Kategoriarkiv: livsmedelsförsörjning

Vi vill ta ansvar för beredskapslagring av varor inom jordbruksområdet

Lämna ett svar
Foto: Thomas Adolfsén, Scandinav

Jordbruksverket svarade den 2 maj på remissen av betänkandet Livsmedelsberedskap för en ny tid – Regeringen.se Vi välkomnar förslaget om att få ansvar för beredskapslagring av varor inom jordbruket som behövs för att upprätthålla livsmedelsförsörjningen under samhällsstörningar.

Beredskapslagring är en bra start
Genom beredskapslagring får Sveriges befolkning tillgång till nödvändiga livsmedel under en tid. Samtidigt är det viktigt att hålla igång en fortsatt produktion och inte enbart förlita sig på det som finns i lager. Därför måste vi löpande tillgodose behovet av insatsvaror till jordbruket och arbeta för att kunna göra de eventuella omställningar av produktionen som behövs.

Synergier mellan processer ger ett smartare helhetstänk
Det pågår just nu flera processer inom olika politikområden som alla bidrar till att stärka företagens förmåga och öka robustheten i systemet. Genom överblick över och samverkan mellan dessa områden kan vi skapa en hållbar livsmedelsförsörjning. I remissvaret framhåller vi bland annat den grund som växthälsa, djurens hälso- och sjukvård, smittskydd och veterinär beredskap utgör för ett hållbart system. Det gäller inte bara djur som spelar en direkt roll för livsmedelsförsörjningen. Vi är också övertygade om sällskaps- och tjänstedjurens betydelse för befolkningens välfärd och motståndskraft på sikt.

Aktörer på alla nivåer behöver bidra
Livsmedelssystemet är en komplex kedja som består av allt från primärproduktion till förädling, försäljning, distribution m.m. av livsmedel. Den standard som vi upprätthåller i Sverige skulle inte vara möjlig utan de dagliga insatser som sker på olika nivåer. Samverkan mellan företag, kommuner, regioner och staten är en förutsättning för en fungerande livsmedelskedja under såväl goda som sämre tider. Vi vill gärna bidra till vägledningen av kommuner i frågor som rör primärproduktionen. Det är också viktigt att tillsammans arbeta vidare med att klargöra företagens förutsättningar och ansvar i kedjan.

Jordbruksmarken är en ovärderlig tillgång
Tillgången till produktiv jordbruksmark påverkar hela Sveriges livsmedelsförsörjning. Vi är glada att vikten av en genomtänkt markanvändning uppmärksammas i utredningen. Jordbruksverket har redan tidigare framhållit att tillämpningen av nuvarande regelverk behöver analyseras och diskuteras. Vi anser att det behövs en samlad satsning för att stärka arbetet med den produktiva jordbruksmarken som resurs. Det behövs också bättre kunskap om och förståelse för jordbruksmarkens värden och jordbrukets förutsättningar.

Goda möjligheter för återuppbyggnad av beredskapen
Med alla dessa bitar på plats tror vi på goda möjligheter för en återuppbyggnad av den svenska livsmedelsberedskapen. Vi har med oss erfarenheter från tidigare beredskapslagring som kan användas för att skapa ett ännu bättre system än det som funnits förut. Det behövs snabba åtgärder, men vi ser med tillförsikt på vårt föreslagna uppdrag och kommer att intensifiera vårt arbete så snart de formella ramarna finns på plats.

Foto: Privat

/Charlotta Dahlberg, samordnare av Jordbruksverkets yttrande

Robusta primärproducenter är avgörande för Sveriges livsmedelsförsörjning

Lämna ett svar

Foto: Anna Johnsson/Scandinav

Vilken förmåga har svenska primärproducenter inom växtodling och animalieproduktion att leverera råvaror och livsmedel om Sverige skulle hamna i höjd beredskap?

Jordbruksverket har besökt svenska primärproducenter i norra och södra Sverige för att kartlägga och analysera den frågeställningen. Tillsammans med företagen har vi pratat om hur de skulle hantera ett fiktivt scenario, där Sverige sedan en tid är hotat av främmande makt.

Ett fiktivt krigsscenario

I det fiktiva scenariot har Sverige blivit mer och mer isolerat från omvärlden, både vad gäller flöden av varor och tjänster, information samt politiskt. Det är också stor brist på information om ”vad som egentligen händer”, vilket tär på det svenska civilsamhället och ger påtagliga psykologiska effekter hos befolkningen. Den upplevda otryggheten bland människorna leder till indirekta effekter såsom att det blir brist på vissa livsmedel på grund av hamstring. Fler övergår också till att använda kontanter på grund av störningar i betalkortssystemen. Efter månader av ett läge då den främmande makten försöker påverka Sveriges intressen och handlingsfrihet genomför främmande makt väpnade angrepp mot Sverige. Då det står klart att angreppen är antagonistiska beslutar regeringen om högsta beredskap i hela landet och om mobilisering. Sverige är – i det fiktiva scenariot – i krig.

Förstå beroenden och sårbarheter

Scenariot ovan framstår kanske som onödigt allvarligt, men det har varit nödvändigt att utgå ifrån det för att vi helt ska förstå hur företagen blir påverkade och vilka beroenden och sårbarheter som finns inom primärproduktionen. Det är först när vi förstår det, som vi också kan ta fram de åtgärder och stöd som krävs. Om vi hamnar i ett läge med höjd beredskap behöver vi en robust primärproduktion som har en förmåga att producera och leverera tillräckligt mycket och säker mat på bordet till den svenska befolkningen.

Resultat från kartläggningen

Det finns en stor variation i företagens förmåga, utifrån att deras förutsättningar skiljer sig åt. De verkar inom olika produktionsgrenar, befinner sig på olika platser i landet, är olika stora och har olika ekonomiska förutsättningar.

Företagen har liknande beroenden av el, diesel, insatsvaror, transporter och arbetskraft, men det skiljer sig något mellan de olika produktionsinriktningarna. Exempelvis är både nötköttsproduktionen och spannmålsproduktionen beroende av el, men på olika sätt. Hur påverkad nötköttsproduktionen blir av störd elförsörjning beror på när under säsongen störningen inträffar. Inom spannmålsodlingen krävs det el för att flytta, lagra och torka spannmål. Den känsligaste perioden för växtodlingen är under skörden då det krävs el för inlagring av den skördade spannmålen.

En viktig aspekt för att avgöra om företagen har förmåga att fortsätta producera livsmedel under höjd beredskap handlar också om deras möjlighet att ställa om sin produktion. Inom grönsaksodlingen finns det möjlighet att ställa om till de grönsaker som efterfrågas vid en kris eller ett krig. Det skulle exempelvis gå att ställa om till potatis och lök om behovet finns. Även inom animalieproduktionen finns utrymme för att ställa om produktionen, men möjligheterna och kostnaderna varierar mellan olika sektorer.

Vi bygger robustheten tillsammans

Vi är alla en del av Sveriges totalförsvar. På individnivå behöver vi exempelvis se över vår hemberedskap, näringen och företagen behöver vara robusta för att kunna hantera kriser och höjd beredskap. Myndigheterna i sin tur har ett ansvar att ta fram åtgärder och stöd för att möjliggöra detta. Det är också nästa steg i vårt arbete framöver. Resultatet från vår kartläggning av företagens förmåga ger inspel till de åtgärder som kommer tas fram i syfte att stötta företagen att kunna ha en robust svensk livsmedelsproduktion.

Om du vill veta mer rekommenderar jag dig att läsa hela kartläggningen. Den, och övriga rapporter om uppbyggnad av livsmedelsberedskapen, finns publicerade på Jordbruksverkets webbplats. Tillsammans bygger vi livsmedelsberedskap!

Rebecca Hymnelius, beredskapshandläggare på Jordbruksverket
Foto: Jordbruksverket

Beredskapslagring av spannmål – ett sätt att säkra mat i kris och krig 

Lämna ett svar

Frågan om mat har alltid varit viktig för människan. Samtidigt har flera generationer i vårt land vuxit upp utan att nödvändigtvis behöva problematisera tillgången till mat. För många kan det därför kännas främmande att vi i Sverige idag behöver tänka på hur vi ska säkra tillgången till mat för vår befolkning i en situation av kris eller krig – är vi verkligen där nu?

Jordbruksverket är en beredskapsmyndighet och en viktig del i det civila försvaret. Vårt yttersta ansvar är att se till att svenska folket har mat på bordet oavsett hur situationen ser ut i landet. För oss har beredskapsfrågan alltid varit närvarande, även om den tidigare mest handlat om att säkerställa att våra jordbrukare ska kunna producera mat i kristider. Djur- och växtsjukdomar, klimatförändringar, ekonomiska kriser och naturkatastrofer är det vi behövt förbereda oss på.

Ökad riskmedvetenhet

Men för cirka tio år sedan, efter Rysslands annektering av Krim, gjorde sig tanken på ett krig i Sverige och vårt närområde påmind igen. Idag, två år efter Rysslands invasion av Ukraina, ska beredskapsfrågan genomsyra hela Jordbruksverkets verksamhet. Budskapet från vår uppdragsgivare, Sveriges regering, är tydligt – vi måste förbereda oss för det värsta.

Det var först i samband med coronapandemin och sedan efter Rysslands invasion av Ukraina som vi enskilda medborgare blev medvetna om hur komplext och sårbart vårt livsmedelssystem är för olika störningar. Hur blir det med tillgången till mat om kriget kommer till Sverige? Hur gör vi om importen, som vi är så beroende av idag, skulle störas eller strypas helt? Utan importerade insatsvaror som utsäde, proteinfoder, växtskydd, handelsgödsel och drivmedel kan inte våra jordbrukare producera mat. Skulle störningarna infalla i samband med vårsådden- eller skörden finns det en rejäl risk för en matbristsituation i landet under en lång tid framöver.

Lättlagrat, lättförädlat och näringsrikt

I en rapport som levereras till regeringen idag föreslår Jordbruksverket beredskapslagring av spannmål som ett sätt att hantera en matbrissituation till följd av kris eller krig. Sverige har länge varit nettoexportör av spannmål – en av de mest närings- och energirika råvarorna i vårt livsmedelsystem. På så sätt är det naturligt att utgå ifrån att vi måste säkra tillgången till spannmål även i kris och krig. Spannmål är dessutom en råvara som är relativt enkel att lagra och förädla till livsmedel. Närmare 95 procent av den svenska befolkningen skulle klara sig på enbart spannmål i närmare tre månader utan att lida näringsbrist.

Statens lager ska alltid finnas tillgängligt

Jordbruksverket föreslår att lagringen ska göras genom avtal med de företag som redan idag hanterar spannmål. Det finns stora samordningsvinster med att använda sig av den reguljära hanteringen och befintlig infrastruktur. I praktiken innebär det att staten köper in och äger spannmålet som sedan lagras hos företagen. Företagen hanterar och omsätter spannmålet som staten köpt på samma sätt som resten av spannmålet, men måste alltid se till att den mängd och kvalitet som staten betalat för finns tillgänglig. På så sätt blir inte spannmålet gammalt och behöver bytas ut och påverkar heller därför inte marknaden negativt. Samtidigt får vi ett beredskapslagringssystem som är enklare att administrera och som inte konkurrerar med företagens sätt att hantera den reguljära marknaden. 

Mat till alla i hela landet

Målet är att hela befolkningen ska ha tillgång till mat i en kris eller krig, varför en så stor regionalisering som möjligt bör eftersträvas. En stor geografisk fördelning av beredskapslagren innebär också en riskspridning och kortare transporter.

Utredningen om beredskapslagring av spannmål är en av flera utredningar inom uppbyggnaden av livsmedelsberedskap och civilt försvar som nu lämnats till regeringen.

Om du vill veta mer rekommenderar jag dig att läsa hela rapporten. Den, och övriga rapporter om uppbyggnad av livsmedelsberedskapen, finns publicerade på Jordbruksverkets webbplats. Tillsammans bygger vi livsmedelsberedskap!

/Saranda Daka, utredningsledare, beredskapsenheten, Jordbruksverket

Uppbyggnaden av livsmedelsberedskapen är i full gång

Lämna ett svar
Bild: Scandinav//Christian Ferm

Alla ska ha tillräckligt med mat att äta och vatten att dricka, även i kris eller krig, det är målet med Sveriges livsmedelsberedskap. För att nå dit behöver vi alla bidra och ta ansvar. Idag skickade vi tillsammans med Livsmedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) in en sammanfattande rapport över arbetet som har genomförts inom uppdraget ”Uppbyggnad av livsmedelsberedskapen” till regeringskansliet.

I rapporten redovisas vidtagna åtgärder, uppnådda resultat och förslag på fortsatt inriktning för det arbete som myndigheterna genomfört. Rapporten är en bra grund för den fortsatta uppbyggnaden av Sveriges livsmedelsberedskap.

Uppdragen som redovisas i den här rapporten har varit av utredande och stödjande karaktär och de utgör basen för att förstå vilka förutsättningar som finns nationellt för en tryggad försörjningsberedskap under höjd beredskap och krig.

Förslagen i underlaget ska därför ses som en början av ett mycket omfattande och resurskrävande arbete under många år framåt. Det är många delar i samhället som behöver bli mer motståndskraftiga för att vi ska kunna upprätthålla försörjningen av mat och dricksvatten under höjd beredskap och krig. Det finns inte en universallösning utan vi ser att planeringen behöver ta hänsyn till flera olika utmanande situationer kopplat till vår försörjning.

Livsmedelssystemet behöver anpassas

Livsmedelssystemet är idag anpassat för fredstid och just-in-time-produktion och distribution och det behöver kunna anpassas för de behov som uppstår under störda förhållanden. Sårbarheterna i systemet behöver minska i alla led för att dämpa påverkan och klara de allvarliga påfrestningar som ett krig skulle innebära. Med att buffra avses här inte enbart ökad lagerhållning. Andra typer av robusthöjande åtgärder är minst lika viktiga, det kan handla om att säkra personaltillgång, att – där det är möjligt – planera för alternativa manuella rutiner till det som normalt är helt digitalt, omställningsförmåga av produktion eller logistik, alternativ energiförsörjning, avtal med fler leverantörer med mera.

Förutom direkta robusthöjande åtgärder för ett fungerande livsmedelsflöde vid allvarligare störningar, behövs i vardagen en långsiktig jordbrukspolitik, näringslivspolitik och handelspolitik som skapar förutsättningar för fungerande livsmedelsföretag och handelsflöden, även internationella, och där även små och medelstora företag får utrymme.

Det finns flera statliga utredningar som redovisas 2023–2024 som kommer att påverka vad Livsmedelverket, Jordbruksverket och SVA behöver fokusera på inom uppbyggnaden av vår försörjningsförmåga.

Viktigt arbete framåt

Vårt ansvar på Jordbruksverket handlar bland annat om att skapa förutsättningar för att primärproduktionen av livsmedel ska fungera, oavsett hur omvärlden ser ut. Det arbete som vi myndigheter gemensamt gjort under de här åren är en viktig grundförutsättning för vårt fortsatta arbete framåt med att stärka Sveriges livsmedelsberedskap. Vi har nu en bättre kunskap om livsmedelsföretagens förmåga, samtidigt som företagen har fått en ökad förståelse för vad Sverige behöver planera för i kris och krig

Om du vill veta mer rekommenderar jag dig att läsa de rapporter som redovisas som bilagor till rapporten och som finns publicerade på Jordbruksverkets webbplats. Gör det, tillsammans bygger vi livsmedelsberedskap!

/Nils Arin, chef på Jordbruksverkets beredskapsenhet

Nils Arin. Foto Anna Hållams / Jordbruksverket

Mat på bordet oavsett vad som händer

Lämna ett svar

Idag, den 1 februari, publicerades förslagen från Livsmedelsberedskapsutredningen. Förslagen är välkomna och nödvändiga bidrag till arbetet med att bygga upp Sveriges livsmedelsberedskap. Vi på Jordbruksverket är glada över att ha kunnat bidra med vår expertis till utredningen och vi ser fram emot att vara delaktiga i det fortsatta arbetet med att gå från ord till handling.

Mål för livsmedelsberedskapen

Livsmedelsberedskap handlar om allt från de enskilda medborgarnas – ditt och mitt – ansvar för sina egna lager på hemmaplan, till nationell samordning och de åtgärder som olika expertmyndigheter vidtar. Men någon nationell planering för Sveriges livsmedelsberedskap har inte funnits på många år. Bakgrunden till den utredning som nu presenterats är det förändrade säkerhetspolitiska läget; den ökade hotbilden i vår omvärld och insikten om att det skulle kunna bli störningar i vår livsmedelsförsörjning.

Utredningen föreslår att målet för Sveriges livsmedelsberedskap ska vara att ha förmåga att säkra att hela befolkningen över tid har tillgång till nödvändiga livsmedel. Den förmågan ska inte bara vara begränsad till en situation med höjd beredskap, utan också kunna komma till nytta vid andra typer av kriser om det behövs.

Flera konkreta förslag

Utredningen innehåller en mängd konkreta förslag, bland annat att:

  • kommunerna får ett ökat ansvar för att analysera försörjningsbehoven och planera för distribution av livsmedel.
  • en ny myndighetsfunktion inrättas för att tidigt kunna upptäcka hot mot livsmedelsförsörjningen.
  • ett nationellt livsmedelsberedskapsråd ska samla in signaler från företag och branschorganisationer om sådant som kan ha betydelse för myndigheternas åtgärder.

Mat på bordet – oavsett vad som händer

Som beredskapsmyndighet i Sveriges civila försvar arbetar Jordbruksverket för att skapa bättre förutsättningar för våra primärproducenter. Detta för att säkerställa mat på bordet oberoende av vad som händer i vår omvärld. Under förra året jobbade vi med att kartlägga och analysera nulägen, men även beroenden och sårbarheter och strategiskt viktiga varor inom primärproduktionen. Arbetet resulterade i flera rapporter, bland annat ”Beroenden, sårbarheter och strategiska varor i livsmedelskedjan” och ”Robust primärproduktion för stärkt livsmedelsberedskap”. Kopplat till djurens hälso- och sjukvård utredde vi bland annat personalbehov och förnödenhetsförsörjning. Dessa rapporter ger värdefull input i det fortsätta arbetet med att gå från ord till handling. Även de lägesrapporter om marknadsläget som lämnats varje månad ger bra input, då de inkluderar utvecklingen av faktorer kopplat till produktion, handel, marknad och omvärlden. Vi har också i uppdrag att stärka robustheten på gårdsnivå för primärproduktion och här handlar det om kunskapshöjning, rådgivning, investeringar utifrån lämnat förslag.

Arbetet med att öka robustheten och minska sårbarheten är aktuellt även inom flera områden, så som livsmedelsstrategin och arbetet med den strategiska planen och havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden.

Foto: Thomas Adolfsén, Scandinav

Beredskapslagring

Beredskapslagringen av livsmedel behöver byggas upp enligt utredningen och det gäller också nödvändiga insatsvaror till jordbruket, eftersom det är nödvändigt att kunna hålla igång en aktiv produktion oavsett förhållanden. Det är också viktigt att tillgodose forskning och innovation i jordbruket.

Vi på Jordbruksverket instämmer och har redan nu i uppdrag att ta fram förberedande åtgärder för en uppbyggnad av omsättningslager för livsmedelssektorn. Vi har också bett om uppdrag att utreda förutsättningarna för beredskapslagring av sjukvårdsprodukter för djurens hälso- och sjukvård, liknande den för humansjukvården.

Vi ser fram emot att vara fortsatt delaktiga i det viktiga arbetet med att bygga upp vår livsmedelsberedskap och står redo att börja verkställa förslagen inom ett år, förutsatt att nödvändiga beslut fattas. Den svenska livsmedelsförsörjningen ska säkras genom samarbeten och smart resursanvändning, så att den förblir robust och hållbar i alla lägen.

/Olof Johansson, avdelningschef

Nordic Seafood Summit!

1 svar

Den 24–25 januari i år genomfördes mässan Nordic Seafood Summit för andra året i rad. Förra året var mässan i Stockholm och i år tog den plats i Eriksbergshallen i Göteborg. Sjömatsindustrin, akademien, fiskeföretagare, vattenbruksföretagare, politiker och myndigheter deltog på mässan där Jordbruksverket hade en monter tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten och Länsstyrelserna.

Tångknäcke respektive musslor serverade på ett bord.
Tångknäcke med sillröra. Foto: Lina Waara

Vi informerade om vår myndighetsgemensamma strategi för svenskt fiske och vattenbruk, handlingsplanerna för utveckling av svenskt yrkesfiske och vattenbruk, pågående regeringsuppdrag kopplat till den pelagiska blå värdekedjan samt Havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet. Vår monter hade besök av flera bland annat fiskare, livsmedelsproducenter, kommuner, forskare, representanter från regeringskansliet, landsbygdsministerns politiskt sakkunniga Anders Drottja samt Sveriges Havsambassadör Helen Ågren.

Under mässans två dagar genomfördes flera intressanta föredrag och workshops bland annat workshopen ”Det blå guldet! – valorisering av marina restströmmar”, föredragen ”Hur mår svenska sjömatsbranschen?”, ”Nytt kring sjömat”, ”Hur ökar vi svensk humankonsumtion?”, ”Hur sätter vi fler nya produkter och innovationer på marknaden?” och passet ”För mer hållbar sjömat” där jag bland annat höll en presentation om svenskt yrkesfiske och framtida möjligheter inom sjömat.

Montern på mässan. Fyra personer
Vår monter och på bild syns kollegorna Daniel Melin, Elin Gunve, Fredric Nilsson och Lina Waara.

Deltagandet på mässan har bidragit till nya kontakter och nätverk, men även en ökad kunskap för oss som deltog från Jordbruksverket om de processer som pågår i Sverige just nu för att använda restströmmar inom fiske och vattenbruk till både nya innovativa maträtter och produkter samt högvärdesprodukter som exempelvis medicin och kosmetika. 

/Elin Gunve, yrkesfiskesamordnare på den nybildade Vattenbruks och fiskerinäringsenheten

Lägesrapport om marknadsläget i jordbrukssektorn den 21 december 2023

Lämna ett svar

Jordbruksverket har fått i uppdrag att varje månad lämna en lägesrapport över situationen i den svenska jordbrukssektorn till regeringen. Nedan följer en sammanfattning av läget den 21 december. Om du vill läsa hela rapporten finns den här.

Den amerikanska centralbanken (FED) beslutade vid sitt decembermöte att låta räntan ligga kvar oförändrad samt satte i utsikt att påbörja en sänkning av räntan under 2024. Som effekt av beskedet från FED har den svenska valutan stärkts. Världsmarknadspriserna för olja har fortsatt att falla under december vilket lett till att de svenska drivmedelspriserna gått ner till den lägsta nivån på två år för bensin.

Världsmarknaden för jordbruksprodukter har gått in i ett lugnare skede jämfört med de senaste åren. Den senaste månaden har FAO:s sammanvägda prisindex för jordbruksprodukter varit helt oförändrat. Den långsiktiga prisutvecklingen med succesivt fallande priser består.

Den regionala skördestatistiken för 2023 visar preliminärt att delar av Svealand har haft störst negativ påverkan av ogynnsam väderlek. Den oskördade spannmålsarealen blev drygt två procent, det är den högsta andelen sedan 2012. Norra Svealand och södra Norrland har drabbats hårdast. Skörden av matpotatis blir enligt preliminär statistik knappt tio procent lägre än senaste femårsgenomsnittet, årets skörd blir i nivå med skörden 2018. Produktionen av potatisstärkelse under 2023/24 väntas däremot öka svagt jämfört med förra året. Produktionen av socker har kunnat återupptas efter den olycka som hände i sockerfabriken i Örtofta i mitten av november. Mjölkproduktionen fortsätter att öka även under oktober 2023, produktionen av nötkött har också ökat under 2023 medan produktionen av griskött minskat med tre procent. Semineringarna av suggor har ökat de två senaste månaderna vilket kan ge ökad produktion under 2024.

Priserna på produktionsmedel har fallit med drygt tio procent under oktober 2023 jämfört med oktober 2022.

vetefält, nysått
Foto: Scandinav

Jordbruksverket prognos för jordbrukssektorns lönsamhet 2023, visar på en halvering av jordbrukarnas ersättning för eget arbete och kapital jämfört med förra året. Företagsinkomsten har för 2023 beräknats till cirka 9 miljarder kr. LRF:s gröna index och Lantbruksbarometern visar entydigt på svag lönsamhet i samtliga produktionsgrenar under 2023, växtodlingen är den produktionsgren som drabbats hårdast. I Lantbruksbarometern görs en utblick mot 2024 och för växtodling och mjölkproduktion finns det förhoppningar om en förbättring jämfört med 2023, för nötkött och griskött är framtidsutsikterna neutrala.

Jordbruksverkets prognos för sektorskalkyl för 2023 publicerades i början på december.

/Konkurrenskraftsgruppen genom Mattias Gotting

Med rätt förutsättningar kan livsmedelsföretag hantera svåra störningar vid kris och krig

Lämna ett svar

En fungerande samhällsekonomi, robust elförsörjning och tillgång till så kallade insatsvaror är avgörande förutsättningar för att företag ska kunna fortsätta att producera och leverera mat även vid olika typer av störningar i kris och krig. Det konstaterar Livsmedelsverket och Jordbruksverket i en gemensam slutrapport i regeringsuppdraget om åtgärder vid en bristsituation i livsmedelskedjan.

Livsmedelsverket och Jordbruksverket arbetar tillsammans med företag och andra aktörer, för att öka förutsättningarna för att säkerställa flödet i livsmedelskedjan vid störningar. Det är enligt ett regeringsuppdrag och kan handla om livsmedelsförsörjning vid allvarliga bristsituationer under svåra förhållanden i fred. Eller vid höjd beredskap och då ytterst krig. Regeringsuppdraget redovisades till regeringen den 18 december 2023. Regeringsuppdraget har en direkt koppling till livsmedelsstrategin och det övergripande målet att sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska.

Lantbrukare och barn som ser till sina mjölkkor
Foto: Scandinav

Målen för arbetet var att:

  • etablera kontakter från jord till bord,
  • identifiera vad aktörer kan göra på egen hand eller tillsammans för att befolkningen ska ha mat på bordet även vid flödesstörningar samt
  • att öka förmågan att tidigt identifiera en flödesstörning.

Allt i syfte att livsmedelssektorn ska stå bättre rustad för att hantera störningar som riskerar att ge allvarlig livsmedelsbrist i Sverige. Du kan läsa hela rapporten här.

Företagen kan hantera störningar med rätt förutsättningar

Resultaten från arbetet pekar på att företagen kan hantera flödesstörningar om förutsättningar för detta finns, i form av el, IT, handel och transporter. En annan viktig förutsättning är att samhällsekonomin fortsätter att fungera. Det ekonomiska systemet med löneutbetalningar, pensioner, skatteintäkter och så vidare behöver hållas igång så att företagen till exempel får tillgång till den kommunala service som behövs och företagens kunder kan betala för varorna. Livsmedelskedjans aktörer behöver också veta vilka förväntningar som finns på dem från det offentliga och hur de bör prioritera sin produktion vid störda förhållanden.

Potatis i binge
Foto: Karin Lindow

För att livsmedelsförsörjningen ska kunna upprätthållas behövs både förebyggande robusthöjande åtgärder, och hanterande åtgärder. Innan störningar uppstår kan åtgärder som reservkraft, personalplanering, utreda möjliga tillfälliga regellättnader och ökad lagerhållning öka möjligheterna att mildra konsekvenserna av en flödesstörning. För att upprätthålla flödet av mat när en störning väl har inträffat handlar det till exempel om att ta fram enklare produkter, hitta alternativa transportlösningar och att samordna och prioritera leveranser.

Beredskapen behöver byggas i nära samverkan

Uppbyggnaden av livsmedelsberedskapen förutsätter att det finns förtroende och tillit mellan livsmedelskedjans aktörer. Det fortsatta arbetet bör därför ske i en nära samverkan och samarbete mellan aktörerna. Under vårt arbete med uppdraget har vi märkt att företagen och övriga aktörer är lösningsorienterade och vill vara med och stärka vår svenska livsmedelsproduktion. De identifierade handlingsalternativen visar att såväl offentliga som privata aktörer behöver vidta åtgärder för att stärka livsmedelsberedskapen. Livsmedelsberedskapen behöver byggas tillsammans för att försörja befolkningen med mat även när det är krig.

Här kan du läsa mer om arbetet med livsmedelsförsörjning på Jordbruksverket och här finns mer information om livsmedelsberedskap hos Livsmedelsverket.

/Johan Loberg, Jordbruksverket och Lena Lind, Livsmedelsverket

Spretig utveckling på marknaden för kött och ägg hittills i år  

Lämna ett svar

Nu har jag uppdaterat marknadsbalanserna för kött och ägg till och med september 2023, och det är en minst sagt varierande utveckling mellan de sektorer jag följer – alltså ingen enhetlig riktning på produktion, utrikeshandel, konsumtion och svensk marknadsandel. Undantaget är äggmarknaden, som krymper tydligt på alla fronter på grund av det stora salmonellautbrott som drabbat sektorn under 2023.

Jag börjar med några ord om äggmarknaden. När svensk äggnäring drabbades av fågelinfluensa 2021 minskade produktionen ungefär lika mycket som den gjort hittills 2023 på grund av utbrottet av salmonella. Men 2021 ökade samtidigt importen med 22 procent för att täcka upp för bristen på svenska ägg, i år har importen minskat med 3,3 procent samtidigt som utbudet av svenska ägg minskat med 13,2 procent. Att exporten samtidigt minskat har inte kompenserat för att bibehålla utbudet av ägg på den svenska marknaden och det betyder att både konsumtion och svensk marknadsandel sjunkit.

Jag lämnar äggen och går över till köttet. Som rubriken indikerar skönjes en ganska spretig utveckling mellan de olika sektorerna.

  • Vi har haft en högre produktion av nötkött och det är inte odelat ett positivt tecken, eftersom slakten främst ökat av kor och kvigor – alltså moderdjur som ska föda nya kalvar. Ökad slakt av kor och kvigor brukar följas av färre djur och minskad slakt längre fram i tiden. Oro för torka under försommaren kan vara en orsak till ökad slakt. Parallellt med ökad slakt har importen minskat och exporten ökat. Effekten på konsumtionen är en svag minskning som motsvarar ett kvarts kilo per person, samtidigt som den svenska marknadsandelen stärkts. Från köttbranschen hörs rapporter om minskad försäljning av dyrare detaljer på grund av försvagad köpkraft, samtidigt som färsen fortfarande säljer bra. Avräkningspriset ligger dock stabilt runt 58 kr/kg för ungtjurar klass R3, vilket är ungefär 2 kr/kg över EU-snittet.
  • När det gäller marknaden för får- och lammkött är volymerna relativt små, vilket betyder att stora procentuella förändringar ofta inte är kopplat till stora kvantiteter. Exportökningen på 22,5 procent speglar en förändring från 129 till 158 ton, alltså endast 29 ton.
  • På marknaden för griskött syns ganska stora minskningar av såväl produktion som import och konsumtion. Slakten har sjunkit med 3,8 procent och en orsak är det tuffa kostnadsläget. Grisföretagande är kapitalintensivt och därför skapar de höga räntorna kraftigt stigande kostnader för många producenter. Utvecklingen är också en fördröjd effekt av det som sker på EU-marknaden där antalet grisar minskat under längre tid, bland annat kopplat till förväntade skärpningar av EU:s djurskyddsregler. Att slakt och import minskat hittills i år betyder att utbudet av griskött i Sverige är lägre. Både detta och det faktum att hushållen har sämre ekonomi och därför drar ner på vissa dyrare livsmedel, kan förklara att konsumtionen av griskött sjunkit med 4,4 procent. Avräkningspriset i Sverige har varit stabilt runt 26 kr/kg sedan förra hösten vilket vittnar om en stabil hemmamarknad, samtidigt som snittpriset i EU varierat både över och under det svenska priset. För närvarande ligger EU-snittet omkring 2 kr/kg lägre än det svenska priset. Slakterinäringen konstaterar den krympande marknaden till trots, att det inte råder någon brist på julskinka i år!
  • På marknaden för matfågel skönjas en minskad slakt och svensk marknadsandel, medan konsumtionen är nästintill oförändrad jämfört med årets nio första månader 2022. Handeln har ökat i båda riktningar men importen har ökat mest. Jordbruksverket bedömer att kycklingbranschen haft stora utmaningar under året med såväl ökade kostnader, då den i likhet med grisproduktionen är kapitalintensiv, och med tilltagande konkurrens från billigare import.
Köttgryta och bröd
Foto: Åsa Lannhard Öberg

Några spridda slutord innan jag sätter punkt. Den svaga kronan har gjort det dyrt att importera under 2023, samtidigt har inflationen tryckt upp de svenska livsmedelspriserna ordentligt de senaste åren. I skrivande stund noteras att inflationen dämpas, matbutikerna kan inte höja priserna så mycket mer för då faller efterfrågan. LRF:s lantbruksbarometer visar låg investeringsvilja i lantbruket, samtidigt som Jordbruksverkets statistik avslöjar att lantbrukets ersättning till eget arbete och kapital fallit från 2022 års rekordnivå på 18 miljarder kronor till 9 miljarder kronor 2023. Utsikter om att toppen på räntehöjningarna har nåtts och att kostnaderna för bland annat foder och energi stabiliseras, ger hopp om en mer positiv utveckling 2024.

/ Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare med ett ständigt öga på animaliemarknaden

Lägesrapport om marknadsläget i jordbrukssektorn den 30 november 2023

Lämna ett svar

Jordbruksverket har fått i uppdrag att varje månad lämna en lägesrapport över situationen i den svenska jordbrukssektorn till regeringen. Nedan följer en sammanfattning av läget den 30 oktober. Om du vill läsa hela rapporten finns den här.

Världsmarknaden för jordbruksprodukter har gått in i ett lugnare skede jämfört med de senast åren. En svag världskonjunktur leder till att efterfrågan är förhållandevis svag. I Sydamerika har vädret utvecklats i gynnsam riktning och oro för torka har tonats ner. I EU har däremot kraftiga regn lett till att höstsådden försenats. Den långsiktiga prisutvecklingen med succesivt fallande priser består.

Den preliminära skördestatistiken för 2023 visar att spannmålsskörden blev drygt 20 procent mindre än det senaste femårsgenomsnittet. Årets skörd blev dock betydligt större än skörden 2018. Även för oljeväxter och proteingrödor blev årets skörd betydligt mindre än genomsnittlig skörd. Höstsådden i Sverige blir mindre än under de närmast föregående åren, det är särskilt sådden av oljeväxter som minskat. Orsaken till minskningen är den regniga väderleken under hösten. En olycka inträffade i Örtofta sockerbruk i mitten av november med totalt produktstopp som följd. En återstart av fabriken planeras till den 11 december.

Produktionen av griskött har fallit kraftigt under 2023 jämfört med föregående år. Det är oklart varför produktionen har minskat men stigande kapitalkostnader och problem med att hitta arbetskraft kan vara förklaringsfaktorer. Producentpriserna för griskött har däremot inte förändrats under de senaste månaderna. Jämfört med andra EU-länder har dock produktionsminskningen i Sverige hittills varit relativt liten.

Arlas a-contopris för mjölk i producentledet höjs med drygt 10 kr/100 kg för december 2023. Jämfört med andra länder i EU ligger det svenska producentledet bland de allra lägsta.

Jordbruksverkets prognos för sektorskalkyl för 2023 publiceras i början på december.

/Konkurrenskraftsgruppen genom Mattias Gotting