Kategoriarkiv: Exportfrämjande

Flitig verkstad i ekouppdraget!

Lämna ett svar

Våren 2018 blev jag tillfrågad om jag ville ta över rollen som projektledare för regeringens uppdrag att främja produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel – i dagligt tal kallat ekouppdraget, sprunget ur den svenska livsmedelsstrategin. Då hade jag inte en aning om att det skulle bli en av de mest roliga och stimulerande perioderna i min numera drygt 28 år långa Jordbruksverkskarriär.

Nittioåtta projekt har finansierats via ekouppdraget
Sammanlagt har vi förfogat över 137 miljoner kronor sedan juni 2017 för främjande och kringarbete, varav 127 miljoner kronor utlysts till projekt i regi av olika ekoaktörer. Nu beror det lite på hur man räknar, men i antal diarieförda projektärenden handlar det om hela 98 projekt från jord till bord fördelat på tio utlysningar – och då har vi dessutom en liten utlysning kvar att göra så sannolikt når vi 100 projekt! Vi har stöttat åtgärder inom FOU, rådgivning, kunskap, regler, marknadsanalyser, kalkyler, utbildning, offentlig sektor, webbportal, information, kampanj, restaurang och export. Du kan läsa mer om vilka projekt som fått medel på vår sida Så ska eko öka.

Källa: Ekomatcentrum (offentlig mat) och Jordbruksverket (jordbruksmark).

Ekomarknaden i Sverige uppvisar en avmattning sedan några år tillbaka. Den orsakas av starka marknadskrafter som lett till att företag och kommuner inte satsar lika mycket på eko längre, samtidigt som pågående lågkonjunktur och prisökningar på mat nu får konsumenter att dra ner på de lite dyrare alternativen.

Trots vikande ekoandelar är jag övertygad om att vårt uppdrag gjort stor nytta. Det har möjliggjort för aktörer runt om i landet att hålla lågan brinnande och driva projekt som gör att ekologiskt inte bleknar på kartan. Ekologisk produktion bär med sig många mervärden och är en av pusselbitarna i utvecklingen av hållbara livsmedelssystem ur miljömässig, ekonomisk och social dimension.

Ett sätt för våra svenska ekologiska producenter att utvecklas är att hitta marknader utanför Sverige och få igång en exportverksamhet. Sverige har en lång tradition att handla med Tyskland, en stor marknad som dessutom uppvisat en kraftig efterfrågeökning för just ekologiska livsmedel. Under 2021 såldes ekologiska livsmedel till ett värde av cirka 16 miljarder euro i Tyskland, andelen i relation till total försäljning är likvärdig med den svenska andelen på cirka 7 procent. Även om försäljningen av eko i Tyskland minskade med cirka en miljard euro 2022 är det fortfarande en viktig marknad att slå sig in på och ekologiskt är för många tyska konsumenter en självklar certifiering att lägga i varukorgen. Nu tänker jag därför fördjupa mig i två högst aktuella projekt med syfte att öka exporten av svenska ekologiska livsmedel till framför allt Tyskland, samt flödet av matturister till Sverige.

Konsumentmässan Internationale Grüne Woche
Ett av de 98 projekt vi stöttat är att bygga upp och genomföra en svensk monter med ekoprofil på Internationale Grüne Woche i Berlin 2023. Vi finns på plats för att marknadsföra svensk mat & dryck, men också för att visa upp Sverige som land och locka turister att besöka oss. Jordbruksverket är ansvarig för den svenska montern, något vi har god erfarenhet av sedan tidigare år. Mässan öppnade fredagen den 20 januari och pågår ända till söndagen den 29 januari, alltså i skrivande stund. Förutom att synas på mässan har våra utställande företag träffat Business Sweden, svensk-tyska handelskammaren och svenska ambassaden i Berlin i olika skeden av projektets gång, som alla kan bidra till en lyckad tysklandsaffär. Givetvis handleds företagen också av Jordbruksverkets personal i projektet och våra duktiga svenska konsulter som finns på plats i Tyskland. Ingen nämnd ingen glömd!

Eftersom det uppdrag jag projektleder finansierat årets monter fick jag vara med under invigningshelgen och jag passade såklart på att strosa runt i de minst 20 hallar som fyllts av mat, dryck, blommor, växter, djur, tekniska prylar och massor av besökare. Efter ett varv runt mässområdet, som i rask takt tog nära två timmar, bar kläderna doft av kryddor & mat från världens alla hörn. Låt bilderna tala för sig själva!

Samtliga bilder är fotade av medarbetare på Jordbruksverket.

  1. Stora entréhallen till mässan.
  2. Provsmakning i svenska montern under invigningen.
  3. Vegansk taco från Orkla & älgburgare i regi av Christoffer Robins mat AB (sistnämnda sålde i hela 2 500 exemplar andra mässdagen).
  4. Kollegor som jobbar stenhårt för att ro projektet i land.
  5. Mums med trattkantarellchutney från Grinnemo hallon och honung.
  6. Mjödhamnen i Hällefors serverar en spännande dryck jag aldrig tidigare smakat.
  7. Hantverksöl från sju företag i föreningen Sveriges oberoende bryggerier säljs i ”Ölcontainern”.
  8. Business Sweden besöker montern för att hålla en presentation för våra utställare.
  9. Visit Trollhättan-Vänersborg med Sverigedräkten och älghuvud drar till sig många besökare.
  10. Hopple – dryck från Pomologik.
  11. Nu lämnar vi Sveriges monter och besöker Nederländerna med sin vackra grönsaksglob.
  12. Baljväxtrapsodi i en monter vars härkomst jag inte minns. 
  13. Skinkträd i den belgiska montern.
  14. Tunisiens monter innehåller förutom livsmedel även vackra köksredskap i trä.
  15. Litauen står för mässans största bröd.
  16. I Thailands monter kan man förutom att köpa kryddor och oljor även få massage.

Snart dags för Biofach i Nürnberg 
Den 14-17 februari går ytterligare en stor tysk mässa av stapeln och även där har Sverige en monter. Biofach är en business to business mässa, till skillnad från Internationale Grüne Woche som är en konsumentmässa. Ekouppdraget har delfinansierat den svenska Biofach-montern i år som drivs i regi av företaget Trade Fair Agency. Du kan läsa mer bland annat i Livsmedelsnyheter.

Kort historik om ekouppdraget
Så här inleds kapitlet om ekologisk produktion och konsumtion i regeringens proposition om livsmedelsstrategin, som lämnades till riksdagen i januari 2017:

Regeringen formulerade också två siffersatta mål för ekomarknaden 2030; att andelen ekologisk jordbruksmark ökar till 30 procent och att andelen ekologiska livsmedel i offentlig sektor ökar till 60 procent av totalt värde.

I juni 2017 fick Jordbruksverket 12 miljoner kronor för att i samverkan med berörda aktörer ta fram en åtgärdsplan och inrätta en samordningsfunktion för att främja ekologiska livsmedel. Åtgärdsplanen överlämnades till regeringen i februari 2018 och en samordningsfunktion (se skissen nedan) inrättades kort därefter.

I april 2018 fick Jordbruksverket i uppdrag att börja genomföra åtgärdsplanen 2018-2020 och till uppdraget knöts 50 miljoner kronor.

I december 2020 fick Jordbruksverket i uppdrag att fortsätta genomföra åtgärdsplanen 2021-2023, denna gång med hjälp av 75 miljoner kronor. 

/ Åsa Lannhard Öberg, projektledare för ekouppdraget

Stöd till 18 nya projekt för att främja ekologiska livsmedel

Lämna ett svar

Jordbruksverket har sedan 2018 drivit ett regeringsuppdrag inom den svenska livsmedelsstrategin som handlar om att främja konsumtion, produktion och export av ekologiska livsmedel. Jordbruksverket projektleder och administrerar uppdraget, men verkstan finns hos branschaktörerna! Sedan start har vi beviljat cirka 125 miljoner kronor i utlysningar till ett hundratal projekt inom hela värdekedjan från forskning och primärproduktion till konsument, varav ungefär hälften är igång idag. Uppdraget har en egen sida på Jordbruksverkets webbplats som vi döpt till Så ska eko öka, kika gärna in där och läs mer om uppdraget och vad som hänt sedan vi drog igång.

Honungsros och humla. Foto: Åsa Lannhard Öberg

I januari utlyste vi 16 miljoner kronor till nya projekt i utlysning 8 och 9. Prioriterade områden för en pott om 10 miljoner kronor var nationella riktlinjer, rådgivning med fokus på mindre produktionsgrenar samt projekt som främjar förädling, försäljning och export. En pott om 6 miljoner kronor riktades till FOU-projekt.

Vi fick in 21 ansökningar i den större utlysningen och 23 ansökningar i FOU-utlysningen och beviljade stöd till 9 projekt i vardera potten. Ni kan läsa mer om dessa projekt på Så ska eko öka.

Målet med uppdraget är att vi tillsammans med branschaktörerna ska bidra till att regeringens två mål för den ekologiska marknaden 2030 nås:

  • ekologisk jordbruksmark ökar till 30 procent av total areal
  • andelen ekologiska livsmedel i offentliga kök ökar till 60 procent

Vägen mot målet har varit stabilt uppåtgående under lång tid innan uppdraget ens föddes, pådrivet av marknadskrafterna i form av konsumenternas ökade intresse för hållbar mat i kombination med idogt främjandearbete av marknadens aktörer. Men de senaste åren har den positiva utvecklingen för ekologisk mat avstannat, orsaken är bland annat trender och konkurrens på marknaden där andra hållbarhetsperspektiv lyfts fram och påverkar vad konsumenterna väljer att köpa. Senast igår kväll var det inslag på riksnyheterna om minskad försäljning av ekologisk mat 2021. Av många konsumentundersökningar och andra studier, till exempel Livsmedelsföretagens konjunkturbrev och Demoskops attitydundersökning genomförd på uppdrag av Sverigemärkning, framgår att svenskt och närproducerat är viktigast idag när konsumenter ska handla mat. Ekologiskt hamnar längre ner på listan.

Diagrammet visar en positiv utveckling som börjat avstanna sett till andel ekologisk mat och jordbruksmark.

Vi som jobbar med regeringens ekouppdrag gör vad vi kan med de verktyg vi har till förfogande, för att ge vitamininjektioner i alla delar av värdekedjan och främja våra ekologiska livsmedel. Samtidigt vet vi alla att marknadskrafterna är starka och växlande, ibland står stjärnorna inte optimalt för det man vill uppnå helt enkelt. 

Samtidigt som den svenska ekomarknaden andas viss mättnad ökar försäljningen i omvärlden, inte minst i flera EU-länder. Tyskland har den största försäljningen av ekologiska livsmedel räknat i värde och även en tydlig tillväxt. Att utnyttja potentialen på exportmarknaden tas upp i den åtgärdsplan som ligger till grund för vårt uppdrag och vikten av att öka exporten av svenska ekolivsmedel lyftes även fram i en workshop som Jordbruksverket bjöd in till i slutet av 2020. Därför har vi i de senaste utlysningarna riktat medel till exportfrämjande och vi har idag tre projekt igång som handlar om just detta! Utvecklingen av den svenska exporten av ekologiska livsmedel kan vi tyvärr inte mäta idag på samma sätt som vi kan när det gäller regeringsmålen att öka produktion och konsumtion, även om det finns studier och beräkningar gjorda av branschaktörer. Ekosekretariatet har därför planer på att inom ramen för uppdraget undersöka om och hur det är möjligt att ta fram statistik för utrikeshandel med ekologiska livsmedel.

//Åsa Lannhard Öberg, projektledare för ekouppdraget

Nu är vi BVD-fria, en guldstjärna till alla som gjort det möjligt!

Lämna ett svar

Nyligen fick Sverige officiell status av EU som fritt från nötkreaturssjukdomen Bovin virusdiarré (BVD). Det är en stor framgång för svenska lantbrukare som i många år arbetat hårt för att få bukt med sjukdomen och för det unika samarbete vi har mellan näring och myndigheter i djurhälsofrågor.

Kalvar. Foto: Scandinav

– När programmet inleddes 1993 var vi pionjärer. Internationellt var det inte många forskare eller veterinärer utanför Norden som då trodde på att man skulle kunna utrota sjukdomen. Men de svenska mjölk- och nötköttsproducenterna och deras djurhälsoorganisationer var beredda att satsa på ett frivilligt bekämpningsprogram. Nu har de fått många efterföljare ute i Europa och övriga världen.

Jordbruksverket har stöttat bekämpningsprogrammet ekonomiskt, infört föreskrifter med obligatoriska åtgärder i slutfasen för att få med alla nötkreatur och drivit på i frågan att det skulle bli möjligt att få officiell fristatus inom EU. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har bidragit med forskning om hur sjukdomen kan bekämpas och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har bidragit med epidemiologisk kunskap och analyser av prover. Mejeri- och slakterinäringen har också stöttat under vägen bland annat med krav på anslutning till programmet.

Det senaste fallet av BVD konstaterades 2011 och från och med 2014 har Sverige ansetts vara fritt, men inte förrän nu har det funnits möjlighet att få officiell status som fri från BVD inom EU.

Den ekonomiska vinsten för den svenska mjölk- och nötköttsproducenterna har varit att bli av med de kostnader och uteblivna intäkter som sjukdomen gav genom lägre mjölkproduktion, luftvägsproblem, missbildade kalvar, lägre tillväxt, fler semineringar per dräktighet, förlängda kalvningsintervall och ökad dödlighet på grund av nedsatt immunförsvar. Men det var också psykologiskt jobbigt för många bönder när kalvhälsan blev så dålig trots att de gjorde allt de kunde för att djuren skulle må bra, innan de fått veta vad det berodde på. Ur ett samhällsperspektiv är också det minskade behovet av antibiotika, när kalvhälsan förbättrats, viktig.

Kalvar, betesmark. Foto: Scandinav

Detta innebär den officiella statusen
Enligt EUs lagstiftning ställs särskilda hälsokrav på nötkreatur som flyttas till medlemsstater som är fria från sjukdomen, vilket innebär att det nu är förbjudet att föra in annat än BVD-fria nötkreatur till Sverige. Kraven gäller både vid förflyttningar från medlemsländer och från länder utanför EU.
När vi säljer nötkreatur från Sverige behövs inga individtester utan den nationella övervakningen räcker. Frihet från djursjukdomar gynnar ju också export och i många exportavtal till tredje land finns krav när det gäller BVD.

Tack vare den officiella statusen kan nu det frivilliga bekämpningsprogrammet upphöra liksom de föreskrifter om obligatorisk BVD-kontroll som fortsatt att gälla efter att sjukdomen utrotats. Det innebär att alla anläggningar i Sverige med nötkreatur räknas som fria framöver och ingen anslutning kommer behövas av enskilda anläggningar. BVD-programmet ersätts med en nationell övervakning med analys av tankmjölk och blodprover från djur som går till slakt. Om det finns misstanke om eller konstaterade fall av BVD på en anläggning kommer Jordbruksverket införa restriktioner för förflyttningar och besluta om åtgärder för att bekämpa smittan.

/Lena Hult som är veterinär på Jordbruksverket och som jobbat i många år med BVD-programmet

Följ med på exportresa till Singapore och Vietnam  – OBS nya datum för resa och anmälan!

Lämna ett svar

Jordbruksverket bevakar för Sveriges räkning en EU-kommitté där man varje år fördelar pengar till bransch- och intresseorganisationer för att genomföra marknadsföringskampanjer. En del av den årliga budgeten går till evenemang som handelsdelegationer där företag och organisationer aktiva inom jordbruk och livsmedel är välkomna att delta.

Som tidigare meddelats kommer EU:s jordbrukskommissionär Janusz Wojciechowski under 2022 att leda en handelsdelegation till Singapore och Vietnam. EU-kommissionen bjuder in företag och organisationer från medlemsländerna att delta i delegationen. Det innebär en god möjlighet att knyta kontakter i Sydostasien för affärsmöjligheter inom dryckes- och livsmedelssektorn. På grund av reserestriktioner kopplade till den pågående pandemin har resedatumet  flyttats fram. Resan kommer nu att äga rum den 10 – 16 juli 2022.

Sydostasien är en intressant marknad ur exportsynpunkt. Området är en stor importör av jordbruks- och livsmedelsprodukter och kännetecknas av en fortsatt BNP-tillväxt och en ökande befolkning. Genom EU:s frihandelsavtal råder det dessutom tullfrihet på alla jordbruksbaserade livsmedelsprodukter och på öl vid export till Singapore. På samma sätt innebär EU:s frihandelsavtal med Vietnam att tullsatserna för de flesta produkterna gradvis kommer att sänkas ner till noll.

Att öka exporten är ett mål i den svenska livsmedelsstrategin. En ökad livsmedelsexport kan stärka konkurrenskraften, öka sysselsättningsgraden, främja produktiviteten, förbättra lönsamheten och stärka den svenska försörjningsförmågan.

Så gör du för att delta
Intresseanmälan: De företag och organisationer som är intresserade kan lämna in en ansökan senast den 20 december 2021. Mer information om evenemanget finns som pdf-fil som du hittar här:

Information från EU-kommissionenLadda ner

Vissa resekostnader täcks såsom flyg mellan Vietnam och Singapore och mellan Hanoi och Ho Chi Minh city, samt lokala transporter/aktiviteter och vissa måltider.

Praktiska frågor går bra att ställa till EU:s genomförandeorgan REA, e-post: REA-AGRI-EVENTS@ec.europa.eu

Läs även gärna det tidigare blogginlägget Exporten av griskött till Filippinerna är nu igång.

/Susanna Axelsson som bevakar EU:s stöd för säljfrämjande åtgärder

Följ med på exportresa till Singapore och Vietnam i vår

Lämna ett svar

Jordbruksverket bevakar för Sveriges räkning en EU-kommitté där man varje år fördelar pengar till bransch- och intresseorganisationer för att genomföra marknadsföringskampanjer. En del av den årliga budgeten går till evenemang som handelsdelegationer där företag och organisationer aktiva inom jordbruk och livsmedel är välkomna att delta.

Den 27 mars till 2 april 2022 kommer EU:s jordbrukskommissionär Janusz Wojciechowski att leda en handelsdelegation till Singapore och Vietnam. EU-kommissionen bjuder in företag och organisationer från medlemsländerna att delta i delegationen. Det innebär en god möjlighet att knyta kontakter i Sydostasien för affärsmöjligheter inom dryckes- och livsmedelssektorn.

Upptäck nya marknader i Sydostasien! Foto: Pixabay

Sydostasien är en intressant marknad ur exportsynpunkt. Området är en stor importör av jordbruks- och livsmedelsprodukter och kännetecknas av en fortsatt BNP-tillväxt och en ökande befolkning. Genom EU:s frihandelsavtal råder det dessutom tullfrihet på alla jordbruksbaserade livsmedelsprodukter och på öl vid export till Singapore. På samma sätt innebär EU:s frihandelsavtal med Vietnam att tullsatserna för de flesta produkterna gradvis kommer att sänkas ner till noll.

Att öka exporten är ett mål i den svenska livsmedelsstrategin. En ökad livsmedelsexport kan stärka konkurrenskraften, öka sysselsättningsgraden, främja produktiviteten, förbättra lönsamheten och stärka den svenska försörjningsförmågan.

Så gör du för att delta

Intresseanmälan: De företag och organisationer som är intresserade kan lämna in en ansökan senast den 30 november 2021. Mer information om evenemanget finns som pdf-fil som du hittar här:

Information handelsdelegation Sydostasien 2022Ladda ner

Vissa resekostnader täcks såsom flyg mellan Singapore och Vietnam och mellan Hanoi och Ho Chi Minh City, samt lokala transporter/aktiviteter och vissa måltider.

Praktiska frågor går bra att ställa till EU:s genomförandeorgan REA, e-post: REA-AGRI-EVENTS@ec.europa.eu

Läs även gärna det tidigare blogginlägget Exporten av griskött till Filippinerna är nu igång.

/Susanna Axelsson som bevakar EU:s stöd för säljfrämjande åtgärder

Ekoprodukter sökes till världens största matmässa

Lämna ett svar
Sverige deltar åter på den internationella matmässan Grüne Woche 2022. Foto: Bernhard Ludewig

Att vara med på världens största konsumentmässa för lantbruk och livsmedel, Grüne Woche i Berlin, är en lärorik och nyttig erfarenhet. Under 10 dagar strömmar en stor mängd besökare i hallarnas korridorer och erbjuder rikliga tillfällen för företag att få återkoppling från tyska konsumenter men även en del inköpare. Mässan fylls med mat från alla världens hörn och nyfikna konsumenter.

Nu är det klart att även Sverige, likt de andra nordiska grannarna, kommer att vara på plats. För Sveriges del kommer fokus ligga på ekologiska livsmedel men även inslag av innovativa produkter välkomnas. Att mässan kommer att se annorlunda ut efter förra årets digitala upplaga och i och med de tyska pandemirestriktionerna är klart. Men klart är också att tyskarnas efterfrågan på ekologiska livsmedel aldrig har varit större än nu. I spåren av pandemin har inte bara efterfrågan på regional mat ökat utan även på den ekologiska.

Driver du en verksamhet som producerar ekologiska livsmedel, är intresserad av den tyska marknaden och vill vara med på Grüne Woche i januari 2022, hör gärna av dig.

Jordbruksverkets pressmeddelande från 27 augusti

Tobias Kreuzpointner,
projektteamet för Grüne Woche

Geografiska varumärken kan lyfta en plats och dess unika smaker

Lämna ett svar

All mat vi äter har odlats eller fötts upp på en viss geografisk plats. Jag och många med mig har ett behov av att veta var denna plats är. Det vittnar begreppet terroir om, det vill säga hur regionala faktorer påverkar ett vins eller matvaras unika smak och ton, samt trenden att vilja köpa från lokala matproducenter. Så bra då om platsens namn finns i produktens varumärke och talar om var maten har sitt ursprung.

Vi ville veta mer om geografiska matvarumärken i Sverige och publicerade nyligen en rapport om dessa. Vad är de geografiska varumärkens status idag? Vad tycker konsumenterna och vilka är framgångsfaktorerna?

Foto: Patrik Svedberg

En slutsats i rapporten är att en geografisk koppling kan bidra till produktkedjans hållbarhet. Geografiska varumärken förknippas ofta med hög kvalitet, hantverk och tradition och skapar stolthet, äkthet och samhörighet hos konsumenter och producenter. De gör det enkelt för konsumenten att stötta det lokala och bidra till en levande landsbygd.

Geografiska matvarumärken ger därmed dessutom förutsättningar för framgångsrik marknadsföring av den regionala platsen och att utveckla besöksnäringen. Maten blir en reseanledning och en symbol för en unik plats. Och det är i livsmedelsbutiken som platsen och dess unika smaker marknadsförs.

Läs rapporten Geografiska matvarumärken – en accelererande kraft för lokal mat.

Läs också de tidigare inläggen Har vi fått för många loggor och märkningar? och Att sätta ett varumärke på sin bygd.

/Tobias Kreuzpointner, samordnare för besöksnäring och lokal mat

Mer ska bli mat – eller hur!

Lämna ett svar

Idag släpper vi en rapport som handlar om matsvinn och förluster tidigt i livsmedelkedjan från gård och fram till, men inte med, butik. Den presenterar metoder för hur livsmedelsförluster kan följas upp i produktionskedjorna för nötkött, griskött, mjölk, fisk, vete, potatis, morötter och jordgubbar, så vi får bättre kunskaper och ser var det finns potential till att ta tillvara på det som produceras mer resurseffektivt. När det var tänkt att bli mat är det nästan alltid mest resurseffektivt att det blir det, både för miljön och klimatet men också för ökad lönsamhet.

Och som vi har diskuterat och vänt och vridit på detta ämne! Varje produkt och produktionsled har sina förutsättningar, och även begrepp på dessa förluster eller, låt oss säga resurser! Branschens medverkan har varit ovärderlig liksom kloka forskare på RISE och SLU. Dialogen och samarbetet med de andra myndigheterna, framförallt Naturvårdsverket och Livsmedelsverket har också varit väldigt viktig. För detta är på sätt och vis ett nytt område men samtidigt något som är självklart för producenter. Att minska spill, rester, svinn och ta tillvara sidoflöden, restströmmar- ja vad man nu vill kalla det är såklart givet för företagen eftersom man vill optimera sin produktion. Men det är inte alltid enkelt. I primärproduktionen är man på många sätt påverkad biologiska faktorer som väder, skadedjur, vilt, sjukdomar. Det kan man vara bättre eller sämre rustad för och då är det viktigt att ha kunskap men också tillgång till teknik, vilket kräver lönsamhet för att kunna investera i. Samma gäller i livsmedelsindustrin, och att det behövs teknik och utrustning för att hantera, förädla, produktutveckla/”innovera”, och att det också kan handla om export till marknader som efterfrågar produkter som vi kan inte äter i Sverige. Marknaden och de krav som ställs från köpare påverkar. Sena avbeställningar kan leda till att livsmedel blir foder eller får kastas. Regler och lagstiftning påverkar också. Ja vi kan alla hjälpa till tror jag.

Nu kanske du börjar tänka på andra ändamål, är det fel att det blir foder eller läkemedel, biomaterial eller drivmedel av det som produceras? Jag skulle säga att syftet avgör och att det beror på. Var syftet att det skulle bli livsmedel är det nästan alltid mest resurseffektivt att det blir det. Men givetvis finns alltid undantag och möjligheterna varierar hos företagen. Användning som foder är ett bra andrahands-alternativ, men även industriändamål/tekniska produkter som jag nyss nämnde. Från ett djur blir det ju olika delar som vi normalt inte äter som kanske känns mer självklart att använda i kattmat eller för att tanka bilen. Konsumenters preferenser och efterfrågan påverkar såklart vad som kan bli mat. Metoderna som vi presenterar går i första hand inte ut på att värdera och utesluta olika flöden utifrån vad det ska kallas eller klassas, utan istället helt enkelt utgå det som var avsett att bli livsmedel men som inte blir det, och ta reda på hur det istället används.

Olika former av avfallshantering som biogas, kompostering och därefter förbränning tar ju också tillvara resurserna fast på ett mindre effektivt sätt. Visste du att det kan vara upp till 15 gånger mer klimateffektivt att förebygga matsvinn än att göra biogas av det? Detta beror dock på vilket energisystem som biogasen ersätter, om den till exempel ersätter vattenkraft eller fossila bränslen och hur miljöbelastande matvaran är att framställa. Läs mer i rapportens kapitel 2.4.

Sen är det viktigt att komma ihåg att förutsättningarna är olika för olika företag. Men det här är viktigt att få bättre kunskaper om hur våra livsmedelsflöden används, och vad även vi myndigheter kan göra för att det ska kunna tas tillvara mer resurseffektivt.

Den uppföljning som startar i år med denna rapport och med metoderna som grund, ska ge bättre underlag för åtgärder på olika plan. Den kommer också bli uppföljningen av det ena etappmålet för minskat matsvinn, inom miljömålssystemet:

Men också ge uppgifter om livsmedelsförluster – food losses till FAO som följer upp delmål 12.3 i Agenda 2030:

  • Till 2030, halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd.

För matsvinn sker överallt. I länder som Sverige är matsvinnet störst i hushållen medan i utvecklingsländer är svinnet störst i producent- och logistikled. Men hela kedjan kan bli mer resurseffektiv. Jag tror att detta område bara kommer bli mer och mer aktuellt och att det finns mycket att göra, så spännande! De metoder som vi nu tagit fram och den uppföljning som planeras är ett första angreppssätt som jag tror vi kommer lära oss mycket av. Det är inte alltid enkelt och jag tror vi kommer få skruva och utvärdera arbetet under hand. Men kanske föder detta även inspiration för att fler företag att själva mäta sina resurser och förluster och samarbeta med andra i kedjan, för organisationer, forskare och myndigheter att sätta matsvinn och resurseffektivitet högre på agendan och att även du och jag som konsumenter får så kallad svinnsikt.

/Karin Lindow som jobbar med matsvinn och resursfrågor och har projektlett arbetet med rapporten

Pst. Du känner väl till Fler gör mer – Handlingsplan för minskat matsvinn 2030? Livsmedelsverket arbetar tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket för minskat matsvinn utifrån handlingsplanens 42 olika åtgärder, och detta tillsammans med aktörerna. Att matsvinnet ska minska och mer bli mat har ju en tydlig koppling till den svenska livsmedelsstrategin där målet ju är att öka livsmedelsproduktionen och en hållbar utveckling i livsmedelskedjan.

Exporten av griskött till Filippinerna är nu igång

Lämna ett svar

Förra sommaren inspekterade Filippinerna Sveriges möjligheter att exportera griskött. Inspektionen organiserades av Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens Veterinärmedicinska Anstalt och genomfördes i nära dialog och samarbete med regeringen, Sveriges ambassad i Filippinerna samt berörda företag och branschorganisationer. Arbetet gav resultat och i mitten av augusti i år gick den första leveransen av svenska grisköttsprodukter iväg till Filippinerna. Sen dess har ytterligare sex leveranser skickats.

Det här är ett steg i rätt riktning för att uppfylla livsmedelsstrategins mål. Läs mer i regeringskansliets pressmeddelande: Ny marknad för svenska livsmedel – nu börjar exporten av svenska fläskköttsprodukter till Filippinerna

Att fler marknader öppnas för export av svenskt griskött har fördelar:

  • Svenskt griskött är ett hållbart val med hög kvalitet, god djurvälfärd och låg antibiotikaanvändning, och nu kan fler konsumenter ta del av det. Läs mer i vår rapport Kvalitet stärker konkurrenskraften hos svenskt griskött.
  • Ökad export kan stärka svensk grisnäring och svenska köttföretag samt skapa förutsättningar för ökad produktion vilket är ett övergripande mål i den svenska livsmedelsstrategin.
  • Lönsamheten behöver stärkas i primärproduktion och livsmedelsindustri, det visar Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin 2019. Och exporten är en viktig pusselbit för bättre affärer inom griskött.
  • På flera asiatiska marknader efterfrågar konsumenter andra delar av grisen än de vi normalt äter i Sverige. När mer av djuret kan säljas som livsmedel ökar resurseffektiviteten. I Fler gör mer – handlingsplan för minskat matsvinn är en av åtgärderna att ”Företag där delar av produktionen inte kan avsättas på den svenska marknaden ska få hjälp att öppna nya exportmarknader”.
  • Vad gäller transporten så visar studier att det faktiskt är produktionen som har störst miljöpåverkan. Ungefär 80 procent livsmedelsproduktionens utsläpp sker i jordbruksledet, medan siffran just för kött och mejeriprodukter är högre omkring 90–95 procent (enligt en studie utförd av SIK 2008). Så att exportera hållbart producerat griskött behöver inte vara dåligt ur miljösynpunkt, snarare tvärtom.

/Amanda Karltorp som jobbar med exportfrågor och Karin Lindow som jobbar med matsvinn och hållbarhet

32 låtar som tar dig in i livsmedelsstrategin

2 svar
Fotograf: Gustav Lannhard

Sommar, sol och semester för många. En tid att slappna av och bara vara. Varför inte lyssna på musik – och samtidigt tänka på den svenska livsmedelsstrategin? Här kommer tips från två medarbetare på Jordbruksverket på låtar att ladda ned och njuta av, samtidigt som du ägnar tankar i hängmattan åt framtiden för svenskt jordbruk och livsmedelsproduktion.

Här kommer en brasklapp: Bloggarna är medvetna om att ingen av låtarna handlar om den svenska livsmedelsstrategin, många av dem inte ens om livsmedel. Texterna är skrivna för att förmedla budskap i en salig blandning av politik, olycklig kärlek, berusningsmedel och diverse elände. Men med god vilja framträder mer eller mindre tydligt mat från sjö & hav, åker, stall, växthus och skog liksom de tre dimensionerna av hållbarhet – social, ekonomisk och miljömässig.

  1. Blommig falukorv – Povel Ramel: En av våra största skapare inom kultur, nöje & musik; friherre, revyförfattare, kompositör, pianist, sångare, komiker och skådespelare. Povel besjöng den svenska falukorven, en nationalrätt vi ätit ännu mer av i Coronatider. Liksom tvåan och trean får denna trallvänliga dänga symbolisera satsningen inom den svenska livsmedelsindustrin på kompetensutveckling inom kött- & charkindustrin.
  2. Varm korv boogie – Ove Törnqvist: En fyrtaktare från 1959 som betraktas som en av de första svenska rocklåtarna. Korv tillverkas både stor- och småskaligt och är ett ta-vara-på-det-mesta-livsmedel då den kan fyllas med diverse ingredienser.  
  3. Ge mig mera köttbullar – Astrid Lindgren: Madicken älskar svenska favoriter som köttbullar och pannkaka, däremot dissar hon fiskpuddingen – men kanske att hon lärt sig gilla den i vuxen ålder. Swedish Meatballs har satt Sverige på den internationella matkartan, och exportera livsmedel vill vi ju göra mer av!
  4. The milkman of human kindness – Billy Bragg: Svenska lantbruksdjur ska må bra – djurvälfärden är central. I Sverige finns idag omkring 305 000 mjölkkor men de blir färre för var dag som går, så ägna dessa landskapsvårdande mjölk- och köttproducenter liksom svenska mjölkbönder en tacksamhetens tanke.
  5. Dina färger var blå – Tomas Ledin: Ölbryggning är en växande bransch, den kan vara hantverksmässig och mikro eller industriell och makro. Man behöver maltkorn för att brygga öl och det är en gröda som växer på svenska åkrar.
  6. Fattig bonddräng – Astrid Lindgren/Georg Riedel: Alfred var en strävsam, kunnig och trogen dräng in i det sista. Att ha kompetent personal som tar ansvar och är driven i att utveckla företaget är viktigt för alla lantbruk med anställda, och här skymtar vi minsann både den ekonomiska och den sociala hållbarheten.
  7. Socker – Kent: I Sydsverige odlas betor för sockerproduktion. Visste du att en enda sockerbeta innehåller cirka 140 gram socker och att en femtedel av världens sockerproduktion kommer från sockerbetor medan resten kommer från sockerrör? 
  8. Last call for alcohol – Hardcore Superstar: Vodka är en svensk exportsuccé. Insatsvaran i vodka varierar, säd är vanligt men även potatis funkar bra – prima att odla på svenska jordar.
  9. Morotsman – Olle Ljungström: Morötter är en av få jordbruksråvaror som Sverige är självförsörjande på. Ökad produktion av livsmedel och god försörjningsförmåga är centrala delar av livsmedelsstrategi – tänk på det när du njuter av Olle Ljungströms underbara röst.
  10. Wine, (wo)men and song – Whitesnake: Vinproduktionen är blygsam i Sverige, men den finns här och jag inbillar mig att det snart blir uppsving för 80- och 90-talets trend gör-vin-av-det-du-har-i-trädgården. Av jämställdhetsskäl sätter vi (wo) inom parentes.
  11. The wild hunt – Watain eller The tallest man on earth: I början av sommaren utlyste Jordbruksverket 5,5 miljoner för projekt som ska bidra till att vi får mer vildsvin på tallrikarna. Samtidigt som du grunnar på projektidén kan du inspireras av ljuv musik. Samma låttitel, helt olika låtar. Gillar du hårdare musik; välj Watain. Är din smak mer åt det avskalade hållet är The tallest man on earth lämpligare.
  12. Änglamark – Evert Taube: Nästintill en nationalhymn och tillika en av våra största miljömärkningar.
  13. Sol, vind och vatten – Ted Gärdestad: Att öka inslaget av förnybar energi är avgörande för en hållbar produktion av mat, vilket även framgår tydligt på den politiska arenan. Och tänk att Ted Gärdestad förmedlade detta budskap redan i början av 1970-talet!
  14. Computer world – Kraftwerk: Kanske studsar någon ur hängmattan av att höra de tyska syntpionjärerna lovsjunga datorer i en låtlista om svensk livsmedelsstrategi. Ligg stilla! Förstudie för en databasinfrastruktur i lantbruket, för att systematiskt lagra och använda datan, är ett uppdrag som Jordbruksverket arbetar med inom ramen för livsmedelsstrategin.
  15. Soldier of fortune – Deep Purple: Livsmedelsstrategin vill att vi ökar den ekonomiska hållbarheten, och gör vi det blir vi alla en ”soldier of fortune” som David Coverdale sjunger så innerligt (även om hans soldier of fortune inte är någon konkurrenskraftig matproducent). En av de bästa rockballaderna genom tiderna.
  16. Mr Crowley – Ozzy Osbourne: ”Mr Crowley, won’t you ride my white horse…” skrålar killen från Birmingham. Faktum är att hästnäringen blir allt större i Sverige och vi har idag fler hästar än mjölkkor. Men inte många hästar går in i livsmedelskedjan, något branschen vill ändra på – ledordet är resurseffektivitet.
  17. Sailing ships – Whitesnake: För att realisera havs- och fiskeriprogrammet behöver vi en fiskeflotta, men någon återgång till fiskefartyg utrustade med segel är knappast trolig!
  18. Fishermen’s blues – The Waterboys eller Jag går och fiskar – Gyllene tider: Skotsk rock eller svensk pop. Råkar du inte vara yrkesfiskare och tar semester från allt vad fiskeredskap är några veckor under sommaren, så kanske du plockar fram ditt gamla fiskespö från förrådet och beger dig till en trolsk svensk sjö för att dra några firrar. Med dessa låtar vill vi även slå ett slag för vattenbruket. Fisk, skaldjur, alger – allt går att producera mer av i Sverige.
  19. Home sweet home – Mötley Crue: I år ska vi helst hemestra så passa på och gör det till tonerna av denna underbara rockballad, samtidigt som du pysslar om din hemmaodling av frukt, bär och grönsaker. Det är nämligen viktigt att värna om sin egen försörjningsförmåga.
  20. Hillbilly for life – Fearless Hillbillys: Jag träffade grabbarna i bandet Fearless Hillbillys på Sweden Rock Festival för ett par år sedan. De hade byggt om gitarr och bas till grepar, spadar och andra jordbruksredskap och bjöd på en ösig growl-show med höbalar som rekvisita.
  21. Country girl – Black Sabbath: Låten finns på bandets tionde studioalbum Mob Rules från 1981, det andra och sista med supervokalisten Ronnie James Dio vid sångmicken. Tjejer från landet är starka på många sätt, och förutom att bidra till social hållbarhet och ett jämlikt lantbruksföretagande kan de krossa ett grabbhjärta.
  22. Strawberry fields forever – The Beatles: Många svenska jordgubbar hann inte mogna till midsommar i år och dessutom har Coronapandemin hindrat utländsk arbetskraft med flinka fingrar från att nå de gyllenröda fälten i Sverige. Jordgubbens tajming, kvalitet och pris är en ständigt återkommande snackis i sommartider!
  23. Scarborough fair – Simon & Garfunkel: Köper du färska kryddor till din matlagning, som persilja, salvia, rosmarin och timjan? Sannolikt är de ekocertifierade – att bedriva jordbruk utan naturfrämmande insatsmedel är ett sätt att producera hållbart. 
  24. Welcome to the jungle – Guns n’ Roses: Djungeln spelar en viktig miljömässig roll där den finns, för att agera planetens lungor. Att skövla djungel och regnskog gör stor skada. Men vi vill å andra sidan inte att våra öppna landskap och beteshagar ska växa igen likt en djungel. Betande djur håller landskapet öppet och bidrar till biologisk mångfald.
  25. Sandstorm – Darude: Vem har inte dansat loss till denna dänga som man aldrig tröttnar på, signerad en finsk granne i slutet av 90-talet? Olika naturfenomen gäckar emellanåt den svenska livsmedelsproduktionen; torka, bränder, översvämning – och (sand)stormar.
  26. Last look at Eden – Europe: Lustgården Eden prunkar av grönska som ger mat och skydd åt dess invånare, men den innehåller också förbjuden frukt. Jag utvecklar inte den analysen, en bra låt hur som helst! 
  27. The ketchup song – Las Ketchup: En spansk världshit från 2002 om bearbetade tomater kan leda oss rakt in i den svenska livsmedelsstrategin. Så här skriver Från Sverige om tomater på sin hemsida: ”Svenska tomater är inte bara goda och närproducerade. De slår också spanska och holländska tomater när det gäller klimat och miljö. Faktum är att svensk tomatodling är bäst i klassen när det gäller miljö och ger de lägsta utsläppen av klimatgaser.” Enligt Wikipedia har Sverige den högsta per capita konsumtionen av ketchup i världen. Den svenska marknadsandelen för tomater låg 2018 strax under 20 procent så här finns potential att öka.
  28. Högt över ängarna – Timotej: Somrigare än så här blir det inte. Den svenska tjejkvartetten som bland annat tävlat i Melodifestivalen sjunger om oaser på landet och gruppens namn är synonymt med en viktig ingrediens i svenska betes- och slåttervallar.  
  29. Var e vargen – Imperiet: Låten handlar om en bildlig varg; den revolution som aldrig kommer. Men även våra svenska lantbrukare kan ibland behöva fråga sig var vargen håller hus, särskilt om man håller djur utomhus eller sysslar med jakt. Gillar du tung folkmusik mer än punk kan du istället lyssna på Vargtimmen med Hedningarna.
  30. Old MacDonald had a farm – Nordamerikansk folkvisa: Barnvisan publicerade första gången år 1917, på svenska heter den ”Per Olsson och hans bonnagård”. Det är viktigt att man redan i unga år lär sig var maten kommer ifrån, så gott folk – fortsätt sjunga låten för era små! 
  31. Take me home, country roads – John Denver: Visst blir man lite nostalgisk, och ser de långa slingriga vägar som ofta karakteriserar landsbygden framför sig när man nynnar med i refrängen (som förvisso utspelar sig i West Virginia)? En landsbygd där det bor folk som håller den levande är en grundbult i den svenska livsmedelsstrategin. 
  32. Vi bor på landet – Bröderna Djup: Blåbyxor, rutiga skjortor, keps, gummistövlar och instrument i form av såg, lie och räfsa. Bonnigare än så blir det inte!

Och med de slutorden vill semesterbloggarna Jesper Nietsche och Åsa Lannhard Öberg tacka för sig. Hoppas ni lyssnar på våra låtar, glad sommar på er!