordbruksverkets Konkurrenskraftsgrupp

WTO tar viktiga beslut för fiske och jordbruk

Världshandelsorganisationen WTO är en internationell organisation som reglerar internationell handel, men den fungerar också som förhandlingsforum. Syftet med WTO är att underlätta handel och främja hållbar ekonomisk utveckling genom handel. WTOs ministerkonferens är organisationens högst beslutande organ och den 12e ministerkonferensen ägde rum i mitten av juni.

Efter nästan en veckas intensiva förhandlingar har WTOs 164 medlemsländer fattat flera viktiga beslut, bland annat inom fiske och jordbruk.

Copyrigt WTO/Jessica Genoud

Fiske

Efter 21 år av förhandlingar har medlemmarna i Världshandelsorganisationen (WTO) äntligen nått fram till ett avtal som förbjuder vissa skadliga fiskesubventioner och begränsar andra stöd.

Genom att enas om ett gemensamt regelverk för fiskesubventioner har världens länder tagit ett viktigt steg för en mer hållbar matproduktion och för att bevara fiskebestånden för framtida generationer.

Avtalet innebär att följande stöd förbjuds helt:

  • Stöd till illegalt, orapporterat och oreglerat fiske.
  • Stöd till fiske på det fria havet om regional fiskeriförvaltning saknas.

Avtalet innebär också att följande stöd begränsas eller villkoras:

  • Stöd till överfiskade bestånd (som fiskas snabbare än de kan föröka sig) kan endast ges om det finns åtgärder på plats för att återbygga bestånden eller om de införs för att återbygga bestånden.
  • Till fartyg som fiskar under annan än stödgivarens flagg ska särskild hänsyn och försiktighet tas innan stöd ges (detta då det kan vara svårare att kontrollera fartygets aktiviteter och då ett flaggbyte kan vara ett sätt att kringgå fiskerilagstiftning).
  • Till fiske på bestånd där fiskbeståndets status är okänd ska särskild hänsyn och försiktighet tas innan stöd ges.

Det nya avtalet är en viktig del i att uppnå FNs globala hållbarhetsmål 14.6 som syftar till att förbjuda vissa subventioner som bidrar till ett ohållbart fiske. Avtalet är dock ett delavtal då det finns utestående frågor kvar att lösa, särskilt hur man ska hantera subventioner som kan leda till överfiske och överkapacitet. Med överkapacitet menas att det finns mer fiskekapacitet än bestånden räcker till för. Här finns en fortsatt press på länderna att leverera. För om man inte har enats om ett heltäckande avtal efter fyra år kommer avtalet att sluta gälla, om inte länderna enas om något annat.

Syftet med förhandlingarna har varit att minska den globala utfiskningen eftersom skadliga fiskesubventioner bidrar till att tömma haven på fisk. Avtalet är det första globala handelsavtalet där miljöaspekterna är i fokus. Under de år som förhandlingarna i WTO har pågått har tyvärr situationen för de globala fiskbestånden utvecklats i fel riktning. Idag är mer än 1/3 av världens fiskbestånd överexploaterade.

Ett globalt avtal som reglerar skadliga fiskesubventioner är viktigt. Fisk handlas på en global marknad och fisk och fiskefartyg förflyttar sig mellan nationsgränserna.

I Sverige importerar vi ca 70 % av den fisk som vi konsumerar. Ett gemensamt globalt regelverk kan främja förutsättningarna för våra inhemska fiskare och livsmedelsproducenter då konkurrenssituationen blir mer jämlik och förutsättningarna för ett globalt hållbart fiske ökar.

Jordbruk

WTO-medlemmarna lyckades däremot inte komma överens om arbetsprogram för de olika förhandlingsområdena inom jordbruk (bland annat interna stöd, marknadstillträde, exportkonkurrens, exportrestriktioner och offentlig lagerhållning av livsmedeltrygghetsskäl). Detta berodde på stora motsättningar om exempelvis offentlig lagerhållning av livsmedel.

Ministerbeslut om exportrestriktioner

Däremot fattades ett beslut om att inte tillämpa exportrestriktioner i samband med FN:s livsmedelsprograms (WFP:s) inköp av livsmedel för humanitärt bistånd. När ett land inför exportrestriktioner begränsas möjligheterna att exportera de varor som omfattas av exportrestriktionerna från det landet. Beslutet är tänkt att underlätta WFP:s arbete med att förse behövande runt om i världen med livsmedelshjälp. Förbudet blev inte lika definitivt som exempelvis EU önskade, utan länderna kommer fortfarande att kunna använda sig av exportrestriktioner om de anser att det är nödvändigt för att säkra den egna livsmedelstryggheten. I och med att WFP enligt sina stadgar alltid genomför sina inköp av livsmedel på ett sätt som inte ska skada livsmedelstryggheten i de länder där inköpen äger rum, kan detta tillägg tyckas överflödigt och skapa onödig osäkerhet.

Copyright WTO/Jay Louvion

Deklaration om livsmedelstrygghet

Ministerkonferensen antog också en deklaration om livsmedeltrygghet. I den finns skrivningar bland annat om att:

  • både handel och inhemsk produktion är viktiga för den globala livsmedelstryggheten,
  • åtgärder ska vidtas för att förbättra funktionen och motståndskraften hos de globala marknaderna för livsmedel, jordbruksprodukter och insatsvaror,
  • WTO-medlemmarna ska vara försiktiga med att använda exportrestriktioner och se till att de följer WTO:s regelverk,
  • nödåtgärder som vidtas för att förbättra livsmedelstryggheten ska designas så att de gör minsta möjliga skada på handeln samt vara tillfälliga, riktade och transparenta, och hänsyn ska tas till hur andra länder påverkas,
  • WTO-medlemmarna ska samarbeta internationellt för ökad produktivitet, produktion och handel, med målsättningen att öka tillgången på livsmedel till priser som gör att behövande kan köpa dem,
  • livsmedelshjälp välkomnas, men ska ges på ett sätt som följer regelverket i WTO,
  • ett arbetsprogram om livsmedelstrygghet ska inrättas inom ramen för WTO:s jordbrukskommitté

Därutöver finns skrivningar om att livsmedelslager kan bidra till ökad livsmedelstrygghet och att försäljning av överskott ur sådana lager till världsmarknaden välkomnas om det sker enligt WTO:s regler. Deklarationen avslutas med skrivningar om betydelsen av transparens. Vikten av att särskilda hänsyn ska tas till utvecklingsländer lyfts på flera ställen, bland annat i samband med skrivningar om betydelsen av teknisk och finansiell assistans.

Sammanfattningsvis tycker vi att man har kommit en bra bit framåt i förhandlingarna, inte minst inom fisket. Även om resultatet på jordbruksområdet var relativt magert, var det ändå viktigt att man lyckades komma överens om vissa inriktningar som har betydelse för livsmedelsförsörjningen. Detta inte minst i dagens situation med ökande priser på livsmedel i världen. Både förhandlingarna om fiskesubventioner och jordbruk kommer att fortsätta i WTO inför nästa ministerkonferens, som sannolikt kommer att äga rum före årsskiftet 2023/2024.

/Susanna Axelsson & Fabian Nilsson som är handelspolitiska utredare och som följt konferensen

Ta del av seminariet: Hur gick det för livsmedelskedjan fram till 2020?

Den 29 mars i år publicerade vi vår årliga uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin, en rapport som visar livsmedelskedjans utveckling under åren 2011-2019/2020 men också till viss del utvärderar uppdragen i livsmedelsstrategins handlingsplan. Rapporten visar att lönsamheten inom primärproduktion, livsmedelsindustri och livsmedelshandel förbättrades mellan åren 2016 och 2020. Men rapporten visar också en kraftigt försämrad lönsamhet inom restaurangledet. Även om rapporten bara visar utvecklingen i livsmedelskedjan fram till pandemins första år 2020 så ger den värdefull information om livsmedelskedjans utgångsläge, innan de kraftiga ökningarna av priserna på insatsvaror, innan Rysslands invasion av Ukraina och innan den extrema, utmanande och osäkra tid som vi har just nu.

För att sprida resultaten i rapporten bjöd vi in till lunchseminariet Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin med rapporten som tema den 29 april. På seminariet deltog även krögaren Paul Svensson och lantbrukaren Peter Borring som pratade om yttre faktorers påverkan på företagens långsiktiga lönsamhet och produktion, samt hur företagen kan öka sin motståndskraft.

Moderator Maria Lindsäth höll i ett engagerande samtal med krögaren Paul Svensson och lantbrukaren Peter Borring.

För dig som missade lunchseminariet finns det att se i efterhand på vår webbplats: https://jordbruksverket.se/mat-och-drycker/livsmedelsstrategi-for-sverige/dokumentation-fran-aktiviteter-inom-livsmedelsstrategin

Som avrundning vill jag berätta att årets rapport har ett bredare fokus på alla tre dimensioner av hållbarhet: miljö, ekonomi och social. Det har vi för att tydliggöra att en hållbar produktion behöver beakta de tre dimensionerna av hållbarhet. Vi har också försökt sammanfatta utvecklingen för ett urval av indikatorerna inom respektive hållbarhetsdimension enligt ett trafikljussystem. När ni tittar på det är det viktigt att komma ihåg att utvecklingen inte säger något om nivån, eller om mål är nådda. Rapporten hittar du i vår webbutik:

Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin, årsrapport 2022

Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin, årsrapport 2022 – kortversion

OBS. Nästa Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin är den 14 juni. Då är temat ”Så utvecklar vi svenskt vattenbruk”. Anmäl dig senast den 9 juni: https://jordbruksverket.se/om-jordbruksverket/kurser-och-seminarier/arkiv/2022-06-14-nytt-fran-jordbruksverket-om-livsmedelsstrategin—sa-utvecklar-vi-svenskt-vattenbruk  

//Camilla Burman, som håller ihop arbetet med seminarieserien och är ansvarig för uppdraget Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin.

Uppdatering av läget i jordbrukssektorn april-maj 2022

Krisstöd till djurproduktion och växthusföretag ingår i regeringens krispaket. Foto: Christina Winter.

Kostnadsökningarna för jordbrukets produktionsmedel, som inleddes hösten 2021 och som accelererade efter krigsutbrott i Ukraina, har under de senaste månaderna lett till stigande priser även på jordbrukets produkter. Prishöjningar i producentledet har fortplantats till konsumentledet.

Regeringen presenterade i slutet av april ytterligare ett krispaket för jordbruket och fisket. Totalt föreslås 1,89 miljarder kronor i riktat stöd till animalie- och växthusproduktionen.

Under den senaste månaden har avräkningspriserna, alltså det pris lantbrukaren får för sina produkter, stigit på den svenska marknaden. De marknadsledande företagen inom både mjölk- och köttsektorn har höjt priserna till historiskt höga nivåer. Prisökningar är större för vissa produkter medan det varit svårare att höja priserna inom andra produktionsgrenar, som exempelvis ägg.

Konsumentpriserna, KPI, visar på en inflationstakt på 6,1 procent i mars 2022 jämfört med samma månad föregående år. Det är den högsta inflationstakten sedan 1991. Kraftiga prisökningar på el och drivmedel bidrar men även prisökningar på livsmedel.

Produktionen är fortsatt stabil även om det finns tendenser att efterfrågan på djur som köps in för uppfödning är något sviktande. Statistik över antalet semineringar av mjölkkor tyder inte på någon markant nedgång det finns inte heller några anmärkningsvärt stora köer till slakterierna.

Årets SAM-ansökningar, lantbrukarnas ansökningar om jordbruksstöd, visar på en viss nedgång i intresset att odla spannmål medan arealen med träda ökar något. Nivån på den areal som anmälts som träda innebär en återgång till det läge som rådde före torkan 2018.

Regeringen meddelade i slutet på april ett andra nationellt krispaket riktat mot jordbruket och fiske som ska komplettera åtgärderna i det redan beslutade åtgärdspaketet. Det första krispaketet innehöll ett riktat stöd med 300 miljoner till djurproduktion och växthusföretag samt 800 miljoner i sänkt dieselskatt.

Det nya krispaketet omfattar:

• 1 590 miljoner kronor till fjäderfä, gris, mjölk och nötkött, får och get (inkluderar medel från EU:s krisreserv om 90 miljoner kronor)

• 400 miljoner kronor i retroaktiv dieselskatteåterbetalning

• 50 miljoner kronor i utökat Norrlandsstöd

• 40 miljoner kronor till yrkesfisket

Jordbruksverket har fått i uppdrag att ge förslag till hur stöden till djurproduktion och växthusföretag samt det utökade nationella stödet i krispaketet kan utformas. Hur administrationen ska lösas är inte klart i nuläget.

Vi lägger löpande ut information om arbetet med krisstöden på jordbruksverket.se.

Deadline för utbetalning är sista september 2022 för EUs krisreservsstöd inklusive eventuell medfinansiering. För övriga stöd inom det tillfälliga ramverket för statsstöd är deadline för utbetalning sista december 2022.

/Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp