Kategoriarkiv: kött

32 låtar som tar dig in i livsmedelsstrategin

Fotograf: Gustav Lannhard

Sommar, sol och semester för många. En tid att slappna av och bara vara. Varför inte lyssna på musik – och samtidigt tänka på den svenska livsmedelsstrategin? Här kommer tips från två medarbetare på Jordbruksverket på låtar att ladda ned och njuta av, samtidigt som du ägnar tankar i hängmattan åt framtiden för svenskt jordbruk och livsmedelsproduktion.

Här kommer en brasklapp: Bloggarna är medvetna om att ingen av låtarna handlar om den svenska livsmedelsstrategin, många av dem inte ens om livsmedel. Texterna är skrivna för att förmedla budskap i en salig blandning av politik, olycklig kärlek, berusningsmedel och diverse elände. Men med god vilja framträder mer eller mindre tydligt mat från sjö & hav, åker, stall, växthus och skog liksom de tre dimensionerna av hållbarhet – social, ekonomisk och miljömässig.

  1. Blommig falukorv – Povel Ramel: En av våra största skapare inom kultur, nöje & musik; friherre, revyförfattare, kompositör, pianist, sångare, komiker och skådespelare. Povel besjöng den svenska falukorven, en nationalrätt vi ätit ännu mer av i Coronatider. Liksom tvåan och trean får denna trallvänliga dänga symbolisera satsningen inom den svenska livsmedelsindustrin på kompetensutveckling inom kött- & charkindustrin.
  2. Varm korv boogie – Ove Törnqvist: En fyrtaktare från 1959 som betraktas som en av de första svenska rocklåtarna. Korv tillverkas både stor- och småskaligt och är ett ta-vara-på-det-mesta-livsmedel då den kan fyllas med diverse ingredienser.  
  3. Ge mig mera köttbullar – Astrid Lindgren: Madicken älskar svenska favoriter som köttbullar och pannkaka, däremot dissar hon fiskpuddingen – men kanske att hon lärt sig gilla den i vuxen ålder. Swedish Meatballs har satt Sverige på den internationella matkartan, och exportera livsmedel vill vi ju göra mer av!
  4. The milkman of human kindness – Billy Bragg: Svenska lantbruksdjur ska må bra – djurvälfärden är central. I Sverige finns idag omkring 305 000 mjölkkor men de blir färre för var dag som går, så ägna dessa landskapsvårdande mjölk- och köttproducenter liksom svenska mjölkbönder en tacksamhetens tanke.
  5. Dina färger var blå – Tomas Ledin: Ölbryggning är en växande bransch, den kan vara hantverksmässig och mikro eller industriell och makro. Man behöver maltkorn för att brygga öl och det är en gröda som växer på svenska åkrar.
  6. Fattig bonddräng – Astrid Lindgren/Georg Riedel: Alfred var en strävsam, kunnig och trogen dräng in i det sista. Att ha kompetent personal som tar ansvar och är driven i att utveckla företaget är viktigt för alla lantbruk med anställda, och här skymtar vi minsann både den ekonomiska och den sociala hållbarheten.
  7. Socker – Kent: I Sydsverige odlas betor för sockerproduktion. Visste du att en enda sockerbeta innehåller cirka 140 gram socker och att en femtedel av världens sockerproduktion kommer från sockerbetor medan resten kommer från sockerrör? 
  8. Last call for alcohol – Hardcore Superstar: Vodka är en svensk exportsuccé. Insatsvaran i vodka varierar, säd är vanligt men även potatis funkar bra – prima att odla på svenska jordar.
  9. Morotsman – Olle Ljungström: Morötter är en av få jordbruksråvaror som Sverige är självförsörjande på. Ökad produktion av livsmedel och god försörjningsförmåga är centrala delar av livsmedelsstrategi – tänk på det när du njuter av Olle Ljungströms underbara röst.
  10. Wine, (wo)men and song – Whitesnake: Vinproduktionen är blygsam i Sverige, men den finns här och jag inbillar mig att det snart blir uppsving för 80- och 90-talets trend gör-vin-av-det-du-har-i-trädgården. Av jämställdhetsskäl sätter vi (wo) inom parentes.
  11. The wild hunt – Watain eller The tallest man on earth: I början av sommaren utlyste Jordbruksverket 5,5 miljoner för projekt som ska bidra till att vi får mer vildsvin på tallrikarna. Samtidigt som du grunnar på projektidén kan du inspireras av ljuv musik. Samma låttitel, helt olika låtar. Gillar du hårdare musik; välj Watain. Är din smak mer åt det avskalade hållet är The tallest man on earth lämpligare.
  12. Änglamark – Evert Taube: Nästintill en nationalhymn och tillika en av våra största miljömärkningar.
  13. Sol, vind och vatten – Ted Gärdestad: Att öka inslaget av förnybar energi är avgörande för en hållbar produktion av mat, vilket även framgår tydligt på den politiska arenan. Och tänk att Ted Gärdestad förmedlade detta budskap redan i början av 1970-talet!
  14. Computer world – Kraftwerk: Kanske studsar någon ur hängmattan av att höra de tyska syntpionjärerna lovsjunga datorer i en låtlista om svensk livsmedelsstrategi. Ligg stilla! Förstudie för en databasinfrastruktur i lantbruket, för att systematiskt lagra och använda datan, är ett uppdrag som Jordbruksverket arbetar med inom ramen för livsmedelsstrategin.
  15. Soldier of fortune – Deep Purple: Livsmedelsstrategin vill att vi ökar den ekonomiska hållbarheten, och gör vi det blir vi alla en ”soldier of fortune” som David Coverdale sjunger så innerligt (även om hans soldier of fortune inte är någon konkurrenskraftig matproducent). En av de bästa rockballaderna genom tiderna.
  16. Mr Crowley – Ozzy Osbourne: ”Mr Crowley, won’t you ride my white horse…” skrålar killen från Birmingham. Faktum är att hästnäringen blir allt större i Sverige och vi har idag fler hästar än mjölkkor. Men inte många hästar går in i livsmedelskedjan, något branschen vill ändra på – ledordet är resurseffektivitet.
  17. Sailing ships – Whitesnake: För att realisera havs- och fiskeriprogrammet behöver vi en fiskeflotta, men någon återgång till fiskefartyg utrustade med segel är knappast trolig!
  18. Fishermen’s blues – The Waterboys eller Jag går och fiskar – Gyllene tider: Skotsk rock eller svensk pop. Råkar du inte vara yrkesfiskare och tar semester från allt vad fiskeredskap är några veckor under sommaren, så kanske du plockar fram ditt gamla fiskespö från förrådet och beger dig till en trolsk svensk sjö för att dra några firrar. Med dessa låtar vill vi även slå ett slag för vattenbruket. Fisk, skaldjur, alger – allt går att producera mer av i Sverige.
  19. Home sweet home – Mötley Crue: I år ska vi helst hemestra så passa på och gör det till tonerna av denna underbara rockballad, samtidigt som du pysslar om din hemmaodling av frukt, bär och grönsaker. Det är nämligen viktigt att värna om sin egen försörjningsförmåga.
  20. Hillbilly for life – Fearless Hillbillys: Jag träffade grabbarna i bandet Fearless Hillbillys på Sweden Rock Festival för ett par år sedan. De hade byggt om gitarr och bas till grepar, spadar och andra jordbruksredskap och bjöd på en ösig growl-show med höbalar som rekvisita.
  21. Country girl – Black Sabbath: Låten finns på bandets tionde studioalbum Mob Rules från 1981, det andra och sista med supervokalisten Ronnie James Dio vid sångmicken. Tjejer från landet är starka på många sätt, och förutom att bidra till social hållbarhet och ett jämlikt lantbruksföretagande kan de krossa ett grabbhjärta.
  22. Strawberry fields forever – The Beatles: Många svenska jordgubbar hann inte mogna till midsommar i år och dessutom har Coronapandemin hindrat utländsk arbetskraft med flinka fingrar från att nå de gyllenröda fälten i Sverige. Jordgubbens tajming, kvalitet och pris är en ständigt återkommande snackis i sommartider!
  23. Scarborough fair – Simon & Garfunkel: Köper du färska kryddor till din matlagning, som persilja, salvia, rosmarin och timjan? Sannolikt är de ekocertifierade – att bedriva jordbruk utan naturfrämmande insatsmedel är ett sätt att producera hållbart. 
  24. Welcome to the jungle – Guns n’ Roses: Djungeln spelar en viktig miljömässig roll där den finns, för att agera planetens lungor. Att skövla djungel och regnskog gör stor skada. Men vi vill å andra sidan inte att våra öppna landskap och beteshagar ska växa igen likt en djungel. Betande djur håller landskapet öppet och bidrar till biologisk mångfald.
  25. Sandstorm – Darude: Vem har inte dansat loss till denna dänga som man aldrig tröttnar på, signerad en finsk granne i slutet av 90-talet? Olika naturfenomen gäckar emellanåt den svenska livsmedelsproduktionen; torka, bränder, översvämning – och (sand)stormar.
  26. Last look at Eden – Europe: Lustgården Eden prunkar av grönska som ger mat och skydd åt dess invånare, men den innehåller också förbjuden frukt. Jag utvecklar inte den analysen, en bra låt hur som helst! 
  27. The ketchup song – Las Ketchup: En spansk världshit från 2002 om bearbetade tomater kan leda oss rakt in i den svenska livsmedelsstrategin. Så här skriver Från Sverige om tomater på sin hemsida: ”Svenska tomater är inte bara goda och närproducerade. De slår också spanska och holländska tomater när det gäller klimat och miljö. Faktum är att svensk tomatodling är bäst i klassen när det gäller miljö och ger de lägsta utsläppen av klimatgaser.” Enligt Wikipedia har Sverige den högsta per capita konsumtionen av ketchup i världen. Den svenska marknadsandelen för tomater låg 2018 strax under 20 procent så här finns potential att öka.
  28. Högt över ängarna – Timotej: Somrigare än så här blir det inte. Den svenska tjejkvartetten som bland annat tävlat i Melodifestivalen sjunger om oaser på landet och gruppens namn är synonymt med en viktig ingrediens i svenska betes- och slåttervallar.  
  29. Var e vargen – Imperiet: Låten handlar om en bildlig varg; den revolution som aldrig kommer. Men även våra svenska lantbrukare kan ibland behöva fråga sig var vargen håller hus, särskilt om man håller djur utomhus eller sysslar med jakt. Gillar du tung folkmusik mer än punk kan du istället lyssna på Vargtimmen med Hedningarna.
  30. Old MacDonald had a farm – Nordamerikansk folkvisa: Barnvisan publicerade första gången år 1917, på svenska heter den ”Per Olsson och hans bonnagård”. Det är viktigt att man redan i unga år lär sig var maten kommer ifrån, så gott folk – fortsätt sjunga låten för era små! 
  31. Take me home, country roads – John Denver: Visst blir man lite nostalgisk, och ser de långa slingriga vägar som ofta karakteriserar landsbygden framför sig när man nynnar med i refrängen (som förvisso utspelar sig i West Virginia)? En landsbygd där det bor folk som håller den levande är en grundbult i den svenska livsmedelsstrategin. 
  32. Vi bor på landet – Bröderna Djup: Blåbyxor, rutiga skjortor, keps, gummistövlar och instrument i form av såg, lie och räfsa. Bonnigare än så blir det inte!

Och med de slutorden vill semesterbloggarna Jesper Nietsche och Åsa Lannhard Öberg tacka för sig. Hoppas ni lyssnar på våra låtar, glad sommar på er!

Vill du veta mer om livsmedelsproduktionen i just ditt län?

Foto: Åsa L-Ö, Sverigepussel

Sverige är sannerligen ett avlångt land med varierande förutsättningar att producera mat och utveckla leden i livsmedelskedjan. Detta blev jag och de andra i gänget från Jordbruksverket påminda om då vi i höstas for runt i landet och anordnade klusterträffar om livsmedelsstrategin. På vår resa från norr till syd och från öst till väst blev det tydligt att det saknas en tydlig översikt att utgå från när vi jämför mellan län och regioner; var bedrivs egentligen produktionen av diverse råvaror och var förädlas och konsumeras de? Idén föddes att vi borde sammanställa statistik på regional nivå så att vi kan jämföra utvecklingen.

Sagt och gjort, nu har vår statistikenhet jobbat intensivt under våren med att ta fram fakta. Resultatet är 22 Powerpoint-dokument med 1 780 bilder för de 21 länen/regionerna samt en nationell sammanställning. Här kan du grotta ner dig i information om utvecklingen i fyra led av livsmedelskedjan; primärproduktion, livsmedelsindustri, livsmedelshandel och restaurang.

Foto: Mostphotos

Du kan också göra en djupdykning inom primärproduktionen och studera vattenbruk, fiske, ekologisk produktion, skördar av olika grödor, produktion av kött, mjölk och ägg och mycket mer. Avslutningsvis jämför vi konsumtionen och produktionen av kött, mjölk och ägg län för län. Dessutom får du som är nördigt intresserad av siffror en bonus i form av 22 Exceldokument med grunddata!

Vi hoppas och tror att materialet är värdefullt när vi nu tar sikte på målet framåt. Att ha jämförbara siffror för alla län ger även bra förutsättningar för benchmarking. Eftersom materialet presenteras i ett redigerbart format kan du plocka ut de delar du önskar och även komplettera fritt för att skapa din egen sammanställning.

I dessa Coronatider lyfts frågor om Sveriges förmåga att tillgodose behovet av livsmedel till befolkningen. Beräkningarna ger en bild av hur vår försörjningsförmåga för olika livsmedel såg ut innan krisen, både på nationell nivå och länsnivå.

Mer info och materialet hittar ni på den här sidan.

Eva Sundberg

Som koordinerar Jordbruksverkets samordningsuppdrag kring det regionala arbetet med livsmedelsstrategin

Kött, hårdrock & hållbarhet

Marknaden för kött i Coronapandemins spår och en inställd festival

armFunderar du också på hur den pågående pandemin påverkar den svenska marknaden för kött? När vi äter fler måltider hemma är det färre ädla styckningsdetaljer men mer korv, färs och liknande som hamnar i stekpannan. Vi har också en större andel svenskt kött i kylskåpet hemma än i restaurangens dito. Detta vet vi redan. Men vad händer med konsumtionen av kött på längre sikt när arbetslösheten ökar, lågkonjunkturen blir ett faktum och hushållsekonomin försämras? Kött är en av de livsmedelsgrupper vi lägger mest pengar på och efterfrågan på kött är känslig både för stigande priser och för mindre pengar i plånboken.

Jag har nyligen beräknat marknadsbalanserna för kött första kvartalet 2020. Det går ännu inte att dra tydliga slutsatser kring effekterna av Coronapandemin, vi får återkomma till det när vi har siffror för första halvåret 2020. Hur som helst visar kvartalsberäkningen för köttslagen nöt, gris, lamm och matfågel en utveckling, som i ett livsmedelsstrategi-perspektiv indikerar att några parametrar går i linje med målen i strategin medan andra inte gör det:

  • produktionen ökade (undantaget lamm som minskade),
  • importen ökade (undantaget gris som minskade för 23:e kvartalet i rad),
  • exporten ökade (undantaget gris som minskade),
  • förbrukningen totalt i landet ökade för samtliga köttslag,
  • förbrukningen per capita ökade (mer kyckling & lamm vägde upp för mindre nöt & gris),
  • den svenska marknadsandelen sjönk (undantaget gris som ökade).

Nu kommer vi till den spännande frågan om hur kött, hårdrock och hållbarhet hänger ihop. En del av er kanske tänker att metalband skriver texter om blod – som i en låt av australiensiska AC/DC ”If you want blood” – eller använder kött som rekvisita. Klassiska exempel på sistnämnda är amerikanska skräckrockarna W.A.S.P. och Alice Cooper. Men det är inte den kopplingen jag tänker på.

swrDen här veckan skulle jag roat mig i dagarna fyra på Sweden Rock Festival tillsammans med man, släkt, vänner och 33 000 andra rockare. Om inte Coronapandemin kommit emellan… Festivalen är en höjdpunkt under året, jag njuter varje sekund även fast vi campar i baksätet av bilen och delar bekvämlighetsutrymme med oräkneliga fränder. Sweden Rock är helt enkelt världens mysigaste & coolaste bubbla.

åsaOch det är här min association mellan kött, hårdrock och hållbarhet kommer in i bilden. Förutom att se fram emot metalmusik och mys-stämning på festivalen så längtar jag efter maten, malten och myllret av både välkända och nya smaker. På tal om välkända smaker har min man alltid första siktet inställt på de öländska kroppkakorna, som väl åtminstone nästan räknas som en regional specialitet när man befinner sig i Blekinge? I antal konsumerar han ofta fler kroppkakor än öl på en dag. Min kompass är snarare riktad mot hamburgarna, eller varför inte pulled pork och pulled beef som tillkommit bland matstånden de senaste åren? Vildsvinskebaben är inte heller så dum och ska vi göra som regeringen vill i den svenska livsmedelsstrategin, så ska vi minsann äta mer gris från skogen. Hållbart, klimatsmart, resurseffektivt och gott! Ett mål med fish n’ ships brukar också slinka ner. Kuriosa är att jag på förra årets festival trängdes med skidlegenden Thomas Wassberg i kön till den friterade fisken.kebab

Det är överlag gött att slippa laga mat och diska i fyra dagar. Det är bara pulverkaffet, den hårda mackan med mjukost på tub och det kokta ägget till frukost som ska tillagas på stormköket. I sann Jordbruksverkar-anda passar jag också på att hållbarhets-trendspana på det ät- och drickbara; är köttet svenskt, har streetfood-haket en miljöprofil, är ingredienserna till det som serveras ekologiska och kan man någonstans köpa öl från lokala mikrobryggerier? Fast det lika viktigt att det smakar gott.

grillFaktum är att musikfestivaler och andra evenemang de senaste åren ägnat sig allt mer åt hållbarhetsarbete, alla vill skapa sin egen tydliga profil som visar att just de bryr sig om planeten och hälsan. Detta gäller även Sweden Rock – vad sägs om ”Hållbar hårdrock”? Den här parollen berör alla tänkbara områden, från sopsortering och återvinning till merchandise (etiskt producerade t-shirts), sanitet (snålspolande toaletter) och jämställdhet (främja de kvinnliga hårdrocksbanden).

Givetvis omfattas mat, dryck och engångsartiklar av den hållbara hårdrocken. Pilgrimsfalken symboliserar ekologisk och svenskproducerad öl. Och även om hamburgare, korv, kebab, fish n’ chips och kyckling i alla former är ett tydligt inslag på en hårdrocksfestival – både i mattälten och på campingarnas grillar – så strävar arrangörerna efter att bredda utbudet av vegetarisk mat. Fokus på minimerat matsvinn är en självklarhet och alla dryckesglas är numera tillverkade av majsstärkelse.

arla (2)Livsmedelsföretagen lyser också med sin närvaro på festivalen. Blir man trött på maltbaserad dryck kan man njuta av gratis mjölk, och samtidigt tävla mot någon i konsten att hålla en mjölkkanna i 90 graders vinkel från kroppen tills mjölksyran sätter stopp.

Och vilken lycka när vi bjöds på ekologisk gårdsproducerad Närkeglass i en husbil förra året, signerad en hårdrockande lantbrukare vi känner.

matFestivalområdet tystnar inte förrän vid 2-snåret på morgonen och när vi styr våra steg tillbaka till campingen, är det svårt att motstå en Langos med räkor, lök och crème fraiche – vilket bidrar till en tydlig karaktär på utandningsluften dagen efter 🙂

När jag hade min 50-årsfest förra året fick jag två flaskor champagne som dedikerats ”Frukost Sweden Rock 2020”. Jag försöker tänka att champagne mår bra av att lagras ett år till, och ser fram emot att njuta av den, Guns n’ Roses, In Flames, DAD och massor av spännande mat & dryck på Sweden Rock Festival 2021!champ

/Åsa Lannhard Öberg, hårdrocks- och matälskande jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket

 

Den offentliga kontrollen – en grundbult för att nå målen i livsmedelsstrategin

Scandinav_12GR

Foto: Sofia Byström / Scandinav bildbyrå

När jag började arbeta på Jordbruksverket visste jag egentligen ganska lite om hur många olika steg det faktiskt finns i den svenska livsmedelsproduktionen. Livsmedelskedjan är verkligen en lång imponerande kedja med flera länkar som alla samverkar för att vi i slutändan ska få hållbara svenska livsmedel av hög kvalitet. Jag visste också väldigt lite om kontrollen som genomförs i livsmedelsproduktionen och som bidrar till en effektiv produktion av säkra livsmedel.

När jag åt färskpotatisen till midsommar visste jag inget om att det varje år genomförs många kontroller för att minska risken för spridning av växtskadegörare som kan skada potatisodlingar i Sverige. När jag åt fisk eller kräftor som odlats i Sverige visste jag väldigt lite om kontroller som genomförs för att vi ska ha säkra och effektiva fisk- och kräftodlingar. Jag visste också väldigt lite om alla salmonellakontroller som görs i hönsbesättningar i Sverige och som bidrar till att jag kan äta svenska ägg precis som jag vill ha dem: med varm, rinnande äggula – utan att behöva oroa mig för salmonella. Och när jag såg en häst visste jag heller inte att den hästen hade ett pass, ett så kallat hästpass, som också har en viktig funktion i livsmedelsproduktionen.

Nu har jag jobbat några år på Jordbruksverket, bland annat med den offentliga kontrollen i livsmedelskedjan, och fått lära mig mer om den imponerande kedja som livsmedelsproduktionen är.

Exempelvis är det viktigt att ha en säker och effektiv seminering och avel med livsmedelsproducerande djur, att fodret är säkert och av god kvalitet samt att djuren inte drabbas av smittsamma djursjukdomar. Det är också viktigt att djuren får den vård de behöver om de blir sjuka. Detta gäller både för företag med landlevande djur och med vattenlevande djur. På samma sätt är det viktigt för alla som odlar växter i Sverige att växterna inte drabbas av sjukdomar och skadedjur. Detta är bara några exempel på olika delar som måste samspela i livsmedelskedjan för att vi i slutändan ska få det rika utbud av goda livsmedel som vi har i Sverige.

Vi har publicerat en rapport där du kan läsa mer om den offentliga kontrollen i livsmedelsproduktionen och lära dig mer om hur kontrollen i de olika områdena bidrar till en säker svensk livsmedelsproduktion. En viktig grundförutsättning för att nå målen i livsmedelsstrategin!

Här hittar du rapporten

Och här är nyheten

/Johannes Erlandsson på Stöd och samordningsenheten

Krisstöd i Coronatider

Det skrivs mycket i media idag om att livsmedelssektorn klarat krisen på grund av pandemin Covid-19 bättre än många andra branscher, men efterfrågan på en del mejeri- och köttprodukter har faktiskt minskat kraftigt i stora delar av EU. För att tillfälligt begränsa utbudet av dessa produkter har EU beslutat att ge stöd till aktörer i den privata sektorn. Det gör man för att bidra till kostnaderna för lagring av de drabbade produkterna under en viss tid. Lagringsstödet gäller ost, smör, skummjölkspulver, nötkött samt får- och getkött.

OSTI flera EU-länder har restauranger och butiker stängt i samband med att restriktioner införts mot att vistas ute i samhället och träffa andra människor. Det här betyder att vi äter mindre av många produkter, exempelvis kött och vissa typer av ostar, och därför sjunker också priserna.

I Sverige har försäljningen av kött till restaurang minskat medan försäljning till hushållen via dagligvaruhandeln har ökat. När vi äter kött hemma blir det inte lika ofta de ädla detaljer som vi gärna beställer när vi äter på restaurang, som filé och entrecote, och efterfrågan på dessa har därför minskat. Däremot har suget efter köttfärs och korv ökat!

Sammantaget kan vi trots förändrad efterfrågan på både kött och mejeriprodukter, inte se några större prisnedgångar vare sig på kött eller ost i Sverige. En produkt från djurriket som emellertid drabbats av sjunkande priser den senaste tiden är ägg, men det beror snarare på en överproduktion i Sverige som fanns redan innan pandemin bröt ut.

Vår bedömning är att vi i Sverige kommer att utnyttja stödet för privat lagring av ost. Vi har en kvot på 792 ton och den motsvarar cirka 1 procent av total ostproduktion i Sverige. För övriga produkter är det inte troligt att lagring kommer att ske.

Här finns pressmeddelandet Stöd till privat lagring ska minska risken för överskott på marknaden.

Läs mer här om stödet till privat lagring.

/Eva Jirskog, jordbrukspolitisk utredare på livsmedelskedjan- och exportenheten

Från Skott till Gott! – mer vildsvin på borden

I dagarna har regeringen delat ut ett så kallat vildsvinspaket med flera uppdrag till Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Länsstyrelsen och Statens Veterinärmedicinska Anstalt som på olika sätt ska bidra till att mer vildsvinskött ska nå konsumenterna. Paketet ska öppna upp möjligheter för vildsvinsköttets potential på en rad olika vis och uppdragen är en del av den nationella livsmedelsstrategins handlingsplan. Vildsvinen orsakar stor skada, och det man ofta hör är att de är svåra att jaga och att incitamenten för att ta tillvara på köttet saknas. Och vem vill äta ett skadedjur?Vildsvinskött

Vildsvin utgör en fin råvara som kommer från skogen och är både svensk och klimatsmart, men efterfrågas tyvärr inte i tillräckligt stor utsträckning av konsumenterna. Genom vildsvinspaketet har vi nu stora möjligheter att förändra den bilden.

Vildsvinspaketet täcker in olika delar i vilt-värdekedjan. Livsmedelsverket ska titta på möjligheten till småskalig försäljning av vildsvinskött, uppdatering av branschriktlinjer med mera. De ska även utreda system för subventioner för trikin- och cesiumprov i samarbete med Jordbruksverket. Länsstyrelsen ska kartlägga befintliga uppsamlingscentraler och anpassa ett IT-system för registrering av jägare som säljer vildsvinskött, och SVA ska utveckla ett digitalt system för spårbarhet av vildsvinskött.

Det här är Jordbruksverkets uppdrag:

  1. Att utlysa pengar under 2020 för insatser som handlar om marknadsföring och kommunikation samt samarbete mellan berörda parter. Det kan även omfatta kunskapshöjande åtgärder inom förädling, exempelvis mathantverk.
  2. Att utlysa pengar 2020-2025 för åtgärder som syftar till att mer vildsvinskött serveras i offentliga kök. Dessa insatser ska handla om informationsspridning, stärkt kommunikation och samarbete mellan berörda parter. Information om potentialen för vildsvinskött i offentlig sektor och möjligheter till upphandling av vildsvinskött ska också belysas.
  3. Att under 2020-2025 stärka arbetet mot smittor till tamgrisbesättningar, med särskilt fokus på skyddet mot afrikansk svinpest. Detta sker genom att branschen vidareutvecklar smittskyddsprogrammet Smittsäkrad besättning gris, med stöd av Jordbruksverket.

Genom dessa uppdrag ska vi arbeta för att ge konsumenter större tillgång och utbud av vildsvin som livsmedel och hjälpa dem att göra medvetna och hållbara val. Under 2025 kommer Jordbruksverket även att utvärdera alla åtgärder som varit en del av vildsvinspaketet.

Det ska bli spännande att se om de insatser som görs kan bana väg för att bygga upp det förtroende som idag saknas för vildsvin som livsmedel. Lyckas vi med det genom våra och övriga myndigheters ansträngningar finns det många vinster att hämta hem.

Se hit! Redan 2017 utlyste Jordbruksverket pengar för att främja vilt som mat vilket resulterade i nio olika projekt med aktörer i branschen. Inom dessa projekt jobbar man med förädling av vildsvinsprodukter, utbildning av jägarkåren i tillvaratagande, aktiviteter kring vilt i skolor och mycket annat. Ambitionen är att dessa ska komplettera kommande utlysning som kommer att publiceras senare under våren. Håll utkik och prenumerera på Jordbruksverkets stödsida, där det kommer mer information.

Boka in! Den 23 september arrangerar Jordbruksverket en tematräff kring vilt/vildsvin i Kalmar. Då kommer vi diskutera hur vi tar tillvara på det vilda köttets potential samt dess möjligheter och utmaningar. Träffen ingår i slutfasen av det samverkansuppdrag kring regionala livsmedelsstrategier som Jordbruksverket arbetar med och som mina kollegor Eva Sundberg och Malena Bathurst har hand om. Anmälningslänk kommer inom kort här. 

/Camilla Bender Larsson, som samordnar Jordbruksverkets arbete med Vildsvinspaketet

 

Festa efter fasta – så äter vi i påsk

Nu inleds den stora mathögtid som förr i tiden betydde slutet på 40 dagars fasta. Jul och påsk är i fallande ordning dagligvaruhandelns två största försäljningsperioder. Visste du att försäljningen av mat ökade med 16 procent under påskveckan 2018 jämfört med en normal vecka, enligt Svensk Handel? När konsumenter får lista viktiga maträtter för ett perfekt påskbord återfinns ägg, sill, lax, köttbullar, Janssons frestelse, prinskorv, lamm, räkor och vegetariska alternativ. Utöver maten frossar vi i godis och sköljer gärna ner allt med en god öl eller påskmust. Vår egen konsumtionsstatistik visar inga detaljer för variation under årstider, helger och liknande. Starköl och godis är två påskdelikatesser där konsumtionen ökat mycket sedan 1960.

Bild Åsa

Äggen är svenska
Ägget är en kristen symbol för livets pånyttfödelse. Innan artificiellt ljus installerades i våra stallar började hönsen värpa mer i takt med det växande dagsljuset. Lagom till påsk när fastan skulle brytas fanns stor tillgång på ägg. Idag värper hönsen regelbundet och vi är bortskämda med att det finns gott om ägg i butikshyllan året runt, men traditionen att äta extra mycket ägg vid påsk finns kvar. Svenskarnas äggkonsumtion har ökat svagt sedan 1960-talet och vi är noga med att äggen ska vara värpta av höns i Sverige.

Fakta om ägg

  • Svensk äggproduktion räcker idag till 98 av 100 ägg som konsumeras i Sverige.
  • Vi åt 13,9 kg ägg per person 2018, vilket är ungefär 224 ägg (i den siffran ingår även ett par kg ägg som ingrediens i andra livsmedel).
  • Enligt Svenska Ägg äter svenskarna 4 kokta ägg var under påskhelgen, vilket är dubbelt så mycket som en vanlig helg.

På vår systerblogg Jordbruket i siffror finns mer spännande information för äggälskaren!

Kryddsill finns i många smaker
Ägg på påskbordet kompletterar vi gärna med sill. Den första kryddsillen lanserades i Sverige 1889 och kallades gaffelbitar. Idag är utbudet av kryddningar stort och nya spännande smaker kommer med jämna mellanrum ut på marknaden. Vad sägs om en av 2019 års nyheter; sill med en touch av Earl Grey, citrus och honung? Om jag har räknat rätt finns det på en av våra fiskberedningsproducenters hemsida just nu 23 kryddningar i 250 g burk, så det finns garanterat en smak för alla! Vi åt 2,4 kg sillkonserv per person 2018. Mycket av sillen till våra konserver kommer från farvatten i Nordsjön och Norska havet, men sill fiskas även i Skagerrak och Kattegatt. Andra fiskrätter som är populära på påskbuffén är lax och Janssons frestelse.

Bara en tredjedel av lammköttet är svenskt
Lamm på påskbordet är liksom ägget en tradition med kristna förtecken, där lammet symboliserar Jesus offer och hur han förlåter våra synder. Under 2018 förbrukade svenskarna 1,9 kg får- och lammkött inklusive ben, på tallriken blev det knappt ett kilo. Vi är inte lika noggranna med svenskt ursprung som när vi äter ägg och andelen svenskt får- och lammkött av vår konsumtion uppgår till ungefär en tredjedel, resten kommer främst från Irland och Nya Zeeland.

Griskött finns i många former på påskbordet
Gris är det köttslag vi äter mest av i Sverige, även om konsumtionen minskat under flera år och idag uppgår till den kvantitet vi åt i mitten av 1980-talet. Griskött i olika former är vanligt vid många svenska högtider; skinka, prinskorv och revbensspjäll finns till exempel både på påsk- och julbordet. Den svenska produktionen av griskött räcker till knappt 77 procent av vår efterfrågan. Andelen svenskt griskött har ökat sedan 2014 i takt med att allt fler av oss väljer kött med svenskt ursprung.

Något ljusare öl till påsk och många är av dem är svenska
Många av oss sköljer gärna ner påskmaten med öl eller påskmust och kanske unnar vi oss en liten snaps också, även om snapsen är ännu mer populär till Midsommar. Systembolagets påsköl är betydligt yngre än julölen och lanserades först på 1990-talet. Påskölen har många likheter med julölen men är något ljusare och mindre alkoholstark. Dryckens färg och alkoholstyrka hänger samman med årstiden – ju ljusare och varmare det blir ute, desto ljusare och lättare drycker tycks vi vara sugna på. Jag har återigen roat mig med att räkna; av 3 327 ölprodukter på Systembolagets hemsida just nu är 2 281 svenska!                                                      Att krydda snaps har sin grund i örtmedicinen. Idag är det sannolikt inte många snapsälskare som tror att man blir botad från sjukdomar genom att dricka snaps, men många uppskattar ändå traditionen och smaken av de svenska snapsarna. Julmust började tillverkas i början av 1900-talet som ett alkoholfritt alternativ till julöl. Efter andra världskriget kom man på att det passade fint att dricka must även till påsk, och påskmusten föddes. Svenskarna dricker mellan 40 och 60 miljoner liter must per år, mest i december.

Vi lägger 11 procent av livsmedelsutgifterna på godis och sötsaker
Vi avslutar vår påskbuffé med att frossa i godis, men förmodligen är det många som småäter av godiset även före maten. Konsumtionen av godis per person och år har ökat från 6,7 kg 1960 till 14,9 kg 2018. Lösgodiset introducerades i Sverige redan på 1930-talet men vi som är medelålders idag minns säkert att det i barndomen, som för mig själv inträffade på 70-talet, inte var tillåtet att plocka lösgodis själv. Man fick istället peka så att expediten kunde plocka ner det man ville ha i påsen. Ökat utbud och tillgänglighet har fått oss att äta allt mer godis. Givetvis vill vi gömma godiset i ett ägg när det är påsk, även om en del svenskar byter ut godis i ägget mot pengar, smycken eller skraplotter. Svensk Handel redovisade en ökad godisförsäljning under påskveckan 2018 med 73 procent jämfört med genomsnittsveckan. Visste du förresten att medelsvensken lade 11 procent på godis och sötsaker av de utgifter vi hade på mat och dryck under 2017?

Med detta sagt önskar jag och mina kollegor er en fin påsk med härliga matupplevelser, som vi njuter av med Folkhälsomyndighetens råd i åtanke!

/Åsa Lannhard Öberg