Kategoriarkiv: handel

Det finns förutsättningar för en lugnare prisutveckling för jordbrukets råvaror

Efterdyningarna till pandemin och Rysslands krig mot Ukraina har lett till kraftigt stigande priser på jordbrukets produkter och produktionsmedel. Marknaderna har dessutom präglats av stor nervositet med tvära prisförändringar som resultat. Det börjar dock finnas vissa tecknen som tyder på marknaderna är på väg in i en lugnare fas och med gradvis möjlighet till fallande priser.

Eventuell lösning av export av ukrainska jordbruksprodukter

Under ledning av Turkiet och under överinseende av FN har det inletts förhandlingar mellan Ukraina och Ryssland om att få till stånd export av ukrainska jordbruksprodukter från hamnar i Svarta havet. Sedan krigsutbrott har Ukraina varit helt avskärmade från att exportera via Svarta havet. Det har inneburit att en stor mängd spannmål och oljeväxter blivit kvar i ukrainska lager. En viss omledning av exporten har skett genom att utnyttja landtransporter till hamnar i bl.a. Rumänien och Polen. Utebliven export under våren 2022 kommer dessutom att leda till en akut brist på lagringsutrymme för de produkter som kommer att skördas inom de närmaste månaderna. Det väntas ett avtal mellan parterna som ska garantera säkra transporter av produkter från Ukraina. Genom att spannmål och oljeväxter från Ukraina blir tillgängliga på marknaden bör det leda till lägre priser även om skörden 2022 blir betydligt mindre än normalt p.g.a. kriget.

Odlingsbetingelser inför 2022 års skörd

Spannmål, gröda, sädesslag, skörd, vete. 
Foto: Shutterstock

Skördeutsikterna i några viktiga produktionsområden har förbättrats den senaste tiden. I USA var inledningen på odlingssäsongen ogynnsam med dåliga förutsättningar för både höst- och vårsådda grödor. Vädret har varit gynnsammare den senaste tiden vilket avspeglas i att en större andel av grödorna bedöms vara i bra kondition. Även i Kanada är förutsättningarna betydligt bättre än under fjolåret då skörden blev svag. I Ryssland har vädret varit gynnsamt under våren och inledningen av sommaren. Både produktion och export väntas öka jämfört med förra året.

I EU, särskilt i Frankrike, har höga temperaturer under försommaren påverkat avkastningsförmågan negativt. Regn har förbättrat skördeutsikterna men oro för en ny värmebölja kan få negativa konsekvenser för avkastningen i majsodlingen

Prisutveckling

Priserna på de ledande råvarubörserna har för vete fallit tillbaka under de senaste veckorna med cirka tio procent. Trots det relativt stora prisfallet ligger priserna fortfarande på historiskt sett mycket höga nivåer.

Kan de akuta problemen med exporten från Ukraina lösas och skördeutsikterna förblir gynnsamma finns förutsättningar för att priserna fortsätter att falla tillbaka dock knappast till de prisnivåer som brukar betraktas som normala. Den stora osäkerhetsfaktorn för marknaderna för jordbruksprodukter är tillgången till produktionsmedel och då i synnerhet energi och gödning. Rysslands begränsningar i utbudet av både fossil energi och gödning är potentiella hot mot jordbruksproduktionen i stora delar av världen. Det pågår anpassningsåtgärder att minska beroendet av Ryssland men omställningen tar tid och på kort sikt är alternativen få. Skulle tillgången på t.ex. kvävegödsel begränsas kraftigt med höga priser som följd är risken stor för en ny kraftig prisuppgång för spannmål och oljeväxter.

Jordbruksverkets Konkurrenskraftsgrupp

Globala skillnader i stöd påverkar konkurrensförhållanden mellan lantbrukare i olika länder

Varje år samlar OECD in data om stöd till lantbruket i 54 länder och jämför utvecklingen och nivån. Syftet är att studera konkurrenssnedvridande stöd som motverkar en rättvis handel och lika spelregler för producenterna. Årets rapport präglas såklart av Rysslands invasion av Ukraina och effekterna av COVID-19 och specialtemat, för året, är hur stöden bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser.

Som stöd räknar OECD direkta stöd till lantbrukare (exempelvis gårdsstöd) men också generella stöd (så som anslag till SLU och naturbruksgymnasier) och indirekta prisstöd (det vill säga när konsumenten betalar högre inhemska priser än världsmarknadspriserna på råvaror).

Stöden ökar men nivån skiljer sig mellan länder

Stöden till lantbruket har ökat globalt den senaste 20-årsperioden, men ställt i relation till produktionen har stöden minskat förutom i Filippinerna, Indonesien och Kina. OECD konstaterar att stöden utökats med åtgärder för att mildra de negativa effekterna av pandemin. Mellan 2020 och 2021 ökade de totala stöden till jordbruket med 10 respektive 13 procent. OECD beklagar att ökningen inte alls är riktad mot en hållbar omställning,

Norge, Island och Schweiz toppar som vanligt stödligan med stöd på uppemot 75 procent av produktionsvärdet i lantbruket. Även Japan, Korea och Indonesien har stora stödbudgetar. EU ligger på drygt 25 procent en bit över medel på 18 procent för de analyserade länderna. De länder som har lägst sammanvägda stöd i förhållande till produktionen är Ukraina och Nya Zeeland. Argentina har negativa stöd eftersom de sedan länge har ett system som domineras av exportskatter som sänker priserna på inhemskt producerade jordbruksråvaror.

Foto: Mostphotos

Stor andel av stödet utgörs av prisskillnader

Till stöden räknar OECD, till skillnad mot exempelvis WTO, även så kallade marknadsprisstöd (indirekta prisstöd som utgörs av att konsumenter betalar högre pris för en inhemsk vara än vad den kostar på världsmarknaden). Andelen sådana stöd utgör 39 procent av stödet i de 54 länderna.

Inom EU har fokus för CAP gått från pris- och marknadsregleringar, som exportbidrag och interventionsuppköp, till frikopplade stöd. Pris- och marknadsregleringarnas utgör numera en mycket liten del av budgeten. Räknar man, som OECD, även med de stödjande effekterna av tullskyddet så utgörs fortfarande en fjärdedel av stödet till lantbruket i EU av de prisstöd och produktionskopplade stöd som OECD anser vara mest konkurrens- och handelsstörande. Inom EU går dessa stöd framför allt till nötkött, fjäderfäkött och ris

Enligt rapporten har stöden ökat, men OECD ser med oro att en minskade del går till forskning, utbildning och innovation. Även om stöden ökar, så ökar inte stöden till åtgärder som ska hjälpa lantbruket att bidra till minskade utsläpp av växthusgaser. Endast 16 av de 54 länderna har ett mål uppsatt för minskning av utsläpp inom jordbruket.

Slutsatser och rekommendationer

OECD drar i stort sett samma slutsatser som tidigare år men ger också rekommendationer till varje land som ingår i rapporten om hur stöden borde utvecklas. 

  • OECD rekommenderar ökade satsningar på forskning, utbildning med mera för att kunna bidra till minskade utsläpp och samtidigt försörja jordens ökande befolkning med mat
  • OECD rekommenderar de som skapar stödsystemen att avveckla konkurrens- och handelssnedvridande stöd
  • OECD anser att EU har en positiv utveckling i stöden men rekommenderar att EU dirigerar om de medel som idag går till produktionskopplade stöd mot åtgärder för att nå målen med Green Deal.
  • OECD ser också att EU:s jordbruk har en låg produktivitetstillväxt och att detta kan motverkas på sikt genom satsningar på forskning och innovationer.

Våra reflektioner – det är inte lätt att börja trappa ned

OECD har alltid arbetat för ökad frihandel och minskade konkurrenssnedvridande stöd, men nämner också att det måste göras med försiktighet. Naturliga förutsättningar spelar såklart in i länders policy men det är också tydligt att budgetmässiga förutsättningar skapar skillnader.

EU har tagit steg mot mindre marknadsreglering och allt grönare stöd exempelvis genom att avskaffa mjölk- och sockerkvoter samt den gröna arkitekturen i nya CAP, men det är inte alltid det är lätta steg. I rapporten framgår att Storbritannien, som inom EU varit drivande i frihandelsfrågor, efter utträdet från EU kraftigt ökat sina stöd till lantbruket bland annat genom utökade prisstöd.

Stöden till jordbruket och inte minst marknadsprisstöden, motsvarar en stor del av lantbrukets intäkter men kan snedvrida konkurrenskraften mellan länder. Som OECD skriver så behöver mer medel riktas mot åtgärder inom forskning, innovation med mera som stärker och anpassar jordbruket för de utmaningar sektorn står inför på lite längre sikt. Ett minst sagt utmanande pussel.

Vill du veta mer?

Här kan du läsa rapporten: https://www.oecd.org/agriculture/topics/agricultural-policy-monitoring-and-evaluation/

Och här finns film från lanseringen med kommentarer av bland annat professor Alan Matthews från Trinity College i Dublin: https://www.youtube.com/watch?v=DWTbZPEdmwQ

/ Mattias Gotting, Bengt Johnsson och Marie Törnquist utredare på jordbruksekonomiska enheten

WTO tar viktiga beslut för fiske och jordbruk

Världshandelsorganisationen WTO är en internationell organisation som reglerar internationell handel, men den fungerar också som förhandlingsforum. Syftet med WTO är att underlätta handel och främja hållbar ekonomisk utveckling genom handel. WTOs ministerkonferens är organisationens högst beslutande organ och den 12e ministerkonferensen ägde rum i mitten av juni.

Efter nästan en veckas intensiva förhandlingar har WTOs 164 medlemsländer fattat flera viktiga beslut, bland annat inom fiske och jordbruk.

Copyrigt WTO/Jessica Genoud

Fiske

Efter 21 år av förhandlingar har medlemmarna i Världshandelsorganisationen (WTO) äntligen nått fram till ett avtal som förbjuder vissa skadliga fiskesubventioner och begränsar andra stöd.

Genom att enas om ett gemensamt regelverk för fiskesubventioner har världens länder tagit ett viktigt steg för en mer hållbar matproduktion och för att bevara fiskebestånden för framtida generationer.

Avtalet innebär att följande stöd förbjuds helt:

  • Stöd till illegalt, orapporterat och oreglerat fiske.
  • Stöd till fiske på det fria havet om regional fiskeriförvaltning saknas.

Avtalet innebär också att följande stöd begränsas eller villkoras:

  • Stöd till överfiskade bestånd (som fiskas snabbare än de kan föröka sig) kan endast ges om det finns åtgärder på plats för att återbygga bestånden eller om de införs för att återbygga bestånden.
  • Till fartyg som fiskar under annan än stödgivarens flagg ska särskild hänsyn och försiktighet tas innan stöd ges (detta då det kan vara svårare att kontrollera fartygets aktiviteter och då ett flaggbyte kan vara ett sätt att kringgå fiskerilagstiftning).
  • Till fiske på bestånd där fiskbeståndets status är okänd ska särskild hänsyn och försiktighet tas innan stöd ges.

Det nya avtalet är en viktig del i att uppnå FNs globala hållbarhetsmål 14.6 som syftar till att förbjuda vissa subventioner som bidrar till ett ohållbart fiske. Avtalet är dock ett delavtal då det finns utestående frågor kvar att lösa, särskilt hur man ska hantera subventioner som kan leda till överfiske och överkapacitet. Med överkapacitet menas att det finns mer fiskekapacitet än bestånden räcker till för. Här finns en fortsatt press på länderna att leverera. För om man inte har enats om ett heltäckande avtal efter fyra år kommer avtalet att sluta gälla, om inte länderna enas om något annat.

Syftet med förhandlingarna har varit att minska den globala utfiskningen eftersom skadliga fiskesubventioner bidrar till att tömma haven på fisk. Avtalet är det första globala handelsavtalet där miljöaspekterna är i fokus. Under de år som förhandlingarna i WTO har pågått har tyvärr situationen för de globala fiskbestånden utvecklats i fel riktning. Idag är mer än 1/3 av världens fiskbestånd överexploaterade.

Ett globalt avtal som reglerar skadliga fiskesubventioner är viktigt. Fisk handlas på en global marknad och fisk och fiskefartyg förflyttar sig mellan nationsgränserna.

I Sverige importerar vi ca 70 % av den fisk som vi konsumerar. Ett gemensamt globalt regelverk kan främja förutsättningarna för våra inhemska fiskare och livsmedelsproducenter då konkurrenssituationen blir mer jämlik och förutsättningarna för ett globalt hållbart fiske ökar.

Jordbruk

WTO-medlemmarna lyckades däremot inte komma överens om arbetsprogram för de olika förhandlingsområdena inom jordbruk (bland annat interna stöd, marknadstillträde, exportkonkurrens, exportrestriktioner och offentlig lagerhållning av livsmedeltrygghetsskäl). Detta berodde på stora motsättningar om exempelvis offentlig lagerhållning av livsmedel.

Ministerbeslut om exportrestriktioner

Däremot fattades ett beslut om att inte tillämpa exportrestriktioner i samband med FN:s livsmedelsprograms (WFP:s) inköp av livsmedel för humanitärt bistånd. När ett land inför exportrestriktioner begränsas möjligheterna att exportera de varor som omfattas av exportrestriktionerna från det landet. Beslutet är tänkt att underlätta WFP:s arbete med att förse behövande runt om i världen med livsmedelshjälp. Förbudet blev inte lika definitivt som exempelvis EU önskade, utan länderna kommer fortfarande att kunna använda sig av exportrestriktioner om de anser att det är nödvändigt för att säkra den egna livsmedelstryggheten. I och med att WFP enligt sina stadgar alltid genomför sina inköp av livsmedel på ett sätt som inte ska skada livsmedelstryggheten i de länder där inköpen äger rum, kan detta tillägg tyckas överflödigt och skapa onödig osäkerhet.

Copyright WTO/Jay Louvion

Deklaration om livsmedelstrygghet

Ministerkonferensen antog också en deklaration om livsmedeltrygghet. I den finns skrivningar bland annat om att:

  • både handel och inhemsk produktion är viktiga för den globala livsmedelstryggheten,
  • åtgärder ska vidtas för att förbättra funktionen och motståndskraften hos de globala marknaderna för livsmedel, jordbruksprodukter och insatsvaror,
  • WTO-medlemmarna ska vara försiktiga med att använda exportrestriktioner och se till att de följer WTO:s regelverk,
  • nödåtgärder som vidtas för att förbättra livsmedelstryggheten ska designas så att de gör minsta möjliga skada på handeln samt vara tillfälliga, riktade och transparenta, och hänsyn ska tas till hur andra länder påverkas,
  • WTO-medlemmarna ska samarbeta internationellt för ökad produktivitet, produktion och handel, med målsättningen att öka tillgången på livsmedel till priser som gör att behövande kan köpa dem,
  • livsmedelshjälp välkomnas, men ska ges på ett sätt som följer regelverket i WTO,
  • ett arbetsprogram om livsmedelstrygghet ska inrättas inom ramen för WTO:s jordbrukskommitté

Därutöver finns skrivningar om att livsmedelslager kan bidra till ökad livsmedelstrygghet och att försäljning av överskott ur sådana lager till världsmarknaden välkomnas om det sker enligt WTO:s regler. Deklarationen avslutas med skrivningar om betydelsen av transparens. Vikten av att särskilda hänsyn ska tas till utvecklingsländer lyfts på flera ställen, bland annat i samband med skrivningar om betydelsen av teknisk och finansiell assistans.

Sammanfattningsvis tycker vi att man har kommit en bra bit framåt i förhandlingarna, inte minst inom fisket. Även om resultatet på jordbruksområdet var relativt magert, var det ändå viktigt att man lyckades komma överens om vissa inriktningar som har betydelse för livsmedelsförsörjningen. Detta inte minst i dagens situation med ökande priser på livsmedel i världen. Både förhandlingarna om fiskesubventioner och jordbruk kommer att fortsätta i WTO inför nästa ministerkonferens, som sannolikt kommer att äga rum före årsskiftet 2023/2024.

/Susanna Axelsson & Fabian Nilsson som är handelspolitiska utredare och som följt konferensen

Nu avtar pandemins effekter på marknaden för kött – samtidigt som en ny kris blossar upp

Kriser är nästan alltid av ondo men ibland utkristalliserar sig vinnare även i en krissituation. Trots att det är svårt att skymta något positivt med Covid-19 har betydelsen av en stark inhemsk livsmedelsproduktion blivit tydlig för allt fler svenska konsumenter under pandemin. Det syns bland annat i statistiken för köttmarknadens utveckling och i attitydmätningar som företag och organisationer gör.

I slutet av februari varje år publicerar SCB statistik för import och export helåret innan och då är det möjligt att tillsammans med Jordbruksverkets statistik för jordbruksproduktionen beräkna marknadsbalanser för olika sektorer. De huvudsakliga ingredienserna i mina marknadsbalanser är produktion, import, export, totalkonsumtion och svensk marknadsandel. Parametrar som är viktiga att följa för att till exempel få ett hum om den svenska konkurrenskraften och konsumenternas preferenser.

Jag fokuserar på animaliska livsmedel; kött, mejeriprodukter och ägg. Rubriken tar upp köttet, för ägg och mejeri är pandemins effekter inte lika tydliga och för äggsektorn är det förra årets utbrott av fågelinfluensa som satt störst spår på marknaden. Jag har bloggat om äggen tidigare.

Stora svängningar i importen av kött
Under pandemin minskade uteätandet kraftigt till förmån för större matutgifter i dagligvaruhandeln och fler måltider i hemmen. Det gjorde att importen av kött minskade mer än tidigare, eftersom efterfrågan på svenskt kött är betydligt högre när vi handlar i dagligvaruhandeln än när vi äter på restaurang. I perspektivet att vi i normala tider lägger nästan en tredjedel av våra utgifter för mat & dryck på restaurangbesök är det inte så konstigt att färre restaurangbesök under pandemin gav ringar på livsmedelsmarknaden. I takt med att vaccinationsgraden ökade och restriktionerna lättade gick vi successivt tillbaka till vårt tidigare sätt att leva och när restaurangsektorn fick tillbaka sina gäster avtog också importminskningen. Efter att ha minskat kraftigt 2020 ökade importen av animaliska livsmedel 2021 inom alla sektorer utom lammkött.

Konsumtionen av kött väcker intresse
Jag har bevakat marknadsutvecklingen för kött i flera decennier. Första halvan av den här perioden var intresset svagt för hur mycket kött vi åt, var det kom ifrån eller varför vi åt som vi gjorde. Vi vet alla att det ser helt annorlunda ut idag, av skäl kopplat både till värderingar och hållbarhet.

Konsumtionen av kött totalt ökade med knappt 1 procent 2021, det är den första ökningen sedan 2016. Uppdelat på köttslag minskade emellertid konsumtionen för allt utom matfågel, där ökningen var så pass stor att det gav en ökad konsumtion av kött totalt. Konsumtionen i slaktad vikt landade på 80,1 kg/capita.

Enligt tumregeln att halvera den nivån för att ge ett hum om hur mycket kött som hamnar på tallriken åt vi alltså cirka 40 kg kött/capita förra året. Den viktigaste orsaken bakom ökad köttkonsumtion 2021 var att importerat kött återkom när restaurangsektorn fick tillbaka sina gäster – det uppstod helt enkelt ett större utbud av kött igen. Ökningen ska också ses i ljuset av att minskningen på 3,8 procent 2020 var osedvanligt stor. Man kan bildligt uttrycka det som att köttkonsumtionen tillfälligt körde av vägen ett par år men att den nu är på väg tillbaka till tidigare hjulspår.

Men det finns också andra tänkbara förklaringar till ökningen och en av dem är att vegotrenden genomgått sin intensiva inledningsfas. Många trender är superheta till en början, vartefter några klingar av med tiden medan vissa normaliseras. I omvärldsbevakningen ser jag också att fokus hos många konsumenter, företag, organisationer och beslutsfattare flyttas allt mer mot ett annat område: hur vi ska stärka vår försörjningsförmåga. Oro i omvärlden får oss att grubbla över om och hur vi klarar kriser och vi agerar därefter, exempelvis genom att köpa mer mat med svensk märkning. Vi blir måna om att gynna en näringsgren vi absolut inte kan klara oss utan – och visst har djuren en viktig plats i ett robust svenskt lantbruk?

En annan faktor som kan ha haft viss inverkan på ökad köttkonsumtion är att gränshandeln fått fart igen, framför allt gentemot grannlandet i väster. Norska invånares inköp av livsmedel i Sverige klassas som svensk konsumtion och när gränshandeln var i princip stillastående under pandemin påverkade det också svenska konsumtionssiffror för kött negativt.

Stabil svensk marknadsandel för kött trots ökad import
Den positiva utvecklingen för svensk marknadsandel har varit tydlig i många år. Konsumentundersökningar visar att vi idag alltjämt rankar närproducerat och svenskt högt för många livsmedel, det framgår bland annat av Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev.

För kött totalt landade den svenska marknadsandelen på 72 procent förra året och det är samma nivå som 2020 – trots ökad import 2021. Variationen mellan köttslag är dock stor, från 31 procent för lammkött till 83 procent för griskött. Marknadsandelen för ägg sjönk från knappt 98 till 87 procent. I takt med att äggnäringen återhämtar sig från produktionsbortfallet som uppstod under fågelinfluensan så stiger även marknadsandelen igen. Den svenska marknadsandelen för mejeriprodukter totalt ökade ett par procentenheter till 72,5 procent.

Den svenska produktionsutvecklingen spretar
För äggsektorn orsakades importökningen på nästan 22 procent av att Sveriges äggproduktion minskade med över 14 procent till följd av utbrotten av fågelinfluensa i början av 2021. Importen ökade för att täcka efterfrågan på ägg. En anledning till produktionsminskningen för nötkött är att producenter sparade djur för att utöka sina besättningar, med syfte att möta en god efterfrågan på svenskt nötkött. Eftersom det är långa uppfödningstider för nötkreatur blir effekten ett längre tapp i hur många djur som skickas till slakt. Produktionen av matfågel och griskött ökade och för matfågel har ökningarna legat på omkring 5 procent årligen sedan 2019. På mejeriområdet steg invägningen svagt medan utvecklingen för de största kategorierna spretade – ökad produktion av ost, smör och mjölkpulver men minskad produktion av syrade mejeriprodukter och konsumtionsmjölk.

Stor kostnadsökning för svenskt lantbruk
Andra halvåret 2021 började priserna på jordbrukets insatsvaror stiga till följd av att pandemin skapat flaskhalsar i den globala ekonomin, höga energipriser, låga skördar, behov av att återuppbygga djurproduktion efter sjukdomsutbrott och fraktproblem. I Sverige steg även producentpriserna för kött, mjölk och ägg under året och jordbrukets sektorskalkyl visar att det ekonomiska resultatet för 2021 preliminärt blir samma som för 2020. Om vi istället blickar framåt har Jordbruksverket i samråd med LRF bedömt att resultatet för jordbrukssektorn riskerar att försämras 2022.

I början av året beslutade regeringen om en stödmiljard till svenskt lantbruk. I paketet finns bland annat ett riktat stöd till gris- och fjäderfäproducenter, liksom en höjd återbetalning till jordbruket av skatt på dieselolja med 2 kr/liter från och med den 1 juli 2022 och ett år framåt. Efter beslutet om stödmiljarden inledde Ryssland invasionen av Ukraina och det har gett ytterligare kostnadsökningar för mineralgödsel, foder, el och bränsle.

På kort sikt bedöms det inte uppstå några akuta problem för svenskt jordbruk och heller inte någon livsmedelsbrist. Det finns dock en oro för att det längre fram kan bli begränsad tillgång på en del insatsvaror. Vi hör även redan nu på nyheterna om svenska fiskebåtar som inte har råd att lägga ut från hamn på grund av höga bränslepriser och om lantbrukare som räknar på huruvida ekonomin går ihop om stallarna fylls med djur som behöver dyrt foder. Samtidigt stiger producentpriserna och vecka 12 aviserade större svenska slakterier rejäla höjningar för flera djurslag som kommer synas i Jordbruksverkets prismätningar inom kort. En utblick i EU visar att producentpriserna stiger även där och i Tyskland har nötköttspriserna haft en i det närmaste explosionsartad utveckling de senaste veckorna.

Även konsumenterna måste bidra till att täcka de ökade kostnaderna för livsmedelsproduktionen och stigande matpriser börjar ge avtryck på konsumentprisindex, det visar

SCBs beräkningar till och med februari i år. Priserna för mat och alkoholfri dryck har ökat med 2,2 procent årets första två månader och prisnivån i februari 2022 var 4 procent högre än ett år innan.

Jordbruksverket informerar löpande om hur det oroliga världsläget påverkar livsmedelsproduktionen, bland annat den blogg du just nu läser.  

/Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket

Kriget i Ukraina påverkar lantbruket på många sätt

Hamnen i Odessa. De ukrainska hamnarna är mer eller mindre obrukbara och de handelssanktioner som lagts på Ryssland gör att även denna export har stoppats. Foto: Pixabay.

Rysslands invasion av Ukraina och kriget som pågår får flera följdverkningar runt om i världen. Oron på marknaderna för jordbrukets produkter består, med stora prisförändringar från dag till dag. Under den senaste veckan har priserna stigit på flera områden. Jordbruksverket följer noga konsekvenserna för svenskt jordbruk och livsmedelsförsörjning. På EU-nivå följer man också situationen och har startat upp flera initiativ för att motverka negativa effekter på EUs jordbruk.

Kriget stoppar export från Ukraina och Ryssland
Det är omöjligt att lasta ut spannmål från Svarta havet, såväl från Ukraina som från Ryssland. Det återstår en del av 2021 års skörd som ännu inte har levererats. De ukrainska hamnarna är mer eller mindre obrukbara och de handelssanktioner som lagts på Ryssland gör att även denna export har stoppats. På kort sikt är det omöjligt att fullt ut ersätta de kvantiteter med spannmål som av olika skäl inte kan exporteras från svartahavsområdet. Runt om i världen har länder vidtagit åtgärder för att skydda sig mot prisökningarna. De importberoende länderna har tillåtet handel från flera länder och sänkt kvalitetskraven, medan andra länder begränsar möjligheterna till export.

Möjligheten att odla är begränsad
På kort sikt är det oron för den kommande vårsådden och skötsel av grödorna i Ukraina som dominerar. Det är främst majs och solrosor som ska sås under våren. Rena krigshandlingar begränsar möjligheterna men även att det råder brist på produktionsmedel som drivmedel, gödning och arbetskraft. På lite längre sikt är det osäkert hur stor del av landets areal som kommer att höstsås med vete. Vete är en stor exportvara från Ukraina, vid sidan om majs och solrosprodukter. Det är i nuläget svårt att avgöra hur stort produktionsbortfallet blir men utbudet från regionen kommer sannolikt att minska.

Bortfall av energi, foder och handelsgödsel drabbar hela EU
Ytterligare en osäkerhetsfaktor är vilka sanktioner som Ryssland kommer att sätta in mot omvärlden. Ryssland har redan förut skickat att handeln med råvaror kommer att begränsas men har inte i detalj specificerat vilka produkter som avses. För EU är bortfall av energi, foderprodukter och handelsgödsel särskilt kännbart.

Extra kännbart för bönder med djur
Sverige påverkas mindre av minskat utbud av spannmål från svartahavsområdet eftersom Sverige är nettoexportör av spannmål. Däremot kan minskad tillgång på handelsgödsel bli kännbar till sommaren/hösten 2022 då planeringen av höstsådden av spannmål och oljeväxter påbörjas. En hög prisnivå kommer sannolikt att gälla även för kommande spannmålsskörd i världen och tillika i Sverige, vilket tillsammans med höga priser på andra insatsmedel ger fortsatt kännbara negativa effekter för djurbönder.

/Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp
14 mars 2022

Vad händer 2022?

Pandemin fortsätter att pressa marknaderna med sjukfrånvaro och restriktioner och det påverkar även livsmedelsmarknaden. Men trenden med ökat intresse för svensk och närproducerad mat under pandemin är positiv. Foto: Carl Bredberg, Scandinav.

En nybildad konkurrenskraftsgrupp på Jordbruksverket bevakar jordbrukets konkurrenskraft med syftet att bidra till de bästa möjliga besluten ur alla hållbarhetsperspektiv; ekonomiska, sociala och miljömässiga. Här spanar vi framåt och listar några av de händelser vi tror kommer ha störst påverkan på jordbruksföretagen under 2022.

Året startar i prishöjningar på inhemska varor men priserna på insatsvaror kan ändå ge ett besvärligt lönsamhetsläge och sjukdomsutbrott på människor och djur utgör fortsatta orosmoln.

Under hösten 2021 har vi sett prisökningar på spannmål och mjölk och nu efter helgerna kom även en höjning av nötköttspriset. Grön omställning som ger dyrare produktionskostnader och hårdare konkurrens om produktionsmedel kan leda till att de höga priserna består.

Under 2021 har vi sett också upplevt skenande priser på insatsvaror som gödning, diesel, foder och el.  Om dessa inte återgår till mer normala nivåer eller matchas av ytterligare prisökningar på vegetabilier och animalier pressas lönsamheten såväl i svenskt lantbruk som globalt.

De största flaskhalsarna kommer troligen att vara naturgastillgång och transporter. EU har ganska små egna naturgastillgångar och viktiga leveranser kommer från Ryssland via gasledningen Northstream 1. Vid kall väderlek behövs mer av gasen för uppvärmning och det blir mindre över till industrin. Naturgas är också en viktig råvara för tillverkning av kvävegödning så priserna på naturgas påverkar därför jordbruket starkt.

Fortsatt höga priser på insatsvaror ger jordbrukarna motiv för att allt snabbare övergå till precisionsodling och på andra sätt effektivisera driften.

Klart är att även 2022 blir ett år där externa händelser har stor potential att påverka jordbruket. Det gäller att ha en stabil grund att stå på när omvärlden ständigt förändras.

Marie Törnqvist, Konkurrenskraftsgruppen

Smittor på djur och människor
Vi är innerligt trötta på detta, men pandemin fortsätter att pressa marknaderna med sjukfrånvaro och restriktioner och det påverkar även livsmedelsmarknaden. Trenden med ökat intresse för svensk och närproducerad mat fick extra bränsle under pandemin när restaurangmåltider byttes mot hemlagad mat. Det är tydligare var maten kommer ifrån när vi köper den själva! Även om restriktionerna klingar av så småningom kommer vi att jobba och äta hemma i större utsträckning än tidigare vilket innebär att de stärkta marknadsandelar vi ser för bland annat kött kan komma att bli kvar.

Läget med fågelinfluensa är oroande och ser ut som vid ingången av föregående år som var ett av de besvärligaste vi sett med omfattande utslagning av värphöns och tomma ägghyllor i butik under en period. Den afrikanska svinpesten har lugnat sig något men det finns orosmoln i form av nyligen upptäckt smitta i Italien.

Inrikespolitik på den inhemska agendan
Sverige är det valår och några intressanta hållpunkter är hantering av förslagen i utredningen om fossilfritt jordbruk, fortsatt hantering av elmarknaden, eventuellt slopande av skattefrihet för biobränslen med mera.

EU-politik på väg mot omställning och införande av nya CAP
Frankrike som ambitiös ordförande i EU borgar för en händelserik vår med försök att baxa flera tunga lagstiftningar i mål, som exempelvis migrationspaket, beskattning av internationella IT-företag, arbetsrätt, med mera.

Miljö- och klimat
Det finns många initiativ rörande miljö och klimat som berör jordbruket. Alla kommer sannolikt inte att beslutas och bli verklighet under 2022, men i flera fall finns långt gångna förslag på EU-nivå. Aktuellt under 2022 är beslut om ogräsmedlet glyfosat, EUs typologi för gröna investeringar som Frankrike försöker ta i mål, åtgärder för hållbar kolanvändning samt ytterligare åtgärder som ska göra verklighet av Gröna Given och EUs ”Farm2Fork”-strategi.

Ny djurskyddslagstiftning 2023
Under året väntas också  förslag till ny EU-politik på flera områden som rör jordbruket: minimibeskattning för företag, nytt regelverk för ekologisk produktion samt skötsel av mark och datadelning.

Aktuellt under 2022 är arbete inför den nya djurskyddslagstiftning inom EU som Kommissionen ska lägga fram förslag på 2023. I arbetet kommer frågor kring exempelvis burhållning av djur och ensamhållning av kalv att diskuteras. Det kommer också troligen finnas ett ökat fokus på djurvälfärdsaspekter relaterat till avel som exempelvis problem med bröstbenskador hos värphöns och benproblem hos slaktkyckling.

Strategiska planerna
Nu när Sverige har lämnat in den svenska strategiska planen till EU-kommissionen kommer nästa steg – godkännandet. De strategiska planerna, som bestämmer medlemsländernas stödpaletter för perioden 2023-2027, och EU-kommissionens synpunkter på dessa, kommer att påverka företagen. Dels ändras stöden nationellt och dels kan skillnader i medlemsländernas  val påverka konkurrensförhållandena mellan länder.

I skrivande stund har 19 medlemsländer lämnat in sina planer i tid medan 8 kvarstår. Bland annat har de nyvalda lantbruksministrarna i Tyskland och Tjeckien gjort halvhalt för att göra om sina föregångares förslag.

Spänt läge mellan Ryssland och omvärlden
Det spända läget mellan Ryssland och omvärlden verkar inte lätta. Samtidigt som det höga kostnadsläget ger stöd åt stigande priser på spannmål, mjölk och kött så har vi 2014 års ryska importstopp i ganska färskt minne. Då såg vi överskott och kraftiga nedgångar i priserna på lantbrukets produkter, innan de letade sig till alternativa exportmarknader. 

Läget i Ukraina, EUs reaktioner på ryska önskemål kring försvarssamarbeten och kommande beslut för Northstream 2 kan påverka handelsmöjligheter, handelsströmmar och priser på energi och andra råvaror.

Även Kinas produktion av vissa insatsmedel och efterfrågan på råvaror tillsammans med hur dess relationer till EU och Litauen utvecklas kan ge effekter på jordbrukets marknader.

Klart är att även 2022 blir ett år där externa händelser har stor potential att påverka jordbruket. Det gäller att ha en stabil grund att stå på när omvärlden ständigt förändras.

/Konkurrenskraftsgruppen

Vi bevakar frågor kring jordbrukets konkurrenskraft. Bevakningen ska bidra till att Jordbruksverket fattar de bästa möjliga besluten ur alla hållbarhetsperspektiv, ekonomiska, sociala och miljömässiga.


[1]

Följ med på exportresa till Singapore och Vietnam  – OBS nya datum för resa och anmälan!

Jordbruksverket bevakar för Sveriges räkning en EU-kommitté där man varje år fördelar pengar till bransch- och intresseorganisationer för att genomföra marknadsföringskampanjer. En del av den årliga budgeten går till evenemang som handelsdelegationer där företag och organisationer aktiva inom jordbruk och livsmedel är välkomna att delta.

Som tidigare meddelats kommer EU:s jordbrukskommissionär Janusz Wojciechowski under 2022 att leda en handelsdelegation till Singapore och Vietnam. EU-kommissionen bjuder in företag och organisationer från medlemsländerna att delta i delegationen. Det innebär en god möjlighet att knyta kontakter i Sydostasien för affärsmöjligheter inom dryckes- och livsmedelssektorn. På grund av reserestriktioner kopplade till den pågående pandemin har resedatumet  flyttats fram. Resan kommer nu att äga rum den 10 – 16 juli 2022.

Sydostasien är en intressant marknad ur exportsynpunkt. Området är en stor importör av jordbruks- och livsmedelsprodukter och kännetecknas av en fortsatt BNP-tillväxt och en ökande befolkning. Genom EU:s frihandelsavtal råder det dessutom tullfrihet på alla jordbruksbaserade livsmedelsprodukter och på öl vid export till Singapore. På samma sätt innebär EU:s frihandelsavtal med Vietnam att tullsatserna för de flesta produkterna gradvis kommer att sänkas ner till noll.

Att öka exporten är ett mål i den svenska livsmedelsstrategin. En ökad livsmedelsexport kan stärka konkurrenskraften, öka sysselsättningsgraden, främja produktiviteten, förbättra lönsamheten och stärka den svenska försörjningsförmågan.

Så gör du för att delta
Intresseanmälan: De företag och organisationer som är intresserade kan lämna in en ansökan senast den 20 december 2021. Mer information om evenemanget finns som pdf-fil som du hittar här:

Vissa resekostnader täcks såsom flyg mellan Vietnam och Singapore och mellan Hanoi och Ho Chi Minh city, samt lokala transporter/aktiviteter och vissa måltider.

Praktiska frågor går bra att ställa till EU:s genomförandeorgan REA, e-post: REA-AGRI-EVENTS@ec.europa.eu

Läs även gärna det tidigare blogginlägget Exporten av griskött till Filippinerna är nu igång.

/Susanna Axelsson som bevakar EU:s stöd för säljfrämjande åtgärder

Följ med på exportresa till Singapore och Vietnam i vår

Jordbruksverket bevakar för Sveriges räkning en EU-kommitté där man varje år fördelar pengar till bransch- och intresseorganisationer för att genomföra marknadsföringskampanjer. En del av den årliga budgeten går till evenemang som handelsdelegationer där företag och organisationer aktiva inom jordbruk och livsmedel är välkomna att delta.

Den 27 mars till 2 april 2022 kommer EU:s jordbrukskommissionär Janusz Wojciechowski att leda en handelsdelegation till Singapore och Vietnam. EU-kommissionen bjuder in företag och organisationer från medlemsländerna att delta i delegationen. Det innebär en god möjlighet att knyta kontakter i Sydostasien för affärsmöjligheter inom dryckes- och livsmedelssektorn.

Upptäck nya marknader i Sydostasien! Foto: Pixabay

Sydostasien är en intressant marknad ur exportsynpunkt. Området är en stor importör av jordbruks- och livsmedelsprodukter och kännetecknas av en fortsatt BNP-tillväxt och en ökande befolkning. Genom EU:s frihandelsavtal råder det dessutom tullfrihet på alla jordbruksbaserade livsmedelsprodukter och på öl vid export till Singapore. På samma sätt innebär EU:s frihandelsavtal med Vietnam att tullsatserna för de flesta produkterna gradvis kommer att sänkas ner till noll.

Att öka exporten är ett mål i den svenska livsmedelsstrategin. En ökad livsmedelsexport kan stärka konkurrenskraften, öka sysselsättningsgraden, främja produktiviteten, förbättra lönsamheten och stärka den svenska försörjningsförmågan.

Så gör du för att delta

Intresseanmälan: De företag och organisationer som är intresserade kan lämna in en ansökan senast den 30 november 2021. Mer information om evenemanget finns som pdf-fil som du hittar här:

Vissa resekostnader täcks såsom flyg mellan Singapore och Vietnam och mellan Hanoi och Ho Chi Minh City, samt lokala transporter/aktiviteter och vissa måltider.

Praktiska frågor går bra att ställa till EU:s genomförandeorgan REA, e-post: REA-AGRI-EVENTS@ec.europa.eu

Läs även gärna det tidigare blogginlägget Exporten av griskött till Filippinerna är nu igång.

/Susanna Axelsson som bevakar EU:s stöd för säljfrämjande åtgärder

Fakta och myter om svinn hos frukt, grönsaker och potatis

Frukt och grönsaker är en viktig del av vår kost. Men tyvärr är det en ganska hög andel av de odlade produkterna som inte äts upp. Det ger miljöpåverkan i onödan och sämre lönsamhet för producenter, även om klimatpåverkan är betydligt lägre för ett kilo av de flesta frukter och grönsaker jämfört med ett kilo kött. Det finns en hel del att göra för att det ska bli bättre. Här kommer några fakta och myter om svinnet av frukt och grönsaker.

Foto: Wolfgang Ehrecke

1.   Det är handelsnormernas fel. Svar: Nej

Handelsnormer utformades redan för över 100 år sedan för att underlätta handel och för att kunna få den kvalitet man beställt. De innehåller gemensamt överenskomna och standardiserade produktbeskrivningar som tydliggör köparnas krav och som fungerar som sorteringsregler för grupper av producenter som vill kunna erbjuda ett enhetligt utbud. Idag tas handelsnormerna fram i internationella organisationer. För de produkter som inte har handelsnormer använder stora köpare egna produktspecifikationer. Deras syfte är det motsatta, nämligen att särskilja företagets produkter från de som säljs av konkurrenterna. De har oftast striktare krav på till exempel utseende än handelsnormerna och producenter behöver då också uppfylla olika krav för olika köpare vilket innebär högre kostnader.

Om handelsnormer utformas klokt och används klokt kan de minska förluster och svinn. Men om de inte utformas och används klokt kan de tvärtom bidra till ökat svinn och försvåra handeln. Handelsnormer för frukt och grönsaker har tre klasser. Uppdelningen i klasser gör det möjligt att få lite bättre betalt för vissa produkter. Klass Extra och klass 1 har bland annat krav på storlek och utseende medan klass II  kan rymma produkter som har god ätkvalitet, bra näringsvärde men utan fokus på utseendet. Tyvärr används inte klass II så mycket. Om den användes mer skulle svinnet minska. Idag ställer handeln ofta krav utöver de som ställs i handelsnormerna. Om handeln nöjde sig med handelsnormernas krav och dessutom använde klass II mer skulle förluster och svinn minska.

Allt detta hänger dessutom ihop med konsumenternas krav. Handelsnormerna måste spegla hur handeln ser ut och handeln påverkas starkt av de val som du som konsument gör. Om du inte alltid plockar det äpple som är vackrast för ögat så kommer det att påverka vilka frukter som skickas till butikerna och hur stort svinnet blir, och det kommer också att synas i kraven som finns i handelsnormerna.

Men, du som konsument påverkas också av hur och vilka produkter som du erbjuds i butiken. Om vi hela tiden exponeras för vackra, felfria produkter, vänjer vi oss vid att det är så de ska se ut, och väljer bort de som inte är perfekta. För att få acceptans för produkter med lite defekter som inte har betydelse för ätkvaliteten, som märken i fruktskalet eller silverskorv på potatis, kan det också behövas information som får konsumenterna att förstå att ätkvaliteten är lika bra hos dessa produkter.

Sammanfattningsvis så är handelskedjornas egna krav generellt högre än de som finns i handelsnormerna. Om handeln nöjde sig med handelsnormernas krav så skulle svinnet minska och om handelsnormerna försvann skulle svinnet troligen öka. Svaret på frågan blir därför ”Nej”.

I rapporten Vi slänger frukt och grönsaker i onödan – varför? kan du läsa mer. Och här finns mer information om handelsnormerna. För potatis används i Sverige SMAK-märkning med de kriterier som Stiftelsen Potatisbranschen sätter upp.

2.   Det är tokiga och skojiga grönsaker som sorteras bort. Svar: Nja.

Nog finns det tokiga och krokiga morötter, men orsaken till att en del produkter sorteras bort är ofta att de har skador som gör att de inte hela rena och friska, det kan vara rötor, stöt- och tryckskador eller att det är skadedjur på produkterna. Klass II har väldigt lite storlekskrav och tillåter att 10 % (i antal eller vikt) av produkterna i en låda är ”tokiga, krokiga och skojiga”. Om klass II användes mer skulle därför färre produkter behöva sorteras bort – men det kräver att du som köpare eller konsument väljer dessa produkter ibland.

3.   EU-byråkrater hittade på en handelsnorm som förbjuder krokiga gurkor. Svar. Nej.

I början på 1960-talet tog FN fram en handelsnorm för gurka – EU var faktiskt inte alls inblandat. Det bildades en arbetsgrupp med representanter från Holland, Italien, Belgien, Polen, Spanien, UK och Tyskland. I mars 1964 enades de om utformningen av en handelsnorm för gurka, som innehöll ett krav att om gurkorna är riktigt krokiga så ska det framgå av märkningen. Något förbud mot att sälja krokiga gurkor, inte ens om de ser ut som gröna grisknorrar, har aldrig funnits! EU har sedan använt normen för gurka men det är en myt att man inte skulle få sälja krokiga gurkor, berättar Kristina.

4.   Svinnet uppkommer bara efter skörd. Svar: Nej.

Viltskador i fält är ett växande problem när vildsvin bökar, rådjur, hjort och älg äter och fåglar äter och förorenar grödan. Det gör att odlare inte kan skörda, att fält blir förstörda eller att kvaliteten försämras på det som ändå kan skördas. Problemens omfattning varierar i landet men ökar, det visar den senaste undersökningen. Många odlare tvingas ha elstängsel runt odlingar för att hålla vildsvin borta. När det regnar eller blir tidig frost kan odlingen och grödorna också påverkas och dessutom kan mögel och insekter orsaka skador i fälten. Så förluster sker även före skörd och även om de kanske inte kallas matsvinn så bör de ingå i det arbetet.

5.   Svinnet minskar med bättre teknik. Svar ja.

Bättre teknik är en viktig faktor för att minska svinnet. Utvecklingen går framåt och till exempel är nya skördemaskiner bättre på att lämna en mindre mängd produkter i fältet eller på fruktträden och de ger också mindre skador på produkterna. Tekniken för att lagra produkter utvecklas också vilket gör att svinnet under lagringen minskar.

För att kunna investera i ny teknik krävs att företagen är lönsamma, så lönsamhet är en viktig grund för att hållbarheten i produktionen ska kunna öka.

6.   Svinnet skulle minska med bättre samarbete. Svar Ja.

Svinn har såklart många orsaker men en är att det är svårt att veta hur efterfrågan kommer att se ut, om en vecka, om två veckor och om en månad, både för odlare, för grossister och för detaljhandeln. Vi konsumenter påverkas av högtider, helger och på sommaren av vädret. Visst samarbetar aktörerna längs livsmedelskedjan men ju bättre diskussioner aktörerna har desto bättre kan planeringen bli.

En viktig faktor för att minska svinnet är att ha en effektiv logistik längs leveranskedjan så att tiden från skörd eller sortering och paketering till butik blir så kort som möjligt och att produkterna levereras i ett så optimalt klimat som möjligt. Detta kräver ett bra samarbete hela vägen från odlare till butik.

Nu har vi ju ett samarbete för minskat matsvinn där man kan arbeta längs med hela kedjan. Hoppas fler går med, särskilt aktörer i senare led. Du hittar mer information här.

Det finns också affärsmetoder som kan leda till svinn, som sena avbeställningar och vissa returer. Läs mer i blogginlägget Tuffare tag mot oschyssta affärsmetoder eller lyssna på Konkurrensverkets podd. Det är Konkurrensverket som kommer utöva tillsynen av den nya lagstiftningen, och dit kan man anmäla om man blivit utsatt.

7.   I bristsituationer är vi mindre kräsna och svinnet minskar. Svar: Ja.

Det finns flera exempel på att om det är ont om produkter eller produkter med ett perfekt utseende så blir vi konsumenter mindre nogräknade. Ett exempel är att vissa år kan äpplen drabbas av frost i blomningen vilket gett äpplena en skrovlig rand från fluga till skaft, den kallas frostslips. Vanliga år när något enstaka äpple fått en slips brukar konsumenterna välja bort dessa frukter. När i stort sett alla svenska äpplen har en slips bryr sig konsumenterna helt plötsligt inte om detta fel, som inte alls påverkar ätkvaliteten. Men, nästa år går vi tillbaka till att bli kräsna igen, om allt är som vanligt.

Här kommer en fundering från Karin. Det betyder att det även spelar roll vad vi konsumenter exponeras för – vad vi har möjlighet att välja, och därför har butikerna ett ansvar för hur fina produkter som ska säljas och kan hjälpa till att minska svinnet i tidigare led.

Liknande erfarenheter har man gjort i Storbritannien där konsumenterna ett år, när det blev ont om grönsaker på grund av torka, såg att utseendet fick liten betydelse och svinnet minskade.

8.   Blir produkterna kvar i jorden eller på gården så gör det inte så mycket. Svar: Nej.

En stor del av matens miljöpåverkan kommer från produktionen, även för frukt och grönsaker. Vid odlingen används maskiner som kräver energi, det används växtnäring och växtskyddsmedel och dessutom mycket vatten, inte sällan genom bevattningsanläggningar som kräver utrustning och energi. Så en stor del av miljöpåverkan kommer från odlingen. Transporternas miljöpåverkan utgör oftast en mindre del med undantag för när de transporterats med flyg.

Att det berikar jorden? Nej det bidrar förmodligen inte till en ökad mullhalt utan kan snarare leda till kväveförluster. För att öka mullhalten är det mer effektivt att odla fleråriga växter, mellangrödor eller fånggrödor eller att lämna skörderesterna efter spannmål. Det berättade Thomas Kätterer, professor vid institutionen för ekologi på SLU för Karin.

9.   Det är dags att skaffa mer kunskap och agera. Svar. JA!

Just i detta nu är faktiskt forskare från SLU ute och mäter i fält för att se hur mycket bl.a. potatis och morot som blir kvar i jorden, men vi ska också samla data från packerier, intervjua odlare med lager och hela projektet omfattar även animalieprodukter. Så vi ska ta ett helhetsgrepp för att få mer kunskap och bana väg för åtgärder. Arbetet är finansierat inom ramen för livsmedelsstrategin och det regeringsuppdrag som getts till Livsmedelsverket att genomföra tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket. Branschen är också mycket involverade. Här kan man både minska klimat- och miljöpåverkan och i många fall spara/tjäna pengar!

Du som konsument kan också behöva mer kunskap om hur du bäst förvarar frukt, grönsaker och potatis i hemmet för att undvika matsvinn. Kolla in detta informationsmaterial och sprid till fler!

/Karin Lindow som jobbar med regeringsuppdraget för minskat matsvinn, och Kristina Mattsson som arbetat med kvalitetsfrågor samt förluster och svinn inom frukt och grönsaker i många år.

Rykande färsk kvartalsstatistik för kött- och äggmarknaden

Sedan många år tillbaka räknar jag på marknadsutvecklingen för kött och ägg en gång per kvartal. Mejerimarknaden och de mindre köttslagen får nöja sig med en rejäl genomgång en gång per år. Att mata in siffrorna och se resultatet för produktion, utrikeshandel, konsumtion och svensk marknadsandel i Excelarken är nästan lika spännande som att öppna ett stort paket på julafton!

Att vi importerar och äter mindre kött samtidigt som andelen svenskt kött ökar är en trend som pågått flera år, och den har förstärkts under pandemin då vi i alla fall tillfälligt ändrat vårt sätt att äta, jobba, handla, leva…

Några nedslag i statistiken för första kvartalet 2021

OBS! Jag och mina kollegor brukar inte dra några tvärsäkra slutsatser utifrån kvartalsstatistiken, eftersom svängningarna kan boostas om produktion och handel sker koncentrerat alldeles före eller efter periodens början och slut. Så ha nu detta i åtanke. Men resultatet för årets första kvartal visar ändå tydligt att ovan nämnda trend fortsätter med oförminskad styrka. Importen av kött minskade med minst 10 procent för alla större köttslag jämfört med samma period 2020, för nötkött var minskningen närmare 20 procent. Den svenska marknadsandelen för kött ökade markant samtidigt som vi åt nästan sju procent mindre kött.

Slakten av nötkreatur gick ner med 11,6 procent. Det är mycket jämfört med den variation vi brukar se. Sannolikt sparar många bönder kvigor och kor för att successivt bygga upp besättningen – både i syfte att restaurera den efter ökad slakt i kölvattnet av torkan 2018 och för att möta goda tider för svenskt kött. Producentpriset ligger nämligen på historiskt hög nivå och det är nog många som vill se fler födda kalvar på sin gård framöver. Men då måste man helt enkelt välja bort den höga prisnoteringen för slaktdjur som betalas just nu.  

Nu till äggen..

Jag avslutar med några rader om äggmarknaden. Ingen har väl missat att Sverige haft en extremt besvärlig säsong med fågelinfluensa i år? Virusets härjningar betyder att äggsektorn tappat hela 12,5 procent i produktionskvantitet första kvartalet i år. Det har varit kämpiga månader för alla berörda och framåt vårkanten möttes också konsumenterna av de första tecknen på äggbrist. I den butik där jag själv handlar har jag blickat mot en ekande tom ägghylla flera gånger under april och maj. Som tur är har vi ofta vägarna förbi en välsorterad gårdsbutik som haft ett stabilt utbud av ägg. Senast handlade jag tre flak och med 90 ägg i kylen klarar sig familjen ett par veckor!

Marknadsbalansen för ägg visar att den tilltagande äggbristen i Sverige inte följts av ökad import, den tvärtom minskade med nästan 1 procent januari-mars. Det kan bero på att även andra EU-länder haft problem med fågelinfluensa, dessutom har exporten av ägg och äggprodukter från EU till omvärlden ökat kraftigt. Men jag tänker också att det finns en struktur för att handla med andra länder som inte förändras i ett nafs, dessutom har vi våra garantier som begränsar importen av ägg från länder där salmonella förekommer i äggproduktionen.

Om vi går till prisbilden för ägg syns en tydlig höjning av partipriset – alltså vad packerierna får betalt vid försäljning till nästa led – från mitten av februari i år. Priset till äggproducenten har också stigit, men i betydligt mindre omfattning.   

Se hit – här hittar du statistiken

Du som vill grotta ner dig i marknadssiffrorna hittar dem här!

Det var allt för denna gång, återkommer med nya siffror framöver 🙂

/Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare vid Livsmedelskedjan- och exportenheten