EU har nu kunnat enas om hur den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) ska tillämpas för tiden 2023-2027. Reformen innebär bland annat ökat fokus på jordbrukets betydelse för miljö och klimat, en förändring av fördelning av inkomststödet samt en ny modell för förvaltningen av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Här redogör vi för den principiella överenskommelsen på EU-nivå. Det är fortfarande en bit kvar innan detaljerna i överenskommelsen är klara och tills den svenska tillämpningen är på plats.

Fördelning av direktstödet

Det har riktats kritik mot att en stor andel av direktstödet går till en liten andel stora jordbruksföretag. Det ska därför bli obligatoriskt att omfördela 10 procent av direktstödet till små och medelstora jordbruksföretag. Det ska också avsättas 3 procent av direktstödet till särskilda åtgärder som riktas mot unga jordbrukare.

Det införs ett nytt grundvillkor som innebär att jordbrukarna måste uppfylla villkor kopplade till regler för arbetsmiljö, lönenivåer med mera för att de ska vara berättigade till stöd.

Grön arkitektur

Kommissionens tillväxtstrategi ”Den gröna given” ska beaktas när miljö- och klimatåtgärderna i CAP utformas. Det finns dock inte några direkta krav eller villkor kopplade till hur detta ska ske i detalj.

Det nuvarande förgröningsstödet har fått hård kritik för att inte ge önskade effekter för miljö och klimat. Det införs därför en ny åtgärd i budgetpelare I som innebär att 25 procent av budgeten ska avsättas till ettåriga miljö- och klimatåtgärder. Medlemsländer som i nuläget använder en stor del av budgetpelare II för miljö- och klimatåtgärder får tillgodoräkna sig detta till viss del i pelare I. För Sverige kommer det innebära viss rabatt på några procentenheter.

I budgetpelare II ska minst 35 procent av budgeten användas till klimat- och miljöåtgärder. I denna andel får även djurvälfärdsåtgärder och kompensationsstöd (delvis) inräknas.

Nuvarande tvärvillkor tas bort och övergår till att bli att bli så kallade  grundvillkor vilket är ungefär samma sak och innebär krav som alla måste följa. Bland reglerna för de olika grundvillkoren kan nämnas att kraven på bevuxen mark kommer att skärpas och att krav på växtföljd eller gröd-diversifiering införs. Kravet på avsättning till icke-produktiva åtgärder, såsom träda och odling av proteingrödor, har satts till 7 procent.

Flera av kraven är knutna till olika undantag och och möjligheter för det enskilda medlemslandet att välja detaljutformning, så de slutliga kraven i grundvillkoren kommer att se olika ut beroende på de nationella förutsättningarna.

Förvaltning

CAP styrs mot målen om att främja en smart, hållbar och konkurrenskraftig  jordbrukssektor och en långsiktig livsmedelssäkerhet, stärka miljö- och klimatarbetet samt att stärka EUs landsbygder. Ambitionen i denna reform är en tydligare målstyrning, med ledning av ett antal indikatorer. Varje land ska därför utarbeta en strategisk plan där åtgärder i både budgetpelare I och II samlas.

Förhandlingsprocessen och fortsatt arbete

Kommissionens ingång i reformarbetet var att främst förändra förvaltningen av CAP i syfte att öka resultatuppfyllelsen och förenkla både för jordbrukarna och för myndigheterna. Eftersom Europaparlamentet haft ett större inflytande i reformarbetet än tidigare, har det skett en förskjutning mot åtgärder som syftar till att uppnå en högre miljö- och klimatnytta samt att mer av inkomststödet styrs mot små- och medelstora företag.

Arbetet med reformen fortsätter nu med att det ska tas fram tillämpningsregler både på EU-nivå och för Sverige. För jordbrukarna innebär det anpassningar av verksamheten så att den ligger i linje med de politiska målsättningarna. Det nya regelverket träder i kraft den 1 januari 2023.

Här hittar du EU-kommissionens pressmeddelande och är du nyfiken på mer så går det att se debatten den 28 juni på denna länk.

/Bengt Johnsson, jordbruksekonomisk utredare