Kategoriarkiv: djurhälsa

Satsa på smittskyddet för att värna djurhälsan, lantbruket – och maten vi äter   

Stora kostnader för staten och företagen, mängder med avlivade djur och inte minst, miljoner möjliga matportioner som aldrig blev serverade. Konsekvenserna efter fågelinfluensan och salmonella på gris 2020-2021 var stora. Kom på smittskyddskonferensen 12 oktober som sätter fokus på frågan!

Utbrottet av fågelinfluensan 2020-2021 är ett exempel på en oroande utveckling som berör många. Det handlar om smittsamma djursjukdomar som uppträder på nya sätt, virus som förändrar sig och smittor som vi hittills inte har haft i Sverige. Det får konsekvenser för djur, företag och samhällsekonomi – och påverkar livsmedelsförsörjningen. Att värna djurhälsan är en av flera viktiga faktorer för att vi ska nå målen i livsmedelsstrategin, att livsmedelsproduktionen i Sverige ska öka och att miljömål nås.

Foto: Scandinav bildbyrå. Alicia Swedenborg.

Vi ser ökade risker

Under de senaste åren har spridningen av smittsamma djursjukdomar via vilda djur och andra vektorer ökat. Till exempel har introduktion av högpatogen fågelinfluensa till Europa på senare år blivit mer vanligt förekommande och vi har haft fler och mer omfattande utbrott under 2020-2021 än någon gång tidigare. Fågelinfluensan har tidigare klingat av under våren då flyttfåglarna rör sig vidare söderut – de senaste två åren har viruset fortsatt att sprida sig bland vilda fåglar under sommaren, både i Sverige och i stora delar av Europa.

Vi har också sett en ökning av antalet utbrott av salmonella på lantbrukets djur.  Utbrotten har allvarligt påverkat näringen och varit kostsam för staten att hantera. Under 2020 påvisades Salmonella choleraesuis i en besättning i Skåne. Detta är en typ av salmonella som är särskilt anpassad till gris, och som kan ge allvarliga kliniska symtom hos djuren. Salmonella choleraesuis har inte påvisats hos tamgrisar på 40 år i Sverige. Våra undersökningar visar att smittan finns i vildsvinspopulationen.

Till detta kommer sjukdomar vi ännu inte har i Sverige men som finns i vår närhet. Ett tydligt exempel är afrikansk svinpest som fortsätter sprida sig och slår hårt mot grisnäringen i Tyskland, Polen och Baltikum. 

Tillsammans för ett fortsatt bra läge i Sverige

Vi befinner oss i ett oroande läge som berör många – från enskilda företagare och myndigheter till konsumenter. Vi behöver rusta oss för att hitta vägar framåt och utveckla smittskyddsarbetet så att vi kan fortsätta ha en god djurhälsa och en hög produktion av säkra livsmedel. För att lyckas är vi många som behöver samverka.

För första gången anordnar Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt  nu en smittskyddskonferens. Syftet är att samla representanter i hela livsmedelskedjan – näring, branschorganisationer, djurhälsovård och myndigheter m. fl – för att diskutera den situation vi står i.

Hur ser utmaningarna ut? Hur kan vi minska antalet djur och djurprodukter som destrueras till följd av smittoutbrott – och därmed livsmedelsförlusterna, utan att tumma på livsmedelssäkerheten? Satsar vi tillräckligt mycket på förebyggande arbete? Vilka förändringar i våra arbetssätt behövs för att motverka den oroande utvecklingen?

Låter det intressant? Anmäl dig till Smittskyddskonferensen den 12 oktober!

Smittskydd och djurhälsa i Sverige – Jordbruksverket.se

/Katharina Gielen, Smittskyddschef på Jordbruksverket

Nu är vi BVD-fria, en guldstjärna till alla som gjort det möjligt!

Nyligen fick Sverige officiell status av EU som fritt från nötkreaturssjukdomen Bovin virusdiarré (BVD). Det är en stor framgång för svenska lantbrukare som i många år arbetat hårt för att få bukt med sjukdomen och för det unika samarbete vi har mellan näring och myndigheter i djurhälsofrågor.

Kalvar. Foto: Scandinav

– När programmet inleddes 1993 var vi pionjärer. Internationellt var det inte många forskare eller veterinärer utanför Norden som då trodde på att man skulle kunna utrota sjukdomen. Men de svenska mjölk- och nötköttsproducenterna och deras djurhälsoorganisationer var beredda att satsa på ett frivilligt bekämpningsprogram. Nu har de fått många efterföljare ute i Europa och övriga världen.

Jordbruksverket har stöttat bekämpningsprogrammet ekonomiskt, infört föreskrifter med obligatoriska åtgärder i slutfasen för att få med alla nötkreatur och drivit på i frågan att det skulle bli möjligt att få officiell fristatus inom EU. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har bidragit med forskning om hur sjukdomen kan bekämpas och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har bidragit med epidemiologisk kunskap och analyser av prover. Mejeri- och slakterinäringen har också stöttat under vägen bland annat med krav på anslutning till programmet.

Det senaste fallet av BVD konstaterades 2011 och från och med 2014 har Sverige ansetts vara fritt, men inte förrän nu har det funnits möjlighet att få officiell status som fri från BVD inom EU.

Den ekonomiska vinsten för den svenska mjölk- och nötköttsproducenterna har varit att bli av med de kostnader och uteblivna intäkter som sjukdomen gav genom lägre mjölkproduktion, luftvägsproblem, missbildade kalvar, lägre tillväxt, fler semineringar per dräktighet, förlängda kalvningsintervall och ökad dödlighet på grund av nedsatt immunförsvar. Men det var också psykologiskt jobbigt för många bönder när kalvhälsan blev så dålig trots att de gjorde allt de kunde för att djuren skulle må bra, innan de fått veta vad det berodde på. Ur ett samhällsperspektiv är också det minskade behovet av antibiotika, när kalvhälsan förbättrats, viktig.

Kalvar, betesmark. Foto: Scandinav

Detta innebär den officiella statusen
Enligt EUs lagstiftning ställs särskilda hälsokrav på nötkreatur som flyttas till medlemsstater som är fria från sjukdomen, vilket innebär att det nu är förbjudet att föra in annat än BVD-fria nötkreatur till Sverige. Kraven gäller både vid förflyttningar från medlemsländer och från länder utanför EU.
När vi säljer nötkreatur från Sverige behövs inga individtester utan den nationella övervakningen räcker. Frihet från djursjukdomar gynnar ju också export och i många exportavtal till tredje land finns krav när det gäller BVD.

Tack vare den officiella statusen kan nu det frivilliga bekämpningsprogrammet upphöra liksom de föreskrifter om obligatorisk BVD-kontroll som fortsatt att gälla efter att sjukdomen utrotats. Det innebär att alla anläggningar i Sverige med nötkreatur räknas som fria framöver och ingen anslutning kommer behövas av enskilda anläggningar. BVD-programmet ersätts med en nationell övervakning med analys av tankmjölk och blodprover från djur som går till slakt. Om det finns misstanke om eller konstaterade fall av BVD på en anläggning kommer Jordbruksverket införa restriktioner för förflyttningar och besluta om åtgärder för att bekämpa smittan.

/Lena Hult som är veterinär på Jordbruksverket och som jobbat i många år med BVD-programmet

Stutar på naturbetesmarker bidrar till miljömålen

Betande djur har en avgörande betydelse för att nå viktiga samhällsmål. Foto: Scandinav.

Världsnaturfonden, WWF, har gett  Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i uppdrag att beskriva vad det skulle innebära för naturvården om de tjurar som idag föds upp på stall istället kunde kastreras och födas upp som stutar på naturbetesmarker. Hälften av landets tjurar kommer inte ut på bete idag samtidigt som en allt större del av landets betesmarker håller på att växa igen.

Jordbruksverket ställer sig i alla delar bakom att djurproduktionen i Sverige ska bedrivas på ett sådant sätt att högsta möjliga djurvälfärd uppnås och att den också bidrar till så många miljömål som möjligt. Betande djur har en avgörande betydelse för att nå viktiga samhällsmål.

Tjurar på bete kan vara problematiskt
Precis som rapporten beskriver så finns det praktiska skäl som gör det svårt att ha tjurar på bete. Det är farligt både för dem som ska hantera djuren och för dem som vistas i de marker där djuren finns. Dessa problem kan delvis lösas genom att kastrera tjurarna (så att de blir stutar). Kastrering är ett operativt ingrepp som måste utföras av veterinär och som ibland kan ge biverkningar. Kastreringen blir dessutom en extra kostnad för djurhållaren.

Stutar kan bli lönsamma på gårdar med stora betesmarker
För jordbruksföretagen har produktionen av stutar på bete förutsättningar att vara en konkurrenskraftig verksamhet om den kan bedrivas till låga kostnader. Men eftersom djuren växer betydligt långsammare på bete jämfört med uppfödning i stall kan låga produktionskostnader bara uppnås i de områden av landet där det finns betesmarker av tillräcklig storlek. Eftersom det främst är djur av mjölkras som är lämpliga för stutuppfödning måste mjölkraskalvarna också förmedlas till intresserade lantbrukare med stora naturbetesmarker. Den matchningen har i praktiken visat sig vara svår.

Ökade stöd för betesmarker
I SLU:s rapport framgår det att de stöd som finns till jordbruket borde riktas mera mot betande djur och betesmarker. I nuläget får man stöd till nötkreatur, men för att få stödet finns inga krav på att djuren ska hållas på bete. Den nuvarande stödkonstruktionen ger redan en tydlig fördel för djur som föds upp extensivt framför den intensiva uppfödningen på stall, eftersom äldre djur får mer stöd än de som slaktas tidigare. Om det ställs krav på att djuren ska beta kommer det att leda till en krånglig administration och kontroll som både drabbar jordbrukarna och myndigheterna. Jordbruksverket har i en skrivelse till Näringsdepartementet föreslagit en kraftig höjning av betesmarksstödet inför den CAP-budgetperiod som påbörjas 2023.

Tudelade samhällsnyttor
Avslutningsvis vill Jordbruksverket också påpeka att den extensiva produktionen på naturbetesmarker är tudelad när det gäller olika samhällsnyttor. Den extensiva produktionen ger fördelar för bland annat biologisk mångfald och öppet odlingslandskap, men räknat per kilo producerat nötkött blir klimatpåverkan högre från produktionen av stutar på bete jämfört med tjurar som föds upp på stall.

Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare.

Ibland behöver du finnas där maten finns

Är du en av dem som under coronapandemin tänkt tillbaka till eller drömt dig till semesterupplevelser ute i Europa? Det är maten vi kommer ihåg. Parmaskinkan i den ljuvliga skuggan av gamla olivträd? Gruyère osten, sittandes i en brant hödoftande ängssluttning i de schweiziska alperna med en häpnadsväckande utsikt på snötäckta fjälltoppar? Den härligt syrlig-fruktiga Rislingen med ett ugnsfärskt surdegsbröd ovanför de pittoreska småstäderna i den slingrande och ljumma Moseldalen?

Foto: Lena Clarin. Fototävling 2012. Fika, kaffekopp, ostkaka

Fast, det var hemester som alla pratade om ju. Vad kom du att tänka på då? Hur står det till med semestersmakerna i Sverige?

Sedan tidigare vet vi att förutsättningarna i Sverige spelar roll. Det spelar roll med sommarens många ljustimmar, med de relativt unga jordarna präglade av istiden, med den höga standarden i djurskyddet och den av EU-ländernas lägsta användning av antibiotika. Men det spelar en lika stor roll att avnjuta maten eller drycken i den miljön där den hör hemma. Irländarna brukar säga ”Guinnes doesn’t travel well”. Med det menar de att detta öl inte smakar lika bra någon annanstans än på en klassisk irländsk pub. Vad vore alltså kräftor utan hatt, dryck och visor på bryggan i solnedgången vid just den sjö som de fångats i?

Nja, men en skidtur till Åre lär det ju bli i alla fall, och om inte innan, så till sportlovet. Men då får det väl bli en källarlagrad getost från de jämtländska skogarna på kvällen framför brasan i den timrade stugan. Och till sommaren en skön macka i midnattssolen med lagom saltad löjrom utmed Kalixälvens strand. Isterband i smålandsskogarna, med rårörda lingon som precis plockats bland mossor i grannens skog. Kalvdans bredvid kohagen och med fågelkvitter på Västgötaslätten en söndag eftermiddag eller sill på en klippa i bohuskustens salta bris.

Och om du köper med dig lite av godsakerna från semestern så kommer du ihåg lite av det som gav det lilla extra, även om du just står hemma i ditt kök.

Men vad är din favorit och var behöver vi vara för få den helt perfekt?

Smaka Sverige får du information och inspiration med fokus på råvaror, unika smaker, upplevelser, produkter och människor.

/Tobias Kreuzpointner, som jobbar med gastronomiska regioner och besöksnäring på Näringsutvecklingsenheten