Kategoriarkiv: innovation

Lunchseminarium om datadelning den 22 september

Många lyfter fram data som det nya guldet. Ökad delning och användning av data kan skapa stor nytta både för privata företag och för samhället i stort. Effektivare processer och innovationer lyfts fram som två effekter som vi kan uppnå genom ökad datadelning. Tänk om datadelning exempelvis kan bidra till att ytterligare effektivisera våra handläggningsprocesser på Jordbruksverket? Det skulle skapa nytta för många!  

Foto: Ivan Rieka, Mostphotos.

Inom jordbruket finns sedan ett antal år tillbaka flera europeiska initiativ för att underlätta delning av data. I Sverige drog kvartetten Lantmännen, LRF, Växa Sverige och Hushållningssällskapen igång ett initiativ för att undersöka möjligheten till att skapa en svensk plattform för jordbruksdata. Inom ramen för livsmedelsstrategin fick Jordbruksverket i uppdrag att ta fram ett förslag på hur en datainfrastruktur för delning av data kan byggas upp för det svenska jordbruket. Du kan läsa slutrapporten här.

Nu satsar vi på att bygga och etablera plattformen

Efter att uppdraget redovisades har det hänt mycket. Från statligt håll kommer totalt 120 miljoner kronor att satsas på att bygga och etablera plattformen. Jordbruksverket har gjort en första utlysning där bolaget Agronod (bildat av ovan nämnda kvartett) blev den aktör som skickade in den bästa projektansökan. Projektet är under handläggning men Agronod är redan igång och arbetar på olika fronter.

Lär mer om nyttan med datadelning

Om du var på Brunnby lantbruksdagar eller Borgeby fältdagar tidigare i somras kanske du hade förmånen att lyssna på Agronod? Om inte kommer det en ny chans den 22 september då Jordbruksverket arrangerar ett lunchseminarium i ämnet.  Under seminariet kommer Jordbruksverket att berätta om regeringsuppdraget samt om det arbete som sker inom myndigheten för att vi ska kunna dela och ta emot data. Därefter kommer Agronods VD Emilia Liljeström och lantbrukare David Brogård, som driver en av de referensgårdar som ingår i arbetet, och beskriver nyttan med datadelning i ett panelsamtal.

Du anmäler dig till seminariet här.

Vi ses den 22 september!

// Lina, Simon och Frida som arbetat med regeringsuppdraget om datainfrastruktur för lantbruket.

Protein, protein, protein

Nyligen publicerade vi en rapport om potentialen med baljväxter i Sverige. Foto: Pixabay.

Intresset för protein verkar aldrig sina. Det är ju inte så konstigt egentligen då detta näringsämne är absolut avgörande för att bygga upp våra kroppars celler. Men vad är det senaste som sker inom den svenska proteinproduktionen?

I början av juli blev det internationella rubriker när det stod klart att Mycorena och TetraPak tillsammans ska bygga en produktionsanläggning för framställning av växtbaserat protein. Mycorena är ett foodtech-bolag som grundades i Göteborg 2017. De framställer ett svampbaserat protein som används i olika typer av växtbaserade proteinalternativ. Målet är att den nya anläggningen ska vara i bruk 2023. Mycorena släppte också nyligen nyheten att de ska börja framställa växtbaserade alternativ till mjölkprodukter. Ett alternativ till smör är först ut i utvecklingen.

Mycorena och Tetra Pak är inte ensamma om att bygga proteinfabrik. Det står nu klart att Lantmännen fått 150 miljoner kronor i stöd från Naturvårdsverket för att anlägga en storskalig produktionsanläggning för extraktion av ärtprotein. Pengarna kommer från Klimatklivet, investeringsstödet som gör det möjligt att satsa på fossilfri framtidsteknik. Anläggningen ska byggas i Lidköping och på platsen ska både odling och förädling av proteingrödor ske.

En annan svensk protein-innovation kommer från Volta Greentech. Med hjälp av att en viss sorts alger som tillsätts i kors foder kan kornas utsläpp av metan reduceras. Nu har detta metan-reducerade nötkött lanserats i utvalda svenska matbutiker. Det ska vara första gången i världen ett metan-reducerat nötkött framställs och säljs till allmänheten. Användningen av algen är fortfarande relativ ny, men tester visar att om det tillsätts i kornas foder kan metanet de rapar ut reduceras med över 80 procent.

I Östhammars skärgård genomförs nu ett försök som likt Volta Greentech är en innovation som rör foder till djur vars kött är en proteinkälla. Sveriges Lantbruksuniversitet skördar vass vilken ska användas som foder till kor och hästar. Skörden har flera nyttor – dels att man nyttjar en outnyttjad växt som foder, och dels att skörden innebär att fosfor tas ur vattensystemet – vilken annars bidrar till övergödning av vattnet.

Det finns onekligen mycket spännande som sker inom proteinproduktion i vårt avlånga land. Men hur är det med odlingen av baljväxter i Sverige? Vad är potentialen och nyttorna med det? Jordbruksverket har släppt en färsk rapport som handlar om just det. Trevlig sommarläsning!

Julia Marcopoulos, utredare

Precisionsbekämpning – hur långt har utvecklingen kommit och hur ser framtidens växtskydd ut?

Ett sätt att både minska risker och öka effektiviteten vid bekämpningsinsatserna i odlingen är att öka precisionen vid bekämpningen. Jordbruksverket har på uppdrag av Växtskyddsrådet nyligen släppt en kartläggning över nuläget inom precisionstekniken där möjligheter och hinder beskrivs.

Precisionsbekämpning av skadegörare och ogräs är ett område som förutspås leda till stora kostnadsbesparingar och miljövinster genom minskad användning av kemiska växtskyddsmedel. Den moderna växtodlingen befinner sig i en process av omfattande digitalisering och snabb teknisk utveckling. Med hjälp av avancerade mät- och analysmetoder kan automatiserad styrning av skötselåtgärder utföras med hög precision som ger bättre ekonomi och minskad påverkan på hälsa och miljö.

Ogräsrensande robot i skånskt betfält. Foto: Frans Johnsson

Med ny teknik styrs växtskyddsinsatserna till den plats de verkligen behövs och gör nytta. Framöver kommer också nya bekämpningsmetoder som laserstrålar, UV-ljus och självstyrande jaktdrönare.

– För att de miljömässiga och ekonomiska möjligheterna med precisionsbekämpning ska kunna realiseras krävs det stora investeringar i utrustning och kompetens hos odlarna men också en kunskapsuppbyggnad hos rådgivande organisationer och ansvariga myndigheter.

Sunita Hallgren, Växtskyddsrådets sekretariat.

Framtiden

En del tillämpningar finns redan ute på marknaden och i kartläggningen ges en del exempel på vilka investeringskostnader som de i dagsläget innebär. Det är viktigt att de investeringar som de nya teknikerna innebär kan räknas hem i ökad effektivitet eller minskade utgifter. Inom vissa områden bör det övervägas om det finns behov av investeringsstöd eller andra riktade insatser.

Det är utan tvekan så att ökad precision i bekämpningen är viktigt för att minska beroendet av växtskyddsmedel i svensk odling men samtidigt kunna behålla och helst öka matproduktionen. Ur konkurrenssynpunkt är det viktigt att branschen fortsätter utveckla teknikerna samtidigt som lantbrukarna måste vilja investera i ny förbättrad teknik.

Foto: Jordbruksverket

Vill du veta mer kan du hämta rapporten i vår web-butik, klicka här.

Växtskyddsrådets uppdrag

Växtskyddsrådets uppdrag utgår från Sveriges Livsmedelsstrategi och dess strategiska mål om ett Hållbart växtskydd. I strategin konstateras att det behövs god tillgång till växtskyddsmedel, såväl biologiska och kemiska som alternativa metoder, för att jordbrukarna på ett effektivt sätt ska kunna hantera de växtskyddsproblem som uppkommer i odlingen.

Läs mer om Växtskyddsrådets uppdrag och arbete här.

Kontakta oss gärna: vaxtskyddsradet@jordbruksverket.se

/Sunita Hallgren som arbetar med Växtskyddsrådets sekretariat

Missa inte livsmedelsstrategikonferensen den 7 december!

På förmiddagen den 7 december klockan 9-12 arrangerar Tillväxtverket tillsammans med Vinnova och Jordbruksverket den digitala konferensen: ”Tillsammans når vi målen i Livsmedelsstrategin: Innovation för utveckling och omställning”.

Bild: Tillväxtverket

Livsmedelsstrategin som nu har funnits i fyra år består bland annat av ett övergripande mål och tre strategiska områden. Kort sammanfattat handlar det om att livsmedelskedjan ska vara konkurrenskraftig där den totala livsmedelsproduktionen ökar samtidigt som relevanta miljömål nås. Syftet är att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till en hållbar utveckling i hela landet. Produktionsökningen bör svara mot konsumenternas efterfrågan, och sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska. De tre strategiska områdena är Regler och villkor, Konsument och marknad och Kunskap och innovation.

Årets konferens fokuserar på det strategiska området Kunskap och Innovation. Vi ser fram emot konferensen  och hoppas att det blir en inspirerande förmiddag med olika perspektiv kring hur vi tillsammans kan arbeta med innovation för att framtidssäkra den svenska livsmedelssektorn och ta en ledarposition inom hållbar och hälsosam mat.

– Via denna länk hittar du programmet och anmäler dig.

/Eva Sundberg som är med och arrangerar konferensen och som kommer att vara en av moderatorerna


Sök pengar för att utveckla lokala märkningar och geografiska matvarumärken

Det går bra för lokala matproducenter just nu. Under några år har det funnits ett antal projekt som har haft som syfte att forma lokala och regionala samarbeten mellan livsmedelsproducenter för att bygga upp lokala nätverk. Erfarenhetsutbyte, inspiration och klusterbildning har varit ledande inslag. Vi vet också att varumärken och igenkänning blivit allt viktigare för konsumenten. Nu är det dags att ta nästa steg!

Ett stort behov som flera aktörer har identifierat är att små livsmedelsproducenter verkar, trots den stora efterfrågan ha svårt att nå utanför sin egna lokala marknad. Produktionskapacitet och tillgänglig personal är visserligen ofta begränsande faktorer, men även varumärkes- och försäljningsstrategier. Det handlar om att nå fler än gårdsbutikerna eller den egna lokala livsmedelsaffären. Det gäller att bygga verksamheten på flera försäljningskanaler att stå på.

Samarbetsprojekt ska stärka de lokala samarbetena och främja försäljning även till nya marknader.
Foto: Patrik Svedberg.

Framgångsfaktor för ett aktivt och dynamiskt nätverk och samarbete mellan producenter är att ha en koordinator som leder arbetet, gemensamma långsiktiga mål och relevans för producentens egen försäljning och avsättning.

Vi ser att gemensamma varumärken för lokal och regional mat kan samla ett antal matproducenter under samma paraply för att driva ett gemensamt utvecklingsarbete och bearbeta marknaden. Vi har många fantastiska matproducenter i vårt land som är fullt upptagna med att tillverka sina enastående produkter. Då hinns inte alltid marknadsföring, försäljning och exempelvis utveckling av gemensamma transporter och leveranser med.

Därför utlyser Jordbruksverket nu 15 miljoner kronor till samarbetsprojekt för att utveckla och etablera gemensamma geografiska varumärken på affärsmässiga grunder och som stärker de lokala samarbetena. Du kan söka stödet mellan den 14 juni och den 31 augusti 2021. Om fler i en bygd kan sälja sina produkter under ett gemensamt namn blir geografin till ett försäljningsargument. Och kan kvalitetskriterier dessutom kopplas till så blir det en kvalitetsgaranti.

Läs mer på:

/Tobias Kreuzpointner. Samordnare, besöksnäring och lokal mat

Så kan en datainfrastruktur för det svenska jordbruket byggas upp

Inom många områden och branscher pågår digitalisering på olika sätt. För jordbruket kan det betyda allt från självgående maskiner, AI till delning och förädling av data. Jordbruksverket har på uppdrag av regeringen undersökt och tagit fram ett förslag på hur en datainfrastruktur för delning av data kan byggas upp för det svenska jordbruket. Här finns rapporten.

Just delning av data är en utmaning världen över. Data samlas in i stora mängder, men stannar oftast i endast en enskild produkt utan ytterligare delning och förädling. Sedan några år tillbaka pågår det arbeten med att ta nästa steg, att koppla ihop olika system och göra det möjligt att dela data på en större och mer omfattande nivå. Det är nödvändigt för att ta ytterligare steg i digitaliseringen, att skapa en öppen marknad av datadrivna tjänster och lösningar.

Digitaliseringen av jordbruket har stor potential till att förbättra, förenkla och effektivisera hela livsmedelssystemet och därmed samhället. Om man lyckas dela större mängder data, koppla ihop dem och använda det för att ta fram nya typer av analyser och beslutstöd har man kommit långt i digitaliseringen. Genom att skapa en central datainfrastruktur tror vi att många fördelar kan nås, exempelvis:

  • Verktyg för omställning till ett jordbruk som är mer lönsamt och med mindre klimatpåverkan
  • Samordning av datadriven innovation och spridning av utvecklingskostnader
  • Minskat beroende av enskilda leverantörer
  • Ökade möjligheter till spårbarhet i livsmedelsproduktionssystemet

Rapporten har tagits fram i samarbete med stora aktörer inom näringen, Hushållningssällskapet, Lantmännen, LRF, Växa Sverige samt forskningsinstitutet RISE. I rapporten beskrivs bland annat de beståndsdelar som vi bedömer behöver finnas och frågor som behöver hanteras i satsningen för att uppnå en öppen och oberoende datainfrastruktur och digitalt ekosystem. En personlig reflektion är att jag förstår att det är en utmaning att bygga upp en datainfrastruktur. Det är många och komplexa pusselbitar som ska passa ihop.

/Frida Sporre som har hållit ihop arbetet med rapporten


Geografiska varumärken kan lyfta en plats och dess unika smaker

All mat vi äter har odlats eller fötts upp på en viss geografisk plats. Jag och många med mig har ett behov av att veta var denna plats är. Det vittnar begreppet terroir om, det vill säga hur regionala faktorer påverkar ett vins eller matvaras unika smak och ton, samt trenden att vilja köpa från lokala matproducenter. Så bra då om platsens namn finns i produktens varumärke och talar om var maten har sitt ursprung.

Vi ville veta mer om geografiska matvarumärken i Sverige och publicerade nyligen en rapport om dessa. Vad är de geografiska varumärkens status idag? Vad tycker konsumenterna och vilka är framgångsfaktorerna?

Foto: Patrik Svedberg

En slutsats i rapporten är att en geografisk koppling kan bidra till produktkedjans hållbarhet. Geografiska varumärken förknippas ofta med hög kvalitet, hantverk och tradition och skapar stolthet, äkthet och samhörighet hos konsumenter och producenter. De gör det enkelt för konsumenten att stötta det lokala och bidra till en levande landsbygd.

Geografiska matvarumärken ger därmed dessutom förutsättningar för framgångsrik marknadsföring av den regionala platsen och att utveckla besöksnäringen. Maten blir en reseanledning och en symbol för en unik plats. Och det är i livsmedelsbutiken som platsen och dess unika smaker marknadsförs.

Läs rapporten Geografiska matvarumärken – en accelererande kraft för lokal mat.

Läs också de tidigare inläggen Har vi fått för många loggor och märkningar? och Att sätta ett varumärke på sin bygd.

/Tobias Kreuzpointner, samordnare för besöksnäring och lokal mat

Ny årsrapport! Här är resultaten som visar hur det går för livsmedelskedjan

I drygt fyra år har den svenska livsmedelsstrategin funnits. Målet med strategin är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar på ett hållbart sätt. Livsmedelsstrategins mål är integrerade i hela Jordbruksverkets verksamhet

Jordbruksverket har flera uppdrag i strategins handlingsplaner som alla ska bidra till att målen nås. Ett av våra uppdrag är att Utvärdera och följa upp livsmedelsstrategin.

I årets rapport som nyligen publicerades är en av slutsatserna att produktionen fortsätter att öka i livsmedelskedjan, trots oförändrad lönsamhet och konkurrenskraft i livsmedelskedjan som helhet. Av rapporten framgår att det finns variationer mellan de olika leden och delbranscherna, exempelvis ökade produktionen mest i restaurangledet, men det var också i restaurangledet som lönsamheten minskade mest. En glädjande utveckling är att lönsamheten ökade i primärproduktionen mellan åren 2016 och 2019.

Foton: Peter Rutherhagen, Urban Wigert, Svenskt Kött, Scandinav Bildbyrå, Johan Wallander.

Årets rapport har byggts ut med ett kapitel om livsmedelsproduktionens produktivitet, miljö- och resurseffektivitet eftersom en hållbar utveckling förutsätter att produktionen kan öka samtidigt som effekter på miljö och klimat minskar, eller åtminstone inte förvärras. Utvecklingen går åt rätt håll inom vissa områden, medan andra måste förbättras. Exempelvis behövs situationen för odlingslandskapets biologiska mångfald förbättras.

Livsmedelskedjan har potential att bidra till tillväxt i hela landet, men att det främst är i storstadsregionerna som arbetstillfällen skapas när tillväxten ökar.

Precis som tidigare år betonas i rapporten att forskning, innovation och ökad kompetens är avgörande för att nå målen i livsmedelsstrategin. Anledningen är att forskning, innovationer och en ökad utbildningsnivå är nödvändiga för att skapa en långsiktig tillväxt och ökande förädlingsgrad i livsmedelskedjan. Det är också en förutsättning för lönsamma och konkurrenskraftiga företag.

Om du är nyfiken på årets rapport och vill läsa mer, så har vi tagit fram både en kortversion av rapporten och den längre huvudrapporten.

Om du är nyfiken på våra andra uppdrag i handlingsplanerna finns en sammanställning från februari. Den innehåller både de uppdrag vi slutredovisade och de uppdrag vi delredovisade, eftersom vi genomför dem under en längre tid.

/ Camilla Burman som håller ihop arbetet med uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin

Mer ska bli mat – eller hur!

Idag släpper vi en rapport som handlar om matsvinn och förluster tidigt i livsmedelkedjan från gård och fram till, men inte med, butik. Den presenterar metoder för hur livsmedelsförluster kan följas upp i produktionskedjorna för nötkött, griskött, mjölk, fisk, vete, potatis, morötter och jordgubbar, så vi får bättre kunskaper och ser var det finns potential till att ta tillvara på det som produceras mer resurseffektivt. När det var tänkt att bli mat är det nästan alltid mest resurseffektivt att det blir det, både för miljön och klimatet men också för ökad lönsamhet.

Och som vi har diskuterat och vänt och vridit på detta ämne! Varje produkt och produktionsled har sina förutsättningar, och även begrepp på dessa förluster eller, låt oss säga resurser! Branschens medverkan har varit ovärderlig liksom kloka forskare på RISE och SLU. Dialogen och samarbetet med de andra myndigheterna, framförallt Naturvårdsverket och Livsmedelsverket har också varit väldigt viktig. För detta är på sätt och vis ett nytt område men samtidigt något som är självklart för producenter. Att minska spill, rester, svinn och ta tillvara sidoflöden, restströmmar- ja vad man nu vill kalla det är såklart givet för företagen eftersom man vill optimera sin produktion. Men det är inte alltid enkelt. I primärproduktionen är man på många sätt påverkad biologiska faktorer som väder, skadedjur, vilt, sjukdomar. Det kan man vara bättre eller sämre rustad för och då är det viktigt att ha kunskap men också tillgång till teknik, vilket kräver lönsamhet för att kunna investera i. Samma gäller i livsmedelsindustrin, och att det behövs teknik och utrustning för att hantera, förädla, produktutveckla/”innovera”, och att det också kan handla om export till marknader som efterfrågar produkter som vi kan inte äter i Sverige. Marknaden och de krav som ställs från köpare påverkar. Sena avbeställningar kan leda till att livsmedel blir foder eller får kastas. Regler och lagstiftning påverkar också. Ja vi kan alla hjälpa till tror jag.

Nu kanske du börjar tänka på andra ändamål, är det fel att det blir foder eller läkemedel, biomaterial eller drivmedel av det som produceras? Jag skulle säga att syftet avgör och att det beror på. Var syftet att det skulle bli livsmedel är det nästan alltid mest resurseffektivt att det blir det. Men givetvis finns alltid undantag och möjligheterna varierar hos företagen. Användning som foder är ett bra andrahands-alternativ, men även industriändamål/tekniska produkter som jag nyss nämnde. Från ett djur blir det ju olika delar som vi normalt inte äter som kanske känns mer självklart att använda i kattmat eller för att tanka bilen. Konsumenters preferenser och efterfrågan påverkar såklart vad som kan bli mat. Metoderna som vi presenterar går i första hand inte ut på att värdera och utesluta olika flöden utifrån vad det ska kallas eller klassas, utan istället helt enkelt utgå det som var avsett att bli livsmedel men som inte blir det, och ta reda på hur det istället används.

Olika former av avfallshantering som biogas, kompostering och därefter förbränning tar ju också tillvara resurserna fast på ett mindre effektivt sätt. Visste du att det kan vara upp till 15 gånger mer klimateffektivt att förebygga matsvinn än att göra biogas av det? Detta beror dock på vilket energisystem som biogasen ersätter, om den till exempel ersätter vattenkraft eller fossila bränslen och hur miljöbelastande matvaran är att framställa. Läs mer i rapportens kapitel 2.4.

Sen är det viktigt att komma ihåg att förutsättningarna är olika för olika företag. Men det här är viktigt att få bättre kunskaper om hur våra livsmedelsflöden används, och vad även vi myndigheter kan göra för att det ska kunna tas tillvara mer resurseffektivt.

Den uppföljning som startar i år med denna rapport och med metoderna som grund, ska ge bättre underlag för åtgärder på olika plan. Den kommer också bli uppföljningen av det ena etappmålet för minskat matsvinn, inom miljömålssystemet:

Men också ge uppgifter om livsmedelsförluster – food losses till FAO som följer upp delmål 12.3 i Agenda 2030:

  • Till 2030, halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd.

För matsvinn sker överallt. I länder som Sverige är matsvinnet störst i hushållen medan i utvecklingsländer är svinnet störst i producent- och logistikled. Men hela kedjan kan bli mer resurseffektiv. Jag tror att detta område bara kommer bli mer och mer aktuellt och att det finns mycket att göra, så spännande! De metoder som vi nu tagit fram och den uppföljning som planeras är ett första angreppssätt som jag tror vi kommer lära oss mycket av. Det är inte alltid enkelt och jag tror vi kommer få skruva och utvärdera arbetet under hand. Men kanske föder detta även inspiration för att fler företag att själva mäta sina resurser och förluster och samarbeta med andra i kedjan, för organisationer, forskare och myndigheter att sätta matsvinn och resurseffektivitet högre på agendan och att även du och jag som konsumenter får så kallad svinnsikt.

/Karin Lindow som jobbar med matsvinn och resursfrågor och har projektlett arbetet med rapporten

Pst. Du känner väl till Fler gör mer – Handlingsplan för minskat matsvinn 2030? Livsmedelsverket arbetar tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket för minskat matsvinn utifrån handlingsplanens 42 olika åtgärder, och detta tillsammans med aktörerna. Att matsvinnet ska minska och mer bli mat har ju en tydlig koppling till den svenska livsmedelsstrategin där målet ju är att öka livsmedelsproduktionen och en hållbar utveckling i livsmedelskedjan.

Mathantverk ligger oss varmt om hjärtat

Malena Bathurst och Camilla Bender Larson jobbar på Jordbruksverkets Näringsutvecklingsenhet med att främja mat och mathantverk. Här berättar de om sin egen relation till mat, trendspaning och tipsar om hur du kan hitta till mathantverken.

Malena: Jag är uppvuxen i en familj där maten var en naturlig del av vardagen. Mormor bakade och lagade mat från grunden med goda fina råvaror. Det saftades och syltades på skogens och trädgårdens bär, det bakades sju sorters kakor och mormors goda ostkaka gjord på bondens mjölk. Till jul stoppades det korv, ystades ost, pepparkakor gräddades i ugnen och brödet till dopp i grytan bakades. Mormors mat lagades med känsla, själ och omsorg. Hon var en riktig ”mathantverkerska” i mina ögon. Hur har detta då format mig? Jo, jag suger i mig information om mat och mathantverk. Jag kan inte gå in i en butik med bra matvaror och mathantverk utan att handla och testa nya varor. Är jag ute och reser, spanar jag efter gårdsbutiker och småproducenter av all dess slag. Det är dock inte alltid lätt att hitta rätt, berättar Malena.

För att hitta mathantverkare runt om i landet, kan man använda sig av Eldrimners app ”Mathantverk” och upptäcka spännande smaker av hantverksmässigt tillverkade produkter. Appen visar vägen till cirka 1 600 mathantverkare över hela landet och den är tillgänglig året om. Du kan även hitta gårdsbutiker, söka efter företag eller produkter och produktkategorier. Varje företag presenteras med företagsinformation, vad de tillverkar, hur du når dem, och mer information. På många ställen kan du träffa de passionerade personer som står bakom mathantverket och diskutera smak, kvalitet och dela upplevelser.

Camilla: I somras reste jag och min familj några dagar i Mellansverige, där vi tog hjälp av Eldrimners app för att hitta spännande ställen att stanna på. Vi träffade mathantverkare som  tillverkade sprakande chokladpraliner, vedugnsdoftande tunnbröd, aromrika ostar och mycket annat. Det finns så mycket gott att upptäcka och att njuta av i vårt avlånga land.

Stark trend med lokalt producerade livsmedel

Det har aldrig varit så rätt att prata svenskt och lokalt som det är just nu. Lokalt är det ”nya goda valet”. Närproducerat och svenskt toppar listan över vad som anses vara viktigast för att äta hållbart. 42% av konsumenterna vill stötta lokala aktörer och det finns nu 200 rekoringar, med 700 000 medlemmar, att handla lokalt blir därmed också ”det nya normala” sättet att handla, säger Ingela Stenson, omvärldsanalytiker, strateg, United Minds.

Vad är mathantverk?

Mathantverk är ett sätt att upptäcka mat som är en unik produkt med god smak, hög kvalitet och tydlig identitet. Kännetecknande för mathantverk är att människans hand och kunnande är med i hela produktionskedjan. Eldrimner är Sveriges resurscentrum för mathantverk som hjälper till att utveckla företag genom rådgivning, kurser, utvecklingsarbete och erfarenhetsutbyte. De arbetar för att det svenska mathantverket ska utvecklas. Läs mer om Eldrimners arbete här: https://www.eldrimner.com/

Läs artikeln Mathantverk – unika smakrika produkter för konsumenter, på www.smakasverige.se Jordbruksverkets kunskapsbank för svensk mat och dryck