För första gången väntas mjölkproduktionen i EU minska. Det beror på att antalet mjölkkor blir färre trots att avkastningen stiger. Fotograf: Jenny Lindberg
EU-kommissionens Outlook-rapport för 2022-2032 visar hur produktion, konsumtion, jordbrukets lönsamhet och miljöpåverkan utvecklas tio år framåt. Årets prognos har gjorts i en tid som kännetecknas av stor osäkerhet. Återhämtningen efter pandemin hade inte mer än påbörjats när Rysslands invasion av Ukraina startade. Det osäkra läget har tagit sig i uttryck i bl.a. kraftigt höjda priser särskilt för energi.
Vegetabilieproduktion Avkastningen i växtodlingen väntas inte öka lika snabbt som tidigare beroende på bl.a. förändrat klimat, minskad insats av produktionsmedel och en övergång till odlingssystem där hög avkastning inte prioriteras. För att vända utvecklingen krävs ökade satsningar på innovationer och investeringar.
Bland enskilda grödor väntas odlingen av proteingrödor att öka. Bedömningen är att EU behåller en stark ställning på exportmarknaden för vete och korn men kommer att vara nettoimportörer av majs, ris och oljeväxter. På grund av minskad animalieproduktionen sjunker efterfrågan på foder.
Animalieproduktion För första gången sedan EU-kommissionen började göra prognoser på medellång sikt väntas mjölkproduktionen i EU minska. Det beror på att antalet mjölkkor blir färre trots att avkastningen stiger. Den positiva utvecklingen för EU:s export av mejeriprodukter bedöms också avta under prognosperioden. Prognosen visar att konsumtionen av kött, särskilt nöt- och griskött minskar ytterligare. EU beräknas förbli nettoexportör av de flesta animalieprodukter.
Jordbrukets inkomster Intäkterna för jordbrukarna beräknas bli stabila medan höga kostnader för produktionsmedel stimulerar till effektiviseringar. Även insatsen av arbetskraft väntas minska. Totalt innebär det att jordbrukets inkomster ökar med drygt en procent per år för perioden fram till 2032.
Konkurrenskraftsgruppens reflektioner Jämfört med tidigare prognoser ligger huvuddragen i utvecklingen kvar även i årets prognos. Avtagande produktivitet har varit en realitet under åtminstone det senaste årtiondet liksom den nedåtgående konsumtionen av kött. Det som är anmärkningsvärt i årets prognos är att odlingen av proteingrödor inom EU väntas öka. Det kan bero på ökat intresse för att hitta alternativ till animaliskt protein. I tider med höga kostnader för produktionsmedel och skärpta krav inom CAP för en varierande växtföljd gynnas också proteingrödor. Den svaga ekonomiska utvecklingen i världen påverkar efterfrågan på dyra livsmedel, det kan vara en orsak till att EU:s export av mejeriprodukter väntas få en sämre utveckling än tidigare. Trots de utmaningar som jordbruket i EU står inför finns en potential att göra kostnadsinbesparingar vilket enligt prognosen ger en positiv lönsamhetsutveckling för den kommande tioårsperioden.
Varje år samlar OECD in data om stöd till lantbruket i 54 länder och jämför utvecklingen och nivån. Syftet är att studera konkurrenssnedvridande stöd som motverkar en rättvis handel och lika spelregler för producenterna. Årets rapport präglas såklart av Rysslands invasion av Ukraina och effekterna av COVID-19 och specialtemat, för året, är hur stöden bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser.
Som stöd räknar OECD direkta stöd till lantbrukare (exempelvis gårdsstöd) men också generella stöd (så som anslag till SLU och naturbruksgymnasier) och indirekta prisstöd (det vill säga när konsumenten betalar högre inhemska priser än världsmarknadspriserna på råvaror).
Stöden ökar men nivån skiljer sig mellan länder
Stöden till lantbruket har ökat globalt den senaste 20-årsperioden, men ställt i relation till produktionen har stöden minskat förutom i Filippinerna, Indonesien och Kina. OECD konstaterar att stöden utökats med åtgärder för att mildra de negativa effekterna av pandemin. Mellan 2020 och 2021 ökade de totala stöden till jordbruket med 10 respektive 13 procent. OECD beklagar att ökningen inte alls är riktad mot en hållbar omställning,
Norge, Island och Schweiz toppar som vanligt stödligan med stöd på uppemot 75 procent av produktionsvärdet i lantbruket. Även Japan, Korea och Indonesien har stora stödbudgetar. EU ligger på drygt 25 procent en bit över medel på 18 procent för de analyserade länderna. De länder som har lägst sammanvägda stöd i förhållande till produktionen är Ukraina och Nya Zeeland. Argentina har negativa stöd eftersom de sedan länge har ett system som domineras av exportskatter som sänker priserna på inhemskt producerade jordbruksråvaror.
Foto: Mostphotos
Stor andel av stödet utgörs av prisskillnader
Till stöden räknar OECD, till skillnad mot exempelvis WTO, även så kallade marknadsprisstöd (indirekta prisstöd som utgörs av att konsumenter betalar högre pris för en inhemsk vara än vad den kostar på världsmarknaden). Andelen sådana stöd utgör 39 procent av stödet i de 54 länderna.
Inom EU har fokus för CAP gått från pris- och marknadsregleringar, som exportbidrag och interventionsuppköp, till frikopplade stöd. Pris- och marknadsregleringarnas utgör numera en mycket liten del av budgeten. Räknar man, som OECD, även med de stödjande effekterna av tullskyddet så utgörs fortfarande en fjärdedel av stödet till lantbruket i EU av de prisstöd och produktionskopplade stöd som OECD anser vara mest konkurrens- och handelsstörande. Inom EU går dessa stöd framför allt till nötkött, fjäderfäkött och ris
Enligt rapporten har stöden ökat, men OECD ser med oro att en minskade del går till forskning, utbildning och innovation. Även om stöden ökar, så ökar inte stöden till åtgärder som ska hjälpa lantbruket att bidra till minskade utsläpp av växthusgaser. Endast 16 av de 54 länderna har ett mål uppsatt för minskning av utsläpp inom jordbruket.
Slutsatser och rekommendationer
OECD drar i stort sett samma slutsatser som tidigare år men ger också rekommendationer till varje land som ingår i rapporten om hur stöden borde utvecklas.
OECD rekommenderar ökade satsningar på forskning, utbildning med mera för att kunna bidra till minskade utsläpp och samtidigt försörja jordens ökande befolkning med mat
OECD rekommenderar de som skapar stödsystemen att avveckla konkurrens- och handelssnedvridande stöd
OECD anser att EU har en positiv utveckling i stöden men rekommenderar att EU dirigerar om de medel som idag går till produktionskopplade stöd mot åtgärder för att nå målen med Green Deal.
OECD ser också att EU:s jordbruk har en låg produktivitetstillväxt och att detta kan motverkas på sikt genom satsningar på forskning och innovationer.
Våra reflektioner – det är inte lätt att börja trappa ned
OECD har alltid arbetat för ökad frihandel och minskade konkurrenssnedvridande stöd, men nämner också att det måste göras med försiktighet. Naturliga förutsättningar spelar såklart in i länders policy men det är också tydligt att budgetmässiga förutsättningar skapar skillnader.
EU har tagit steg mot mindre marknadsreglering och allt grönare stöd exempelvis genom att avskaffa mjölk- och sockerkvoter samt den gröna arkitekturen i nya CAP, men det är inte alltid det är lätta steg. I rapporten framgår att Storbritannien, som inom EU varit drivande i frihandelsfrågor, efter utträdet från EU kraftigt ökat sina stöd till lantbruket bland annat genom utökade prisstöd.
Stöden till jordbruket och inte minst marknadsprisstöden, motsvarar en stor del av lantbrukets intäkter men kan snedvrida konkurrenskraften mellan länder. Som OECD skriver så behöver mer medel riktas mot åtgärder inom forskning, innovation med mera som stärker och anpassar jordbruket för de utmaningar sektorn står inför på lite längre sikt. Ett minst sagt utmanande pussel.
EU-flagga mot blå himmel. Foto: Kentaroo Tryman, Scandinav bildbyrå
Jordbruket är en samhällsviktig funktion. Både inom Sverige och på EU-nivå tas nu en lång rad initiativ som ska motverka de negativa effekterna av kriget.
I Sverige
Jordbruksverket bevakar hur konsekvenserna blir av sanktionerna mot Ryssland och andra internationella beslut för lantbruket och livsmedelsindustrin. Vi samverkar med regeringen, andra myndigheter, branschorganisationer och privata aktörer för att skapa en gemensam lägesbild.
Jordbruksverket:
deltar tillsammans med näringsdepartementet i EU-kommissionens diskussioner om åtgärder för en ökad jordbruksproduktion 2022 och användning av krisreserven.
har upphandlat tjänster för isolering av sällskapsdjur från Ukraina med okänd hälsostatus eftersom rabies förekommer hos hundar och katter i Ukraina. Force majeure-undantag gäller för sällskapsdjur som kommer med sin ägare på flykt undan kriget.
har beredskap att införa åtgärder som beslutas på nationell eller EU-nivå.
har utformat dispenser för icke ekologiskt foder till djur som föds upp ekologiskt. Denna åtgärd infördes i januari med anledning av pandemin, men behovet bedöms öka med anledning av kriget i Ukraina
arbetar med att få ut den miljard i stöd till jordbruket som regeringen beslutat om med anledning av de höga kostnaderna för insatsvaror.
har tillsatt en analysgrupp som följer den ekonomiska utvecklingen i lantbruksnäringen.
Inom EU
Just nu pågår ett omfattande arbete på EU-nivå för att mildra effekter av invasionen samt stärka den EU-gemensamma marknaden på lång sikt. Detta omfattar bland annat:
flera förslag kopplat till den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, som ska underlätta produktionsökningar och motverka effekter av höga priser på insatsvaror. Exempelvis diskuteras möjlighet till skörd på ekologiska fokusarealer, utökade förskott på stöd samt aktivering av krisreserven för stöd till lantbruket.
förslag som underlättar möjligheten att ersätta produkter som handlats med inom de områden som berörs av krig eller sanktioner.
initiativet REPowerEU som innehåller förslag på åtgärder för priser, lageruppbyggnad och minskat beroende av gas från Ryssland.
en ny expertgrupp för livsmedelsberedskap som noga följer utvecklingen och föreslår åtgärder.
en referensgrupp för grissektorn och dess särskilt utsatta situation med anledning av risk för afrikansk svinpest, pandemin som inneburit prispress och det höga kostnadsläget för insatsvaror.
Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Mjölkproduktion får minskat stöd generellt men bättre utsikter med naturbete. Foto: Scandinav.
Regeringen har fattat beslut om hur den gemensamma jordbrukspolitiken ska tillämpas i Sverige för perioden 2023-2027 genom den så kallade strategiska planen. Planen behöver godkännas av Kommissionen innan den kan tillämpas från 2023.
Hur förändras stöden inom mjölk- och dikoproduktion samt växtodling?
För att analysera effekterna på företagsnivå har vi beräknat hur stöden förändras för ett antal typföretag. Beräkningarna visar hur stöden förändras mellan 2021 och 2023. Vi vill poängtera att inga andra effekter än utbetalningar av stöd ingår i vår analys. Sådana effekter skulle kunna vara förändringar på marknaden och förändringar i företagens inriktning och intensitet. Sammantaget torde dessa förändringar vara av minst lika stor betydelse för företagens konkurrenskraft.
Typgårdarna är inte av genomsnittsstorlek utan är större företag som kan förväntas vara aktiva under den kommande budgetperioden. Typgårdarna representerar de vanligaste produktionsgrenarna och är spridda över landet (se Bilaga 1 som visar indelning i produktionsområden):
Mjölkföretaget omfattar 125 mjölkkor inkl. rekryteringsdjur,
dikoföretaget har 50 kor inkl. rekrytering och,
växtodlingsföretaget har 200 hektar åkermark.
I beräkningen antas att företagen med djur odlar hela sitt behov av grovfoder och spannmål. I ett alternativ använder mjölkkoföretag betesmark för rekryteringsdjuren, i ett annat alternativ finns inte någon betesmark på mjölkkoföretaget. Dikoföretaget använder betesmark både för moderdjur och för rekryteringsdjur. Alla företag har konventionell produktion.
Följande stöd ingår i beräkningarna:
Gårdsstöd
Nötkreatursstöd
Kompensationsstöd
Betesmarksstöd (allmänna värden)
Ecoschemes (ettåriga miljöersättningar): stöd till precisionsodling (slättbygder i Götaland och Svealand), stöd kolinlagring (växtodling i slättbygderna på 5 procent av arealen)
Djurvälfärdsersättning
Nationellt stöd till mjölk
Andra åtgärder som också påverkar företagen som investeringsstöd, stöd till kompetensutveckling och stöd till unga och nystartade jordbrukare ingår inte i analysen. Alla dessa åtgärder bidrar också till att utveckla ett hållbart svenskt jordbruk
Mjölkproduktion – minskat stöd generellt men bättre utsikter med naturbete
Stöden till mjölkföretagen ökar i vissa av områdena som omfattas av kompensationsstödet och där förhållandevis stora arealer naturbetesmark utnyttjas för rekryteringsdjuren. Även höjd djurvälfärdsersättning förbättrar utfallet mellan 2021 och 2023. I områden som ligger utanför kompensationsstödet tappar företagen vallstödet eftersom det utgår i den kommande programperioden. Trots höjt stöd till djurvälfärd, höjd ersättning till skötsel av bete och stöd till precisionsodling kommer stöden till en typgård med mjölkproduktion att minska något mellan 2021 och 2023. Även i några områden med kompensationsstöd blir utfallet något sämre än 2021.
Figur 1 Stöd till mjölkföretag, kr/företag
Om mjölkföretagen inte har några naturbetesmarker utan enbart har åkermark för bete kommer utfallet för 2023 att bli sämre i de flesta områdena jämfört med 2021. Mjölkföretagen i stödområde 11 och 2 får högre stöd eller oförändrat stöd p.g.a. att kompensationsstödet höjs, men i bl.a. område 3 sjunker stödet jämfört med tidigare (se bilaga 2 som visar stödområdesindelning).
Figur 2 Stöd till mjölkföretag förutsatt att naturbetesmark saknas, kr/företag.
Dikor – höjt stöd eller kvar på samma nivå
Samtliga typgårdar med dikor får höjt stöd eller ligger kvar på samma stödnivå p.g.a. höjt stöd till bete och höjt kompensationsstöd.
Figur 3 Stöd till företag med dikor, kr/företag
Växtodling – lägre stöd men bättre i skogsbygder
I alla områden utom i Svealands skogsbygder får typgårdarna med inriktning växtodling lägre stöd. Det beror på att sänkningen av gårdsstödet inte kompenseras fullt ut av de ettåriga miljöåtgärderna. I Svealands skogsbygder ökar stödet något p.g.a. höjt kompensationsstöd.
Figur 4 Stöd till växtodlingsföretag, kr/företag.
Sammanfattning
Enligt analysen kommer produktion i områden med sämre produktionsförutsättningar och med stor andel naturbetesmarker att få högre stöd till följd av förändringarna i den strategiska planen. Företag med förhållandevis intensiv produktion och företag utan djur kommer att få ett sämre utfall 2023 jämfört med 2021. Saknar animalieföretag betesmark kommer utfallet för 2023 bli sämre än för 2021.
För det enskilda företag kommer det totala ekonomiska utfallet påverkas av många fler faktorer än hur stöden förändras. Förändringar på marknaden och förmågan att anpassa sig efter nya villkor är några faktorer som torde vara minst lika viktiga som stödförändringar. Även andra åtgärder i den strategiska planen som ökade satsningar på investeringsstöd och kompetensutveckling ger företagen möjligheter att vara konkurrenskraftiga.
Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare
Bilaga 1:
Bilaga 2: Indelning i stödområden
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Pandemin fortsätter att pressa marknaderna med sjukfrånvaro och restriktioner och det påverkar även livsmedelsmarknaden. Men trenden med ökat intresse för svensk och närproducerad mat under pandemin är positiv. Foto: Carl Bredberg, Scandinav.
En nybildad konkurrenskraftsgrupp på Jordbruksverket bevakar jordbrukets konkurrenskraft med syftet att bidra till de bästa möjliga besluten ur alla hållbarhetsperspektiv; ekonomiska, sociala och miljömässiga.Här spanar vi framåt och listar några av de händelser vi tror kommer ha störst påverkan på jordbruksföretagen under 2022.
Året startar i prishöjningar på inhemska varor men priserna på insatsvaror kan ändå ge ett besvärligt lönsamhetsläge och sjukdomsutbrott på människor och djur utgör fortsatta orosmoln.
Under hösten 2021 har vi sett prisökningar på spannmål och mjölk och nu efter helgerna kom även en höjning av nötköttspriset. Grön omställning som ger dyrare produktionskostnader och hårdare konkurrens om produktionsmedel kan leda till att de höga priserna består.
Under 2021 har vi sett också upplevt skenande priser på insatsvaror som gödning, diesel, foder och el. Om dessa inte återgår till mer normala nivåer eller matchas av ytterligare prisökningar på vegetabilier och animalier pressas lönsamheten såväl i svenskt lantbruk som globalt.
De största flaskhalsarna kommer troligen att vara naturgastillgång och transporter. EU har ganska små egna naturgastillgångar och viktiga leveranser kommer från Ryssland via gasledningen Northstream 1. Vid kall väderlek behövs mer av gasen för uppvärmning och det blir mindre över till industrin. Naturgas är också en viktig råvara för tillverkning av kvävegödning så priserna på naturgas påverkar därför jordbruket starkt.
Fortsatt höga priser på insatsvaror ger jordbrukarna motiv för att allt snabbare övergå till precisionsodling och på andra sätt effektivisera driften.
Klart är att även 2022 blir ett år där externa händelser har stor potential att påverka jordbruket. Det gäller att ha en stabil grund att stå på när omvärlden ständigt förändras.
Marie Törnqvist, Konkurrenskraftsgruppen
Smittor på djur och människor Vi är innerligt trötta på detta, men pandemin fortsätter att pressa marknaderna med sjukfrånvaro och restriktioner och det påverkar även livsmedelsmarknaden. Trenden med ökat intresse för svensk och närproducerad mat fick extra bränsle under pandemin när restaurangmåltider byttes mot hemlagad mat. Det är tydligare var maten kommer ifrån när vi köper den själva! Även om restriktionerna klingar av så småningom kommer vi att jobba och äta hemma i större utsträckning än tidigare vilket innebär att de stärkta marknadsandelar vi ser för bland annat kött kan komma att bli kvar.
Läget med fågelinfluensa är oroande och ser ut som vid ingången av föregående år som var ett av de besvärligaste vi sett med omfattande utslagning av värphöns och tomma ägghyllor i butik under en period. Den afrikanska svinpesten har lugnat sig något men det finns orosmoln i form av nyligen upptäckt smitta i Italien.
Inrikespolitik på den inhemska agendan Sverige är det valår och några intressanta hållpunkter är hantering av förslagen i utredningen om fossilfritt jordbruk, fortsatt hantering av elmarknaden, eventuellt slopande av skattefrihet för biobränslen med mera.
EU-politik på väg mot omställning och införande av nya CAP Frankrike som ambitiös ordförande i EU borgar för en händelserik vår med försök att baxa flera tunga lagstiftningar i mål, som exempelvis migrationspaket, beskattning av internationella IT-företag, arbetsrätt, med mera.
Miljö- och klimat Det finns många initiativ rörande miljö och klimat som berör jordbruket. Alla kommer sannolikt inte att beslutas och bli verklighet under 2022, men i flera fall finns långt gångna förslag på EU-nivå. Aktuellt under 2022 är beslut om ogräsmedlet glyfosat, EUs typologi för gröna investeringar som Frankrike försöker ta i mål, åtgärder för hållbar kolanvändning samt ytterligare åtgärder som ska göra verklighet av Gröna Given och EUs ”Farm2Fork”-strategi.
Ny djurskyddslagstiftning 2023 Under året väntas också förslag till ny EU-politik på flera områden som rör jordbruket: minimibeskattning för företag, nytt regelverk för ekologisk produktion samt skötsel av mark och datadelning.
Aktuellt under 2022 är arbete inför den nya djurskyddslagstiftning inom EU som Kommissionen ska lägga fram förslag på 2023. I arbetet kommer frågor kring exempelvis burhållning av djur och ensamhållning av kalv att diskuteras. Det kommer också troligen finnas ett ökat fokus på djurvälfärdsaspekter relaterat till avel som exempelvis problem med bröstbenskador hos värphöns och benproblem hos slaktkyckling.
Strategiska planerna Nu när Sverige har lämnat in den svenska strategiska planen till EU-kommissionen kommer nästa steg – godkännandet. De strategiska planerna, som bestämmer medlemsländernas stödpaletter för perioden 2023-2027, och EU-kommissionens synpunkter på dessa, kommer att påverka företagen. Dels ändras stöden nationellt och dels kan skillnader i medlemsländernas val påverka konkurrensförhållandena mellan länder.
I skrivande stund har 19 medlemsländer lämnat in sina planer i tid medan 8 kvarstår. Bland annat har de nyvalda lantbruksministrarna i Tyskland och Tjeckien gjort halvhalt för att göra om sina föregångares förslag.
Spänt läge mellan Ryssland och omvärlden Det spända läget mellan Ryssland och omvärlden verkar inte lätta. Samtidigt som det höga kostnadsläget ger stöd åt stigande priser på spannmål, mjölk och kött så har vi 2014 års ryska importstopp i ganska färskt minne. Då såg vi överskott och kraftiga nedgångar i priserna på lantbrukets produkter, innan de letade sig till alternativa exportmarknader.
Läget i Ukraina, EUs reaktioner på ryska önskemål kring försvarssamarbeten och kommande beslut för Northstream 2 kan påverka handelsmöjligheter, handelsströmmar och priser på energi och andra råvaror.
Även Kinas produktion av vissa insatsmedel och efterfrågan på råvaror tillsammans med hur dess relationer till EU och Litauen utvecklas kan ge effekter på jordbrukets marknader.
Klart är att även 2022 blir ett år där externa händelser har stor potential att påverka jordbruket. Det gäller att ha en stabil grund att stå på när omvärlden ständigt förändras.
/Konkurrenskraftsgruppen
Vi bevakar frågor kring jordbrukets konkurrenskraft. Bevakningen ska bidra till att Jordbruksverket fattar de bästa möjliga besluten ur alla hållbarhetsperspektiv, ekonomiska, sociala och miljömässiga.
Betande djur har en avgörande betydelse för att nå viktiga samhällsmål. Foto: Scandinav.
Världsnaturfonden, WWF, har gett Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i uppdrag att beskriva vad det skulle innebära för naturvården om de tjurar som idag föds upp på stall istället kunde kastreras och födas upp som stutar på naturbetesmarker. Hälften av landets tjurar kommer inte ut på bete idag samtidigt som en allt större del av landets betesmarker håller på att växa igen.
Jordbruksverket ställer sig i alla delar bakom att djurproduktionen i Sverige ska bedrivas på ett sådant sätt att högsta möjliga djurvälfärd uppnås och att den också bidrar till så många miljömål som möjligt. Betande djur har en avgörande betydelse för att nå viktiga samhällsmål.
Tjurar på bete kan vara problematiskt Precis som rapporten beskriver så finns det praktiska skäl som gör det svårt att ha tjurar på bete. Det är farligt både för dem som ska hantera djuren och för dem som vistas i de marker där djuren finns. Dessa problem kan delvis lösas genom att kastrera tjurarna (så att de blir stutar). Kastrering är ett operativt ingrepp som måste utföras av veterinär och som ibland kan ge biverkningar. Kastreringen blir dessutom en extra kostnad för djurhållaren.
Stutar kan bli lönsamma på gårdar med stora betesmarker För jordbruksföretagen har produktionen av stutar på bete förutsättningar att vara en konkurrenskraftig verksamhet om den kan bedrivas till låga kostnader. Men eftersom djuren växer betydligt långsammare på bete jämfört med uppfödning i stall kan låga produktionskostnader bara uppnås i de områden av landet där det finns betesmarker av tillräcklig storlek. Eftersom det främst är djur av mjölkras som är lämpliga för stutuppfödning måste mjölkraskalvarna också förmedlas till intresserade lantbrukare med stora naturbetesmarker. Den matchningen har i praktiken visat sig vara svår.
Ökade stöd för betesmarker I SLU:s rapport framgår det att de stöd som finns till jordbruket borde riktas mera mot betande djur och betesmarker. I nuläget får man stöd till nötkreatur, men för att få stödet finns inga krav på att djuren ska hållas på bete. Den nuvarande stödkonstruktionen ger redan en tydlig fördel för djur som föds upp extensivt framför den intensiva uppfödningen på stall, eftersom äldre djur får mer stöd än de som slaktas tidigare. Om det ställs krav på att djuren ska beta kommer det att leda till en krånglig administration och kontroll som både drabbar jordbrukarna och myndigheterna. Jordbruksverket har i en skrivelse till Näringsdepartementet föreslagit en kraftig höjning av betesmarksstödet inför den CAP-budgetperiod som påbörjas 2023.
Tudelade samhällsnyttor Avslutningsvis vill Jordbruksverket också påpeka att den extensiva produktionen på naturbetesmarker är tudelad när det gäller olika samhällsnyttor. Den extensiva produktionen ger fördelar för bland annat biologisk mångfald och öppet odlingslandskap, men räknat per kilo producerat nötkött blir klimatpåverkan högre från produktionen av stutar på bete jämfört med tjurar som föds upp på stall.
Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare.
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
EU har nu kunnat enas om hur den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) ska tillämpas för tiden 2023-2027. Reformen innebär bland annat ökat fokus på jordbrukets betydelse för miljö och klimat, en förändring av fördelning av inkomststödet samt en ny modell för förvaltningen av den gemensamma jordbrukspolitiken.
Bonde med barnbarn tittar på kor. Foto: Hans Bjurling, Scandinav
Här redogör vi för den principiella överenskommelsen på EU-nivå. Det är fortfarande en bit kvar innan detaljerna i överenskommelsen är klara och tills den svenska tillämpningen är på plats.
Fördelning av direktstödet
Det har riktats kritik mot att en stor andel av direktstödet går till en liten andel stora jordbruksföretag. Det ska därför bli obligatoriskt att omfördela 10 procent av direktstödet till små och medelstora jordbruksföretag. Det ska också avsättas 3 procent av direktstödet till särskilda åtgärder som riktas mot unga jordbrukare.
Det införs ett nytt grundvillkor som innebär att jordbrukarna måste uppfylla villkor kopplade till regler för arbetsmiljö, lönenivåer med mera för att de ska vara berättigade till stöd.
Grön arkitektur
Kommissionens tillväxtstrategi ”Den gröna given” ska beaktas när miljö- och klimatåtgärderna i CAP utformas. Det finns dock inte några direkta krav eller villkor kopplade till hur detta ska ske i detalj.
Det nuvarande förgröningsstödet har fått hård kritik för att inte ge önskade effekter för miljö och klimat. Det införs därför en ny åtgärd i budgetpelare I som innebär att 25 procent av budgeten ska avsättas till ettåriga miljö- och klimatåtgärder. Medlemsländer som i nuläget använder en stor del av budgetpelare II för miljö- och klimatåtgärder får tillgodoräkna sig detta till viss del i pelare I. För Sverige kommer det innebära viss rabatt på några procentenheter.
I budgetpelare II ska minst 35 procent av budgeten användas till klimat- och miljöåtgärder. I denna andel får även djurvälfärdsåtgärder och kompensationsstöd (delvis) inräknas.
Morotsodling, blomsterremsa, Fagraslätt. Foto: Johan Ascard
Nuvarande tvärvillkor tas bort och övergår till att bli att bli så kallade grundvillkor vilket är ungefär samma sak och innebär krav som alla måste följa. Bland reglerna för de olika grundvillkoren kan nämnas att kraven på bevuxen mark kommer att skärpas och att krav på växtföljd eller gröd-diversifiering införs. Kravet på avsättning till icke-produktiva åtgärder, såsom träda och odling av proteingrödor, har satts till 7 procent.
Flera av kraven är knutna till olika undantag och och möjligheter för det enskilda medlemslandet att välja detaljutformning, så de slutliga kraven i grundvillkoren kommer att se olika ut beroende på de nationella förutsättningarna.
Förvaltning
CAP styrs mot målen om att främja en smart, hållbar och konkurrenskraftig jordbrukssektor och en långsiktig livsmedelssäkerhet, stärka miljö- och klimatarbetet samt att stärka EUs landsbygder. Ambitionen i denna reform är en tydligare målstyrning, med ledning av ett antal indikatorer. Varje land ska därför utarbeta en strategisk plan där åtgärder i både budgetpelare I och II samlas.
Förhandlingsprocessen och fortsatt arbete
Kommissionens ingång i reformarbetet var att främst förändra förvaltningen av CAP i syfte att öka resultatuppfyllelsen och förenkla både för jordbrukarna och för myndigheterna. Eftersom Europaparlamentet haft ett större inflytande i reformarbetet än tidigare, har det skett en förskjutning mot åtgärder som syftar till att uppnå en högre miljö- och klimatnytta samt att mer av inkomststödet styrs mot små- och medelstora företag.
Skördetröska, Lyckås, Småland. Foto: Knut Per Hasund
Arbetet med reformen fortsätter nu med att det ska tas fram tillämpningsregler både på EU-nivå och för Sverige. För jordbrukarna innebär det anpassningar av verksamheten så att den ligger i linje med de politiska målsättningarna. Det nya regelverket träder i kraft den 1 januari 2023.
Det övergripande målet för den svenska livsmedelsstrategin är att produktionen av mat ska öka. Lönsamhet har för primärproduktionens företag pekats ut som den viktigaste förutsättningen för att produktionsökningen ska bli verklighet. När det finns förväntningar om långsiktig lönsamhet kan det antas att den enskilde jordbrukaren vågar ta långsiktiga beslut om att investera i mark, byggnader, maskiner med mera. Hittills har investeringsviljan i jordbrukssektorn varit måttlig trots att förutsättningarna varit gynnsamma.
Lantbruksbarometern våren 2021
Lantbruksbarometern, som publiceras i samarbete mellan Swedbank och Ludvig & co, visade för våren 2021 den högsta lönsamheten på flera år för alla stora produktionsgrenar i svenskt jordbruk. Det finns dessutom förväntningar bland jordbrukarna om ytterligare förbättrad lönsamhet under det kommande året. En viktig orsak till den gynnsamma utvecklingen är stark efterfrågan på svenska produkter som gjort det möjligt att höja priserna för de flesta produkter.
Foto: Thomas Adolfsén/Scandinav
Trots god lönsamhet visar Lantbruksbarometern att byggnadsinvesteringarna minskat i samtliga produktionsgrenar under de tre senaste åren medan investeringarna i maskiner ligger kvar på ungefär oförändrad nivå. Jordbrukarna anger oro för Brexit och osäkerhet om utformning av kommande CAP s som orsaker till varför investeringsviljan är låg. Dessutom är det fler jordbrukare än tidigare som avser att dra ner produktionen de kommande åren jämfört med resultaten från tidigare års undersökningar.
Attitydundersökning från Landshypotek
Att investeringsviljan är låg är förvånande eftersom investeringar prioriteras högt av jordbrukarna. Landshypotek har genomfört en attitydundersökning där det framkommer att jordbrukare prioriterar att använda vinster i verksamheten till investeringar och underhåll av byggnader, maskiner med mera. Endast en mycket liten andel anger ökad privat konsumtion som prioriterat.
Paradox: God lönsamhet – Låg investeringsvilja
Förutsättningarna för svenskt jordbruk är i nuläget bättre än på länge. I spåren av pandemin och andra osäkerheter i samhället värderar konsumenterna svenska livsmedel allt högre. Det har varit möjlighet att ta ut ett högre pris på svenska produkter jämfört med import. Kostnaderna för många insatsvaror, t.ex. energi och gödning, har haft en långsammare prisutveckling jämfört med utvecklingen för bland annat kött och spannmål. Trots gynnsam marknadsutveckling och förbättrad lönsamhet har investeringsviljan legat kvar på samma nivå som tidigare eller till och med avtagit. Attitydundersökningarna som gjorts visar att jordbrukarna vill investera men trots det fattas något för att detta ska realiseras.
Jordbruksverket förslag för att stimulera investeringsviljan
Jordbruksverket har på uppdrag av regeringen lämnat ett första utkast till fördelning av CAP-budget inför perioden 2023-2027. Utgångspunkten för Jordbruksverkets förslag är de mål som slås fast i Livsmedelsstrategin samt den behovsanalys som tagits fram inför den kommande budgetperioden.
I Jordbruksverkets förslag ingår bland annat åtgärder som syftar till att öka lönsamheten, konkurrenskraften och stimulera investeringsviljan. Jordbruksverket föreslår därför att mer resurser satsas på åtgärder som förbättrar produktiviteten som till exempel kompentensutveckling men också på åtgärder som direkt stimulerar investeringsviljan. Genom att redan nu visa på hur den kommande CAP-budgeten ska fördelas och hur åtgärderna kan utformas ges jordbrukarna de långsiktiga spelreglerna för den kommande CAP-budgetperioden vilket bör vara den återstående pusselbiten för att investeringarna ska ta fart.
/Bengt Johnsson, jordbruksekonomisk utredare
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Den svenska maten 