Månadsarkiv: februari 2023

Hur ska mer från livsmedelproduktionen bli mat? Kom på möten i vår om hur vi ökar takten!

Foto av dataskärm som visar en bild av lunchseminariets rubrik

Den 25 januari anordnade vi årets första lunchseminarium i serien Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin. Temat var Mer ska bli mat – minskat svinn och ökad resurseffektivitet i produktionen. Jag berättade om de sex olika rapporter som vi med hjälp av forskare på SLU tagit fram om livsmedelsförluster vid produktion av nötkött, griskött, mjölk, slaktbiprodukter, kvarnvete, morötter, jordgubbar och potatis. Malin Fällström från Skövde slakteri och Magnus Nilsson från Nyhléns och Hugosons deltog i ett samtal om möjligheter och utmaningar med att sälja mer av hela djuret till livsmedel. Här kan du se seminariet i efterhand.

Kom på möte om hur fler djur och mer av djuren kan bli mat

Är du intresserad av frågan hur man kan minska förluster av kött på gårdsnivå och av hur fler delar av djuren kan bli mat? Då vill jag bjuda in dig till vårt möte i Jönköping den 22 mars, här finns mer information och anmälan. Forskare kommer att berätta om flera nya projekt som startats. Det blir exempel från aktörers vardag och en workshop där vi tillsammans identifierar luckor, behov och möjligheter för att öka takten, samverka mer och göra skillnad. Om du representerar en organisation eller initiativ som arbetar med frågan kan du anmäla till mig att få en tid på scen att kort berätta om hur er verksamhet kan bidra. Här nedan finns en preliminär agenda.

Psst – du bangar väl inte på levergrytan som jag har beställt till lunchen?

Nordic Food Waste Summit 2023

Sen har du väl inte missat att det anordnas ett stort nordiskt toppmöte om matsvinn den 26 april i Stockholm? Kom och träffa matsvinnsfolk från hela Norden! Lär om hur man arbetar för minskat matsvinn också i andra nordiska länder och knyt nya kontakter. Toppmötet som anordnas av Nordiska ministerrådet och matsvinnsmyndigheterna är öppet för alla aktörer i livsmedelssektorn. Det blir en inspirerande dag med framstående talare för att ta itu med utmaningarna med att minska matsvinnet i hela kedjan! Mer info och anmälan hittar du här.

Foto av en Stockholmsvy

Vi ses!

/Karin Lindow, projektledare inom matsvinn på livsmedelskedjan och exportenheten

Varför hamnade 400 miljoner ägg aldrig på frukostbordet?

15 miljoner portioner med kött blev aldrig serverade och 400 miljoner svenska ägg nådde aldrig slutkonsumenten. Varför?

Anledningen är utbrotten av fågelinfluensa och salmonella i gris-, nöt och fågelbesättningar i Sverige. Hur allvarligt är hotet från olika smittor för vår livsmedelsproduktion? Den frågan och många fler ställer programledaren Jesper Nietsche till gästerna Katharina Gielen, smittskyddschef på Jordbruksverket, Karl Ståhl, statsepizootolog på Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), och Mattias Espert, lantbrukare och ordförande för Sveriges Grisföretagare, i det tredje avsnittet av podcasten Upp på bordet.

Lyssna på poddavsnittet på Jordbruksverkets webbplats (där finns även transkribering), via Spotify eller Soundcloud här:

//Claes Larsson, samordnare för poddgänget på Jordbruksverket

Svenskt jordbruk inleder stabilt 2023 men färre väntas investera på sikt

Svensk produktion är fortsatt stabil och det har hittills inte skett några stora produktionsminskningar till följd av det oroliga marknadsläget. Foto: Michael Erhardsson

Läget i världen är fortsatt oroligt med stora prisrörelser till följd av det försämrade säkerhetsläget och effekterna av en global lågkonjunktur. Priserna för både jordbrukets produkter och de insatsvaror som jordbrukarna använder, exempelvis drivmedel, foder och gödning, visar tendenser att falla. Det gäller både globalt och i Sverige.

Stabil produktion i Sverige
Den tidigare oron för att det ska uppstå brist på gödning och andra insatsvaror verkar ha minskat. Svensk produktion är fortsatt stabil och det har hittills inte skett några stora produktionsminskningar till följd av det oroliga marknadsläget. Jordbruksverkets beräkningar visar att lönsamheten i svenskt jordbruk 2022 inte försämrades jämfört med 2021.

Oro på marknaden ger ökad risk för jordbrukarna
Det osäkra läget gör dock jordbrukarna känsligare än normalt för negativa signaler som till exempel fallande produktpriser, dyrare insatsvaror och högre räntor. Det skulle kunna leda till att produktionen minskar.

Litet intresse för investeringar i stallbyggnader
Jordbruksverkets statistik över antalet förprövade stallplatser visar att intresset för investeringar minskat under 2022. Förprövning görs inför ny- eller ombyggnad av djurstallar i syfte att granska stallarna ur djurskyddssynpunkt. Statistiken ger en indikation på hur investeringsviljan hos företagarna ser ut.

Det kan finnas flera orsaker till det svala intresset för att investera i stallbyggnader. 2022 har präglats av stor osäkerhet på marknaden och för en långsiktig verksamhet som jordbruk brukar osäkra förhållanden dämpa investeringsviljan. En annan orsak kan vara att 2022 var sista året av budgetperioden för den gemensamma jordbrukspolitik som pågått sedan 2014. Det kan finnas företag som valt att invänta den nya budgetperioden för att få längre tid på sig att utnyttja de investeringsstöd som finns för ny- och ombyggnation av stallar.

På sikt innebär lågt intresse för investeringar en risk att produktionen inte kan upprätthållas och det blir svårt att nå livsmedelsstrategins mål om en ökad svensk livsmedelsproduktion.

Är du intresserad av att följa vår lägesrapportering?
Under 2023 kommer Jordbruksverket att sammanställa lägesrapporter för jordbrukssektorn varje månad på uppdrag av Regeringskansliet. Detta är en sammanfattning av den första. Nästa rapport kommer redan i mitten av februari.

Du som är intresserad av att följa utvecklingen hittar våra lägesrapporter här.

// Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare