Kategoriarkiv: kött

Hur står till med svensk ägg- och köttmarknad i halvlek 2021?

Vi är många som följer den svenska livsmedelsmarknaden i normala tider och under pandemin upplever jag att intresset växt. Kanske har fler medborgare blivit varse hur viktigt det är med stabil försörjning av mat och andra förnödenheter när världen är i gungning? Varje kvartal beräknar jag marknadsbalanser för kött och ägg. De visar i grova drag hur produktion, utrikeshandel, konsumtion och svensk marknadsandel utvecklas. Nu har jag publicerat en uppdatering för första halvåret 2021. Jag börjar med äggen, ett område som sticker ut i siffrorna den här gången.

Figuren visar att vi under lång tid haft en hög marknadsandel svenska ägg. Ökad konsumtion har tillgodosetts genom ökad svensk produktion snarare än import. Nästan alla ägg som säljs i svensk dagligvaruhandel är producerade av svenska höns. De importerade äggen hamnar främst i industriledet.

Från en långvarigt stabil utveckling syns ett rejält lappkast i år. Till och med juni minskade produktionen med 14,1 procent, importen ökade med 16,7 procent, exporten minskade med 41,5 procent, totalkonsumtionen minskade med 5,7 procent och den svenska marknadsandelen minskade med 9,4 procent. Förklaringen ligger i det stora utbrottet av fågelinfluensa i vintras. Men enligt äggbranschen närmar sig nu produktionen normal nivå igen och det ska heller inte längre råda någon brist på svenska ägg i butikerna. Emellertid lär vi se effekten i marknadsbalansen året ut eftersom den inkluderar de svåra månaderna under vinter, vår och försommar.

Jag lämnar fågelviruset och går till ett annat alltför välbekant virus som påverkar köttmarknaden. Jag bloggade senast i juni på det här temat och plockar upp ett citat: ”Att vi importerar och äter mindre kött samtidigt som andelen svenskt kött ökar är en trend som pågått flera år, och den har förstärkts under pandemin då vi i alla fall tillfälligt ändrat vårt sätt att äta, jobba, handla, leva…”. Det handlar mycket om att vi minskade vårt uteätande under den tuffaste fasen av pandemin och de restriktioner som rådde då. Eftersom andelen importerat kött är mycket högre i restaurangsektorn än i dagligvaruhandeln föll också efterfrågan på importerat kött under den här perioden.

Enligt SCB tappade restaurangbranschen 20 procent i försäljning förra året. Jag har inte hittat statistik för 2021, men vi vet att restriktionerna lättat och noterar med ögat att restaurangerna har allt fler gäster. Detta är också en orsak till att den stora importminskningen av kött 2020 börjar återgå till en mer normal minskningsnivå. Importen av nötkött som låg på minus 18,6 procent första kvartalet backade bara 0,3 procent första halvåret medan importen av matfågel gick från en minskning med 11,5 procent första kvartalet till en ökning med 1,2 procent första halvåret.

En 7-procentig minskning av köttkonsumtionen första kvartalet har ersatts av en 2-procentig minskning första halvåret. En förklaring är att importminskningen avtagit, en annan den ökade matfågel- och grisproduktionen. Det finns helt enkelt mer kött på marknaden. Men skillnaden är stor mellan köttslagen, för matfågel ökade konsumtionen med 1,6 procent per capita första halvåret medan den minskade i varierande grad för övriga köttslag.

Den krympande produktionen av svenskt nötkött då? Hur kan en sektor som upplever god efterfrågan och höga priser minska i produktionskvantitet med över 7 procent? Jo, förklaringen ligger i att producenter idag sparar kvigor och kor – både för att bygga upp besättningen efter ökad slakt i kölvattnet av torkan 2018 och för att möta goda tider för svenskt nötkött. Man måste helt enkelt välja bort den höga prisnotering för slaktdjur som betalas just nu. 

Även lammarknaden karakteriseras av minskad produktion men här har jag fått signaler från branschföreträdare att många mindre aktörer som haft får som hobbyverksamhet valt att inte starta upp i samma skala efter torkan. En del äldre fårproducenterna som pensionerat sig har heller ingen som tar över, trots att det i alla fall just nu betalas höga avräkningspriser för lamm.

Och så några ord om grismarknaden. Vid det här laget är vi vana vid att se minussiffror på importutvecklingen, den trenden inleddes redan 2014. Marknadsbalansen för griskött visar också en stabil ökning av svensk marknadsandel men också ett konsumtionstapp. Vi äter mindre griskött men mer svenskt. I år har exporten ökat med 39,5 procent på grund av att vi dragits med i det kraftiga suget efter europeiskt griskött på stora marknader. Nu har dock den kinesiska grisköttsproduktionen kommit tillbaka med full kraft efter att ha brottats med svinpest i flera år Produktionen i Kina var 35 procent högre första halvåret i år än samma period 2020 enligt Jordbruksaktuellt och det betyder att Kinas hunger efter importerat griskött minskat påtagligt.

Det betyder tuffare tider med prispress även i EU, något som redan syns bland annat i grannlandet Danmark. Sverige påverkas mindre av svängningarna på exportmarknaden eftersom vi har en stabil hemmamarknad för vårt griskött.

Något annat som alltid påverkar djurbönderna är tillgång och pris på foder. De internationella priserna på spannmål och proteinfoder är på en mycket hög nivå, en liknande utveckling som vi sett för de globala livsmedelspriserna. I Sverige har sommaren erbjudit god tillgång på både bete och grovfoder i de flesta delar av landet. Det regn som fallit under augusti kan leda till att en del brödspannmål klassas ner till foderkvalitet och det kan trycka ner de svenska foderpriserna.

Det är dags att avsluta det här ganska långa blogginlägget. Hur utvecklingen av marknadsbalanserna för kött fortsätter framöver, jag tänker främst på importen och den svenska marknadsandelen, beror bland annat på hur konsumenternas ökade medvetenhet om köttets ursprung slår igenom i restaurangledet. Flera undersökningar visar att svenskt ursprung rankas allt högre av konsumenter – vi vill handla svenskt av flera skäl och jag tror många människor idag har en god kunskap om de mervärden mat med blågul certifiering är laddade med. För några år sedan tog Jordbruksverket fram en serie kunskapsunderlag om svenska mervärden i produktionen av jordbruksvaror. Ni har hört och läst det förut, i generella drag handlar det om att svenskt jordbruk har relativt låg miljö- och klimatpåverkan, god djurvälfärd, låg antibiotikaförbrukning, samt att det svenska jordbruket bidrar till viktiga ekosystemtjänster, sysselsättning och ekonomisk hållbarhet, den svenska försörjningsförmågan och så vidare. Ingen sektor nämnd och ingen glömd.

Du som vill grotta ner dig i marknadssiffrorna hittar dem här!

/Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare vid Livsmedelskedjan- och exportenheten

Stutar på naturbetesmarker bidrar till miljömålen

Betande djur har en avgörande betydelse för att nå viktiga samhällsmål. Foto: Scandinav.

Världsnaturfonden, WWF, har gett  Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i uppdrag att beskriva vad det skulle innebära för naturvården om de tjurar som idag föds upp på stall istället kunde kastreras och födas upp som stutar på naturbetesmarker. Hälften av landets tjurar kommer inte ut på bete idag samtidigt som en allt större del av landets betesmarker håller på att växa igen.

Jordbruksverket ställer sig i alla delar bakom att djurproduktionen i Sverige ska bedrivas på ett sådant sätt att högsta möjliga djurvälfärd uppnås och att den också bidrar till så många miljömål som möjligt. Betande djur har en avgörande betydelse för att nå viktiga samhällsmål.

Tjurar på bete kan vara problematiskt
Precis som rapporten beskriver så finns det praktiska skäl som gör det svårt att ha tjurar på bete. Det är farligt både för dem som ska hantera djuren och för dem som vistas i de marker där djuren finns. Dessa problem kan delvis lösas genom att kastrera tjurarna (så att de blir stutar). Kastrering är ett operativt ingrepp som måste utföras av veterinär och som ibland kan ge biverkningar. Kastreringen blir dessutom en extra kostnad för djurhållaren.

Stutar kan bli lönsamma på gårdar med stora betesmarker
För jordbruksföretagen har produktionen av stutar på bete förutsättningar att vara en konkurrenskraftig verksamhet om den kan bedrivas till låga kostnader. Men eftersom djuren växer betydligt långsammare på bete jämfört med uppfödning i stall kan låga produktionskostnader bara uppnås i de områden av landet där det finns betesmarker av tillräcklig storlek. Eftersom det främst är djur av mjölkras som är lämpliga för stutuppfödning måste mjölkraskalvarna också förmedlas till intresserade lantbrukare med stora naturbetesmarker. Den matchningen har i praktiken visat sig vara svår.

Ökade stöd för betesmarker
I SLU:s rapport framgår det att de stöd som finns till jordbruket borde riktas mera mot betande djur och betesmarker. I nuläget får man stöd till nötkreatur, men för att få stödet finns inga krav på att djuren ska hållas på bete. Den nuvarande stödkonstruktionen ger redan en tydlig fördel för djur som föds upp extensivt framför den intensiva uppfödningen på stall, eftersom äldre djur får mer stöd än de som slaktas tidigare. Om det ställs krav på att djuren ska beta kommer det att leda till en krånglig administration och kontroll som både drabbar jordbrukarna och myndigheterna. Jordbruksverket har i en skrivelse till Näringsdepartementet föreslagit en kraftig höjning av betesmarksstödet inför den CAP-budgetperiod som påbörjas 2023.

Tudelade samhällsnyttor
Avslutningsvis vill Jordbruksverket också påpeka att den extensiva produktionen på naturbetesmarker är tudelad när det gäller olika samhällsnyttor. Den extensiva produktionen ger fördelar för bland annat biologisk mångfald och öppet odlingslandskap, men räknat per kilo producerat nötkött blir klimatpåverkan högre från produktionen av stutar på bete jämfört med tjurar som föds upp på stall.

Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare.

Hur mycket vildsvinskött serveras i offentliga kök 2025?

Till 2025 är det fullt möjligt att konsumtionen i de offentliga köken når 200 ton per år.

Allt fler offentliga kök serverar då och då vildsvinskött. Men hur mycket är egentligen möjligt att konsumera i de offentliga köken och hur bidrar den konsumtionen till att minska vildsvinsstammen?

I offentliga kök konsumerades drygt 20 ton vildsvinskött förra året och efterfrågan ökar. Till 2025 är det fullt möjligt att konsumtionen i de offentliga köken når 200 ton per år.

Prognosen kommer från MATtanken, som är en av de aktörer som beviljats medel inom ramen för det så kallade Vildsvinspaketet. MATtankens projektledare Eva Sundberg berättar att prognosen är baserad på en kartläggning över inköpen av vildsvinskött till offentliga kök 2019–2020 samt på fortsatta arbete med att följa utvecklingen. Den grundar sig även på tillgänglig data från Livsmedelsverket och Jordbruksverket.

– Offentliga kök kommer 2025 enligt prognosen att köpa 39 procent av det kött som finns tillgängligt på marknaden via vilthanteringsanläggningar, baserat på dagens produktionsnivåer. För att möta en ökande efterfrågan behöver aktörer i leden före de offentliga köken fortsätta jobba för att säkerställa kontinuerlig tillgång av säkert vildsvinskött. Det behövs också fortsatt dialog kring kravställning i samband med upphandling, säger Eva.

– Våra beräkningar är översiktliga och bygger på flera antaganden, men de är absolut realistiska. Vi behöver inte göra det så svårt. Byt ut en del av det kött som används i dag till vildsvinskött, exempelvis färsen i köttfärssåsen och i lasagnen, avslutar Eva.

Vill du veta hur många vildsvin som motsvaras av 200 ton? Eller varifrån köttet som grossisterna säljer till offentliga kök kommer? Läs mer i vår artikel om tillgång och efterfrågan på vildsvinskött i offentliga kök på MATtankens webb.

Mer information om MATtanken och vårt arbete med frågor som handlar om att främja mer vildsvinskött i offentliga kök på www.mattanken.se/vildsvin

Här finns mycket matnyttig information och också ett antal recept på vildsvinskött för storkök.

/Anna Kim-Andersson, samordnare i frågor som rör MATtankens arbete med att främja mer vildsvinskött i offentliga kök.

Rykande färsk kvartalsstatistik för kött- och äggmarknaden

Sedan många år tillbaka räknar jag på marknadsutvecklingen för kött och ägg en gång per kvartal. Mejerimarknaden och de mindre köttslagen får nöja sig med en rejäl genomgång en gång per år. Att mata in siffrorna och se resultatet för produktion, utrikeshandel, konsumtion och svensk marknadsandel i Excelarken är nästan lika spännande som att öppna ett stort paket på julafton!

Att vi importerar och äter mindre kött samtidigt som andelen svenskt kött ökar är en trend som pågått flera år, och den har förstärkts under pandemin då vi i alla fall tillfälligt ändrat vårt sätt att äta, jobba, handla, leva…

Några nedslag i statistiken för första kvartalet 2021

OBS! Jag och mina kollegor brukar inte dra några tvärsäkra slutsatser utifrån kvartalsstatistiken, eftersom svängningarna kan boostas om produktion och handel sker koncentrerat alldeles före eller efter periodens början och slut. Så ha nu detta i åtanke. Men resultatet för årets första kvartal visar ändå tydligt att ovan nämnda trend fortsätter med oförminskad styrka. Importen av kött minskade med minst 10 procent för alla större köttslag jämfört med samma period 2020, för nötkött var minskningen närmare 20 procent. Den svenska marknadsandelen för kött ökade markant samtidigt som vi åt nästan sju procent mindre kött.

Slakten av nötkreatur gick ner med 11,6 procent. Det är mycket jämfört med den variation vi brukar se. Sannolikt sparar många bönder kvigor och kor för att successivt bygga upp besättningen – både i syfte att restaurera den efter ökad slakt i kölvattnet av torkan 2018 och för att möta goda tider för svenskt kött. Producentpriset ligger nämligen på historiskt hög nivå och det är nog många som vill se fler födda kalvar på sin gård framöver. Men då måste man helt enkelt välja bort den höga prisnoteringen för slaktdjur som betalas just nu.  

Nu till äggen..

Jag avslutar med några rader om äggmarknaden. Ingen har väl missat att Sverige haft en extremt besvärlig säsong med fågelinfluensa i år? Virusets härjningar betyder att äggsektorn tappat hela 12,5 procent i produktionskvantitet första kvartalet i år. Det har varit kämpiga månader för alla berörda och framåt vårkanten möttes också konsumenterna av de första tecknen på äggbrist. I den butik där jag själv handlar har jag blickat mot en ekande tom ägghylla flera gånger under april och maj. Som tur är har vi ofta vägarna förbi en välsorterad gårdsbutik som haft ett stabilt utbud av ägg. Senast handlade jag tre flak och med 90 ägg i kylen klarar sig familjen ett par veckor!

Marknadsbalansen för ägg visar att den tilltagande äggbristen i Sverige inte följts av ökad import, den tvärtom minskade med nästan 1 procent januari-mars. Det kan bero på att även andra EU-länder haft problem med fågelinfluensa, dessutom har exporten av ägg och äggprodukter från EU till omvärlden ökat kraftigt. Men jag tänker också att det finns en struktur för att handla med andra länder som inte förändras i ett nafs, dessutom har vi våra garantier som begränsar importen av ägg från länder där salmonella förekommer i äggproduktionen.

Om vi går till prisbilden för ägg syns en tydlig höjning av partipriset – alltså vad packerierna får betalt vid försäljning till nästa led – från mitten av februari i år. Priset till äggproducenten har också stigit, men i betydligt mindre omfattning.   

Se hit – här hittar du statistiken

Du som vill grotta ner dig i marknadssiffrorna hittar dem här!

Det var allt för denna gång, återkommer med nya siffror framöver 🙂

/Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare vid Livsmedelskedjan- och exportenheten

Nytt rådgivningsverktyg för att räkna på gårdens resurser

Kommer ni ihåg inlägget som vi skrev om projektet resurseffektivisering på gården: Att minska svinnet på gården är bra för både miljön och plånboken?

Nu är verktyget klart!

I projektet fick Hushållningssällskapets förbund i uppdrag att ta fram ett verktyg för beräkning av resursanvändningen på lamm, gris och nötgårdar. Verktyget är nu redo att användas! Genom att optimera resurserna som finns på en gård kan onödigt svinn minimeras – och det är bra för både miljö och plånbok!

Vi hoppas nu att verktyget kommer till nytta för såväl lantbrukare, rådgivare och andra intresserade.

Vi bjuder in till informationsträff och utbildning

  • Den 23e april bjuder vi in till en informationsträff där Hushållningssällskapet berättar om projektet och den rapport som togs fram.
  • Den 11 maj bjuder vi in till ett utbildningstillfälle där du kan lära dig om hur man använder verktyget på bästa sätt.

Du kan läsa mer om resurseffektivisering, ladda ner verktyget och anmäla dig till informationstillfällena via denna länk.

/Lina Edvardsson och Thomas Dalkvist som utformat projektet

Foto: Lina Edvardsson

Fyra nya projekt inom Vildsvinspaketet

Nu har fyra nya projekt blivit godkända inom Vildsvinspaketet och totalt rullar 17 olika projekt för att främja att mer vildsvinskött ska hamna på konsumenternas tallrik!

Foto: MATtanken

Under perioden 18 december 2020 till 31 januari 2021 var det möjligt att söka nya medel inom Vildsvinspaketet. Denna gång riktade sig utlysningen till projekt med fokus på insatser som främjar tillgången på vildsvinskött inom den offentliga sektorn. Den tidigare utlysningen som Jordbruksverket gjorde under 2020 riktade sig mot både den privata och offentliga sektorn. Från och med 2021 har Jordbruksverket ansvar för att utlysa 1 miljon SEK varje år till och med 2025 till projekt inom den offentliga sektorn. Potten i årets utlysning är 2 miljoner SEK.

I utlysningen som riktades mot offentlig sektor inkom totalt 13 ansökningar. Jordbruksverkets projektgrupp har läst, bedömt och prioriterat de olika ansökningarna och i dagarna stod det klart vilka projekt som beviljats medel. Totalt blev det fyra projekt som kommer få medel för insatser som ska främja tillgången av vildsvinskött inom den offentliga sektorn.

  • Intresset är stort för att göra insatser inom det här området. Vildsvin är ju ett diskussionsämne som kommer upp i många olika forum och är verkligen är i ropet just nu. Det finns ett engagemang ute i landet för att mer vildsvinskött ska nå konsumenter. Vi på Jordbruksverket tycker att det är inspirerande att läsa de olika projektidéerna. De som inte har rymts inom budgeten denna gång kan se fram emot en ny utlysning under senare delen av 2022, säger Camilla Bender Larson på Jordbruksverket.

De beviljade projekten har olika spridning i landet, vissa kommer att jobba nationellt medan andra har ett regionalt fokus. Här nedan följer en lista över de beviljade projekten.

Projekt som beviljats medel under 2021-2022

Projektnamn Ansvariga för projektet
MATtanken främjar vildsvinskött i de offentliga köken
– Fas 2
MATtanken
Skogsgris på den sörmländska offentliga tallriken STUA – Stolt mat i Sörmland
Vildsvinsprojekt Vetlanda kommun
Resurssvin Länsstyrelsen i Stockholms län

Följer utvecklingen i pågående projekt

I den första utlysningen beviljades 13 olika projekt som jobbar med tillgången av vildsvinskött inom både privat och offentlig sektor, läs mer HÄR. Samtliga av dessa projekt är igång och trots att rådande pandemin satt käppar i hjulen för vissa moment i projekten så är projektledarna vid gott mod. För att hitta samarbetsytor och synergieffekter har projektägarna vid två tillfällen samlats till en projektägarträff med målet att informera varandra och utbyta erfarenheter. Känslan som förmedlades vid senaste träffen är att engagemanget är stort!

Foto: Magnus Nyman, Skandinav

Vildsvinsfrågan engagerar och består av många delar som kan utgöra hinder. Projekten har använt forumet till att hitta nya vägar och använder sig av varandras beröringspunkter. På detta sätt har engagemanget ökat och det finns en härlig energi i gruppen. Vi kan redan se att de samverkar där möjlighet finns. 

Jordbruksverket ser fram emot att följa samtliga projekt och deras aktiviteter under våren och sommaren. Vi ser att vildsvin verkligen är en resurs och hoppas på att mer vildsvinskött kommer nå ut till fler konsumenter!

/Vildsvinspaketets projektgrupp; Amanda Karltorp, Malena Bathurst och Camilla Bender Larson.

Missa inte ett nytt spännande avsnitt i följetongen ”Köttmarknadens utveckling” – och så vill jag passa på att efterlysa det vildsvinskött som flyttar sig över våra gränser

Efter lappkastet i köttmarknadens utveckling för en handfull år sedan, har vi alla stenkoll på att svenskarna äter allt mindre kött efter många års ökad konsumtion samtidigt som vi äter allt mer svenskt kött. Hur går det ihop? Jo, det är importen som minskar mer än konsumtionen, samtidigt som svensk produktion ökar och exporten bara rör sig marginellt från en ganska blygsam nivå. Resultatet blir en ökad svensk marknadsandel eller försörjningsförmåga – något som många svenska konsumenter, producenter och politiker värnar om idag. Staplarna talar för sig själva, det är uppenbart att intresset för svenskt kött växer. Ökningen av vår försörjningsförmåga till och med september i år är större än tidigare skådat för nöt, gris och matfågel – mycket på grund av att pandemin styr om många måltider från restauranger där importköttet dominerar till hemmen där svenskt kött dominerar.

Statistik från Jordbruksverket och SCB

Jag har rapporterat många gånger om att vi stadigt minskat vår konsumtion av kött sedan Sveriges Peak Meat 2016. Då konsumerade vi i genomsnitt 88 kg kött per capita i slaktad vikt, det betyder drygt 40 kg på tallriken. Mellan 2017 och 2019 minskade konsumtionen av kött med ungefär 7 procent och under 2020 har den gått ner med ytterligare 4 procent till och med september. Jag tror att vi blivit bekväma när vi måste laga mer mat i hemmen istället för att bli serverade på restaurang, en och annan kötträtt får alltså ge vika för mackor, fil, gröt och snabbnudlar. Och i grunden påverkar vegotrenden alltjämt. Läs mer om utvecklingen i våra marknadsbalanser

Under året har mina kollegor på Jordbruksverket och andra myndigheter jobbat med ett vildsvinsuppdrag vi fick av regeringen för snart ett år sedan inom den svenska livsmedelsstrategin. Det handlar om att främja konsumtionen av vildsvinskött. Eftersom jag håller ett öga på köttmarknaden har en del frågor hamnat hos mig, bland annat hur det står till med utrikeshandeln med vildsvinskött.

Jag måste erkänna att jag blev något förvånad när jag började gräva i SCB:s statistikdatabas och upptäckte att vi under lång tid haft en import av vildsvinskött på ungefär 2 000 ton per år – främst från Tyskland, Danmark och Nederländerna. Samtidigt exporterar vi ungefär 500 ton vildsinskött per år, och konsumenterna utanför Sverige finns enligt statistiken framför allt på Nya Zeeland och i Danmark. I SCB:s databas tituleras detta griskött ”kött från andra svin än tamsvin”. Och såvitt jag vet finns det inget mittemellan ett tamsvin och ett vildsvin, eller? Alltså måste det handla om vildsvin.

Tårtbitsdiagrammen visar att handeln med vildsvinskött uppgår till ungefär 2 procent av total handel med griskött mellan Sverige och andra länder. Jag har inte brytt mig om att räkna om siffrorna för vildsvin till slaktad vikt så i praktiken ska de ökas på med 10-15 procent, eftersom mycket av handeln sker med benfritt kött. Ni får tolka siffrorna som en indikation snarare än en exakt beräkning!

Naturvårdsverket skriver i en färsk rapport att 112 000 vildsvin sköts i Sverige 2018, det är ofantligt många fler än de 300 vildsvin som fälldes 1990. Jag vet att långt ifrån alla skjutna vildsvin når ända fram till tallriken, och det är ju bland annat detta vårt främjandeuppdrag ska bidra till att ändra på. En exakt beräkning av hur många vildsvin du möjligen kan stöta på när du går i skogen går inte att göra, men de uppskattas till omkring 300 000 individer.

Foto: Wikipedia

Nu tänker jag göra en grovt förenklad räkneövning som är helt min egen. Wikipedia skriver att en galt kan väga över 200 kg medan suggorna i genomsnitt stannar vid 100 kg. Det betyder väldigt många kilo klimatsmart kött i svenska skogar, och ändå förekommer en årlig import av kött från i runda slängar 31 250 vildsvin – baserat på att slaktvikten är omkring 80 kg och detta justerat för den urbenade vikten på 80 procent av slaktvikten. Om jag ställer det i relation till avskjutningen i Sverige så inser jag att importen uppgår till cirka 30 procent av den svenska avskjutningen. Att vi importerar livsmedel vi kan producera själva är i och för sig ett ständigt inslag i en marknadsekonomi, men ändå kan jag inte låta bli att tycka att vi borde utnyttja vårt eget skogliga förråd bättre – och samtidigt minska de skador som vildsvinen orsakar i mark och trafik. Sen får vi inte glömma att vi exporterar vildsvinskött också, ungefär en fjärdedel så mycket som vi importerar.

Jag har ägnat mig åt en gnutta detektivarbete för att ta reda på var det importerade vildsvinsköttet hamnar efter att det kommit in till Sverige, men ännu inte fått napp. De jag pratat med menar att de bara säljer eller köper vildsvinskött från grisar i våra egna skogar. Och här kommer jag till min efterlysning – är det någon som vet, eller anar, på vilka tallrikar det importerade vildsvinsköttet hamnar så hör gärna av er till undertecknad!

/Åsa Lannhard Öberg, köttmarknadsanalytiker på Jordbruksverket

Vildsvin berör och engagerar

Vildsvin är på mångas läppar i media just nu och förhoppningsvis snart i flera magar. En av orsakerna bakom att frågan nu uppmärksammas är Regeringens ”vildsvinspaket” där det nu börjar hända grejer i de olika uppdragen som ingår i det.

Från Skott till gott (augusti 2020)

Den 23 september genomförde Jordbruksverket och Tillväxtverket en digital tematräff som handlade om just vilt och vildsvin. Hur vi ska ta tillvara på det vilda köttets potential från skog till bord var frågan. Denna träff var en aktivitet i vårt arbete att främja samverkan kring det regionala arbetet med livsmedelsstrategin.

Vi fick under dagen många infallsvinklar på vildsvinsfrågan från engagerade föreläsare som inleddes med att statssekreterare  Per Callenberg beskrev hur viktigt regeringen tycker det är att vi tar tag i frågan och därför är beredda att satsa pengar.

Så vad tar vi med oss från denna dag? Ordet som kommer upp först är engagemang och vilja att bidra. Det händer mycket i Sverige kring frågorna Och det finns en stor potential att hitta lösningar kring hinder och flaskhalsar genom samarbete mellan alla aktörer i viltvärdekedjan.

Malena Bathurst, Näringsutvecklingsenheten
Delaktig i teamet för vildsvinspaketet på Jordbruksverket

Podden Landet: Vildsvin är en outnyttjad resurs

Om vildsvin som råvara på smakasverige.se

Exporten av griskött till Filippinerna är nu igång

Förra sommaren inspekterade Filippinerna Sveriges möjligheter att exportera griskött. Inspektionen organiserades av Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens Veterinärmedicinska Anstalt och genomfördes i nära dialog och samarbete med regeringen, Sveriges ambassad i Filippinerna samt berörda företag och branschorganisationer. Arbetet gav resultat och i mitten av augusti i år gick den första leveransen av svenska grisköttsprodukter iväg till Filippinerna. Sen dess har ytterligare sex leveranser skickats.

Det här är ett steg i rätt riktning för att uppfylla livsmedelsstrategins mål. Läs mer i regeringskansliets pressmeddelande: Ny marknad för svenska livsmedel – nu börjar exporten av svenska fläskköttsprodukter till Filippinerna

Att fler marknader öppnas för export av svenskt griskött har fördelar:

  • Svenskt griskött är ett hållbart val med hög kvalitet, god djurvälfärd och låg antibiotikaanvändning, och nu kan fler konsumenter ta del av det. Läs mer i vår rapport Kvalitet stärker konkurrenskraften hos svenskt griskött.
  • Ökad export kan stärka svensk grisnäring och svenska köttföretag samt skapa förutsättningar för ökad produktion vilket är ett övergripande mål i den svenska livsmedelsstrategin.
  • Lönsamheten behöver stärkas i primärproduktion och livsmedelsindustri, det visar Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin 2019. Och exporten är en viktig pusselbit för bättre affärer inom griskött.
  • På flera asiatiska marknader efterfrågar konsumenter andra delar av grisen än de vi normalt äter i Sverige. När mer av djuret kan säljas som livsmedel ökar resurseffektiviteten. I Fler gör mer – handlingsplan för minskat matsvinn är en av åtgärderna att ”Företag där delar av produktionen inte kan avsättas på den svenska marknaden ska få hjälp att öppna nya exportmarknader”.
  • Vad gäller transporten så visar studier att det faktiskt är produktionen som har störst miljöpåverkan. Ungefär 80 procent livsmedelsproduktionens utsläpp sker i jordbruksledet, medan siffran just för kött och mejeriprodukter är högre omkring 90–95 procent (enligt en studie utförd av SIK 2008). Så att exportera hållbart producerat griskött behöver inte vara dåligt ur miljösynpunkt, snarare tvärtom.

/Amanda Karltorp som jobbar med exportfrågor och Karin Lindow som jobbar med matsvinn och hållbarhet

Om att pandemin förstärker den pågående utvecklingen på köttmarknaden, en historisk tillbakablick och tankar om framtiden…

Foto: Shutterstock

Ja så är det, Coronapandemin har gett nytt bränsle till den snart fyraåriga trenden på svensk köttmarknad. Minskad konsumtion, fallande import och ökad andel svenskt kött. Pandemin är emellertid tillfällig, liksom de lagar, rekommendationer och livsstilsförändringar som följt på den. Men även om vi nu tenderar att återgå allt mer till de gamla gängorna så kvarstår frågan – vad blir det nya normala i vårt sätt att leva, resa, äta? Innan jag dyker ner i hur marknaden för kött påverkats till och med juni 2020, vill jag ta en titt i backspegeln.

En historisk tillbakablick
När jag klurar på köttmarknadens utveckling är jag förtjust i långa statistikserier. De ger vidgade perspektiv. Medelsvensken konsumerade 44 kg kött i slaktad vikt 1940, det gav grovt räknat 20 kg på tallriken. När Sverige passerade sitt ”peak meat” 2016 så var vår konsumtion av kött dubbelt så stor som 1940, med 88 kg slaktad vikt eller knappt hälften på tallriken. Sedan 2017 har köttkonsumtionen minskat med drygt 2 procent per år.

Idag diskuterar vi ivrigt hur mycket kött vi äter, var det kommer ifrån, hur mycket kött vi borde äta och vad som styr vår köttkonsumtion. Vi vet att den är känslig för prisförändring och variation i hushållskassan, och när jag sammanställt statistik från 1940 är det tydligt hur statlig prisreglering påverkade till och med 1990. Då hade vi en svensk marknadsandel för kött på nästan 100 procent. Vid avregleringen av det svenska jordbruket 1990 liberaliserades priserna och vi ser början till en mer stadigvarande ökning av köttkonsumtionen. Men det var givetvis EU-inträdet 1995, med ökad import av billigare kött från andra EU-länder, och sänkningen av matmomsen 1996 som gav den stora accelerationen. Sen dök det upp djursjukdomar, finanskris och en och annan EU-politisk förändring som innebar tillfälliga hack nedåt i kurvan.

Antibiotikadebatten som inleddes 2014 fick oss att inse ett starkt svenskt mervärde i låg användning av antibiotika till lantbrukets djur. Effekten kom snabbt på marknaden för griskött innan det smittade av sig på övriga köttslag i det stora lappkastet 2017. Tre tydliga nya trender kan skönjas sedan dess; vi äter mindre kött, importen minskar ännu mer än konsumtionen och detta betyder att den svenska marknadsandelen, eller försörjningsförmågan, stiger.  

Figur: Åsa Lannhard Öberg. Källa: SCB och Jordbruksverket

Vad händer nu då?
I år har ytterligare en kraft påverkat köttmarknaden, i samma riktning men med förnyad styrka; Coronapandemin. Utvecklingen till och med juni pekar i samma riktning för griskött, nötkött och matfågel där produktionen och den svenska marknadsandelen ökat medan importen och förbrukningen minskat. Jag kan konstatera att svensk marknadsandel för dessa köttslag nu är den högsta på decennier. Marknaden för får- och lammkött går ensam mot strömmen. Samtidigt är det viktigt att betona att pandemin är tillfällig och att slutsatser kring de mer långsiktiga effekterna av den på köttmarknaden därför är osäkra.

Fler måltider i hemmen betyder mindre kött men mer svenskt
Andelen svenskt kött är betydligt högre i dagligvaruhandeln än i privata restauranger, medan andelen i offentliga kök ligger däremellan. När ett antal miljoner svenskar reser mindre, äter mer sällan på restaurang, distansarbetar om de kan samtidigt som gymnasieskolorna varit stängda under våren, så betyder det att vår diet plötsligt förändrats. Det blir helt enkelt mer svenskt kött och mindre importerat när fler måltider äts i hemmen. Vi har sannolikt även ersatt en del lagade mål mat med snabbfixade rätter som macka, snabbnudlar, fil eller gröt – där köttet har en mer undanskymd plats. Efterfrågan på kött och i synnerhet importerat kött har minskat mer än vad vi sett de senaste åren. Samtidigt bör en del av minskningen i år bero på att svensk köttproduktion inte hunnit svara på den hastiga efterfrågeökningen, det tar tid att bygga upp en långsiktig produktionskapacitet. Att utbudet understigit efterfrågan vittnar stigande priser om. Gris- och nötköttsbönderna får bättre betalt, och vi konsumenter möter följaktligen också något högre priser för dessa köttslag i butiken.

Utvecklingen är positiv för den ekonomiska hållbarheten i svensk köttproduktion och för svensk försörjningsförmåga. Men frågan är vad som händer när vi successivt börjar gå tillbaka till att äta våra luncher på restaurang, när vår omtyckta afterwork åter flyttar till puben och när antalet hotellnätter med tillhörande frukostbuffé stiger till gamla nivåer? Kommer importen av kött till och med att öka under en period, för att sedan plana ut och fortsätta sin mer stillsamma nedgång? Eller för stigande arbetslöshet och försämrad hushållsekonomi med sig en mer långsiktig återgång till efterfrågan på billigare kött? Vi vet ju att svenskt kött i de flesta fall inte konkurrerar genom ett lågt pris. Eller är det faktiskt så att Coronapandemin fått gemene man, företag och beslutsfattare att långsiktigt värna ännu mer om en god svensk livsmedelsberedskap?

I förra veckan kom också den tråkiga nyheten att afrikansk svinpest konstaterats hos ett vildsvin i Tyskland, som är EU:s största producent av griskött. Oron är nu stor för spridning av viruset, och även om effekterna i Sverige dröjer är det troligt att vi får erfara såväl handelsrestriktioner som fallande priser på EU:s grisköttsmarknad.

Jag fortsätter hålla ett ständigt öga på marknaden för kött, tillsammans med mina kollegor på Jordbruksverket och därute i branschen. 

/Åsa Lannhard Öberg, köttmarknadsutredare på Jordbruksverket