Kategoriarkiv: Konkurrenskraft

Stängda gränser och färre äter ute – svenskt fiske påverkas också av pandemin

Jordbruksverket ska i samarbete med Havs- och Vattenmyndigheten löpande samla in information om pandemins påverkan på fiskerinäringen och underlätta för Näringsdepartementet att fatta rätt beslut i krisen.

Foto: Shutterstock

Yrkesfiske

Det svenska yrkesfisket har sett en markant minskning i efterfrågan på ett flertal viktiga arter, främst från hotell och restaurangbranschen men även från grossister och utländska importörer. För att underlätta för yrkesfiskare och livsmedelsbranschen har Havs- och Vattenmyndigheten genomfört vissa ändringar i sitt arbetssätt vid kontroller samt infört tillfälliga lättnader för livsmedelsföretag när det gäller rapportering av spårbarhetsinformation.

Vattenbruk

Sveriges vattenbruk som föder upp matfisk är beroende av hotell och restaurangbranschen samt export för att få avsättning för sina produkter. Den minskade efterfrågan under Corona-krisen har lett till  kännbara prissänkningar och gjort att flertalet vattenbrukare tvingas hålla större mängder fisk i sina anläggningar, i väntan på att marknaden förbättras. De drabbas både av merkostnader och riskerar att överskrida sina miljötillstånd. De vattenbruk som säljer rom och yngel till andra vattenbruk riskerar att helt tappa årets försäljning då vattenbruken som föder upp fisk har fulla anläggningar.

Fritidsfisket

Svenska företag som specialiserat sig på fritidsfiske erbjuder naturupplevelser till både svenska och utländska konsumenter. På grund av Corona-krisen riskerar turismen från utlandet att minska markant då bokningar mer eller mindre upphört. Branschen ställs inför stora ekonomiska utmaningar och företagen ber om stöd från myndigheter för att kunna ta sig genom krisen på ett bra sätt.

En ljusglimt är att svenska turister i större utsträckning kommer att semestra inom landet och till en viss del kan kompensera för bortfallet.

Insatser för att stötta de Svenska företagen görs på flera håll, bland annat så har företagen Fishingguide in Sweden och fiskekortsföretaget iFiske startat ett samarbete för att stötta landets fiskeguider.

Mer information hittar du på iFiskes hemsida (ifiske.se).

Landsbygdsnätverket och MATtanken stöttar svensk sjömat

Landsbygdsnätverket har startat initiativet ”Testa svensk sjömat och stötta en bransch i kris” tillsammans med projektet MATtanken. Målet är att länka samman de producenter som drabbats av svårigheter med att sälja sina produkter med kommuner och kök inom exempelvis skolor, äldreboenden och sjukhus.

På webbplatsen MATtanken kan du läsa mer om projektet.

Testa svensk sjömat och stötta en bransch i kris (MATtanken.se)

Stöd till företagen är under arbete

Ett stöd riktat specifikt till yrkesfiskebranschen har utformats för att möjliggöra temporärt stillaliggande av fiskefartyg i väntan på att rådande situation ska förbättras. Stillaliggandestödet har som mål att möjliggöra för företagare att på ett bättre sätt parera prisfluktuationer på deras produkter. Fiskaren får en ersättning för fasta kostnader då denne väljer att inte fiska under en kortare period.

Ett annat kommande ekonomiskt stöd som kan tänkas vara aktuellt för flertalet branscher är det så kallade omställningsstödet. Stödet som beslutas av regeringen syftar till att hjälpa företag att överbrygga den akuta krisen och samtidigt göra det möjligt att ställa om och anpassa sin verksamhet. Mer information om stödet och när det beräknas vara klart att söka hittar du på regeringens webbplats.

Foto: Shutterstock

Ett enkelt sätt att stötta svenskt fiske är att handla dagens lunch på en restaurang. Gör som jag, bli en vardagshjälte genom att stötta näringen på detta enkla sätt!

/Johan Penner, fiskerisamordnare på näringsutvecklingsenheten.

Vill du veta mer om livsmedelsproduktionen i just ditt län?

Foto: Åsa L-Ö, Sverigepussel

Sverige är sannerligen ett avlångt land med varierande förutsättningar att producera mat och utveckla leden i livsmedelskedjan. Detta blev jag och de andra i gänget från Jordbruksverket påminda om då vi i höstas for runt i landet och anordnade klusterträffar om livsmedelsstrategin. På vår resa från norr till syd och från öst till väst blev det tydligt att det saknas en tydlig översikt att utgå från när vi jämför mellan län och regioner; var bedrivs egentligen produktionen av diverse råvaror och var förädlas och konsumeras de? Idén föddes att vi borde sammanställa statistik på regional nivå så att vi kan jämföra utvecklingen.

Sagt och gjort, nu har vår statistikenhet jobbat intensivt under våren med att ta fram fakta. Resultatet är 22 Powerpoint-dokument med 1 780 bilder för de 21 länen/regionerna samt en nationell sammanställning. Här kan du grotta ner dig i information om utvecklingen i fyra led av livsmedelskedjan; primärproduktion, livsmedelsindustri, livsmedelshandel och restaurang.

Foto: Mostphotos

Du kan också göra en djupdykning inom primärproduktionen och studera vattenbruk, fiske, ekologisk produktion, skördar av olika grödor, produktion av kött, mjölk och ägg och mycket mer. Avslutningsvis jämför vi konsumtionen och produktionen av kött, mjölk och ägg län för län. Dessutom får du som är nördigt intresserad av siffror en bonus i form av 22 Exceldokument med grunddata!

Vi hoppas och tror att materialet är värdefullt när vi nu tar sikte på målet framåt. Att ha jämförbara siffror för alla län ger även bra förutsättningar för benchmarking. Eftersom materialet presenteras i ett redigerbart format kan du plocka ut de delar du önskar och även komplettera fritt för att skapa din egen sammanställning.

I dessa Coronatider lyfts frågor om Sveriges förmåga att tillgodose behovet av livsmedel till befolkningen. Beräkningarna ger en bild av hur vår försörjningsförmåga för olika livsmedel såg ut innan krisen, både på nationell nivå och länsnivå.

Mer info och materialet hittar ni på den här sidan.

Eva Sundberg

Som koordinerar Jordbruksverkets samordningsuppdrag kring det regionala arbetet med livsmedelsstrategin

Drömmen om svenska jordgubbar, potatis och sill

Sommaren står inför dörren med ett avstamp i midsommar. Visste ni att vi under midsommarhelgen konsumerar nästan hela årets försäljning av matjessill? Potatiskonsumtionen ökar med 100 procent och cirka 15-20 procent av den totala försäljningen av svenska jordgubbar sker just under midsommar.

Foto: Scandinav

Häromdagen hade jag förmånen att lyssna på Rickard Tellström, måltidsforskare som föreläser om mattrender och matkultur. Han menar att just traditionen kring jordgubbar och matjessill är modernare inslag i vår matkultur, matkultur som förändras över tid. Till vardags arbetar jag bland annat med en hemsida som heter smakasverige.se. Det är en kunskapsbank som lyfter svensk mat och dryck. Där kan du läsa mer om midsommarmaten i artikeln ”En midsommarmatsdröm” och hitta roliga fakta, djupdyka kring diverse råvaror, så som jordgubbar och potatis men även läsa om produkter som skånsk senap, kavring, tunnbröd och saffranspannkaka.  Du hittar hemsidan här.

Ett viktigt arbete som Smaka Sverige förmedlar är arbetet kring gastronomiska regioner. En satsning där svenska produkter ansöker om skyddad EU-beteckning. Det innebär kort att producenter av livsmedel och jordbruksprodukter som har ett tydligt geografiskt ursprung kan få produktnamnet skyddat som skyddad EU-beteckning av olika slag. De skyddade EU-beteckningarna ger fördelar för företagare genom ett varumärkesskydd, kvalitets- och äkthetsmarkör och möjlighet att öka inkomsten. Företagen får en platsunik produkt i sitt sortiment som kan öka export och måltidsturism till Sverige. Exempel på produkter som i dag har skyddad EU-beteckning är Kalix löjrom och Skånsk spettekaka.

I en debattartikel i ATL som är skriven av Johan Bobert,  går det att läsa att det finns ett intresse inom EU för jordbrukets lönsamhet och att geografiska indikatorer är ett sätt att nå det. Läs hela debattartikeln här. Arbetet med att främja plats, tradition och identitet genom gastronomiska regioner är ett sätt att öka Sveriges konkurrenskraft och bidra till målen i Livsmedelsstrategin. Läs gärna mer om skyddade beteckningar på smakasverige.se samt på Livsmedelsverkets hemsida.

I svallvågorna av Corona-pandemin ser vi trenden av ett ökat semestrande i Sverige. I Jordbruksaktuellt skriver Rolf Åttingsberg om möjligheten att skapa nya positioner för den gröna näringen genom att flytta fram sina positioner inom besöksnäringen. Turisterna eller besökarna vill vistas i naturen, äta svensk mat och njuta av lugn och ro. Passa på att rida på vågen av Sverige som matland och hitta nya ­samarbeten mellan lokalproducenter och B&B. Läs inlägget här.  

Genom olika insatser framåt kommer vi fortsätta med främjandet kring lokal och regional mat, skyddade EU-beteckningar, svenska produkter och råvaror genom landsbygdsprogrammet. Vi ser nya möjligheter framåt att arbeta mot att nå målen i Livsmedelsstrategin.   

Så med dessa tankar vill jag önska er en glad sommar! Passa på att gynna de lokala producenterna och glöm inte att köpa svenska råvaror i sommar!

Malena Bathurst

Näringsutvecklingsenheten, Jordbruksverket

Lokal livsmedelsförsörjning och levande landsbygd i spåren av Covid-19

Det är en blåsig dag när jag går från stugan uppe på berget ner till havet. Idag är vattnet turkost, igår var det grått, dagen innan kristallklart, färgerna skiftar i takt med vädrets humör och vindens hastighet. Svalorna studsar fram och tillbaka i vinden och naturen utstrålar en krispighet och färskhet som bara går att se och känna doften av i början av juni. På en udde ser jag en ko, som tittar efter sina kompisar i kohagen vid vattnet. På en klippa vid hagen skymtar jag också den gamla kvarnen. Här andas och lever landsbygden, samtidigt som staden kryper närmare. Korna på denna ö ser till att det finns ett vackert öppet landskap intill vattnet, som en oas bland klipporna på västkusten. Någonting som jag hoppas får finnas kvar länge till.

Fotograf: Rebecca Hymnelius

Det går att påverka utvecklingen genom att välja kött som produceras lokalt för våra bygders skull, för miljön och för den biologiska mångfalden, samtidigt som vi hjälper svenska bönder att kunna finnas kvar.

Fotograf: Rebecca Hymnelius

Det skrivs och pratas mycket just nu om Covid-19 och hur krisen påverkar våra beteenden och vad vi äter. Lokalproducerad mat är hett efterfrågad och det återstår att se om hur vi ser på mat förändras efter krisen eller om vi återgår till gamla vanor.

Många försöker få konsumenter att inse vikten av att handla lokalproducerat, även jag som jobbar med stöd från Landsbygdsprogrammet (EU-pengar för kompetensutveckling och samarbeten på landsbygden) för att korta ner livsmedelskedjan och göra avståndet kortare mellan producent och konsument. Förhoppningsvis kan Covid-19 snabba på utvecklingen för att få ner antal mellanhänder i livsmedelskedjan. Vi vill bland annat underlätta direktförsäljning, andelsjordbruk, mathantverk, förenade inköp, informationsstöd och höja näringens och landsbygdsföretagens kunskap om nya försäljningskanaler

En följd av Covid-19 är att fler producenter har svårt att sälja sina produkter till restaurangerna som har det tufft just nu, därför vänder sig många producenter till REKO-ringarna istället. REKO-ringar står för Rejäl Konsumtion och innebär att konsumenterna kan handla direkt från producenter på en och samma ort. Jordbruksverket finansierar också en informationsinsats (REKO-bas) som Hushållningssällskapet arbetar med för att främja uppstart och informera om Reko-ringar i hela landet. Min förhoppning är att fler konsumenter framöver upptäcker REKO-ringarna och ser vikten av dem. Vi närmar oss också en ny programperiod för Landsbygdsprogrammet som ger oss möjlighet att påverka hur vi ska jobba med lokalproducerat i Sverige framöver. Jag hoppas att Corona tar oss i rätt riktning så att fler väljer det lokala, som samtidigt kan ge oss bättre beredskap inför kriser i framtiden.

/Rebecca Hymnelius, som arbetar med att utveckla landsbygden på Näringsutvecklingsenheten

Sveriges livsmedelskedja levererar – i goda tider och i svåra

Livsmedelskedjans företag har en central roll i samhället, nämligen att producera och distribuera mat och måltider till alla medborgare. I kristider blir det särskilt uppenbart att livsmedelskedjan har en samhällsbärande funktion. När människor känner sig oroliga triggas ett beteende där vi börjar hamstra mat, mediciner och andra förnödenheter. Och när butikshyllorna gapar tomma växer oron bland befolkningen. Att ha en inhemsk livsmedelsproduktion och en väl fungerande kedja från jord till bord är ett av fundamenten i ett samhälle där människor känner sig trygga.

Livsmedelsproduktion kan bara tryggas genom lönsamma företag                                        För att klara av detta krävs lönsamma företag i alla led i livsmedelskedjan. Jordbruksverkets årliga uppföljning av utvecklingen i livsmedelskedjan visar att lönsamheten försämrats i alla led under perioden 2011 – 2018. I primärproduktionen, där jordbruk, fiske och trädgårdsodling ingår, är lönsamheten särskilt svag. Jordbruksföretagen drabbades dessutom av den svåra torkan som rådde under sommaren 2018 men tack vare en stor kreativitet och anpassningsförmåga kunde de flesta jordbruk fortsätta att leverera.

Trots att lönsamheten försämras växer produktionsvärdet i livsmedelskedjan. Men man kan förmoda att den tillväxt som vi sett under de senare åren är starkt kopplad till den långvariga högkonjunkturen som präglat svensk ekonomi under nästan ett decennium. Det goda konjunkturläget har sannolikt bidragit till att stärka efterfrågan på livsmedel som produceras med stor hänsyn till klimat, miljö och djurvälfärd. Flera undersökningar visar att konsumenterna vill ha hållbart producerad mat. Men det krävs en god ekonomi för att människor ska ha tillräckligt hög betalningsvilja för att kompensera producenterna för de merkostnader som en hållbar produktion med god djurvälfärd medför. Och i corona-krisens spår väntas sämre tider där folk kommer att ha mindre pengar att spendera på mat med mervärden – det som är paradgrenen i svenskt jordbruk.

Hållbar mat är inte en lyxvara utan en förutsättning för ett tryggt samhälle                Svensk livsmedelsproduktion kännetecknas i en internationell jämförelse av höga standarder inom miljö- och klimatområdet liksom inom djurhälsa och smittskydd. Corona-krisen visar att smittskydd, antibiotikaresistens och livsmedelssäkerhet är centrala frågor för ett hållbart samhälle. Här vill jag framhålla att mat som produceras på ett hållbart sätt därför inte borde betraktas som lyxvaror som vi kan unna oss när plånboken tillåter. Vi måste acceptera att ett tryggt och hållbart samhälle förutsätter att vi är villiga att betala ett pris för vår mat som fullt ut motsvarar de kostnader som uppstår i produktionen. Vi har blivit bortskämda med att ha en livsmedelskedja som alltid levererar – alltifrån tillvarons guldkant när tiderna är goda till livets nödtorft när tiderna är svåra. Men utan lönsamma företag kommer dessa leveranser att sina.

/Sara Johansson

Samhällsekonomisk analytiker, Livsmedelskedjan och exportenheten

För mer information, läs rapporten om utvecklingen i livsmedelskedjan:                               Utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin – årsrapport år 2020