Jordbruksverket följer årligen upp och analyserar livsmedelskedjans utveckling över tid i förhållande till livsmedelsstrategins mål. Årets rapport utgår från Livsmedelsstrategin 2.0, där tre fokusområden har tillkommit – Ökad robusthet, Exportfrämjande och Svensk kvalitet och gastronomi. Redan i den ursprungliga versionen av livsmedelsstrategin fanns mål om att sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska och att exporten ska öka, men perspektivet om svensk kvalitet och gastronomi är nytt.
Svensk kvalitet och gastronomi
Regeringens vision för fokusområdet Svensk kvalitet och gastronomi är att Sverige ska bli ett gastronomiskt land i världsklass. En del av denna vision är att stärka den gastronomiska identiteten på lokal och nationell nivå. Den gastronomiska identiteten fokuseras kring unika råvaror med hög kvalitet och starka geografiska anknytningar, till exempel renkött, samt unika produktionsmetoder.
Begreppet kvalitet kopplat till livsmedel är komplext och kan uppfattas olika beroende på i vilket sammanhang det lyfts. Det kan till exempel handla om att kunna producera stora mängder av ett livsmedel som håller samma nivå till lågt pris, eller system där hantverk, hälsa och miljö står i fokus. Hur vi konsumenter upplever kvalitet är också en viktig aspekt. För oss är smak, igenkännbarhet och prisvärdhet indikatorer på kvalitet, men det handlar också om vår faktiska upplevelse och om hur väl den stämmer överens med våra förväntningar. Om fler konsumenter inom och utanför Sveriges gränser väljer svenskt kan det tolkas som att det finns ett högt förtroende för svensk mat, vilket också är en indikation på kvalitet.
Svenska mervärden
En viktig del för att uppnå visionen är arbetet med att framhäva och stärka de mervärden som finns hos svenskproducerad mat. Mervärden handlar idag bland annat om hög miljö- och klimatnytta i produktionsledet och en god djurvälfärd. Begreppet omfattar även betydelsen av en inhemsk produktion av mat för livsmedelsförsörjning, sysselsättning, utveckling av landsbygden, miljömålen och det svenska landskapet.
Ett exempel på mervärde i den svenska livsmedelsproduktionen är god djurhälsa hos svenska lantbruksdjur och att de får minst antibiotika i hela EU. En av anledningarna till att vi har friska lantbruksdjur är vårt lagkrav om att djuren ska få möjlighet att bete sig naturligt, liksom principer om att bara sjuka djur ska behandlas med antibiotika. Vi har också nationella regler för att säkra ett gott djur- och smittskydd, som på flera områden sträcker sig längre än EU:s grundläggande regelverk. Jordbruksverket har sammanställt dessa mervärden i ett flertal rapporter som finns att läsa här.
Utöver dessa bidrag till samhället kan mervärdena också bidra till konsumenternas efterfrågan på svenska livsmedel. Om svenska livsmedel blir mer välkända även på den internationella marknaden kan det stärka efterfrågan ytterligare både i Sverige och utomlands. I sin tur kan detta bidra till att svensk livsmedelsproduktion kan öka. Jordbruksverket har flera regeringsuppdrag för att stärka svenska livsmedel och svensk måltidsturism position utomlands, bland annat att stödja det svenska genomförandet av kocktävlingen Bocuse dÓr, förmedla bidrag för Visit Swedens arbete med att stärka svensk måltidsturism och att genomföra Sveriges deltagande i jordbruks- och livsmedelsmässan Grüne Woche.
Småskalig livsmedelsproduktion
För att nå visionen för fokusområdet Svensk kvalitet och gastronomi anser regeringen att det också är viktigt att bidra till ökad småskalig livsmedelsproduktion i hela landet. I livsmedelsstrategin nämns att den småskaliga livsmedelsproduktionen kan bidra till att förenkla för restauranger, kockar och andra aktörer att utveckla måltidsturismen och stärka Sveriges gastronomiska identitet. Det skulle även kunna främja företagande på lokal nivå. Två sätt att mäta skala är genom att undersöka antalet anställda i företaget eller företagets omsättning. EU-definitionen är att företag med färre än 49 anställda och årsomsättning på max 10 miljoner euro räknas som småskaliga. Men om vi snävar in begreppet ytterligare och tittar på Sverige så kan vi se att omkring 92 procent av företagen i livsmedelskedjan hade färre än 20 anställda år 2024, vilket innebär att de flesta företag är småskaliga i den bemärkelsen.
Småskalighet är dock ett komplext begrepp som behöver hanteras med flera olika perspektiv i åtanke. Småskalig livsmedelsproduktion karaktäriseras till exempel inte bara av storlek, utan kan i många fall även karaktäriseras av högkvalitativa produkter med stark identitet, som producerats primärt på lokala råvaror och med hjälp av traditionsenlig kunskap (läs gärna denna intressanta rapport om hållbar lönsamhet hos småskaliga aktörer). För att den småskaliga livsmedelsproduktionen ska kunna bidra till fokusområdet behöver de mindre företagen uppnå en lönsamhetsnivå som är tillräckligt god för att de ska kunna delta i konkurrensen i livsmedelskedjan. Det kan vara en utmaning att uppnå tillräckligt god lönsamhet utan att expandera verksamheten i syfte att dra nytta av stordriftsfördelar. Vid expansion förloras en aspekt av småskaligheten i produktionen, men å andra sidan innebär det att företagen kan fortsätta verka och bland annat främja produkter med lokal anknytning och föra vidare traditionsenlig kunskap.
Rapport och webbinarium
Här kan du läsa vår rapport om livsmedelskedjans utveckling över tid i förhållande till livsmedelsstrategins mål.
Och här kan du anmäla dig till vårt digitala lunchseminarium den 7 maj då jag presenterar rapporten och vi för ett panelsamtal med representanter i branschen.
/Elice Fällström, projektledare för regeringsuppdraget
Den svenska maten 