Kategoriarkiv: djurhälsa

Stutar på naturbetesmarker bidrar till miljömålen

Betande djur har en avgörande betydelse för att nå viktiga samhällsmål. Foto: Scandinav.

Världsnaturfonden, WWF, har gett  Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i uppdrag att beskriva vad det skulle innebära för naturvården om de tjurar som idag föds upp på stall istället kunde kastreras och födas upp som stutar på naturbetesmarker. Hälften av landets tjurar kommer inte ut på bete idag samtidigt som en allt större del av landets betesmarker håller på att växa igen.

Jordbruksverket ställer sig i alla delar bakom att djurproduktionen i Sverige ska bedrivas på ett sådant sätt att högsta möjliga djurvälfärd uppnås och att den också bidrar till så många miljömål som möjligt. Betande djur har en avgörande betydelse för att nå viktiga samhällsmål.

Tjurar på bete kan vara problematiskt
Precis som rapporten beskriver så finns det praktiska skäl som gör det svårt att ha tjurar på bete. Det är farligt både för dem som ska hantera djuren och för dem som vistas i de marker där djuren finns. Dessa problem kan delvis lösas genom att kastrera tjurarna (så att de blir stutar). Kastrering är ett operativt ingrepp som måste utföras av veterinär och som ibland kan ge biverkningar. Kastreringen blir dessutom en extra kostnad för djurhållaren.

Stutar kan bli lönsamma på gårdar med stora betesmarker
För jordbruksföretagen har produktionen av stutar på bete förutsättningar att vara en konkurrenskraftig verksamhet om den kan bedrivas till låga kostnader. Men eftersom djuren växer betydligt långsammare på bete jämfört med uppfödning i stall kan låga produktionskostnader bara uppnås i de områden av landet där det finns betesmarker av tillräcklig storlek. Eftersom det främst är djur av mjölkras som är lämpliga för stutuppfödning måste mjölkraskalvarna också förmedlas till intresserade lantbrukare med stora naturbetesmarker. Den matchningen har i praktiken visat sig vara svår.

Ökade stöd för betesmarker
I SLU:s rapport framgår det att de stöd som finns till jordbruket borde riktas mera mot betande djur och betesmarker. I nuläget får man stöd till nötkreatur, men för att få stödet finns inga krav på att djuren ska hållas på bete. Den nuvarande stödkonstruktionen ger redan en tydlig fördel för djur som föds upp extensivt framför den intensiva uppfödningen på stall, eftersom äldre djur får mer stöd än de som slaktas tidigare. Om det ställs krav på att djuren ska beta kommer det att leda till en krånglig administration och kontroll som både drabbar jordbrukarna och myndigheterna. Jordbruksverket har i en skrivelse till Näringsdepartementet föreslagit en kraftig höjning av betesmarksstödet inför den CAP-budgetperiod som påbörjas 2023.

Tudelade samhällsnyttor
Avslutningsvis vill Jordbruksverket också påpeka att den extensiva produktionen på naturbetesmarker är tudelad när det gäller olika samhällsnyttor. Den extensiva produktionen ger fördelar för bland annat biologisk mångfald och öppet odlingslandskap, men räknat per kilo producerat nötkött blir klimatpåverkan högre från produktionen av stutar på bete jämfört med tjurar som föds upp på stall.

Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare.

Ibland behöver du finnas där maten finns

Är du en av dem som under coronapandemin tänkt tillbaka till eller drömt dig till semesterupplevelser ute i Europa? Det är maten vi kommer ihåg. Parmaskinkan i den ljuvliga skuggan av gamla olivträd? Gruyère osten, sittandes i en brant hödoftande ängssluttning i de schweiziska alperna med en häpnadsväckande utsikt på snötäckta fjälltoppar? Den härligt syrlig-fruktiga Rislingen med ett ugnsfärskt surdegsbröd ovanför de pittoreska småstäderna i den slingrande och ljumma Moseldalen?

Foto: Lena Clarin. Fototävling 2012. Fika, kaffekopp, ostkaka

Fast, det var hemester som alla pratade om ju. Vad kom du att tänka på då? Hur står det till med semestersmakerna i Sverige?

Sedan tidigare vet vi att förutsättningarna i Sverige spelar roll. Det spelar roll med sommarens många ljustimmar, med de relativt unga jordarna präglade av istiden, med den höga standarden i djurskyddet och den av EU-ländernas lägsta användning av antibiotika. Men det spelar en lika stor roll att avnjuta maten eller drycken i den miljön där den hör hemma. Irländarna brukar säga ”Guinnes doesn’t travel well”. Med det menar de att detta öl inte smakar lika bra någon annanstans än på en klassisk irländsk pub. Vad vore alltså kräftor utan hatt, dryck och visor på bryggan i solnedgången vid just den sjö som de fångats i?

Nja, men en skidtur till Åre lär det ju bli i alla fall, och om inte innan, så till sportlovet. Men då får det väl bli en källarlagrad getost från de jämtländska skogarna på kvällen framför brasan i den timrade stugan. Och till sommaren en skön macka i midnattssolen med lagom saltad löjrom utmed Kalixälvens strand. Isterband i smålandsskogarna, med rårörda lingon som precis plockats bland mossor i grannens skog. Kalvdans bredvid kohagen och med fågelkvitter på Västgötaslätten en söndag eftermiddag eller sill på en klippa i bohuskustens salta bris.

Och om du köper med dig lite av godsakerna från semestern så kommer du ihåg lite av det som gav det lilla extra, även om du just står hemma i ditt kök.

Men vad är din favorit och var behöver vi vara för få den helt perfekt?

Smaka Sverige får du information och inspiration med fokus på råvaror, unika smaker, upplevelser, produkter och människor.

/Tobias Kreuzpointner, som jobbar med gastronomiska regioner och besöksnäring på Näringsutvecklingsenheten