Kategoriarkiv: godis

Hur smakar Vättern?

Äkta Gränna polkagrisar har bakats sedan mitten av 1800-talet. Foto: Malena Bathurst.

Cykling är för mig snarare vardaglig persontransport än idrott, så jag har personligen aldrig förstått grejen med Vätternrundan. Men jag har förstått att den är något alldeles speciellt för alla inom cykling. Detta börjar man även kunna säga gällande mat. Vättern har alldeles speciella förutsättningar för odling, råvaru- och livsmedelsproduktion. Detta blir tydligt om vi tar en titt på Sveriges ansökningar till EU-kommissionen för skyddade beteckningar, det europeiska registret för ursprungsskydd.

Idag har Sverige fått det glädjande beskedet att namnet Äkta Gränna Polkagrisar nu skyddas i EU – karamellerna från den kända semesterorten på östra sidan av Vättern. Likaså Wrångebäcksosten som tillverkas i området kring Hjo vid Vätterns västra strand. Dessutom ligger Sveriges ansökan för skydd av Rökt Vättersik i Bryssel just nu.

Vi borde bli bättre på att uppskatta dessa värden mer: Tradition, historia, terroir, mathantverk, geologi och klimat. Och det verkar som att vi är på god väg!

Tobias Kreuzpointner, samordnare för besöksnäring och lokal mat på Jordbruksverket

Det är Livsmedelsverket som handlägger ansökningarna innan de lämnas till EU. Förra året har det dessutom kommit in en ansökan till Livsmedelsverket som ansöker om skydd för namnet Äpplen från Äppladalen som ligger norr om Huskvarna (Jönköping) och som har etablerat sig till Sveriges främsta äppelregion efter Österlen.

Det är alltså något speciellt med förutsättningarna för livsmedelsproduktion vid Vättern. Är det den svalkande effekten på sommaren, den värmande effekten på vintern? De branta sluttningarna? En stor traditionsmedvetenhet i befolkningen? Både Wrångebäcksosten och polkagrisar har en lång historia. Här har det funnits kloster där munkar ystade ost långt tillbaka i tiden. Här har det funnits en entreprenörsanda som tillät en av de första kvinnorna att driva företag som uppfann polkagrisarna.

Vi borde bli bättre på att uppskatta dessa värden mer: Tradition, historia, terroir, mathantverk, geologi och klimat. Och det verkar som att vi är på god väg!

Testa det nu under sommaren och smaka dig fram genom Sverige. Trevlig sommar! …och ta ett dopp i Vättern, så klart.

Tobias Kreuzpointner, samordnare för besöksnäring och lokal mat på Jordbruksverket

Frihet åt fastlagsbullen?

Kärt barn har många namn. Och idag finns den också i många former. Semlan eller fastlagsbullen. En semmelwrap, semmeltårta, Korean semla, äppelsemla, saffranssemla, chokladsemla… Ja listan kan göras lång!

Visste ni att 1952 började bagarna sälja semlor efter julen varvid polisen rapporterade tillverkarna och de fick böter. Skånes konditorier tyckte då att det var ett rimligt krav att släppa semlan fri. Vad tycker ni? Är det den traditionella semlan som gäller eller ska det vara både moraliskt rätt och lagligt att få äta nyskapande varianter – och det året om?

Många har idag hunnit testa flera annorlunda semlor, men på själva fettisdagen är det väl ändå den traditionella semlan som lockar?

  • Läs mer om mat, dryck och matkultur på webbplatsen Smaka Sverige. På fettisdagen kommer en fördjupning om semlans historia.

Med detta vill vi önska er en riktigt god helg (såhär under de beryktade ox-veckorna), en hjärtlig alla hjärtans dag och mumsig fettisdag! Kanske håller vi ut lite extra i covid-isoleringen med hjälp av god och hållbar mat som ibland öppnar upp för en semla eller några gele-hjärtan? Kanske blir det en take away-semla som stöttar det lokala konditoriet/cafét?

/Malena Bathurst, Åsa Lannhard Öberg, Karin Lindow som arbetar på olika sätt med mat och hållbarhetsfrågor

Festa efter fasta – så äter vi i påsk

Nu inleds den stora mathögtid som förr i tiden betydde slutet på 40 dagars fasta. Jul och påsk är i fallande ordning dagligvaruhandelns två största försäljningsperioder. Visste du att försäljningen av mat ökade med 16 procent under påskveckan 2018 jämfört med en normal vecka, enligt Svensk Handel? När konsumenter får lista viktiga maträtter för ett perfekt påskbord återfinns ägg, sill, lax, köttbullar, Janssons frestelse, prinskorv, lamm, räkor och vegetariska alternativ. Utöver maten frossar vi i godis och sköljer gärna ner allt med en god öl eller påskmust. Vår egen konsumtionsstatistik visar inga detaljer för variation under årstider, helger och liknande. Starköl och godis är två påskdelikatesser där konsumtionen ökat mycket sedan 1960.

Bild Åsa

Äggen är svenska
Ägget är en kristen symbol för livets pånyttfödelse. Innan artificiellt ljus installerades i våra stallar började hönsen värpa mer i takt med det växande dagsljuset. Lagom till påsk när fastan skulle brytas fanns stor tillgång på ägg. Idag värper hönsen regelbundet och vi är bortskämda med att det finns gott om ägg i butikshyllan året runt, men traditionen att äta extra mycket ägg vid påsk finns kvar. Svenskarnas äggkonsumtion har ökat svagt sedan 1960-talet och vi är noga med att äggen ska vara värpta av höns i Sverige.

Fakta om ägg

  • Svensk äggproduktion räcker idag till 98 av 100 ägg som konsumeras i Sverige.
  • Vi åt 13,9 kg ägg per person 2018, vilket är ungefär 224 ägg (i den siffran ingår även ett par kg ägg som ingrediens i andra livsmedel).
  • Enligt Svenska Ägg äter svenskarna 4 kokta ägg var under påskhelgen, vilket är dubbelt så mycket som en vanlig helg.

På vår systerblogg Jordbruket i siffror finns mer spännande information för äggälskaren!

Kryddsill finns i många smaker
Ägg på påskbordet kompletterar vi gärna med sill. Den första kryddsillen lanserades i Sverige 1889 och kallades gaffelbitar. Idag är utbudet av kryddningar stort och nya spännande smaker kommer med jämna mellanrum ut på marknaden. Vad sägs om en av 2019 års nyheter; sill med en touch av Earl Grey, citrus och honung? Om jag har räknat rätt finns det på en av våra fiskberedningsproducenters hemsida just nu 23 kryddningar i 250 g burk, så det finns garanterat en smak för alla! Vi åt 2,4 kg sillkonserv per person 2018. Mycket av sillen till våra konserver kommer från farvatten i Nordsjön och Norska havet, men sill fiskas även i Skagerrak och Kattegatt. Andra fiskrätter som är populära på påskbuffén är lax och Janssons frestelse.

Bara en tredjedel av lammköttet är svenskt
Lamm på påskbordet är liksom ägget en tradition med kristna förtecken, där lammet symboliserar Jesus offer och hur han förlåter våra synder. Under 2018 förbrukade svenskarna 1,9 kg får- och lammkött inklusive ben, på tallriken blev det knappt ett kilo. Vi är inte lika noggranna med svenskt ursprung som när vi äter ägg och andelen svenskt får- och lammkött av vår konsumtion uppgår till ungefär en tredjedel, resten kommer främst från Irland och Nya Zeeland.

Griskött finns i många former på påskbordet
Gris är det köttslag vi äter mest av i Sverige, även om konsumtionen minskat under flera år och idag uppgår till den kvantitet vi åt i mitten av 1980-talet. Griskött i olika former är vanligt vid många svenska högtider; skinka, prinskorv och revbensspjäll finns till exempel både på påsk- och julbordet. Den svenska produktionen av griskött räcker till knappt 77 procent av vår efterfrågan. Andelen svenskt griskött har ökat sedan 2014 i takt med att allt fler av oss väljer kött med svenskt ursprung.

Något ljusare öl till påsk och många är av dem är svenska
Många av oss sköljer gärna ner påskmaten med öl eller påskmust och kanske unnar vi oss en liten snaps också, även om snapsen är ännu mer populär till Midsommar. Systembolagets påsköl är betydligt yngre än julölen och lanserades först på 1990-talet. Påskölen har många likheter med julölen men är något ljusare och mindre alkoholstark. Dryckens färg och alkoholstyrka hänger samman med årstiden – ju ljusare och varmare det blir ute, desto ljusare och lättare drycker tycks vi vara sugna på. Jag har återigen roat mig med att räkna; av 3 327 ölprodukter på Systembolagets hemsida just nu är 2 281 svenska!                                                      Att krydda snaps har sin grund i örtmedicinen. Idag är det sannolikt inte många snapsälskare som tror att man blir botad från sjukdomar genom att dricka snaps, men många uppskattar ändå traditionen och smaken av de svenska snapsarna. Julmust började tillverkas i början av 1900-talet som ett alkoholfritt alternativ till julöl. Efter andra världskriget kom man på att det passade fint att dricka must även till påsk, och påskmusten föddes. Svenskarna dricker mellan 40 och 60 miljoner liter must per år, mest i december.

Vi lägger 11 procent av livsmedelsutgifterna på godis och sötsaker
Vi avslutar vår påskbuffé med att frossa i godis, men förmodligen är det många som småäter av godiset även före maten. Konsumtionen av godis per person och år har ökat från 6,7 kg 1960 till 14,9 kg 2018. Lösgodiset introducerades i Sverige redan på 1930-talet men vi som är medelålders idag minns säkert att det i barndomen, som för mig själv inträffade på 70-talet, inte var tillåtet att plocka lösgodis själv. Man fick istället peka så att expediten kunde plocka ner det man ville ha i påsen. Ökat utbud och tillgänglighet har fått oss att äta allt mer godis. Givetvis vill vi gömma godiset i ett ägg när det är påsk, även om en del svenskar byter ut godis i ägget mot pengar, smycken eller skraplotter. Svensk Handel redovisade en ökad godisförsäljning under påskveckan 2018 med 73 procent jämfört med genomsnittsveckan. Visste du förresten att medelsvensken lade 11 procent på godis och sötsaker av de utgifter vi hade på mat och dryck under 2017?

Med detta sagt önskar jag och mina kollegor er en fin påsk med härliga matupplevelser, som vi njuter av med Folkhälsomyndighetens råd i åtanke!

/Åsa Lannhard Öberg