Kategoriarkiv: Konkurrenskraft

Sök pengar för att utveckla lokala märkningar och geografiska matvarumärken

Det går bra för lokala matproducenter just nu. Under några år har det funnits ett antal projekt som har haft som syfte att forma lokala och regionala samarbeten mellan livsmedelsproducenter för att bygga upp lokala nätverk. Erfarenhetsutbyte, inspiration och klusterbildning har varit ledande inslag. Vi vet också att varumärken och igenkänning blivit allt viktigare för konsumenten. Nu är det dags att ta nästa steg!

Ett stort behov som flera aktörer har identifierat är att små livsmedelsproducenter verkar, trots den stora efterfrågan ha svårt att nå utanför sin egna lokala marknad. Produktionskapacitet och tillgänglig personal är visserligen ofta begränsande faktorer, men även varumärkes- och försäljningsstrategier. Det handlar om att nå fler än gårdsbutikerna eller den egna lokala livsmedelsaffären. Det gäller att bygga verksamheten på flera försäljningskanaler att stå på.

Samarbetsprojekt ska stärka de lokala samarbetena och främja försäljning även till nya marknader.
Foto: Patrik Svedberg.

Framgångsfaktor för ett aktivt och dynamiskt nätverk och samarbete mellan producenter är att ha en koordinator som leder arbetet, gemensamma långsiktiga mål och relevans för producentens egen försäljning och avsättning.

Vi ser att gemensamma varumärken för lokal och regional mat kan samla ett antal matproducenter under samma paraply för att driva ett gemensamt utvecklingsarbete och bearbeta marknaden. Vi har många fantastiska matproducenter i vårt land som är fullt upptagna med att tillverka sina enastående produkter. Då hinns inte alltid marknadsföring, försäljning och exempelvis utveckling av gemensamma transporter och leveranser med.

Därför utlyser Jordbruksverket nu 15 miljoner kronor till samarbetsprojekt för att utveckla och etablera gemensamma geografiska varumärken på affärsmässiga grunder och som stärker de lokala samarbetena. Du kan söka stödet mellan den 14 juni och den 31 augusti 2021. Om fler i en bygd kan sälja sina produkter under ett gemensamt namn blir geografin till ett försäljningsargument. Och kan kvalitetskriterier dessutom kopplas till så blir det en kvalitetsgaranti.

Läs mer på:

/Tobias Kreuzpointner. Samordnare, besöksnäring och lokal mat

Missade du första delen av vår nya seminarieserie om livsmedelsstrategin?

Jordbruksverket är en viktig aktör i arbetet med livsmedelsstrategin då vi leder och deltar i flera olika uppdrag i handlingsplanerna och bidrar på olika sätt till att livsmedelsstrategins mål nås. I en ny seminarieserie Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin berättar vi om det vi gör kopplat till livsmedelsstrategin och hur vi bidrar till en ökande och hållbar matproduktion i hela Sverige.

På det första webbinariet berättade jag om livsmedelskedjans utveckling baserat på vår årliga rapport Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin. Väldigt kort kan man på aggregerad nivå säga att produktionen har ökat sedan 2011, medan lönsamheten varit oförändrad och utvecklingen av vissa miljöindikatorer visar positiva trender över tid medan andra är i behov av trendbrott.

Det övergripande målet i livsmedelsstrategin är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar samtidigt som relevanta nationella miljömål nås. För att kunna nå livsmedelsstrategins mål om en ökad produktion så behöver företagen vara konkurrenskraftiga. För utan lönsamhet kan företagen inte överleva, de kan inte få avkastning på satsat kapital, eller investera i nya och hållbara tekniker. Ett sätt att öka lönsamheten är att fler konsumenter väljer svenska produkter och är villiga att betala för de svenska mervärdena. Per-Göran Sigfridson, grisproducent i Kalmar och engagerad i LRF Sydost och Håkan Seiborg, ICA-handlare i Växjö pratade om hur vi får konsumenter att välja och betala för svenska mervärden.

När det gäller utvecklingen av miljöindikatorerna finns det flera miljöområden som är i behov av ett trendbrott, t.ex. behöver situationen för odlingslandskapets biologiska mångfald förbättras och användningen av växtskyddsmedel bli mer hållbar. Vårt nästa webbinarium den 21 september kommer att fokusera just på användningen av växtskyddsmedel. Boka gärna in dagen redan nu!

Om du missade premiären kan du nu se det inspelade seminariet i efterhand på vår webbplats här.

/Camilla Burman som håller ihop arbetet med seminarieserien och är ansvarig för uppdraget Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin.

Hur kan investeringsviljan i svenskt jordbruk öka?

Det övergripande målet för den svenska livsmedelsstrategin är att produktionen av mat ska öka. Lönsamhet har för primärproduktionens företag pekats ut som den viktigaste förutsättningen för att produktionsökningen ska bli verklighet. När det finns förväntningar om långsiktig lönsamhet kan det antas att den enskilde jordbrukaren vågar ta långsiktiga beslut om att investera i mark, byggnader, maskiner med mera. Hittills har investeringsviljan i jordbrukssektorn varit måttlig trots att förutsättningarna varit gynnsamma.

Lantbruksbarometern våren 2021

Lantbruksbarometern, som publiceras i samarbete mellan Swedbank och Ludvig & co, visade för våren 2021 den högsta lönsamheten på flera år för alla stora produktionsgrenar i svenskt jordbruk. Det finns dessutom förväntningar bland jordbrukarna om ytterligare förbättrad lönsamhet under det kommande året. En viktig orsak till den gynnsamma utvecklingen är stark efterfrågan på svenska produkter som gjort det möjligt att höja priserna för de flesta produkter.

Foto: Thomas Adolfsén/Scandinav

Trots god lönsamhet visar Lantbruksbarometern att byggnadsinvesteringarna minskat i samtliga produktionsgrenar under de tre senaste åren medan investeringarna i maskiner ligger kvar på ungefär oförändrad nivå. Jordbrukarna anger oro för Brexit och osäkerhet om utformning av kommande CAP s som orsaker till varför investeringsviljan är låg. Dessutom är det fler jordbrukare än tidigare som avser att dra ner produktionen de kommande åren jämfört med resultaten från tidigare års undersökningar.

Attitydundersökning från Landshypotek

Att investeringsviljan är låg är förvånande eftersom investeringar prioriteras högt av jordbrukarna. Landshypotek har genomfört en attitydundersökning där det framkommer att jordbrukare prioriterar att använda vinster i verksamheten till investeringar och underhåll av byggnader, maskiner med mera. Endast en mycket liten andel anger ökad privat konsumtion som prioriterat.

Paradox: God lönsamhet – Låg investeringsvilja

Förutsättningarna för svenskt jordbruk är i nuläget bättre än på länge. I spåren av pandemin och andra osäkerheter i samhället värderar konsumenterna svenska livsmedel allt högre. Det har varit möjlighet att ta ut ett högre pris på svenska produkter jämfört med import. Kostnaderna för många insatsvaror, t.ex. energi och gödning, har haft en långsammare prisutveckling jämfört med utvecklingen för bland annat kött och spannmål. Trots gynnsam marknadsutveckling och förbättrad lönsamhet har investeringsviljan legat kvar på samma nivå som tidigare eller till och med avtagit. Attitydundersökningarna som gjorts visar att jordbrukarna vill investera men trots det fattas något för att detta ska realiseras.

Jordbruksverket förslag för att stimulera investeringsviljan

Jordbruksverket har på uppdrag av regeringen lämnat ett första utkast till fördelning av CAP-budget inför perioden 2023-2027. Utgångspunkten för Jordbruksverkets förslag är de mål som slås fast i Livsmedelsstrategin samt den behovsanalys som tagits fram inför den kommande budgetperioden.

I Jordbruksverkets förslag ingår bland annat åtgärder som syftar till att öka lönsamheten, konkurrenskraften och stimulera investeringsviljan. Jordbruksverket föreslår därför att mer resurser satsas på åtgärder som förbättrar produktiviteten som till exempel kompentensutveckling men också på åtgärder som direkt stimulerar investeringsviljan. Genom att redan nu visa på hur den kommande CAP-budgeten ska fördelas och hur åtgärderna kan utformas ges jordbrukarna de långsiktiga spelreglerna för den kommande CAP-budgetperioden vilket bör vara den återstående pusselbiten för att investeringarna ska ta fart.

/Bengt Johnsson, jordbruksekonomisk utredare

Livsmedelsstrategin har potential att bli folkfest!

Livsmedelsstrategin som folkfest, den tanken lyfte kocken Tareq Taylor på den nationella konferensen ”Tillsammans når vi målen i den svenska livsmedelsstrategin” den 9 december 2020. Och kanske blev själva dagen något av en fest, trots coronakris och decembermörker, med hela livsmedelskedjan samlad mot samma mål.

Konferensens två moderatorer, Lovisa Madås AGFO och Eva Sundberg, Jordbruksverket var taggade inför sändningen av den digitala konferensen.

Representanter från hela livsmedelskedjan, organisationer, sex generaldirektörer och landsbygdsministern fanns med på konferensen som Jordbruksverket och Tillväxtverket anordnade tillsammans.

Målen i livsmedelsstrategin stod i fokus och det kändes verkligen som att de mer än 450 personer som deltog har en gemensam ambition av att vilja nå dem!

Landsbygdsminister Jennie Nilsson betonade under sin inledning att det samarbete som skett mellan politik, myndigheter och näring under coronakrisen visat på möjligheterna. Också Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin reflekterade över att pandemin visat oss hur viktigt det är att vi kan odla, föda upp, förädla, uppleva och handla mat i Sverige.


Tillväxtverkets ställföreträdande generaldirektör Anna Johansson berättade om myndighetens uppdrag att bidra till hållbar tillväxt och konkurrenskraftiga företag i hela Sverige och hur coronakrisen slagit, inte minst mot restaurangsektorn.

Restaurangnäringen och butiksbranschen behöver mer information
Representanter från olika led i livsmedelskedjan fick under konferensen ge sin bild av hur strategin för dem är ett stöd i det dagliga arbetet och vad styrkan med den är.

På frågan vad den enskilt viktigaste faktorn var för att vi ska nå målen i livsmedelsstrategin blev svaren under dagen dessa.

Det blev tydligt att en utmaning framåt är att göra livsmedelsstrategin mer känd inom restaurangsektorn och butiksbranschen, eftersom det är där det är möjligt att kommunicera den svenska matens mervärden direkt till konsumenterna.

Under dagen lyftes även värdet av export av svenskproducerade livsmedelsprodukter.
Vikten av att lyfta offentliga måltider som ett pedagogiskt verktyg i skolan togs också upp, då de offentliga köken kan vara, och på många sätt redan är, föregångare i arbetet för ett hållbart livsmedelssystem.

Marie Gidlund från Sweden Food Arena, Håkan Eriksson från Wiggeby gård och Per Frankelius från Linköpings Universitet gav alla exempel på hur innovation driver utvecklingen framåt och bidrar till målet om en konkurrenskraftig livsmedelskedja. Det kändes som en blick in i framtiden att lyssna på dem om när förbättrade robotar, slutna kretslopp och fossilfrihet blir vardag!    

Generaldirektörerna från Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Kemikalieinspektionen lyfte värdet av att samarbeta med varandra, att ligga steget före och från svenskt håll tillsammans prioritera de frågor som är särskilt viktiga att lyfta för att få ett hållbart livsmedelssystem.

Med hjälp av svenska folket kan livsmedelsstrategins mål nås
Kocken och entreprenören Tareq Taylor höll ett brandtal bland annat om vikten av att få med svenska folket på tåget med att förstå de svenska livsmedlens och den svenska gastronomins kvalitet och mervärden.

Om vi kan jobba tillsammans på ett mer publikt sätt så kan livsmedelsstrategin bli en folkfest!  De produkter vi har i Sverige är fantastiska!

Tareq Taylor

Dagen avslutades med en paneldiskussion där representanter för LRF, Livsmedelsföretagen, Svensk dagligvaruhandel och Visita diskuterade viktiga framtidsfrågor som att lönsamheten på gårdsnivå måste upp, att exporten kan öka, att regler och villkor måste förenklas och framför allt att vi tillsammans har världens bästa möjligheter att skapa bättre förutsättningar för alla aktörer i livsmedelskedjan.

Ordet folkfest nämndes av många i chatten i slutet som det ord som mest kom att symbolisera dagen för dem, och dagen gav verkligen energi för att blicka framåt mot ett återhämtningens år 2021 då en ny nationell konferens redan planeras!

/Jessica Hagård, Jordbruksverket

Mer information:

Läs mer om livsmedelsstrategins mål

Läs mer om Jordbruksverkets uppdrag inom livsmedelsstrategin

Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin betonade under konferensen att livsmedelsstrategin ska genomsyra hela Jordbruksverkets verksamhet. 

Häng med i forskningen om ekologisk produktion!

Ja, då står vi nu här, i slutet av ordinarie speltid för covid-året, och det börjar bli dags att summera och knyta ihop säcken. En del i arbetet med att slutföra och packa ihop året är att vi i dagarna har publicerat en ny rapport om ersättningen för ekologisk produktion och ekoföretagens ekonomi. Rapporten drar slutsatser baserade på data från tidigare perioder av landsbygdsprogrammet och ger ett svenskt inspel i det något oeniga forskningsläget för ekologisk produktion och lönsamhet.

Det är roligt att ta del av AgriFood Economics Centers rapport, eftersom den både bygger på en nyligen genomförd studie och ytterligare bidrar till kunskapen om ekoföretagen och deras ekonomi. Rapporten bekräftar tidigare forskning och visar på en fortsatt högre lönsamhet i ekologisk produktion än i konventionell produktion. Den högre lönsamheten har två orsaker: dels är ersättningen för ekologisk produktion högre än omställningskostnaderna, dels finns det ett merpris för ekologiska produkter.  

Andelen jordbruksmark som är ekologisk i EU har stigit från 1,8 procent 1998 till 7,5 procent 2018. Men frågan om vilket jordbruk som är mest lönsamt är fortfarande omtvistad.

Foto: Birger Lallo

Något som talar emot lönsamheten i ekologisk produktion är att produktionen ofta innebär högre kostnader. Det kostar att lära sig att arbeta med ekologisk odling, och produktionen tar mer tid. Ekologisk produktion kräver en större arbetsinsats, vilket även kan påverka möjligheterna att kombinera jordbruk med arbete utanför gården.

En studie från Nederländerna visar att ekologisk produktion gör att kostnaderna för arbete, försäkringar och marknadsföring ökar. Men studien visar också att kostnaderna för kemikalier och gödselmedel är desamma som för konventionell produktion.

Studien visar att ekologisk produktion ger en liten förbättring av lönsamheten eftersom lantbrukare kan ta ut högre försäljningspriser för produkterna. Konsumenterna är nämligen villiga att betala ett högre pris för ekologiska produkter. De högre försäljningspriserna innebär ett så kallat merpris som lantbrukarna får ut vid försäljning, vilket i sin tur leder till ökade intäkter. Det ger en förklaring till att lönsamheten inom ekologisk produktion är något högre. Åtminstone pekar det åt det hållet i USA, där flest studier har gjorts.

Även studier utanför USA visar att lönsamheten ökar med ekologisk produktion, till exempel studier från Norge och Belgien. Resultaten i dessa studier visar att lönsamheten för ekologisk växtodling överstiger konventionell odling.

Många av studierna som jag refererar till ovan är relativt gamla studier, och det finns behov av nya studier inom området. Rapporten vi nyligen publicerat är skriven av AgriFood Economics Center och följer svenska lantbruksföretag som fått ersättning för omställning till ekologisk produktion eller ersättning för ekologisk produktion under två programperioder (2000–2006 och 2007–2013). Resultaten visar att gårdar med ersättning för ekologisk produktion ökar sitt förädlingsvärde med ungefär 5 procent jämfört med gårdar med konventionell produktion. Ökningen motsvarar ungefär 15 000 kronor och sker runt 12 år efter att gården först fått ersättning för ekologisk produktion.

AgriFoods nya rapport och många andra spännande rapporter hittar du i vår webbutik. Är du intresserad av fler rapporter och utvärderingar, prenumerera gärna på vår blogg Programmen och pengarna så att du inte missar något spännande. Utmärkt läsning för lata dagar i soffan under den välförtjänta julledigheten!

Nu återstår bara för mig att önska en God Jul och ett Gott Nytt År!

/Carl Strömberg på landsbygdsanalysenheten

Acs, S., Berentsen, P. B. M., de Wolf, M. & Huirne, R. B. M. (2007). Comparison of Conventional and Organic Arable Farming Systems in the Netherlands by Means of Bio-Economic Modelling. Biological Agriculture and Horticulture, 24(4): 341–361.

EuroStat Data, (2018). Statistics explained. Tillgänglig: https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Organic_farming_statistics.

Greer, G., Kaye-Blake, W., Zellman, E. & Parsonson-Ensor, C. (2008). Comparison of the financial performance of organic and conventional farms. Journal of Organic Systems, 3(2): 18–28.

John, S.-G., Chung, L. H. & Biing-Hwan, L. (2007). Organic Demand: A Profile of Consumers in the Fresh Produce Market. Choices, 22(2): 109–115.

Lien, G. D., Flaten, O., Korsaeth, A. Schumann, K. D., Richardson, J. W. & Eltun, R. (2006). Comparison of risk in organic, integrated and conventional cropping systems in Eastern Norway. Journal of Farm Management, (12): 385–401.

Kerselaers, E., De Cock, L., Lauwers, L. & Van Huylenbroeck, G. (2007). Modelling farm-level economic potential for conversion to organic farming. Agricultural Systems, 94(3): 671–682.

Klonsky, K. & Greene, C. R. (2005). Widespread adoption of organic agriculture in the US: are market-driven policies enough? Conference paper, American Agricultural Economics Association Annual Meeting, 2005 Annual Meeting.

Madelrieux, S. & Alavoine-Mornas, F. (2013). Withdrawal from organic farming in France. Agronomy for Sustainable Development, 33(3): 457–468.

Nieberg, H. & Offermann, F. (2003). The profitability of organic farming in Europe. I OECD: Organic Agriculture: sustainability, markets and policies. CAB Publishing: Storbritannien.

Missa inte livsmedelsstrategikonferensen den 9 december!

Livsmedelsstrategin har nu funnits i tre år och det är mycket på gång runt om i Sverige, både på nationell och regional nivå. Den 9:e december anordnar vi på Jordbruksverket tillsammans med Tillväxtverket en digital konferens med fokus på strategin. Har du inte redan anmält dig så gör det!

Bland annat ger Tareq Taylor sin syn på hållbarhet och förutsättningarna för svensk mat och gastronomi. Foto: Cecilia Vikbladh

Vi har ett minst sagt fullspäckat program med många intressanta programpunkter. Lyssna exempelvis på vad bonden, livsmedelsföretagaren, handlaren och krögaren har att säga om strategin. Lyssna också på vad landsbygdsministern och generaldirektörerna säger om vad som hittills hänt och vad som händer framåt. Passa på att träffa andra som intresserar sig för strategin under de gruppdiskussioner som finns med i programmet.

Via denna länk hittar du programmet och anmäler dig.

Hoppas att vi ses den 9 december!

/ Eva Sundberg och Camilla Burman, som är med och arrangerar konferensen

Tuffare tag mot oschyssta affärsmetoder

Alla vill vi väl bli rättvist behandlade och få betalt för vårt arbete? Genom att se till att vi har sunda och rättvisa villkor när vi handlar med jordbruksprodukter kan vi bibehålla och öka den svenska livsmedelsproduktionen. När en jordbrukare får en sen avbeställning kan det bli svårt att hinna hitta en annan köpare innan skörden blir dålig. Detta kan leda till att jordbrukaren tvingas sälja till förlust eller till att hela eller delar av skörden måste kastas. Jordbrukaren får svårt att klara sin försörjning, och livsmedel som odlats för att klara de höga kvalitetskraven för mat blir istället till matsvinn.

Foto: Urban Wigert

En leverantör verksam inom livsmedelsindustrin vågar kanske inte klaga på sin köpares långa betalningstider av rädsla för att inte få några nya beställningar. Livsmedelsindustrin kan då i sin tur få svårt att klara av att betala sina egna leverantörer i tid eftersom han hela tiden får agera bank åt sin köpare. Företag som inte får betalt eller får ökade kostnader som en följd av detta kan tvingas att lägga ner sina verksamheter. Detta är exempel på beteenden som hotar vår framtida livsmedelsförsörjning.

Under år 2021 kommer ett svenskt regelverk träda i kraft som förbjuder flera oschyssta affärsmetoder som leverantörer kan utsättas för vid kommersiell försäljning av jordbruksprodukter och livsmedel. Regelverket bygger på EU-lagstiftning och innebär bland annat förbud mot sena betalningar, sena avbeställningar och kommersiella repressalier.

För att få veta hur vanligt det är med oschyssta affärsmetoder i handeln med jordbruksprodukter och livsmedel, och för att kunna följa upp utvecklingen på området har EU-kommissionen tagit fram ett frågeformulär. Frågeformuläret riktar sig till leverantörer i jordbruks- och livsmedelskedjan. Du som är exempelvis jordbrukare, fiskare, producentorganisation, grossist eller driver livsmedelsföretag och agerar som leverantör, kan nu bidra med dina egna erfarenheter. Dina svar är en viktig del i arbetet för att förbättra förutsättningarna för en levande landsbygd och  en konkurrenskraftig jordbruks- och fiskenäring!

Frågeformuläret finns på följande länk där det även går att välja svenska som språk. Formuläret kan fyllas i fram till den 31 januari 2021, men besvara gärna frågorna så snart som möjligt! Anonymiserade resultat kommer att publiceras på följande länk när svarstiden gått ut.

/Susanna Axelsson, jurist som arbetar med marknads- och handelsfrågor på Livsmededelskedjan och exportenheten

Vill du ha en mentor?

Claudia Suraga är med och driver Jordbruksverkets mentorprogram. Foto: Thomas Dalkvist.

Om du är företagare på landsbygden kämpar du inte bara mot vädrets makter utan kanske även med företagets lönsamhet. Kanske funderar du på att ta över ett företag eller utveckla en ny produktionsgren. Idéerna är lysande – det är bara det att du saknar någon att diskutera med och idéerna blir inte genomförda. Då kan du bli adept i Jordbruksverkets mentorsprogram.

Att överföra kunskap mellan företagare har visat sig vara en framgångsrik metod för att få adepter att gå vidare i sitt företagande. Diskussioner och utbildningar tillsammans med andra företagare gör att deltagarna reflekterar och blir mer medvetna om hur man fattar rätt beslut, arbetar med utveckling av företaget och bedömer risker.

Jordbruksverket driver flera mentorsprogram där syftet är att en företagare kan få hjälp med att utveckla sitt företag. Det kan vara inom flera olika områden som strategisk företagsledning, ägarskifte, nya produkter men också att man är ny företagare inom de gröna näringarna.

Mentorprogrammen har en stor geografisk spridning i Sverige och sträcker sig från Skåne upp till Norrbotten.

Claudia Suraga driver mentorprogram på flera platser i landet med fokus på personlig utveckling och affärsutveckling. Hon riktar sig till de som är eller vill bli företagare inom lantbruk och trädgård. Programmet består av coachande individuella samtal och gemensamma träffar när det inte är kristider. Hon har ett stall av professionella mentorer som sätter företagarens utveckling i centrum.

Vad vill de som kontaktar dig ha hjälp med?
– Det är främst två anledningar. Det handlar om för det första hur man driver ett företag. Allt från ”har jag rätt affärsidé ?”, till affärsmässighet och till rätt kundfokus med mera. För det andra så behöver företagarna någon som hjälper dom att stärka dem i sin företagsidentitet det vill säga någon som pushar dem framåt.

Vilka företagskategorier inom de gröna näringarna deltar i ditt mentorprogram
– De flesta kategorier finns med bland annat grönsaksodlare, köttproducenter, gårdsmejerier med flera.  

Har du något bra exempel på en lyckad matchning?
– Jag hade en kvinnlig adept som tidigare jobbat som löneadministratör. Hon hade en vilja och ambition att odla trädgårdsprodukter. Tidigare hade hon en stor oro om hon skulle våga satsa. Hon kontaktade mig och kom med i mitt mentorprogram där hon fick kontakt med en av mina mentorer. Hon började driva ett företag och det blev så lyckat att hon ett år senare föreläste  för andra adepter. Hon har även gått vidare med mentorn och betalar nu denne för att få fortsätta med sina samtal. Hon har alltså startat sitt företag och inser nyttan av att ha en mentor.  

Ett plus ett blir tre
Mentorprogrammet bidrar med något som verkligen efterfrågas och som utbildningsföretag normalt inte erbjuder. Det bästa är att det kan appliceras på olika ämnesområden. Metoden kan användas när någon står inför ett generationsskifte och behöver diskutera mjuka frågor. Den fungerar lika bra när man vill diskutera strategifrågor och affärsutveckling. Att ”ett plus ett blir tre” är måhända en klyschig formulering men stämmer väl in här. De mervärden som skapas stärker med största sannolikhet lantbrukets konkurrenskraft och främjar svensk livsmedelsproduktion.

Fakta om mentorprogram i landsbygdsprogrammet

Thomas Dalkvist, som jobbar med företagens konkurrenskraft på Näringsutvecklingsenheten

Om att pandemin förstärker den pågående utvecklingen på köttmarknaden, en historisk tillbakablick och tankar om framtiden…

Foto: Shutterstock

Ja så är det, Coronapandemin har gett nytt bränsle till den snart fyraåriga trenden på svensk köttmarknad. Minskad konsumtion, fallande import och ökad andel svenskt kött. Pandemin är emellertid tillfällig, liksom de lagar, rekommendationer och livsstilsförändringar som följt på den. Men även om vi nu tenderar att återgå allt mer till de gamla gängorna så kvarstår frågan – vad blir det nya normala i vårt sätt att leva, resa, äta? Innan jag dyker ner i hur marknaden för kött påverkats till och med juni 2020, vill jag ta en titt i backspegeln.

En historisk tillbakablick
När jag klurar på köttmarknadens utveckling är jag förtjust i långa statistikserier. De ger vidgade perspektiv. Medelsvensken konsumerade 44 kg kött i slaktad vikt 1940, det gav grovt räknat 20 kg på tallriken. När Sverige passerade sitt ”peak meat” 2016 så var vår konsumtion av kött dubbelt så stor som 1940, med 88 kg slaktad vikt eller knappt hälften på tallriken. Sedan 2017 har köttkonsumtionen minskat med drygt 2 procent per år.

Idag diskuterar vi ivrigt hur mycket kött vi äter, var det kommer ifrån, hur mycket kött vi borde äta och vad som styr vår köttkonsumtion. Vi vet att den är känslig för prisförändring och variation i hushållskassan, och när jag sammanställt statistik från 1940 är det tydligt hur statlig prisreglering påverkade till och med 1990. Då hade vi en svensk marknadsandel för kött på nästan 100 procent. Vid avregleringen av det svenska jordbruket 1990 liberaliserades priserna och vi ser början till en mer stadigvarande ökning av köttkonsumtionen. Men det var givetvis EU-inträdet 1995, med ökad import av billigare kött från andra EU-länder, och sänkningen av matmomsen 1996 som gav den stora accelerationen. Sen dök det upp djursjukdomar, finanskris och en och annan EU-politisk förändring som innebar tillfälliga hack nedåt i kurvan.

Antibiotikadebatten som inleddes 2014 fick oss att inse ett starkt svenskt mervärde i låg användning av antibiotika till lantbrukets djur. Effekten kom snabbt på marknaden för griskött innan det smittade av sig på övriga köttslag i det stora lappkastet 2017. Tre tydliga nya trender kan skönjas sedan dess; vi äter mindre kött, importen minskar ännu mer än konsumtionen och detta betyder att den svenska marknadsandelen, eller försörjningsförmågan, stiger.  

Figur: Åsa Lannhard Öberg. Källa: SCB och Jordbruksverket

Vad händer nu då?
I år har ytterligare en kraft påverkat köttmarknaden, i samma riktning men med förnyad styrka; Coronapandemin. Utvecklingen till och med juni pekar i samma riktning för griskött, nötkött och matfågel där produktionen och den svenska marknadsandelen ökat medan importen och förbrukningen minskat. Jag kan konstatera att svensk marknadsandel för dessa köttslag nu är den högsta på decennier. Marknaden för får- och lammkött går ensam mot strömmen. Samtidigt är det viktigt att betona att pandemin är tillfällig och att slutsatser kring de mer långsiktiga effekterna av den på köttmarknaden därför är osäkra.

Fler måltider i hemmen betyder mindre kött men mer svenskt
Andelen svenskt kött är betydligt högre i dagligvaruhandeln än i privata restauranger, medan andelen i offentliga kök ligger däremellan. När ett antal miljoner svenskar reser mindre, äter mer sällan på restaurang, distansarbetar om de kan samtidigt som gymnasieskolorna varit stängda under våren, så betyder det att vår diet plötsligt förändrats. Det blir helt enkelt mer svenskt kött och mindre importerat när fler måltider äts i hemmen. Vi har sannolikt även ersatt en del lagade mål mat med snabbfixade rätter som macka, snabbnudlar, fil eller gröt – där köttet har en mer undanskymd plats. Efterfrågan på kött och i synnerhet importerat kött har minskat mer än vad vi sett de senaste åren. Samtidigt bör en del av minskningen i år bero på att svensk köttproduktion inte hunnit svara på den hastiga efterfrågeökningen, det tar tid att bygga upp en långsiktig produktionskapacitet. Att utbudet understigit efterfrågan vittnar stigande priser om. Gris- och nötköttsbönderna får bättre betalt, och vi konsumenter möter följaktligen också något högre priser för dessa köttslag i butiken.

Utvecklingen är positiv för den ekonomiska hållbarheten i svensk köttproduktion och för svensk försörjningsförmåga. Men frågan är vad som händer när vi successivt börjar gå tillbaka till att äta våra luncher på restaurang, när vår omtyckta afterwork åter flyttar till puben och när antalet hotellnätter med tillhörande frukostbuffé stiger till gamla nivåer? Kommer importen av kött till och med att öka under en period, för att sedan plana ut och fortsätta sin mer stillsamma nedgång? Eller för stigande arbetslöshet och försämrad hushållsekonomi med sig en mer långsiktig återgång till efterfrågan på billigare kött? Vi vet ju att svenskt kött i de flesta fall inte konkurrerar genom ett lågt pris. Eller är det faktiskt så att Coronapandemin fått gemene man, företag och beslutsfattare att långsiktigt värna ännu mer om en god svensk livsmedelsberedskap?

I förra veckan kom också den tråkiga nyheten att afrikansk svinpest konstaterats hos ett vildsvin i Tyskland, som är EU:s största producent av griskött. Oron är nu stor för spridning av viruset, och även om effekterna i Sverige dröjer är det troligt att vi får erfara såväl handelsrestriktioner som fallande priser på EU:s grisköttsmarknad.

Jag fortsätter hålla ett ständigt öga på marknaden för kött, tillsammans med mina kollegor på Jordbruksverket och därute i branschen. 

/Åsa Lannhard Öberg, köttmarknadsutredare på Jordbruksverket

Ny långtidsprognos för jordbruket och fisket

Den pågående pandemin har lett till en stora påfrestningar globalt, vilket även gäller för livsmedelssektorn. På kort sikt förväntas pandemin leda till minskad ekonomisk aktivitet vilket också leder till fallande livsmedelspriser. På några års sikt väntas en återhämtning och att utvecklingen återgår till att följa en långsiktig trend. Det skriver den internationella organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, i en ny prognos.

Marknadsutveckling på lång sikt

En allt större befolkning och ekonomisk tillväxt i världen driver efterfrågan på livsmedel. Den pågående trenden med en ökad konsumtion av animaliska livsmedel fortsätter till följd av att det ekonomiska välståndet ökar medelinkomstländerna, exempelvis Kina. Det finns samtidigt en trend att konsumera livsmedel som producerats med mer hållbara metoder och som har positiv inverkan på hälsan. Denna trend är starkaste i höginkomstländerna.

Det väntas en årlig produktionsökning av livsmedel med 1,4 procent per år under perioden till 2029. Nästan hela produktionsökningen beror på ökad produktivitet, medan tillskottet från nya arealer är litet. Ökad produktivitet i jordbruket och fisket möter den ökade efterfrågan som väntas under prognosperioden. Balans mellan utbud och efterfrågan beräknas leda till fallande reala priser för livsmedel. Tillfälliga obalanser kommer att ge kortsiktiga prisvariationer på marknaden. För att stå emot tillfälliga störningar är en fungerande handel viktig.

Påverkan för svenskt jordbruk

Jordbruket i Sverige har en nära kontakt med utveckling globalt både genom marknaderna för livsmedel och insatsvaror. Prognosen visar att ökad produktivitet är avgörande betydelse för att möta efterfrågan på sikt. Tillfälligtvis kan priserna stiga men i det längre perspektivet måste svensk produktion vara utvecklas i takt med jordbruket i andra länder för att vara konkurrenskraftigt. Ökad medvetenhet bland konsumenterna om andra nyttigheter som jordbruket producerar, t.ex. miljönytta, djurvälfärd och försörjningstrygghet, ger dock möjligheter att ta ut ett högre pris inom vissa segment på marknaden. Utveckling under det senaste halvåret med den pågående pandemin visar att efterfrågan ökat för inhemsk producerade livsmedel.

Rapporten i sin helhet finns publicerad på OECD:s webbplats: https://www.oecd-ilibrary.org/agriculture-and-food/oecd-fao-agricultural-outlook-2020-2029_1112c23b-en

Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare