Etikettarkiv: produktion

Produktionen i livsmedelskedjan har ökat

För att nå livsmedelsstrategins övergripande mål om en konkurrenskraftig, ökad och hållbar livsmedelsproduktion i hela landet samtidigt som relevanta miljömål nås, behöver företagen vara lönsamma och konkurrenskraftiga. Årets rapport Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin visar att produktionen i livsmedelskedjan som helhet har ökat mellan år 2016 och år 2020. Ökningen i livsmedelskedjan var dock svagare än i det totala näringslivet.

Produktionen i livsmedelskedjan har följts upp genom att studera förädlingsvärdet (som förenklat visar värdet på produktionen minus värdet på använda insatsvaror) hos företagen i livsmedelskedjan. Det totala förädlingsvärdet i livsmedelskedjan uppgick till drygt 210 miljarder kronor år 2020, vilket var en ökning jämfört med år 2016. Utvecklingen har även analyserats med en regressionsmodell för att få en bättre uppfattning om huruvida utvecklingen kan sägas vara en trend eller om den beror på tillfälliga variationer. Analysen visar en signifikant positiv trend för produktionen för livsmedelskedjan som helhet, men också för livsmedelsindustrin och livsmedelshandeln.

Primärproduktionen stod för den kraftigaste procentuella ökningen i förädlingsvärdet mellan år 2016 och år 2020. Men analysen visar att det inte är en signifikant trend. I restaurangledet minskade förädlingsvärdet, men även där är trenden inte signifikant.

Figur 1. Totalt förädlingsvärde i livsmedelkedjan 2011–2020, miljarder kronor löpande priser
Not: Ingen hänsyn har tagits till inflationen i figuren.
Not: När figuren studeras måste man ha i åtanke att utvecklingen endast visas till år 2020, det vill säga året innan priserna på insatsvaror började stiga och innan Rysslands invasion av Ukraina.
Källa: SCB, Företagens ekonomi.

Livsmedelskedjan hade dock en svagare tillväxt mellan åren 2016 och 2020 (9 procent) jämfört med det totala näringslivet (14 procent). En svagare tillväxt kan leda till svårigheter att attrahera investeringar och kapital, eftersom förväntningar om framtida avkastning är högre när investeringar görs i andra sektorer.

Delvis ökad produktionsvolym i primärproduktionen

Livsmedelsproduktionens utveckling följs även med volymuppgifter för primärproduktionen. Primärproduktionen låg kvar på ungefär samma nivå år 2021 som år 2016 (när volymutvecklingen studeras), samtidigt som ledet lyckades få ersättning för de höjda kostnaderna snabbare än tidigare. Detta visar på motståndskraft mot den pågående krisen i det svenska jordbruket.

Mellan åren 2016 och 2021 finns en signifikant positiv trend för produktionsvolymen av griskött, matfågel och tomater. Produktionsvolymen för andra produktgrupper hade mindre variationer som inte är signifikanta.

För att nå livsmedelsstrategins mål om en hållbar produktion behöver resurseffektiviteten öka och de varor och tjänster som produceras behöver använda en mindre mängd insatsvaror. Sett till resurseffektivitet är den nationella utvecklingen jämförbar med utvecklingen i EU.

Detta blogginlägg är en del i en serie av fördjupningar av årets utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin. Rapporten hittar du i sin helhet här

//Frida Edström, utredare och medförfattare till rapporten Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin.

Ny årsrapport! Här är resultaten som visar hur det går för livsmedelskedjan

I drygt fyra år har den svenska livsmedelsstrategin funnits. Målet med strategin är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar på ett hållbart sätt. Livsmedelsstrategins mål är integrerade i hela Jordbruksverkets verksamhet

Jordbruksverket har flera uppdrag i strategins handlingsplaner som alla ska bidra till att målen nås. Ett av våra uppdrag är att Utvärdera och följa upp livsmedelsstrategin.

I årets rapport som nyligen publicerades är en av slutsatserna att produktionen fortsätter att öka i livsmedelskedjan, trots oförändrad lönsamhet och konkurrenskraft i livsmedelskedjan som helhet. Av rapporten framgår att det finns variationer mellan de olika leden och delbranscherna, exempelvis ökade produktionen mest i restaurangledet, men det var också i restaurangledet som lönsamheten minskade mest. En glädjande utveckling är att lönsamheten ökade i primärproduktionen mellan åren 2016 och 2019.

Foton: Peter Rutherhagen, Urban Wigert, Svenskt Kött, Scandinav Bildbyrå, Johan Wallander.

Årets rapport har byggts ut med ett kapitel om livsmedelsproduktionens produktivitet, miljö- och resurseffektivitet eftersom en hållbar utveckling förutsätter att produktionen kan öka samtidigt som effekter på miljö och klimat minskar, eller åtminstone inte förvärras. Utvecklingen går åt rätt håll inom vissa områden, medan andra måste förbättras. Exempelvis behövs situationen för odlingslandskapets biologiska mångfald förbättras.

Livsmedelskedjan har potential att bidra till tillväxt i hela landet, men att det främst är i storstadsregionerna som arbetstillfällen skapas när tillväxten ökar.

Precis som tidigare år betonas i rapporten att forskning, innovation och ökad kompetens är avgörande för att nå målen i livsmedelsstrategin. Anledningen är att forskning, innovationer och en ökad utbildningsnivå är nödvändiga för att skapa en långsiktig tillväxt och ökande förädlingsgrad i livsmedelskedjan. Det är också en förutsättning för lönsamma och konkurrenskraftiga företag.

Om du är nyfiken på årets rapport och vill läsa mer, så har vi tagit fram både en kortversion av rapporten och den längre huvudrapporten.

Om du är nyfiken på våra andra uppdrag i handlingsplanerna finns en sammanställning från februari. Den innehåller både de uppdrag vi slutredovisade och de uppdrag vi delredovisade, eftersom vi genomför dem under en längre tid.

/ Camilla Burman som håller ihop arbetet med uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin