Kategoriarkiv: Rapport

Här är EU-kommissionens prognos för jordbrukets utveckling kommande år

Nu har EU-kommissionen publicerat sin årliga prognos för jordbrukets utveckling i EU för perioden 2021-2031.

I prognoserna ingår som vanligt enbart befintlig politik, därför har den nya gemensamma jordbrukspolitiken, som ska tillämpas från 2023, inte tagits med i simuleringarna.

Prognosen baseras på antaganden om att ekonomin kommer att återhämta sig och att den under 2023 når samma nivå som före pandemin. Den årliga ekonomiska tillväxten har beräknats till 2,7 procent i genomsnitt för perioden. Inflationen väntas öka snabbt under inledningen av prognosperioden men sedan stabiliseras på knappt 2 procent per år. Det internationella oljepriset väntas öka svagt under perioden för att nå 80 $/fat till slutet av perioden och det väntas en viss förstärkning av euron jämfört med dollarn.

Mer gräs och proteingrödor som foder. Foto: Scandinav, Thomas Adolfsén

Sammanfattning för olika sektorer

  • Den långsiktiga trenden med svagt minskande åkerareal fortsätter, den areal som används för ekologisk produktion ökar och väntas nå 15 procent på EU-nivå.
  • Bland enskilda grödor väntas en stark utveckling för proteingrödor som drivs av ökad efterfrågan till både livsmedel och foder. Det väntas ett skifte i efterfrågan på foder mot mera gräs och proteingrödor medan efterfrågan på foderspannmål minskar.
  • Efterfrågan på biodrivmedel väntas sjunka på grund av att vägtransporterna minskar.
  • Den ekologiska mjölkproduktionen i EU väntas öka med 8 procent till 2031, det beror bland annat på att samhället alltmera efterfrågar produktion med en hög djurvälfärd. Stark efterfrågan på mejeriprodukter väntas leda till stigande priser.
  • Såväl produktion som konsumtion av kött väntas minska i EU fram till och med 2031. Animalieproduktionen står inför en rad utmaningar under de närmaste åren, t.ex. i form av sjukdomsutbrott och tillgång till foder som produceras med uthålliga metoder.
  • Det ekonomiska resultatet i jordbrukssektorn väntas få en sämre utveckling under den kommande tioårsperioden jämfört med den föregående perioden. Den årliga ökningstakten beräknas sjunka från 3 procent till 1 procent. I reala termer är ersättning till eget arbete konstant under prognosperioden. Andelen unga jordbrukare ökar marginellt.

Här hittar du rapporten.

/Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare

Så kan en datainfrastruktur för det svenska jordbruket byggas upp

Inom många områden och branscher pågår digitalisering på olika sätt. För jordbruket kan det betyda allt från självgående maskiner, AI till delning och förädling av data. Jordbruksverket har på uppdrag av regeringen undersökt och tagit fram ett förslag på hur en datainfrastruktur för delning av data kan byggas upp för det svenska jordbruket. Här finns rapporten.

Just delning av data är en utmaning världen över. Data samlas in i stora mängder, men stannar oftast i endast en enskild produkt utan ytterligare delning och förädling. Sedan några år tillbaka pågår det arbeten med att ta nästa steg, att koppla ihop olika system och göra det möjligt att dela data på en större och mer omfattande nivå. Det är nödvändigt för att ta ytterligare steg i digitaliseringen, att skapa en öppen marknad av datadrivna tjänster och lösningar.

Digitaliseringen av jordbruket har stor potential till att förbättra, förenkla och effektivisera hela livsmedelssystemet och därmed samhället. Om man lyckas dela större mängder data, koppla ihop dem och använda det för att ta fram nya typer av analyser och beslutstöd har man kommit långt i digitaliseringen. Genom att skapa en central datainfrastruktur tror vi att många fördelar kan nås, exempelvis:

  • Verktyg för omställning till ett jordbruk som är mer lönsamt och med mindre klimatpåverkan
  • Samordning av datadriven innovation och spridning av utvecklingskostnader
  • Minskat beroende av enskilda leverantörer
  • Ökade möjligheter till spårbarhet i livsmedelsproduktionssystemet

Rapporten har tagits fram i samarbete med stora aktörer inom näringen, Hushållningssällskapet, Lantmännen, LRF, Växa Sverige samt forskningsinstitutet RISE. I rapporten beskrivs bland annat de beståndsdelar som vi bedömer behöver finnas och frågor som behöver hanteras i satsningen för att uppnå en öppen och oberoende datainfrastruktur och digitalt ekosystem. En personlig reflektion är att jag förstår att det är en utmaning att bygga upp en datainfrastruktur. Det är många och komplexa pusselbitar som ska passa ihop.

/Frida Sporre som har hållit ihop arbetet med rapporten


Webbinarium 1 juni – hur går det för den svenska livsmedelskedjan?

Familj handlar mat. Foto: Scandinav.

Jordbruksverket följer årligen upp den svenska livsmedelsstrategin. Den 1 juni klockan 12 bjuder vi in till ett webbinarium där jag berättar mer om hur det går för livsmedelskedjan, baserat på årets rapport. Men inte nog med det, vi får också ta del av ett samtal mellan lantbrukaren Per-Göran Sigridsson och handlaren Håkan Seiborg om hur vi får konsumenter att välja och betala för svenska mervärden. Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin medverkar och moderator är Maria Lindsäth.

Varmt välkommen att lyssna in på webbinariet den 1 juni klockan 12.
Du anmäler dig  här.

Camilla Burman, ansvarig för uppdraget Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin

Läs mer i årets uppföljning och utvärdering av livsmedelskedjan.
Läs inbjudan och programmet för webbinariet

Välkommen!