Nyligen fick Sverige officiell status av EU som fritt från nötkreaturssjukdomen Bovin virusdiarré (BVD). Det är en stor framgång för svenska lantbrukare som i många år arbetat hårt för att få bukt med sjukdomen och för det unika samarbete vi har mellan näring och myndigheter i djurhälsofrågor.

– När programmet inleddes 1993 var vi pionjärer. Internationellt var det inte många forskare eller veterinärer utanför Norden som då trodde på att man skulle kunna utrota sjukdomen. Men de svenska mjölk- och nötköttsproducenterna och deras djurhälsoorganisationer var beredda att satsa på ett frivilligt bekämpningsprogram. Nu har de fått många efterföljare ute i Europa och övriga världen.

Jordbruksverket har stöttat bekämpningsprogrammet ekonomiskt, infört föreskrifter med obligatoriska åtgärder i slutfasen för att få med alla nötkreatur och drivit på i frågan att det skulle bli möjligt att få officiell fristatus inom EU. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har bidragit med forskning om hur sjukdomen kan bekämpas och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har bidragit med epidemiologisk kunskap och analyser av prover. Mejeri- och slakterinäringen har också stöttat under vägen bland annat med krav på anslutning till programmet.

Det senaste fallet av BVD konstaterades 2011 och från och med 2014 har Sverige ansetts vara fritt, men inte förrän nu har det funnits möjlighet att få officiell status som fri från BVD inom EU.

Den ekonomiska vinsten för den svenska mjölk- och nötköttsproducenterna har varit att bli av med de kostnader och uteblivna intäkter som sjukdomen gav genom lägre mjölkproduktion, luftvägsproblem, missbildade kalvar, lägre tillväxt, fler semineringar per dräktighet, förlängda kalvningsintervall och ökad dödlighet på grund av nedsatt immunförsvar. Men det var också psykologiskt jobbigt för många bönder när kalvhälsan blev så dålig trots att de gjorde allt de kunde för att djuren skulle må bra, innan de fått veta vad det berodde på. Ur ett samhällsperspektiv är också det minskade behovet av antibiotika, när kalvhälsan förbättrats, viktig.

Detta innebär den officiella statusen
Enligt EUs lagstiftning ställs särskilda hälsokrav på nötkreatur som flyttas till medlemsstater som är fria från sjukdomen, vilket innebär att det nu är förbjudet att föra in annat än BVD-fria nötkreatur till Sverige. Kraven gäller både vid förflyttningar från medlemsländer och från länder utanför EU.
När vi säljer nötkreatur från Sverige behövs inga individtester utan den nationella övervakningen räcker. Frihet från djursjukdomar gynnar ju också export och i många exportavtal till tredje land finns krav när det gäller BVD.

Tack vare den officiella statusen kan nu det frivilliga bekämpningsprogrammet upphöra liksom de föreskrifter om obligatorisk BVD-kontroll som fortsatt att gälla efter att sjukdomen utrotats. Det innebär att alla anläggningar i Sverige med nötkreatur räknas som fria framöver och ingen anslutning kommer behövas av enskilda anläggningar. BVD-programmet ersätts med en nationell övervakning med analys av tankmjölk och blodprover från djur som går till slakt. Om det finns misstanke om eller konstaterade fall av BVD på en anläggning kommer Jordbruksverket införa restriktioner för förflyttningar och besluta om åtgärder för att bekämpa smittan.

/Lena Hult som är veterinär på Jordbruksverket och som jobbat i många år med BVD-programmet