Kategoriarkiv: livsmedelsförsörjning

Exploatering av jordbruksmark har förhoppningsvis inte framtiden för sig

Arealen åkermark i Sverige minskar stadigt sedan många decennier tillbaka. Enligt en ny rapport från oss, som du hittar här, så minskade åkerarealen ytterligare med 30 000 hektar mellan åren 2016 och 2020. Av dessa var det cirka 3000 hektar som försvann på grund av exploatering, det vill säga att man bygger hus, vägar och järnvägar på den. 

Åkermark som blivit bostadsområde

Oroande att åkermark fortsätter försvinna

Jordbruksmark försvinner också därför att man väljer att inte bruka den. Den växer då igen och blir skog. Skillnaden är att den marken kan bli åkermark igen utan alltför stora insatser om det skulle behövas i framtiden. Det gäller däremot inte den jordbruksmark som försvunnit på grund av exploatering.

När åkermark omvandlats till järnväg, hustomter eller asfalt går den sedan aldrig att få tillbaka. Målet i den nationella livsmedelsstrategin är bland annat att den totala livsmedelsproduktionen ska öka, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås. Att svensk åkermark fortsätter att försvinna är oroande eftersom den är en viktig resurs inför framtiden. Inte minst eftersom klimatförändringarna bidrar till ytterligare utmaningar. Svensk jordbruksmark har enligt prognosen framtiden för sig i ett förändrat klimat när matbehovet ökar men odlingsförutsättningarna på många håll i världen blir sämre.

Motsvarande 6000 fotbollsplaner exploateras

Mer mark används för byggande av bostäder. Vi tar därför regelbundet fram rapporter om hur mycket jordbruksmark som exploateras i Sverige.

Under perioden 2016 – 2020 exploaterades i Sverige drygt 3 000 hektar jordbruksmark, vilket motsvarar ungefär 6 000 fotbollsplaner. Det är i samma storleksordning som de två föregående femårsperioderna. Byggande av bostäder är den främsta orsaken till att jordbruksmark exploateras.

En större del av exploateringen har bestått av byggande av bostäder kring landets tätorter än under tidigare perioder. Samtidigt fortsätter trenden att mindre arealer tas i anspråk för byggande av vägar eller järnvägar.

Mest i Skåne och Västergötland

Skåne och Västra Götaland är de län där mest exploatering har skett under perioden, precis som under tidigare år. Störst ökning från föregående period har skett i Uppsala län, där cirka 116 hektar jordbruksmark exploaterats. Det är en ökning från ungefär 70 hektar under föregående period.

I ett fåtal kommuner har ingen exploatering av jordbruksmark skett, till exempel Kiruna, Danderyds och Gällivare kommuner.

Bilden visar sammanlagd exploatering av bebyggelse, vägar och järnvägar under 5-årsperioderna 2006–2010, 2011–2015 samt 2016–2020 angivet i hektar (Ha), uppdelat på län.

/Tobias Markensten och John Andersson på Miljöanalysenheten

Hur står till med svensk ägg- och köttmarknad i halvlek 2021?

Vi är många som följer den svenska livsmedelsmarknaden i normala tider och under pandemin upplever jag att intresset växt. Kanske har fler medborgare blivit varse hur viktigt det är med stabil försörjning av mat och andra förnödenheter när världen är i gungning? Varje kvartal beräknar jag marknadsbalanser för kött och ägg. De visar i grova drag hur produktion, utrikeshandel, konsumtion och svensk marknadsandel utvecklas. Nu har jag publicerat en uppdatering för första halvåret 2021. Jag börjar med äggen, ett område som sticker ut i siffrorna den här gången.

Figuren visar att vi under lång tid haft en hög marknadsandel svenska ägg. Ökad konsumtion har tillgodosetts genom ökad svensk produktion snarare än import. Nästan alla ägg som säljs i svensk dagligvaruhandel är producerade av svenska höns. De importerade äggen hamnar främst i industriledet.

Från en långvarigt stabil utveckling syns ett rejält lappkast i år. Till och med juni minskade produktionen med 14,1 procent, importen ökade med 16,7 procent, exporten minskade med 41,5 procent, totalkonsumtionen minskade med 5,7 procent och den svenska marknadsandelen minskade med 9,4 procent. Förklaringen ligger i det stora utbrottet av fågelinfluensa i vintras. Men enligt äggbranschen närmar sig nu produktionen normal nivå igen och det ska heller inte längre råda någon brist på svenska ägg i butikerna. Emellertid lär vi se effekten i marknadsbalansen året ut eftersom den inkluderar de svåra månaderna under vinter, vår och försommar.

Jag lämnar fågelviruset och går till ett annat alltför välbekant virus som påverkar köttmarknaden. Jag bloggade senast i juni på det här temat och plockar upp ett citat: ”Att vi importerar och äter mindre kött samtidigt som andelen svenskt kött ökar är en trend som pågått flera år, och den har förstärkts under pandemin då vi i alla fall tillfälligt ändrat vårt sätt att äta, jobba, handla, leva…”. Det handlar mycket om att vi minskade vårt uteätande under den tuffaste fasen av pandemin och de restriktioner som rådde då. Eftersom andelen importerat kött är mycket högre i restaurangsektorn än i dagligvaruhandeln föll också efterfrågan på importerat kött under den här perioden.

Enligt SCB tappade restaurangbranschen 20 procent i försäljning förra året. Jag har inte hittat statistik för 2021, men vi vet att restriktionerna lättat och noterar med ögat att restaurangerna har allt fler gäster. Detta är också en orsak till att den stora importminskningen av kött 2020 börjar återgå till en mer normal minskningsnivå. Importen av nötkött som låg på minus 18,6 procent första kvartalet backade bara 0,3 procent första halvåret medan importen av matfågel gick från en minskning med 11,5 procent första kvartalet till en ökning med 1,2 procent första halvåret.

En 7-procentig minskning av köttkonsumtionen första kvartalet har ersatts av en 2-procentig minskning första halvåret. En förklaring är att importminskningen avtagit, en annan den ökade matfågel- och grisproduktionen. Det finns helt enkelt mer kött på marknaden. Men skillnaden är stor mellan köttslagen, för matfågel ökade konsumtionen med 1,6 procent per capita första halvåret medan den minskade i varierande grad för övriga köttslag.

Den krympande produktionen av svenskt nötkött då? Hur kan en sektor som upplever god efterfrågan och höga priser minska i produktionskvantitet med över 7 procent? Jo, förklaringen ligger i att producenter idag sparar kvigor och kor – både för att bygga upp besättningen efter ökad slakt i kölvattnet av torkan 2018 och för att möta goda tider för svenskt nötkött. Man måste helt enkelt välja bort den höga prisnotering för slaktdjur som betalas just nu. 

Även lammarknaden karakteriseras av minskad produktion men här har jag fått signaler från branschföreträdare att många mindre aktörer som haft får som hobbyverksamhet valt att inte starta upp i samma skala efter torkan. En del äldre fårproducenterna som pensionerat sig har heller ingen som tar över, trots att det i alla fall just nu betalas höga avräkningspriser för lamm.

Och så några ord om grismarknaden. Vid det här laget är vi vana vid att se minussiffror på importutvecklingen, den trenden inleddes redan 2014. Marknadsbalansen för griskött visar också en stabil ökning av svensk marknadsandel men också ett konsumtionstapp. Vi äter mindre griskött men mer svenskt. I år har exporten ökat med 39,5 procent på grund av att vi dragits med i det kraftiga suget efter europeiskt griskött på stora marknader. Nu har dock den kinesiska grisköttsproduktionen kommit tillbaka med full kraft efter att ha brottats med svinpest i flera år Produktionen i Kina var 35 procent högre första halvåret i år än samma period 2020 enligt Jordbruksaktuellt och det betyder att Kinas hunger efter importerat griskött minskat påtagligt.

Det betyder tuffare tider med prispress även i EU, något som redan syns bland annat i grannlandet Danmark. Sverige påverkas mindre av svängningarna på exportmarknaden eftersom vi har en stabil hemmamarknad för vårt griskött.

Något annat som alltid påverkar djurbönderna är tillgång och pris på foder. De internationella priserna på spannmål och proteinfoder är på en mycket hög nivå, en liknande utveckling som vi sett för de globala livsmedelspriserna. I Sverige har sommaren erbjudit god tillgång på både bete och grovfoder i de flesta delar av landet. Det regn som fallit under augusti kan leda till att en del brödspannmål klassas ner till foderkvalitet och det kan trycka ner de svenska foderpriserna.

Det är dags att avsluta det här ganska långa blogginlägget. Hur utvecklingen av marknadsbalanserna för kött fortsätter framöver, jag tänker främst på importen och den svenska marknadsandelen, beror bland annat på hur konsumenternas ökade medvetenhet om köttets ursprung slår igenom i restaurangledet. Flera undersökningar visar att svenskt ursprung rankas allt högre av konsumenter – vi vill handla svenskt av flera skäl och jag tror många människor idag har en god kunskap om de mervärden mat med blågul certifiering är laddade med. För några år sedan tog Jordbruksverket fram en serie kunskapsunderlag om svenska mervärden i produktionen av jordbruksvaror. Ni har hört och läst det förut, i generella drag handlar det om att svenskt jordbruk har relativt låg miljö- och klimatpåverkan, god djurvälfärd, låg antibiotikaförbrukning, samt att det svenska jordbruket bidrar till viktiga ekosystemtjänster, sysselsättning och ekonomisk hållbarhet, den svenska försörjningsförmågan och så vidare. Ingen sektor nämnd och ingen glömd.

Du som vill grotta ner dig i marknadssiffrorna hittar dem här!

/Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare vid Livsmedelskedjan- och exportenheten

Jordbrukssektorns utveckling fram till 2030

OECD och FAO har publicerat sin årliga prognos över den globala utvecklingen i jordbruket för den kommande tioårsperioden och här kommer vår sammanfattning. Årets rapport domineras av de effekter som pandemin har haft och kan komma att få för jordbruket framöver. Jordbruket har visat stor motståndskraft mot de påfrestningar som pandemin givit upphov till och påverkan har varit mindre jämfört med många andra delar av samhället. Livsmedelsförsörjningen har kunnat säkerställas i världen på ett tillfredställande sätt även om det lett till stigande matpriser som drabbat många människor runt om i världen.

Nyfikna kor och nyfiken liten pojke. Foto: Benny Karlsson, Scandinav

En utmaning att nå målet Ingen hunger

OECD/FAO förutser att en återhämtning påbörjas redan under 2021 efter den nedgång som skett i världsekonomin till följd av pandemin. Den nivå som man tror kommer ha uppnåtts till 2030, mätt i BNP, är dock lägre än vad som prognosticerades innan pandemin bröt ut. Det gör att det kommer att bli en svår utmaning att nå det uppställda mål för 2030 om att det inte ska finnas någon hunger i världen.

Den ökande efterfrågan på biodrivmedel tros minska

Andra frågor som OECD/FAO lyfter i årets rapport är att tillväxttakten i animaliesektorn behöver minska i höginkomstländer för att dämpa efterfrågan på foderprodukter. OECD/FAO förutser att ökningstakten i efterfrågan på biodrivmedel minskar under den kommande tioårsperioden. Aktiva politiska beslut för att stödja övergång till eldrivna fordon och prioritering av restprodukter som råvara i produktionen är viktiga orsaker till att efterfrågan på jordbruksprodukter i energisektorn förväntas minska.

Ett mer produktivt jordbruk snarare än mer åkerareal

OECD/FAO lyfter också betydelsen av investeringar, såväl offentliga som privata, för att produktivitetstakten ska utvecklas i en positiv riktning. Ökad produktivitet står för nästan 90 procent av den produktionsökning som förväntas till 2030 medan ökad areal bara svarar för knappt 10 procent.

Fortsatt behov av klimateffektiva produktionsmetoder, särskilt inom animalier

Jordbrukets klimatpåverkan är fortsatt stor, men OECD/FAO tror inte att utsläppen av växthusgaser kommer öka lika snabbt som produktionen ökar. Samtidigt slår man fast att det finns fortsatt behov av att utveckla klimateffektiva produktionsmetoder, speciellt i animaliesektorn.

Och hur blir det med priserna?

Priserna på jordbrukets produkter har stigit kraftigt under 2020, mycket beroende på stark efterfrågan från den kinesiska fodermarknaden. Stark produktivitetsutveckling leder dock till att det åter blir en långsiktigt fallande pristrend. Fallande priser drabbar särskilt småjordbrukare som har svårt att anpassa kostnadsnivån. Varierande väder, smittsamma djur- och växtsjukdomar, varierande insatsvarupriser och konjunktursvängningar är några faktorer som kan leda till prisvariationer för jordbruksprodukter under prognosperioden. 

Här hittar ni hela OECD-rapporten.

/Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare

Missade du första delen av vår nya seminarieserie om livsmedelsstrategin?

Jordbruksverket är en viktig aktör i arbetet med livsmedelsstrategin då vi leder och deltar i flera olika uppdrag i handlingsplanerna och bidrar på olika sätt till att livsmedelsstrategins mål nås. I en ny seminarieserie Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin berättar vi om det vi gör kopplat till livsmedelsstrategin och hur vi bidrar till en ökande och hållbar matproduktion i hela Sverige.

På det första webbinariet berättade jag om livsmedelskedjans utveckling baserat på vår årliga rapport Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin. Väldigt kort kan man på aggregerad nivå säga att produktionen har ökat sedan 2011, medan lönsamheten varit oförändrad och utvecklingen av vissa miljöindikatorer visar positiva trender över tid medan andra är i behov av trendbrott.

Det övergripande målet i livsmedelsstrategin är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar samtidigt som relevanta nationella miljömål nås. För att kunna nå livsmedelsstrategins mål om en ökad produktion så behöver företagen vara konkurrenskraftiga. För utan lönsamhet kan företagen inte överleva, de kan inte få avkastning på satsat kapital, eller investera i nya och hållbara tekniker. Ett sätt att öka lönsamheten är att fler konsumenter väljer svenska produkter och är villiga att betala för de svenska mervärdena. Per-Göran Sigfridson, grisproducent i Kalmar och engagerad i LRF Sydost och Håkan Seiborg, ICA-handlare i Växjö pratade om hur vi får konsumenter att välja och betala för svenska mervärden.

När det gäller utvecklingen av miljöindikatorerna finns det flera miljöområden som är i behov av ett trendbrott, t.ex. behöver situationen för odlingslandskapets biologiska mångfald förbättras och användningen av växtskyddsmedel bli mer hållbar. Vårt nästa webbinarium den 21 september kommer att fokusera just på användningen av växtskyddsmedel. Boka gärna in dagen redan nu!

Om du missade premiären kan du nu se det inspelade seminariet i efterhand på vår webbplats här.

/Camilla Burman som håller ihop arbetet med seminarieserien och är ansvarig för uppdraget Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin.

Fler gula buntband?

Det är några månader sedan Jordbruksverket avslutade den stora insatsen hos en äggproducent i Mönsterås som drabbats av fågelinfluensa. Som mest var det upp emot 200 personer som jobbade samtidigt på gården med att hantera avlivning, packande och bortforsling av de smittade hönorna. Nu pågår ett stort arbete med att lära av erfarenheterna. Det är en utmaning att hitta alla åtgärder som gör att vi hanterar ett liknande fall ännu bättre. Ju mer vi kan minska risken för vidare spridning, desto större är chansen att inte fler djur och djurägare behöver drabbas.  Utbrotten av fågelinfluensa, likväl som andra utbrott och kriser, kan också påverka tillgången på livsmedel och har betydelse för företagens utveckling.

default

I Mönsterås köpte vi exempelvis in svarta, extra tjocka säckar att packa hönorna i. Samtidigt började vi med att köpa svarta buntband. Det var därför svårt att se vilka säckar som var förslutna eller inte. Slutsatsen blev att buntbanden behövde vara klargula!

Foto: Johan Loberg

Bestämmer vi då att alla buntband ska vara klargula nästa gång? Nja, det kan ju bli så att extra tjocka säckar bara finns tillgängliga i gult nästa gång. Åtgärden blir istället att bestämma villkor för säckarna (extra tjocka) och villkor för buntbanden (klar färg som syns mot säckarnas färg).

Inom krisberedskapen behöver vi alltid resonera på liknande sätt. Ingen lösning får vara huggen i sten, vi måste alltid vara beredda att anpassa hanteringen efter situationen. Att ha förberedda alternativ och bra beslutsunderlag ger dock alltid en bra beredskap!

Visste ni förresten att olika plaster i buntband klarar kyla olika bra? Det märkte vi i Mönsterås, när det någon dag var -20 grader, då fungerade inte de gula buntbanden….

/Catrin Molander som är chef för beredskap och krishantering på Jordbruksverket

Rykande färsk kvartalsstatistik för kött- och äggmarknaden

Sedan många år tillbaka räknar jag på marknadsutvecklingen för kött och ägg en gång per kvartal. Mejerimarknaden och de mindre köttslagen får nöja sig med en rejäl genomgång en gång per år. Att mata in siffrorna och se resultatet för produktion, utrikeshandel, konsumtion och svensk marknadsandel i Excelarken är nästan lika spännande som att öppna ett stort paket på julafton!

Att vi importerar och äter mindre kött samtidigt som andelen svenskt kött ökar är en trend som pågått flera år, och den har förstärkts under pandemin då vi i alla fall tillfälligt ändrat vårt sätt att äta, jobba, handla, leva…

Några nedslag i statistiken för första kvartalet 2021

OBS! Jag och mina kollegor brukar inte dra några tvärsäkra slutsatser utifrån kvartalsstatistiken, eftersom svängningarna kan boostas om produktion och handel sker koncentrerat alldeles före eller efter periodens början och slut. Så ha nu detta i åtanke. Men resultatet för årets första kvartal visar ändå tydligt att ovan nämnda trend fortsätter med oförminskad styrka. Importen av kött minskade med minst 10 procent för alla större köttslag jämfört med samma period 2020, för nötkött var minskningen närmare 20 procent. Den svenska marknadsandelen för kött ökade markant samtidigt som vi åt nästan sju procent mindre kött.

Slakten av nötkreatur gick ner med 11,6 procent. Det är mycket jämfört med den variation vi brukar se. Sannolikt sparar många bönder kvigor och kor för att successivt bygga upp besättningen – både i syfte att restaurera den efter ökad slakt i kölvattnet av torkan 2018 och för att möta goda tider för svenskt kött. Producentpriset ligger nämligen på historiskt hög nivå och det är nog många som vill se fler födda kalvar på sin gård framöver. Men då måste man helt enkelt välja bort den höga prisnoteringen för slaktdjur som betalas just nu.  

Nu till äggen..

Jag avslutar med några rader om äggmarknaden. Ingen har väl missat att Sverige haft en extremt besvärlig säsong med fågelinfluensa i år? Virusets härjningar betyder att äggsektorn tappat hela 12,5 procent i produktionskvantitet första kvartalet i år. Det har varit kämpiga månader för alla berörda och framåt vårkanten möttes också konsumenterna av de första tecknen på äggbrist. I den butik där jag själv handlar har jag blickat mot en ekande tom ägghylla flera gånger under april och maj. Som tur är har vi ofta vägarna förbi en välsorterad gårdsbutik som haft ett stabilt utbud av ägg. Senast handlade jag tre flak och med 90 ägg i kylen klarar sig familjen ett par veckor!

Marknadsbalansen för ägg visar att den tilltagande äggbristen i Sverige inte följts av ökad import, den tvärtom minskade med nästan 1 procent januari-mars. Det kan bero på att även andra EU-länder haft problem med fågelinfluensa, dessutom har exporten av ägg och äggprodukter från EU till omvärlden ökat kraftigt. Men jag tänker också att det finns en struktur för att handla med andra länder som inte förändras i ett nafs, dessutom har vi våra garantier som begränsar importen av ägg från länder där salmonella förekommer i äggproduktionen.

Om vi går till prisbilden för ägg syns en tydlig höjning av partipriset – alltså vad packerierna får betalt vid försäljning till nästa led – från mitten av februari i år. Priset till äggproducenten har också stigit, men i betydligt mindre omfattning.   

Se hit – här hittar du statistiken

Du som vill grotta ner dig i marknadssiffrorna hittar dem här!

Det var allt för denna gång, återkommer med nya siffror framöver 🙂

/Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare vid Livsmedelskedjan- och exportenheten

Hur kan investeringsviljan i svenskt jordbruk öka?

Det övergripande målet för den svenska livsmedelsstrategin är att produktionen av mat ska öka. Lönsamhet har för primärproduktionens företag pekats ut som den viktigaste förutsättningen för att produktionsökningen ska bli verklighet. När det finns förväntningar om långsiktig lönsamhet kan det antas att den enskilde jordbrukaren vågar ta långsiktiga beslut om att investera i mark, byggnader, maskiner med mera. Hittills har investeringsviljan i jordbrukssektorn varit måttlig trots att förutsättningarna varit gynnsamma.

Lantbruksbarometern våren 2021

Lantbruksbarometern, som publiceras i samarbete mellan Swedbank och Ludvig & co, visade för våren 2021 den högsta lönsamheten på flera år för alla stora produktionsgrenar i svenskt jordbruk. Det finns dessutom förväntningar bland jordbrukarna om ytterligare förbättrad lönsamhet under det kommande året. En viktig orsak till den gynnsamma utvecklingen är stark efterfrågan på svenska produkter som gjort det möjligt att höja priserna för de flesta produkter.

Foto: Thomas Adolfsén/Scandinav

Trots god lönsamhet visar Lantbruksbarometern att byggnadsinvesteringarna minskat i samtliga produktionsgrenar under de tre senaste åren medan investeringarna i maskiner ligger kvar på ungefär oförändrad nivå. Jordbrukarna anger oro för Brexit och osäkerhet om utformning av kommande CAP s som orsaker till varför investeringsviljan är låg. Dessutom är det fler jordbrukare än tidigare som avser att dra ner produktionen de kommande åren jämfört med resultaten från tidigare års undersökningar.

Attitydundersökning från Landshypotek

Att investeringsviljan är låg är förvånande eftersom investeringar prioriteras högt av jordbrukarna. Landshypotek har genomfört en attitydundersökning där det framkommer att jordbrukare prioriterar att använda vinster i verksamheten till investeringar och underhåll av byggnader, maskiner med mera. Endast en mycket liten andel anger ökad privat konsumtion som prioriterat.

Paradox: God lönsamhet – Låg investeringsvilja

Förutsättningarna för svenskt jordbruk är i nuläget bättre än på länge. I spåren av pandemin och andra osäkerheter i samhället värderar konsumenterna svenska livsmedel allt högre. Det har varit möjlighet att ta ut ett högre pris på svenska produkter jämfört med import. Kostnaderna för många insatsvaror, t.ex. energi och gödning, har haft en långsammare prisutveckling jämfört med utvecklingen för bland annat kött och spannmål. Trots gynnsam marknadsutveckling och förbättrad lönsamhet har investeringsviljan legat kvar på samma nivå som tidigare eller till och med avtagit. Attitydundersökningarna som gjorts visar att jordbrukarna vill investera men trots det fattas något för att detta ska realiseras.

Jordbruksverket förslag för att stimulera investeringsviljan

Jordbruksverket har på uppdrag av regeringen lämnat ett första utkast till fördelning av CAP-budget inför perioden 2023-2027. Utgångspunkten för Jordbruksverkets förslag är de mål som slås fast i Livsmedelsstrategin samt den behovsanalys som tagits fram inför den kommande budgetperioden.

I Jordbruksverkets förslag ingår bland annat åtgärder som syftar till att öka lönsamheten, konkurrenskraften och stimulera investeringsviljan. Jordbruksverket föreslår därför att mer resurser satsas på åtgärder som förbättrar produktiviteten som till exempel kompentensutveckling men också på åtgärder som direkt stimulerar investeringsviljan. Genom att redan nu visa på hur den kommande CAP-budgeten ska fördelas och hur åtgärderna kan utformas ges jordbrukarna de långsiktiga spelreglerna för den kommande CAP-budgetperioden vilket bör vara den återstående pusselbiten för att investeringarna ska ta fart.

/Bengt Johnsson, jordbruksekonomisk utredare

Var med och bidra till hållbara livsmedelssystem!

Jordbruksverket jobbar på olika sätt för hållbara livsmedelssystem och vi har nyligen redovisat en rapport till regeringen där vi definierar hållbara livsmedelssystem, sammanställer vad som pågår i Sverige och vad som behöver göras för att livsmedelssystemen ska bli mer hållbara.

Ett annat exempel är att vi tillsammans med SCB tagit fram särskilda mått (nationella indikatorer) som valts ut för att utifrån svensk kontext kunna följa upp hur det går att uppfylla Agenda 2030 gällande hållbar livsmedelsproduktion och motståndskraftiga jordbruksmetoder.

I september bjuder FN in till ett toppmöte om livsmedelssystem, Food Systems Summit, i syfte att förändra världens livsmedelssystem att bli mer hållbara. Det pågår intensivt arbete på många plan på Näringsdepartementet, hos olika myndigheter och organisationer. Alla uppmanas att bidra!

Du kan under april skicka in dina idéer till FN om lösningar för ett mer hållbart livsmedelssystem

Både du som privatperson, företag, organisationer, föreningar, forskare, myndigheter kan anmäla idéer. Välj och svara på frågor i det målområde som din idé passar för:

Mer info om toppmötet på regeringens webbsida.

Stort driv att förbättra hållbarheten

En slående del i Jordbruksverkets rapport om hållbara livsmedelssystem är sammanställningen av vad som pågår. Vi ser här en enorm drivkraft att öka livsmedelssystemets hållbarhet på många fronter, inte minst hos branschen och intresseföreningar. Det vill vi uppmuntra och stötta så att arbetet hålls igång, följs upp och vidareutvecklas. Ett exempel är ett nytt samarbete för minskat matsvinn där syftet är att bidra till FN:s hållbarhetsmål att halvera det globala matsvinnet till år 2030. Samarbetet engagerar både primärproducenter, förädling, grossister, dagligvaruhandel och restaurangledet, samt även forskare och myndigheter.

Det är också spännande med forskningsprojektet Mistra Food Futures, som ska ta fram mål och åtgärder för vad det svenska livsmedelssystemet behöver uppnå till år 2045 för att vara hållbart.

Vad behövs då?

Även om det redan händer mycket, så ger vår rapport förslag på fler saker att ta itu med på kort sikt. Vi tycker att myndigheterna behöver ökade resurser för att kunna ta fram och sprida tydligare information till företag och konsumenter om vad som kan göra livsmedelssystemet mer hållbart.

Andra förslag i rapporten handlar om:

  • att öka innovationstakten och underlätta användningen av t.ex. ny teknik,
  • tydligare myndighetsansvar,
  • utveckling av tydliga mål,
  • ytterligare datainsamling och analyser.

Många förslag riktas till regeringen, men i väntan på att de överväger vilka regeringsuppdrag som faktiskt ska delas ut kan vi myndigheter göra en hel del. Bland annat så startar Miljömålsrådet nu ett nytt programområde Syntesarbete om ett hållbart livsmedelssystem där elva olika myndigheter ingår, med fokus på hur vi i Sverige ska producera och konsumera livsmedel på ett hållbart sätt.

Tack till alla som bidragit!

Utredningen om hållbara livsmedelssystem har genomförts inom ramen för Livsmedelsstrategin. I arbetsgruppen har vi haft hjälp av Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Sveriges lantbruksuniversitet och Tillväxtverket. Dessutom har vi haft en bred referensgrupp med representanter för livsmedelssystemets alla led, som har bidragit med mycket värdefull input. Tack alla!

/Sofia Blom som har varit projektledare för Jordbruksverkets utredning om hållbara livsmedelssystem, och Karin Lindow jobbar med Agenda 2030 och andra hållbarhetsfrågor.

Mer ska bli mat – eller hur!

Idag släpper vi en rapport som handlar om matsvinn och förluster tidigt i livsmedelkedjan från gård och fram till, men inte med, butik. Den presenterar metoder för hur livsmedelsförluster kan följas upp i produktionskedjorna för nötkött, griskött, mjölk, fisk, vete, potatis, morötter och jordgubbar, så vi får bättre kunskaper och ser var det finns potential till att ta tillvara på det som produceras mer resurseffektivt. När det var tänkt att bli mat är det nästan alltid mest resurseffektivt att det blir det, både för miljön och klimatet men också för ökad lönsamhet.

Och som vi har diskuterat och vänt och vridit på detta ämne! Varje produkt och produktionsled har sina förutsättningar, och även begrepp på dessa förluster eller, låt oss säga resurser! Branschens medverkan har varit ovärderlig liksom kloka forskare på RISE och SLU. Dialogen och samarbetet med de andra myndigheterna, framförallt Naturvårdsverket och Livsmedelsverket har också varit väldigt viktig. För detta är på sätt och vis ett nytt område men samtidigt något som är självklart för producenter. Att minska spill, rester, svinn och ta tillvara sidoflöden, restströmmar- ja vad man nu vill kalla det är såklart givet för företagen eftersom man vill optimera sin produktion. Men det är inte alltid enkelt. I primärproduktionen är man på många sätt påverkad biologiska faktorer som väder, skadedjur, vilt, sjukdomar. Det kan man vara bättre eller sämre rustad för och då är det viktigt att ha kunskap men också tillgång till teknik, vilket kräver lönsamhet för att kunna investera i. Samma gäller i livsmedelsindustrin, och att det behövs teknik och utrustning för att hantera, förädla, produktutveckla/”innovera”, och att det också kan handla om export till marknader som efterfrågar produkter som vi kan inte äter i Sverige. Marknaden och de krav som ställs från köpare påverkar. Sena avbeställningar kan leda till att livsmedel blir foder eller får kastas. Regler och lagstiftning påverkar också. Ja vi kan alla hjälpa till tror jag.

Nu kanske du börjar tänka på andra ändamål, är det fel att det blir foder eller läkemedel, biomaterial eller drivmedel av det som produceras? Jag skulle säga att syftet avgör och att det beror på. Var syftet att det skulle bli livsmedel är det nästan alltid mest resurseffektivt att det blir det. Men givetvis finns alltid undantag och möjligheterna varierar hos företagen. Användning som foder är ett bra andrahands-alternativ, men även industriändamål/tekniska produkter som jag nyss nämnde. Från ett djur blir det ju olika delar som vi normalt inte äter som kanske känns mer självklart att använda i kattmat eller för att tanka bilen. Konsumenters preferenser och efterfrågan påverkar såklart vad som kan bli mat. Metoderna som vi presenterar går i första hand inte ut på att värdera och utesluta olika flöden utifrån vad det ska kallas eller klassas, utan istället helt enkelt utgå det som var avsett att bli livsmedel men som inte blir det, och ta reda på hur det istället används.

Olika former av avfallshantering som biogas, kompostering och därefter förbränning tar ju också tillvara resurserna fast på ett mindre effektivt sätt. Visste du att det kan vara upp till 15 gånger mer klimateffektivt att förebygga matsvinn än att göra biogas av det? Detta beror dock på vilket energisystem som biogasen ersätter, om den till exempel ersätter vattenkraft eller fossila bränslen och hur miljöbelastande matvaran är att framställa. Läs mer i rapportens kapitel 2.4.

Sen är det viktigt att komma ihåg att förutsättningarna är olika för olika företag. Men det här är viktigt att få bättre kunskaper om hur våra livsmedelsflöden används, och vad även vi myndigheter kan göra för att det ska kunna tas tillvara mer resurseffektivt.

Den uppföljning som startar i år med denna rapport och med metoderna som grund, ska ge bättre underlag för åtgärder på olika plan. Den kommer också bli uppföljningen av det ena etappmålet för minskat matsvinn, inom miljömålssystemet:

Men också ge uppgifter om livsmedelsförluster – food losses till FAO som följer upp delmål 12.3 i Agenda 2030:

  • Till 2030, halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd.

För matsvinn sker överallt. I länder som Sverige är matsvinnet störst i hushållen medan i utvecklingsländer är svinnet störst i producent- och logistikled. Men hela kedjan kan bli mer resurseffektiv. Jag tror att detta område bara kommer bli mer och mer aktuellt och att det finns mycket att göra, så spännande! De metoder som vi nu tagit fram och den uppföljning som planeras är ett första angreppssätt som jag tror vi kommer lära oss mycket av. Det är inte alltid enkelt och jag tror vi kommer få skruva och utvärdera arbetet under hand. Men kanske föder detta även inspiration för att fler företag att själva mäta sina resurser och förluster och samarbeta med andra i kedjan, för organisationer, forskare och myndigheter att sätta matsvinn och resurseffektivitet högre på agendan och att även du och jag som konsumenter får så kallad svinnsikt.

/Karin Lindow som jobbar med matsvinn och resursfrågor och har projektlett arbetet med rapporten

Pst. Du känner väl till Fler gör mer – Handlingsplan för minskat matsvinn 2030? Livsmedelsverket arbetar tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket för minskat matsvinn utifrån handlingsplanens 42 olika åtgärder, och detta tillsammans med aktörerna. Att matsvinnet ska minska och mer bli mat har ju en tydlig koppling till den svenska livsmedelsstrategin där målet ju är att öka livsmedelsproduktionen och en hållbar utveckling i livsmedelskedjan.

Nationell dialog inför toppmötet om internationella livsmedelssystem – tyck till!

Livsmedelssystemets betydelse för möjligheterna att nå de globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030 har allt mer kommit i fokus. Globalt produceras tillräckligt med livsmedel. Samtidigt påverkar dagens produktion och konsumtion av livsmedel både klimat och miljö och bidrar till felnäring och ohälsa. Livsmedelssystemen behöver därför förändras så att maten vi äter framställs och konsumeras på ett hållbart sätt ur alla tre hållbarhetsdimensionerna.

Mot denna bakgrund har FN:s generalsekreterare António Guterres tagit initiativ till ett toppmöte om livsmedelssystem, Food Systems Summit 2021 (FSS). Som ett led i förberedelserna inför toppmötet ordnade Näringsdepartementet, Kungliga skogs- och lantbruksakademin (KSLA) och SIANI ett nationellt dialogmöte den 25 januari. Det inleddes och avslutades av statssekreterare Per Callenberg från Näringsdepartementet. Representanter från privata sektorn, civilsamhället, akademin, myndigheter och regeringskansliet medverkade. Resultatet från dialogen kommer publiceras inom kort.

Före den nationella dialogen hölls ett inspirationsseminarium med omkring 200 deltagare. FAO-kommittén har tagit fram en skrift Hållbara livsmedelssystem – kunskap, innovation och samarbete som lanserades i samband med seminariet. Aktörer från olika delar av livsmedelssystemet talade om hållbar mat, offentlig sektor som möjliggörare, samverkan och cirkulära system. Stornamnet bland talarna kan väl sägas var grundaren av EAT, Gunhild Stordalen, som leder en av de förberedande aktiviteterna inför FN:s toppmöte, handlingsspår 2 Skifta till ett hållbart konsumentbeteende. Några andra talare var företrädare för Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter, Livsmedelsföretagen, SLU, Livsmedelsverkets generaldirektör, Axfoundation, Härnösands kommun och Sweden Food Arena.

Vår egen Jordbruksverket-medarbetare Karin Lindow medverkade också (som för övrigt kände sig lite ”star struck” av Gunhild, men nervositeten lade sig efter att ha hört Stordalens hund börja skälla mitt under hennes presentation varvid den tystades med ett skarpt ”Nai” på norska 🙂 ) och berättade om hur matsvinn och resurseffektivitet hänger ihop med miljö, ekonomi och livsmedelsförsörjning. Samverkan mellan aktörer i livsmedelssystemet är centralt för att minska matsvinnet. Risken är annars att det förflyttas i kedjan eller leder till förluster på gården, men inte minskar totalt sett. 

Jordbruksverket jobbar med hållbara livsmedelssystem på många sätt och kommer i slutet av februari presentera en rapport i ämnet som en del av den svenska livsmedelsstrategins andra handlingsplan.

/Andreas Davelid och Karin Lindow på Enheten för livsmedelskedjan och export