Kategoriarkiv: kött

Nu avtar pandemins effekter på marknaden för kött – samtidigt som en ny kris blossar upp

Kriser är nästan alltid av ondo men ibland utkristalliserar sig vinnare även i en krissituation. Trots att det är svårt att skymta något positivt med Covid-19 har betydelsen av en stark inhemsk livsmedelsproduktion blivit tydlig för allt fler svenska konsumenter under pandemin. Det syns bland annat i statistiken för köttmarknadens utveckling och i attitydmätningar som företag och organisationer gör.

I slutet av februari varje år publicerar SCB statistik för import och export helåret innan och då är det möjligt att tillsammans med Jordbruksverkets statistik för jordbruksproduktionen beräkna marknadsbalanser för olika sektorer. De huvudsakliga ingredienserna i mina marknadsbalanser är produktion, import, export, totalkonsumtion och svensk marknadsandel. Parametrar som är viktiga att följa för att till exempel få ett hum om den svenska konkurrenskraften och konsumenternas preferenser.

Jag fokuserar på animaliska livsmedel; kött, mejeriprodukter och ägg. Rubriken tar upp köttet, för ägg och mejeri är pandemins effekter inte lika tydliga och för äggsektorn är det förra årets utbrott av fågelinfluensa som satt störst spår på marknaden. Jag har bloggat om äggen tidigare.

Stora svängningar i importen av kött
Under pandemin minskade uteätandet kraftigt till förmån för större matutgifter i dagligvaruhandeln och fler måltider i hemmen. Det gjorde att importen av kött minskade mer än tidigare, eftersom efterfrågan på svenskt kött är betydligt högre när vi handlar i dagligvaruhandeln än när vi äter på restaurang. I perspektivet att vi i normala tider lägger nästan en tredjedel av våra utgifter för mat & dryck på restaurangbesök är det inte så konstigt att färre restaurangbesök under pandemin gav ringar på livsmedelsmarknaden. I takt med att vaccinationsgraden ökade och restriktionerna lättade gick vi successivt tillbaka till vårt tidigare sätt att leva och när restaurangsektorn fick tillbaka sina gäster avtog också importminskningen. Efter att ha minskat kraftigt 2020 ökade importen av animaliska livsmedel 2021 inom alla sektorer utom lammkött.

Konsumtionen av kött väcker intresse
Jag har bevakat marknadsutvecklingen för kött i flera decennier. Första halvan av den här perioden var intresset svagt för hur mycket kött vi åt, var det kom ifrån eller varför vi åt som vi gjorde. Vi vet alla att det ser helt annorlunda ut idag, av skäl kopplat både till värderingar och hållbarhet.

Konsumtionen av kött totalt ökade med knappt 1 procent 2021, det är den första ökningen sedan 2016. Uppdelat på köttslag minskade emellertid konsumtionen för allt utom matfågel, där ökningen var så pass stor att det gav en ökad konsumtion av kött totalt. Konsumtionen i slaktad vikt landade på 80,1 kg/capita.

Enligt tumregeln att halvera den nivån för att ge ett hum om hur mycket kött som hamnar på tallriken åt vi alltså cirka 40 kg kött/capita förra året. Den viktigaste orsaken bakom ökad köttkonsumtion 2021 var att importerat kött återkom när restaurangsektorn fick tillbaka sina gäster – det uppstod helt enkelt ett större utbud av kött igen. Ökningen ska också ses i ljuset av att minskningen på 3,8 procent 2020 var osedvanligt stor. Man kan bildligt uttrycka det som att köttkonsumtionen tillfälligt körde av vägen ett par år men att den nu är på väg tillbaka till tidigare hjulspår.

Men det finns också andra tänkbara förklaringar till ökningen och en av dem är att vegotrenden genomgått sin intensiva inledningsfas. Många trender är superheta till en början, vartefter några klingar av med tiden medan vissa normaliseras. I omvärldsbevakningen ser jag också att fokus hos många konsumenter, företag, organisationer och beslutsfattare flyttas allt mer mot ett annat område: hur vi ska stärka vår försörjningsförmåga. Oro i omvärlden får oss att grubbla över om och hur vi klarar kriser och vi agerar därefter, exempelvis genom att köpa mer mat med svensk märkning. Vi blir måna om att gynna en näringsgren vi absolut inte kan klara oss utan – och visst har djuren en viktig plats i ett robust svenskt lantbruk?

En annan faktor som kan ha haft viss inverkan på ökad köttkonsumtion är att gränshandeln fått fart igen, framför allt gentemot grannlandet i väster. Norska invånares inköp av livsmedel i Sverige klassas som svensk konsumtion och när gränshandeln var i princip stillastående under pandemin påverkade det också svenska konsumtionssiffror för kött negativt.

Stabil svensk marknadsandel för kött trots ökad import
Den positiva utvecklingen för svensk marknadsandel har varit tydlig i många år. Konsumentundersökningar visar att vi idag alltjämt rankar närproducerat och svenskt högt för många livsmedel, det framgår bland annat av Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev.

För kött totalt landade den svenska marknadsandelen på 72 procent förra året och det är samma nivå som 2020 – trots ökad import 2021. Variationen mellan köttslag är dock stor, från 31 procent för lammkött till 83 procent för griskött. Marknadsandelen för ägg sjönk från knappt 98 till 87 procent. I takt med att äggnäringen återhämtar sig från produktionsbortfallet som uppstod under fågelinfluensan så stiger även marknadsandelen igen. Den svenska marknadsandelen för mejeriprodukter totalt ökade ett par procentenheter till 72,5 procent.

Den svenska produktionsutvecklingen spretar
För äggsektorn orsakades importökningen på nästan 22 procent av att Sveriges äggproduktion minskade med över 14 procent till följd av utbrotten av fågelinfluensa i början av 2021. Importen ökade för att täcka efterfrågan på ägg. En anledning till produktionsminskningen för nötkött är att producenter sparade djur för att utöka sina besättningar, med syfte att möta en god efterfrågan på svenskt nötkött. Eftersom det är långa uppfödningstider för nötkreatur blir effekten ett längre tapp i hur många djur som skickas till slakt. Produktionen av matfågel och griskött ökade och för matfågel har ökningarna legat på omkring 5 procent årligen sedan 2019. På mejeriområdet steg invägningen svagt medan utvecklingen för de största kategorierna spretade – ökad produktion av ost, smör och mjölkpulver men minskad produktion av syrade mejeriprodukter och konsumtionsmjölk.

Stor kostnadsökning för svenskt lantbruk
Andra halvåret 2021 började priserna på jordbrukets insatsvaror stiga till följd av att pandemin skapat flaskhalsar i den globala ekonomin, höga energipriser, låga skördar, behov av att återuppbygga djurproduktion efter sjukdomsutbrott och fraktproblem. I Sverige steg även producentpriserna för kött, mjölk och ägg under året och jordbrukets sektorskalkyl visar att det ekonomiska resultatet för 2021 preliminärt blir samma som för 2020. Om vi istället blickar framåt har Jordbruksverket i samråd med LRF bedömt att resultatet för jordbrukssektorn riskerar att försämras 2022.

I början av året beslutade regeringen om en stödmiljard till svenskt lantbruk. I paketet finns bland annat ett riktat stöd till gris- och fjäderfäproducenter, liksom en höjd återbetalning till jordbruket av skatt på dieselolja med 2 kr/liter från och med den 1 juli 2022 och ett år framåt. Efter beslutet om stödmiljarden inledde Ryssland invasionen av Ukraina och det har gett ytterligare kostnadsökningar för mineralgödsel, foder, el och bränsle.

På kort sikt bedöms det inte uppstå några akuta problem för svenskt jordbruk och heller inte någon livsmedelsbrist. Det finns dock en oro för att det längre fram kan bli begränsad tillgång på en del insatsvaror. Vi hör även redan nu på nyheterna om svenska fiskebåtar som inte har råd att lägga ut från hamn på grund av höga bränslepriser och om lantbrukare som räknar på huruvida ekonomin går ihop om stallarna fylls med djur som behöver dyrt foder. Samtidigt stiger producentpriserna och vecka 12 aviserade större svenska slakterier rejäla höjningar för flera djurslag som kommer synas i Jordbruksverkets prismätningar inom kort. En utblick i EU visar att producentpriserna stiger även där och i Tyskland har nötköttspriserna haft en i det närmaste explosionsartad utveckling de senaste veckorna.

Även konsumenterna måste bidra till att täcka de ökade kostnaderna för livsmedelsproduktionen och stigande matpriser börjar ge avtryck på konsumentprisindex, det visar

SCBs beräkningar till och med februari i år. Priserna för mat och alkoholfri dryck har ökat med 2,2 procent årets första två månader och prisnivån i februari 2022 var 4 procent högre än ett år innan.

Jordbruksverket informerar löpande om hur det oroliga världsläget påverkar livsmedelsproduktionen, bland annat den blogg du just nu läser.  

/Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket

Förprövning av djurstallar 2021

Jordbruksverket har sammanställt data från Länsstyrelserna angående förprövning av djurstallar för 2021. Förprövningarna visar jordbrukarnas vilja att investera i ny- och ombyggnad av djurstallar. Det är inte helt givet att byggnationen verkligen blir av men eftersom planerna är i ett långt framskridet stadie när de lämnas in till Länsstyrelserna så resulterar ett godkännande för det mesta i en byggnation. I detta blogginlägg jämför vi 2021 med den långsiktiga trenden för några sektorer.

För varje djurslag jämförs antalet förprövade platser med ett teoretiskt beräknat antal platser som behövs för att behålla nuvarande djurantal vid en viss omloppstid på platserna. I diagrammen nedan anges det långsiktiga behovet, det vill säga den nybyggnation av stallar som behövs för att djurantalet inte ska minska över tid.

Under 2021 har förprövningarna ökat för mjölkkor, suggor, slaktsvin, värphöns och slaktkyckling, medan dikor ligger kvar på en oförändrad nivå.

Bild på utfodring av mjölkkor i ett lösdriftssystem

Stark utveckling av produktpriserna och låga kostnader, i synnerhet räntor, kan ha varit viktiga orsaker till att intresset för investeringar i byggnader ökat under 2021 jämfört med 2020. En faktor som kan ha hållit tillbaka intresset för investeringar är osäkerheten om de nya stöden  eftersom de förändras från 2023. Normalt brukar det ske en nedgång i intresset för investeringar i slutet på en budgetperiod. Den kostnadskris som drabbat jordbruket under senare delen av 2021 kan också ha minskat intresset för att förpröva och det kan också leda till att utförandet av investeringarna skjuts upp eller till och med aldrig genomförs.

Figur 1 visar att om 2021 års investeringar sätts i relation till ett långsiktigt behov för att bibehålla nuvarande produktionsvolym, så når inte investeringarna i mjölkproduktionen upp till behovet. Det antas att det krävs en investering eller ombyggnad i en mjölkkoplats vart 15:e år för att produktionen ska kunna fortsätta.

Figur 1. Investeringar i mjölkkoplatser samt ett långsiktigt investeringsbehov för perioden 2009 till 2021.

Däremot har investeringarna i dikoproduktionen legat nära det långsiktiga behovet under de senaste åren, vilket syns i figur 2.

Figur 2. Investeringar i dikoplatser samt ett långsiktigt investeringsbehov för perioden 2009 till 2021.

Varken för suggor eller slaktgrisar har investeringarna nått upp till det långsiktiga behovet, vilket syns i figur 3 och 4.

Figur 3. Investeringar i suggplatser samt ett långsiktigt investeringsbehov för perioden 2009-2021.

Figur 4. Investeringar i slaktsvinsplatser samt ett långsiktigt investeringsbehov för perioden 2009-2021.

För att nå uppställda mål för livsmedelsstrategin och succesivt ökade behov för att bibehålla en önskvärd god djurvälfärd behövs mer investeringar i lantbrukets stallbyggnader. I det förslag till Strategisk plan som Sverige nyligen lämnat till Kommissionen görs kraftfulla satsningar på utökat investeringsstöd, innovationer och kompetensutveckling. Alla dessa åtgärder i samverkan syftar till att öka jordbrukets konkurrenskraft och därmed ge utrymme för nödvändiga investeringar.

Här hittar du den fullständiga statistiken.

/Bengt Johnsson på jordbruksekonomiska enheten.

Hur står till med svensk ägg- och köttmarknad i halvlek 2021?

Vi är många som följer den svenska livsmedelsmarknaden i normala tider och under pandemin upplever jag att intresset växt. Kanske har fler medborgare blivit varse hur viktigt det är med stabil försörjning av mat och andra förnödenheter när världen är i gungning? Varje kvartal beräknar jag marknadsbalanser för kött och ägg. De visar i grova drag hur produktion, utrikeshandel, konsumtion och svensk marknadsandel utvecklas. Nu har jag publicerat en uppdatering för första halvåret 2021. Jag börjar med äggen, ett område som sticker ut i siffrorna den här gången.

Figuren visar att vi under lång tid haft en hög marknadsandel svenska ägg. Ökad konsumtion har tillgodosetts genom ökad svensk produktion snarare än import. Nästan alla ägg som säljs i svensk dagligvaruhandel är producerade av svenska höns. De importerade äggen hamnar främst i industriledet.

Från en långvarigt stabil utveckling syns ett rejält lappkast i år. Till och med juni minskade produktionen med 14,1 procent, importen ökade med 16,7 procent, exporten minskade med 41,5 procent, totalkonsumtionen minskade med 5,7 procent och den svenska marknadsandelen minskade med 9,4 procent. Förklaringen ligger i det stora utbrottet av fågelinfluensa i vintras. Men enligt äggbranschen närmar sig nu produktionen normal nivå igen och det ska heller inte längre råda någon brist på svenska ägg i butikerna. Emellertid lär vi se effekten i marknadsbalansen året ut eftersom den inkluderar de svåra månaderna under vinter, vår och försommar.

Jag lämnar fågelviruset och går till ett annat alltför välbekant virus som påverkar köttmarknaden. Jag bloggade senast i juni på det här temat och plockar upp ett citat: ”Att vi importerar och äter mindre kött samtidigt som andelen svenskt kött ökar är en trend som pågått flera år, och den har förstärkts under pandemin då vi i alla fall tillfälligt ändrat vårt sätt att äta, jobba, handla, leva…”. Det handlar mycket om att vi minskade vårt uteätande under den tuffaste fasen av pandemin och de restriktioner som rådde då. Eftersom andelen importerat kött är mycket högre i restaurangsektorn än i dagligvaruhandeln föll också efterfrågan på importerat kött under den här perioden.

Enligt SCB tappade restaurangbranschen 20 procent i försäljning förra året. Jag har inte hittat statistik för 2021, men vi vet att restriktionerna lättat och noterar med ögat att restaurangerna har allt fler gäster. Detta är också en orsak till att den stora importminskningen av kött 2020 börjar återgå till en mer normal minskningsnivå. Importen av nötkött som låg på minus 18,6 procent första kvartalet backade bara 0,3 procent första halvåret medan importen av matfågel gick från en minskning med 11,5 procent första kvartalet till en ökning med 1,2 procent första halvåret.

En 7-procentig minskning av köttkonsumtionen första kvartalet har ersatts av en 2-procentig minskning första halvåret. En förklaring är att importminskningen avtagit, en annan den ökade matfågel- och grisproduktionen. Det finns helt enkelt mer kött på marknaden. Men skillnaden är stor mellan köttslagen, för matfågel ökade konsumtionen med 1,6 procent per capita första halvåret medan den minskade i varierande grad för övriga köttslag.

Den krympande produktionen av svenskt nötkött då? Hur kan en sektor som upplever god efterfrågan och höga priser minska i produktionskvantitet med över 7 procent? Jo, förklaringen ligger i att producenter idag sparar kvigor och kor – både för att bygga upp besättningen efter ökad slakt i kölvattnet av torkan 2018 och för att möta goda tider för svenskt nötkött. Man måste helt enkelt välja bort den höga prisnotering för slaktdjur som betalas just nu. 

Även lammarknaden karakteriseras av minskad produktion men här har jag fått signaler från branschföreträdare att många mindre aktörer som haft får som hobbyverksamhet valt att inte starta upp i samma skala efter torkan. En del äldre fårproducenterna som pensionerat sig har heller ingen som tar över, trots att det i alla fall just nu betalas höga avräkningspriser för lamm.

Och så några ord om grismarknaden. Vid det här laget är vi vana vid att se minussiffror på importutvecklingen, den trenden inleddes redan 2014. Marknadsbalansen för griskött visar också en stabil ökning av svensk marknadsandel men också ett konsumtionstapp. Vi äter mindre griskött men mer svenskt. I år har exporten ökat med 39,5 procent på grund av att vi dragits med i det kraftiga suget efter europeiskt griskött på stora marknader. Nu har dock den kinesiska grisköttsproduktionen kommit tillbaka med full kraft efter att ha brottats med svinpest i flera år Produktionen i Kina var 35 procent högre första halvåret i år än samma period 2020 enligt Jordbruksaktuellt och det betyder att Kinas hunger efter importerat griskött minskat påtagligt.

Det betyder tuffare tider med prispress även i EU, något som redan syns bland annat i grannlandet Danmark. Sverige påverkas mindre av svängningarna på exportmarknaden eftersom vi har en stabil hemmamarknad för vårt griskött.

Något annat som alltid påverkar djurbönderna är tillgång och pris på foder. De internationella priserna på spannmål och proteinfoder är på en mycket hög nivå, en liknande utveckling som vi sett för de globala livsmedelspriserna. I Sverige har sommaren erbjudit god tillgång på både bete och grovfoder i de flesta delar av landet. Det regn som fallit under augusti kan leda till att en del brödspannmål klassas ner till foderkvalitet och det kan trycka ner de svenska foderpriserna.

Det är dags att avsluta det här ganska långa blogginlägget. Hur utvecklingen av marknadsbalanserna för kött fortsätter framöver, jag tänker främst på importen och den svenska marknadsandelen, beror bland annat på hur konsumenternas ökade medvetenhet om köttets ursprung slår igenom i restaurangledet. Flera undersökningar visar att svenskt ursprung rankas allt högre av konsumenter – vi vill handla svenskt av flera skäl och jag tror många människor idag har en god kunskap om de mervärden mat med blågul certifiering är laddade med. För några år sedan tog Jordbruksverket fram en serie kunskapsunderlag om svenska mervärden i produktionen av jordbruksvaror. Ni har hört och läst det förut, i generella drag handlar det om att svenskt jordbruk har relativt låg miljö- och klimatpåverkan, god djurvälfärd, låg antibiotikaförbrukning, samt att det svenska jordbruket bidrar till viktiga ekosystemtjänster, sysselsättning och ekonomisk hållbarhet, den svenska försörjningsförmågan och så vidare. Ingen sektor nämnd och ingen glömd.

Du som vill grotta ner dig i marknadssiffrorna hittar dem här!

/Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare vid Livsmedelskedjan- och exportenheten

Stutar på naturbetesmarker bidrar till miljömålen

Betande djur har en avgörande betydelse för att nå viktiga samhällsmål. Foto: Scandinav.

Världsnaturfonden, WWF, har gett  Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i uppdrag att beskriva vad det skulle innebära för naturvården om de tjurar som idag föds upp på stall istället kunde kastreras och födas upp som stutar på naturbetesmarker. Hälften av landets tjurar kommer inte ut på bete idag samtidigt som en allt större del av landets betesmarker håller på att växa igen.

Jordbruksverket ställer sig i alla delar bakom att djurproduktionen i Sverige ska bedrivas på ett sådant sätt att högsta möjliga djurvälfärd uppnås och att den också bidrar till så många miljömål som möjligt. Betande djur har en avgörande betydelse för att nå viktiga samhällsmål.

Tjurar på bete kan vara problematiskt
Precis som rapporten beskriver så finns det praktiska skäl som gör det svårt att ha tjurar på bete. Det är farligt både för dem som ska hantera djuren och för dem som vistas i de marker där djuren finns. Dessa problem kan delvis lösas genom att kastrera tjurarna (så att de blir stutar). Kastrering är ett operativt ingrepp som måste utföras av veterinär och som ibland kan ge biverkningar. Kastreringen blir dessutom en extra kostnad för djurhållaren.

Stutar kan bli lönsamma på gårdar med stora betesmarker
För jordbruksföretagen har produktionen av stutar på bete förutsättningar att vara en konkurrenskraftig verksamhet om den kan bedrivas till låga kostnader. Men eftersom djuren växer betydligt långsammare på bete jämfört med uppfödning i stall kan låga produktionskostnader bara uppnås i de områden av landet där det finns betesmarker av tillräcklig storlek. Eftersom det främst är djur av mjölkras som är lämpliga för stutuppfödning måste mjölkraskalvarna också förmedlas till intresserade lantbrukare med stora naturbetesmarker. Den matchningen har i praktiken visat sig vara svår.

Ökade stöd för betesmarker
I SLU:s rapport framgår det att de stöd som finns till jordbruket borde riktas mera mot betande djur och betesmarker. I nuläget får man stöd till nötkreatur, men för att få stödet finns inga krav på att djuren ska hållas på bete. Den nuvarande stödkonstruktionen ger redan en tydlig fördel för djur som föds upp extensivt framför den intensiva uppfödningen på stall, eftersom äldre djur får mer stöd än de som slaktas tidigare. Om det ställs krav på att djuren ska beta kommer det att leda till en krånglig administration och kontroll som både drabbar jordbrukarna och myndigheterna. Jordbruksverket har i en skrivelse till Näringsdepartementet föreslagit en kraftig höjning av betesmarksstödet inför den CAP-budgetperiod som påbörjas 2023.

Tudelade samhällsnyttor
Avslutningsvis vill Jordbruksverket också påpeka att den extensiva produktionen på naturbetesmarker är tudelad när det gäller olika samhällsnyttor. Den extensiva produktionen ger fördelar för bland annat biologisk mångfald och öppet odlingslandskap, men räknat per kilo producerat nötkött blir klimatpåverkan högre från produktionen av stutar på bete jämfört med tjurar som föds upp på stall.

Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare.

Hur mycket vildsvinskött serveras i offentliga kök 2025?

Till 2025 är det fullt möjligt att konsumtionen i de offentliga köken når 200 ton per år.

Allt fler offentliga kök serverar då och då vildsvinskött. Men hur mycket är egentligen möjligt att konsumera i de offentliga köken och hur bidrar den konsumtionen till att minska vildsvinsstammen?

I offentliga kök konsumerades drygt 20 ton vildsvinskött förra året och efterfrågan ökar. Till 2025 är det fullt möjligt att konsumtionen i de offentliga köken når 200 ton per år.

Prognosen kommer från MATtanken, som är en av de aktörer som beviljats medel inom ramen för det så kallade Vildsvinspaketet. MATtankens projektledare Eva Sundberg berättar att prognosen är baserad på en kartläggning över inköpen av vildsvinskött till offentliga kök 2019–2020 samt på fortsatta arbete med att följa utvecklingen. Den grundar sig även på tillgänglig data från Livsmedelsverket och Jordbruksverket.

– Offentliga kök kommer 2025 enligt prognosen att köpa 39 procent av det kött som finns tillgängligt på marknaden via vilthanteringsanläggningar, baserat på dagens produktionsnivåer. För att möta en ökande efterfrågan behöver aktörer i leden före de offentliga köken fortsätta jobba för att säkerställa kontinuerlig tillgång av säkert vildsvinskött. Det behövs också fortsatt dialog kring kravställning i samband med upphandling, säger Eva.

– Våra beräkningar är översiktliga och bygger på flera antaganden, men de är absolut realistiska. Vi behöver inte göra det så svårt. Byt ut en del av det kött som används i dag till vildsvinskött, exempelvis färsen i köttfärssåsen och i lasagnen, avslutar Eva.

Vill du veta hur många vildsvin som motsvaras av 200 ton? Eller varifrån köttet som grossisterna säljer till offentliga kök kommer? Läs mer i vår artikel om tillgång och efterfrågan på vildsvinskött i offentliga kök på MATtankens webb.

Mer information om MATtanken och vårt arbete med frågor som handlar om att främja mer vildsvinskött i offentliga kök på www.mattanken.se/vildsvin

Här finns mycket matnyttig information och också ett antal recept på vildsvinskött för storkök.

/Anna Kim-Andersson, samordnare i frågor som rör MATtankens arbete med att främja mer vildsvinskött i offentliga kök.

Rykande färsk kvartalsstatistik för kött- och äggmarknaden

Sedan många år tillbaka räknar jag på marknadsutvecklingen för kött och ägg en gång per kvartal. Mejerimarknaden och de mindre köttslagen får nöja sig med en rejäl genomgång en gång per år. Att mata in siffrorna och se resultatet för produktion, utrikeshandel, konsumtion och svensk marknadsandel i Excelarken är nästan lika spännande som att öppna ett stort paket på julafton!

Att vi importerar och äter mindre kött samtidigt som andelen svenskt kött ökar är en trend som pågått flera år, och den har förstärkts under pandemin då vi i alla fall tillfälligt ändrat vårt sätt att äta, jobba, handla, leva…

Några nedslag i statistiken för första kvartalet 2021

OBS! Jag och mina kollegor brukar inte dra några tvärsäkra slutsatser utifrån kvartalsstatistiken, eftersom svängningarna kan boostas om produktion och handel sker koncentrerat alldeles före eller efter periodens början och slut. Så ha nu detta i åtanke. Men resultatet för årets första kvartal visar ändå tydligt att ovan nämnda trend fortsätter med oförminskad styrka. Importen av kött minskade med minst 10 procent för alla större köttslag jämfört med samma period 2020, för nötkött var minskningen närmare 20 procent. Den svenska marknadsandelen för kött ökade markant samtidigt som vi åt nästan sju procent mindre kött.

Slakten av nötkreatur gick ner med 11,6 procent. Det är mycket jämfört med den variation vi brukar se. Sannolikt sparar många bönder kvigor och kor för att successivt bygga upp besättningen – både i syfte att restaurera den efter ökad slakt i kölvattnet av torkan 2018 och för att möta goda tider för svenskt kött. Producentpriset ligger nämligen på historiskt hög nivå och det är nog många som vill se fler födda kalvar på sin gård framöver. Men då måste man helt enkelt välja bort den höga prisnoteringen för slaktdjur som betalas just nu.  

Nu till äggen..

Jag avslutar med några rader om äggmarknaden. Ingen har väl missat att Sverige haft en extremt besvärlig säsong med fågelinfluensa i år? Virusets härjningar betyder att äggsektorn tappat hela 12,5 procent i produktionskvantitet första kvartalet i år. Det har varit kämpiga månader för alla berörda och framåt vårkanten möttes också konsumenterna av de första tecknen på äggbrist. I den butik där jag själv handlar har jag blickat mot en ekande tom ägghylla flera gånger under april och maj. Som tur är har vi ofta vägarna förbi en välsorterad gårdsbutik som haft ett stabilt utbud av ägg. Senast handlade jag tre flak och med 90 ägg i kylen klarar sig familjen ett par veckor!

Marknadsbalansen för ägg visar att den tilltagande äggbristen i Sverige inte följts av ökad import, den tvärtom minskade med nästan 1 procent januari-mars. Det kan bero på att även andra EU-länder haft problem med fågelinfluensa, dessutom har exporten av ägg och äggprodukter från EU till omvärlden ökat kraftigt. Men jag tänker också att det finns en struktur för att handla med andra länder som inte förändras i ett nafs, dessutom har vi våra garantier som begränsar importen av ägg från länder där salmonella förekommer i äggproduktionen.

Om vi går till prisbilden för ägg syns en tydlig höjning av partipriset – alltså vad packerierna får betalt vid försäljning till nästa led – från mitten av februari i år. Priset till äggproducenten har också stigit, men i betydligt mindre omfattning.   

Se hit – här hittar du statistiken

Du som vill grotta ner dig i marknadssiffrorna hittar dem här!

Det var allt för denna gång, återkommer med nya siffror framöver 🙂

/Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare vid Livsmedelskedjan- och exportenheten

Nytt rådgivningsverktyg för att räkna på gårdens resurser

Kommer ni ihåg inlägget som vi skrev om projektet resurseffektivisering på gården: Att minska svinnet på gården är bra för både miljön och plånboken?

Nu är verktyget klart!

I projektet fick Hushållningssällskapets förbund i uppdrag att ta fram ett verktyg för beräkning av resursanvändningen på lamm, gris och nötgårdar. Verktyget är nu redo att användas! Genom att optimera resurserna som finns på en gård kan onödigt svinn minimeras – och det är bra för både miljö och plånbok!

Vi hoppas nu att verktyget kommer till nytta för såväl lantbrukare, rådgivare och andra intresserade.

Vi bjuder in till informationsträff och utbildning

  • Den 23e april bjuder vi in till en informationsträff där Hushållningssällskapet berättar om projektet och den rapport som togs fram.
  • Den 11 maj bjuder vi in till ett utbildningstillfälle där du kan lära dig om hur man använder verktyget på bästa sätt.

Du kan läsa mer om resurseffektivisering, ladda ner verktyget och anmäla dig till informationstillfällena via denna länk.

/Lina Edvardsson och Thomas Dalkvist som utformat projektet

Foto: Lina Edvardsson

Fyra nya projekt inom Vildsvinspaketet

Nu har fyra nya projekt blivit godkända inom Vildsvinspaketet och totalt rullar 17 olika projekt för att främja att mer vildsvinskött ska hamna på konsumenternas tallrik!

Foto: MATtanken

Under perioden 18 december 2020 till 31 januari 2021 var det möjligt att söka nya medel inom Vildsvinspaketet. Denna gång riktade sig utlysningen till projekt med fokus på insatser som främjar tillgången på vildsvinskött inom den offentliga sektorn. Den tidigare utlysningen som Jordbruksverket gjorde under 2020 riktade sig mot både den privata och offentliga sektorn. Från och med 2021 har Jordbruksverket ansvar för att utlysa 1 miljon SEK varje år till och med 2025 till projekt inom den offentliga sektorn. Potten i årets utlysning är 2 miljoner SEK.

I utlysningen som riktades mot offentlig sektor inkom totalt 13 ansökningar. Jordbruksverkets projektgrupp har läst, bedömt och prioriterat de olika ansökningarna och i dagarna stod det klart vilka projekt som beviljats medel. Totalt blev det fyra projekt som kommer få medel för insatser som ska främja tillgången av vildsvinskött inom den offentliga sektorn.

  • Intresset är stort för att göra insatser inom det här området. Vildsvin är ju ett diskussionsämne som kommer upp i många olika forum och är verkligen är i ropet just nu. Det finns ett engagemang ute i landet för att mer vildsvinskött ska nå konsumenter. Vi på Jordbruksverket tycker att det är inspirerande att läsa de olika projektidéerna. De som inte har rymts inom budgeten denna gång kan se fram emot en ny utlysning under senare delen av 2022, säger Camilla Bender Larson på Jordbruksverket.

De beviljade projekten har olika spridning i landet, vissa kommer att jobba nationellt medan andra har ett regionalt fokus. Här nedan följer en lista över de beviljade projekten.

Projekt som beviljats medel under 2021-2022

Projektnamn Ansvariga för projektet
MATtanken främjar vildsvinskött i de offentliga köken
– Fas 2
MATtanken
Skogsgris på den sörmländska offentliga tallriken STUA – Stolt mat i Sörmland
Vildsvinsprojekt Vetlanda kommun
Resurssvin Länsstyrelsen i Stockholms län

Följer utvecklingen i pågående projekt

I den första utlysningen beviljades 13 olika projekt som jobbar med tillgången av vildsvinskött inom både privat och offentlig sektor, läs mer HÄR. Samtliga av dessa projekt är igång och trots att rådande pandemin satt käppar i hjulen för vissa moment i projekten så är projektledarna vid gott mod. För att hitta samarbetsytor och synergieffekter har projektägarna vid två tillfällen samlats till en projektägarträff med målet att informera varandra och utbyta erfarenheter. Känslan som förmedlades vid senaste träffen är att engagemanget är stort!

Foto: Magnus Nyman, Skandinav

Vildsvinsfrågan engagerar och består av många delar som kan utgöra hinder. Projekten har använt forumet till att hitta nya vägar och använder sig av varandras beröringspunkter. På detta sätt har engagemanget ökat och det finns en härlig energi i gruppen. Vi kan redan se att de samverkar där möjlighet finns. 

Jordbruksverket ser fram emot att följa samtliga projekt och deras aktiviteter under våren och sommaren. Vi ser att vildsvin verkligen är en resurs och hoppas på att mer vildsvinskött kommer nå ut till fler konsumenter!

/Vildsvinspaketets projektgrupp; Amanda Karltorp, Malena Bathurst och Camilla Bender Larson.

Missa inte ett nytt spännande avsnitt i följetongen ”Köttmarknadens utveckling” – och så vill jag passa på att efterlysa det vildsvinskött som flyttar sig över våra gränser

Efter lappkastet i köttmarknadens utveckling för en handfull år sedan, har vi alla stenkoll på att svenskarna äter allt mindre kött efter många års ökad konsumtion samtidigt som vi äter allt mer svenskt kött. Hur går det ihop? Jo, det är importen som minskar mer än konsumtionen, samtidigt som svensk produktion ökar och exporten bara rör sig marginellt från en ganska blygsam nivå. Resultatet blir en ökad svensk marknadsandel eller försörjningsförmåga – något som många svenska konsumenter, producenter och politiker värnar om idag. Staplarna talar för sig själva, det är uppenbart att intresset för svenskt kött växer. Ökningen av vår försörjningsförmåga till och med september i år är större än tidigare skådat för nöt, gris och matfågel – mycket på grund av att pandemin styr om många måltider från restauranger där importköttet dominerar till hemmen där svenskt kött dominerar.

Statistik från Jordbruksverket och SCB

Jag har rapporterat många gånger om att vi stadigt minskat vår konsumtion av kött sedan Sveriges Peak Meat 2016. Då konsumerade vi i genomsnitt 88 kg kött per capita i slaktad vikt, det betyder drygt 40 kg på tallriken. Mellan 2017 och 2019 minskade konsumtionen av kött med ungefär 7 procent och under 2020 har den gått ner med ytterligare 4 procent till och med september. Jag tror att vi blivit bekväma när vi måste laga mer mat i hemmen istället för att bli serverade på restaurang, en och annan kötträtt får alltså ge vika för mackor, fil, gröt och snabbnudlar. Och i grunden påverkar vegotrenden alltjämt. Läs mer om utvecklingen i våra marknadsbalanser

Under året har mina kollegor på Jordbruksverket och andra myndigheter jobbat med ett vildsvinsuppdrag vi fick av regeringen för snart ett år sedan inom den svenska livsmedelsstrategin. Det handlar om att främja konsumtionen av vildsvinskött. Eftersom jag håller ett öga på köttmarknaden har en del frågor hamnat hos mig, bland annat hur det står till med utrikeshandeln med vildsvinskött.

Jag måste erkänna att jag blev något förvånad när jag började gräva i SCB:s statistikdatabas och upptäckte att vi under lång tid haft en import av vildsvinskött på ungefär 2 000 ton per år – främst från Tyskland, Danmark och Nederländerna. Samtidigt exporterar vi ungefär 500 ton vildsinskött per år, och konsumenterna utanför Sverige finns enligt statistiken framför allt på Nya Zeeland och i Danmark. I SCB:s databas tituleras detta griskött ”kött från andra svin än tamsvin”. Och såvitt jag vet finns det inget mittemellan ett tamsvin och ett vildsvin, eller? Alltså måste det handla om vildsvin.

Tårtbitsdiagrammen visar att handeln med vildsvinskött uppgår till ungefär 2 procent av total handel med griskött mellan Sverige och andra länder. Jag har inte brytt mig om att räkna om siffrorna för vildsvin till slaktad vikt så i praktiken ska de ökas på med 10-15 procent, eftersom mycket av handeln sker med benfritt kött. Ni får tolka siffrorna som en indikation snarare än en exakt beräkning!

Naturvårdsverket skriver i en färsk rapport att 112 000 vildsvin sköts i Sverige 2018, det är ofantligt många fler än de 300 vildsvin som fälldes 1990. Jag vet att långt ifrån alla skjutna vildsvin når ända fram till tallriken, och det är ju bland annat detta vårt främjandeuppdrag ska bidra till att ändra på. En exakt beräkning av hur många vildsvin du möjligen kan stöta på när du går i skogen går inte att göra, men de uppskattas till omkring 300 000 individer.

Foto: Wikipedia

Nu tänker jag göra en grovt förenklad räkneövning som är helt min egen. Wikipedia skriver att en galt kan väga över 200 kg medan suggorna i genomsnitt stannar vid 100 kg. Det betyder väldigt många kilo klimatsmart kött i svenska skogar, och ändå förekommer en årlig import av kött från i runda slängar 31 250 vildsvin – baserat på att slaktvikten är omkring 80 kg och detta justerat för den urbenade vikten på 80 procent av slaktvikten. Om jag ställer det i relation till avskjutningen i Sverige så inser jag att importen uppgår till cirka 30 procent av den svenska avskjutningen. Att vi importerar livsmedel vi kan producera själva är i och för sig ett ständigt inslag i en marknadsekonomi, men ändå kan jag inte låta bli att tycka att vi borde utnyttja vårt eget skogliga förråd bättre – och samtidigt minska de skador som vildsvinen orsakar i mark och trafik. Sen får vi inte glömma att vi exporterar vildsvinskött också, ungefär en fjärdedel så mycket som vi importerar.

Jag har ägnat mig åt en gnutta detektivarbete för att ta reda på var det importerade vildsvinsköttet hamnar efter att det kommit in till Sverige, men ännu inte fått napp. De jag pratat med menar att de bara säljer eller köper vildsvinskött från grisar i våra egna skogar. Och här kommer jag till min efterlysning – är det någon som vet, eller anar, på vilka tallrikar det importerade vildsvinsköttet hamnar så hör gärna av er till undertecknad!

/Åsa Lannhard Öberg, köttmarknadsanalytiker på Jordbruksverket

Vildsvin berör och engagerar

Vildsvin är på mångas läppar i media just nu och förhoppningsvis snart i flera magar. En av orsakerna bakom att frågan nu uppmärksammas är Regeringens ”vildsvinspaket” där det nu börjar hända grejer i de olika uppdragen som ingår i det.

Från Skott till gott (augusti 2020)

Den 23 september genomförde Jordbruksverket och Tillväxtverket en digital tematräff som handlade om just vilt och vildsvin. Hur vi ska ta tillvara på det vilda köttets potential från skog till bord var frågan. Denna träff var en aktivitet i vårt arbete att främja samverkan kring det regionala arbetet med livsmedelsstrategin.

Vi fick under dagen många infallsvinklar på vildsvinsfrågan från engagerade föreläsare som inleddes med att statssekreterare  Per Callenberg beskrev hur viktigt regeringen tycker det är att vi tar tag i frågan och därför är beredda att satsa pengar.

Så vad tar vi med oss från denna dag? Ordet som kommer upp först är engagemang och vilja att bidra. Det händer mycket i Sverige kring frågorna Och det finns en stor potential att hitta lösningar kring hinder och flaskhalsar genom samarbete mellan alla aktörer i viltvärdekedjan.

Malena Bathurst, Näringsutvecklingsenheten
Delaktig i teamet för vildsvinspaketet på Jordbruksverket

Podden Landet: Vildsvin är en outnyttjad resurs

Om vildsvin som råvara på smakasverige.se