Etikettarkiv: digitalisering

Så kan en datainfrastruktur för det svenska jordbruket byggas upp

Inom många områden och branscher pågår digitalisering på olika sätt. För jordbruket kan det betyda allt från självgående maskiner, AI till delning och förädling av data. Jordbruksverket har på uppdrag av regeringen undersökt och tagit fram ett förslag på hur en datainfrastruktur för delning av data kan byggas upp för det svenska jordbruket. Här finns rapporten.

Just delning av data är en utmaning världen över. Data samlas in i stora mängder, men stannar oftast i endast en enskild produkt utan ytterligare delning och förädling. Sedan några år tillbaka pågår det arbeten med att ta nästa steg, att koppla ihop olika system och göra det möjligt att dela data på en större och mer omfattande nivå. Det är nödvändigt för att ta ytterligare steg i digitaliseringen, att skapa en öppen marknad av datadrivna tjänster och lösningar.

Digitaliseringen av jordbruket har stor potential till att förbättra, förenkla och effektivisera hela livsmedelssystemet och därmed samhället. Om man lyckas dela större mängder data, koppla ihop dem och använda det för att ta fram nya typer av analyser och beslutstöd har man kommit långt i digitaliseringen. Genom att skapa en central datainfrastruktur tror vi att många fördelar kan nås, exempelvis:

  • Verktyg för omställning till ett jordbruk som är mer lönsamt och med mindre klimatpåverkan
  • Samordning av datadriven innovation och spridning av utvecklingskostnader
  • Minskat beroende av enskilda leverantörer
  • Ökade möjligheter till spårbarhet i livsmedelsproduktionssystemet

Rapporten har tagits fram i samarbete med stora aktörer inom näringen, Hushållningssällskapet, Lantmännen, LRF, Växa Sverige samt forskningsinstitutet RISE. I rapporten beskrivs bland annat de beståndsdelar som vi bedömer behöver finnas och frågor som behöver hanteras i satsningen för att uppnå en öppen och oberoende datainfrastruktur och digitalt ekosystem. En personlig reflektion är att jag förstår att det är en utmaning att bygga upp en datainfrastruktur. Det är många och komplexa pusselbitar som ska passa ihop.

/Frida Sporre som har hållit ihop arbetet med rapporten


Att se till sin ko på distans – en dag i framtiden

En eftermiddag i en mer eller mindre avlägsen framtid sitter en bonde och väntar på sin son utanför hans skola. Hon passar på att titta till sina djur under tiden. I mobiltelefonens app kan hon se att alla djur utom 1571 Stjärna har varit vid vattenhon och druckit under eftermiddagen. Märkligt, hur kan det komma sig? Stjärna är en av de kor som går på en avlägsen naturbetesmark. En stor del av den har inte betats på många år. Tidigare var det  tidsödande att titta till djuren, eftersom det tog så lång tid att hitta alla individer på den stora och bitvis skogiga marken. Några knapptryck senare berättar sensorn på 1571 Stjärna att hon har normal kroppstemperatur och att hon de senaste timmarna både vandrat en del och legat och idisslat, precis som hon brukar. Inget allvarligt problem som måste åtgärdas akut alltså. Det räcker att ta den vanliga turen dit under kvällen. Då tar bonden drönaren till hjälp för att snabbare hitta djurflocken där den är just nu, för att slippa gå och leta en god stund. Drönaren kan också samla in en del information från djurens sensorer för att ge ännu mer säkerhet om att allihop mår bra; mer än vad en stunds iakttagande kan ge.

Virtuella stängsel och nattvioler
Sonen har inte dykt upp i skolans entré än. Bonden tar sig så an att flytta stängsel. Skönt att metoden utvecklats och forskning visar att den kan användas utan att orsaka djuren stress och lidande, så att de enkelt förstår hur de får röra sig.  Nu går det att ordna stängsling och till och med flytta djur enkelt såhär, på distans. Bonden kan till och med hägna in området med nattviol som hon tycker så mycket om, bara med några knapptryck. Hon vill inte att det området betas förrän orkidén blommat över och fröna mognat.

Elektroniska öronbrickor
De elektroniska öronbrickorna som infördes för flera år sedan är numera en vardaglig del hos de flesta köttproducenter. De gör att det inte är så krångligt längre att rapportera in när ett djur flyttas, eller transporteras till slakt. De gör att ett djur enkelt kan följas från gården ända till slutprodukten i köttdisken. Att vår bondes djur ska vara certifierat naturbeteskött sköts smidigt eftersom det är lätt att följa djuret hela vägen. Lagom tills sonen dyker upp utanför skolan hinner hon se att 2385 Einar ankommit till slakteriet tidigare under dagen med transporten som hämtade 16 tjurar på hennes gård i morse.

Rapporten Digitaliserad teknik för att främja betesdrift

I korthet berättar rapporten att:

  • Främsta orsaken till att lantbrukare med betesdjur inte väljer digital teknik är kostnaden, därefter kommer problem med att få tekniken att fungera i praktiken.
  • Satsningar på digital teknik innebär att betesbaserad produktion kan bli mindre arbetsintensiv, få ett bättre djurskydd och skapa mer miljönytta.
  • Myndigheterna kan främja betesbaserad produktion genom att verka för en heltäckande digital infrastruktur, understödja standarder, justera regelverket inom vissa områden samt införa extra stöd till mindre djurbesättningar.

Maria Unell, projektledare för CAP & Hållbarhet