Etikettarkiv: klimat

Stutar på naturbetesmarker bidrar till miljömålen

Lämna ett svar
Betande djur har en avgörande betydelse för att nå viktiga samhällsmål. Foto: Scandinav.

Världsnaturfonden, WWF, har gett  Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i uppdrag att beskriva vad det skulle innebära för naturvården om de tjurar som idag föds upp på stall istället kunde kastreras och födas upp som stutar på naturbetesmarker. Hälften av landets tjurar kommer inte ut på bete idag samtidigt som en allt större del av landets betesmarker håller på att växa igen.

Jordbruksverket ställer sig i alla delar bakom att djurproduktionen i Sverige ska bedrivas på ett sådant sätt att högsta möjliga djurvälfärd uppnås och att den också bidrar till så många miljömål som möjligt. Betande djur har en avgörande betydelse för att nå viktiga samhällsmål.

Tjurar på bete kan vara problematiskt
Precis som rapporten beskriver så finns det praktiska skäl som gör det svårt att ha tjurar på bete. Det är farligt både för dem som ska hantera djuren och för dem som vistas i de marker där djuren finns. Dessa problem kan delvis lösas genom att kastrera tjurarna (så att de blir stutar). Kastrering är ett operativt ingrepp som måste utföras av veterinär och som ibland kan ge biverkningar. Kastreringen blir dessutom en extra kostnad för djurhållaren.

Stutar kan bli lönsamma på gårdar med stora betesmarker
För jordbruksföretagen har produktionen av stutar på bete förutsättningar att vara en konkurrenskraftig verksamhet om den kan bedrivas till låga kostnader. Men eftersom djuren växer betydligt långsammare på bete jämfört med uppfödning i stall kan låga produktionskostnader bara uppnås i de områden av landet där det finns betesmarker av tillräcklig storlek. Eftersom det främst är djur av mjölkras som är lämpliga för stutuppfödning måste mjölkraskalvarna också förmedlas till intresserade lantbrukare med stora naturbetesmarker. Den matchningen har i praktiken visat sig vara svår.

Ökade stöd för betesmarker
I SLU:s rapport framgår det att de stöd som finns till jordbruket borde riktas mera mot betande djur och betesmarker. I nuläget får man stöd till nötkreatur, men för att få stödet finns inga krav på att djuren ska hållas på bete. Den nuvarande stödkonstruktionen ger redan en tydlig fördel för djur som föds upp extensivt framför den intensiva uppfödningen på stall, eftersom äldre djur får mer stöd än de som slaktas tidigare. Om det ställs krav på att djuren ska beta kommer det att leda till en krånglig administration och kontroll som både drabbar jordbrukarna och myndigheterna. Jordbruksverket har i en skrivelse till Näringsdepartementet föreslagit en kraftig höjning av betesmarksstödet inför den CAP-budgetperiod som påbörjas 2023.

Tudelade samhällsnyttor
Avslutningsvis vill Jordbruksverket också påpeka att den extensiva produktionen på naturbetesmarker är tudelad när det gäller olika samhällsnyttor. Den extensiva produktionen ger fördelar för bland annat biologisk mångfald och öppet odlingslandskap, men räknat per kilo producerat nötkött blir klimatpåverkan högre från produktionen av stutar på bete jämfört med tjurar som föds upp på stall.

Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare.

Att minska svinnet på gården är bra för både miljön och plånboken

1 svar

När man pratar om svinn i samband med mat tänker nog de flesta på den färdiga maten som, tyvärr, kastas. Det många kanske inte vet är att svinn förekommer i alla delar av livsmedelskedjan. På gårdsnivå kan svinn innebära  lagringsförluster av foder, energianvändning, undermålig markanvändning och dödlighet hos djur som inte går vidare till livsmedel. Att minska svinnet i alla delar av kedjan och förbättra användningen av det som produceras är värdefullt både för miljön och ekonomin.

Jordbruksverket arbetar tillsammans med flera aktörer för att minska matsvinnet. I projektet Effektivare resurshantering på gården arbetar vi tillsammans med Hushållningssällskapet och Svenska köttföretagen. Projektet består delvis av att kartlägga  potentialer för att minska svinn  och slöseri på gris-, nöt- och lammgårdar. Vi ska också skapa ett verktyg för beräkningar på gårdsnivå och ta fram rådgivningsmaterial.

Vi frågade projektledaren Cecilia Hermansson från Rådgivarna Sjuhärad hur hon tror att projektet ska vara till nytta för lantbrukare och rådgivare.

Cecilia Hermansson, Rådgivarna Sjuhärad, tror på nyttan av att hjälpa lantbruksföretaget att ta ett helhetsgrepp om gårdens resurser. Foto: Katarina Johansson.

Vad hoppas du att projektet kommer att leda till?

– Projektet ska utveckla ett verktyg som tar ett helhetsgrepp på resurseffektiviteten på djurgårdar. Jag hoppas att det kommer att kunna hjälpa lantbrukare att upptäcka var de har sina flaskhalsar, men också att få dem att bli mer medvetna om vilka resurser som de har och hur de kan förändra sitt arbete så att de utnyttjar dem ännu bättre.

Vilka utmaningar ser du för lantbrukarna när det kommer till att effektivisera resurser och minska svinn på gården?

– Många lantbrukare har inte riktigt koll på var deras flaskhalsar i effektiviteten är. Därför kommer det att bli en utmaning att samla ihop all data som behövs för att få detaljerade nyckeltal utan att det tar för mycket tid eller kostar för mycket pengar.

Har ni på Hushållningssällskapen hunnit fundera över hur ni och andra rådgivningsorganisationer kan använda det projektet tar fram?

– Det finns en stark vilja bland lantbrukare att jämföra sig med varandra eller med jämförelsetal. Här kommer rådgivarna in som både kan diskutera den enskilda gårdens resultat, men som också kan sätta siffrorna i ett större sammanhang. Jag tror att nyckeltalen och resultaten från verktyget kommer att diskuteras flitigt i ERFA-grupper och bransch-grupper.

Du råddar en stor projektgrupp med rådgivare från olika Hushållningssällskap. Vad tycker gruppen om projektet?

– Projektgruppen med rådgivare tycker att det här projektet är både roligt och välbehövt! De ser att det finns behov av ett verktyg som tar ett helhetsgrepp på effektivitetsfrågan, och att det finns många delar som så att säga fallit mellan stolarna mellan de stora produktionsuppföljningsprogrammen. I projektet ingår även en grupp lantbrukare som ser till att verktyget är verklighetsförankrat, och de tycker också att det här är riktigt spännande!

Även vi på Jordbruksverket tycker att det är ett viktigt och spännande projekt! Ett företag kommer alltid att läsa vad som står på sista raden i resultatrapporten. Till syvende och sist är det ekonomin som avgör om man kan göra klimat- eller miljöinvesteringar. Därför behöver vi lyfta fram de ekonomiska aspekterna när vi pratar miljö, klimat och hållbarhet.

När projektet är avslutat runt april 2021 ska verktyget finnas på Jordbruksverkets hemsida med möjlighet för vem som helst att ladda ned och använda.  Vi hoppas att projektet och verktyget kommer att bli uppskattade av alla som jobbar i näringen. Att det kommer att slå väl ut tror vi då vi har kompetenta samarbetspartner i form av Svenska Köttföretagen och Hushållningssällskapet.

Thomas Dalkvist och Lina Edvardsson, näringsutvecklingsenheten