Kategoriarkiv: jordbrukspolitik

Om att pandemin förstärker den pågående utvecklingen på köttmarknaden, en historisk tillbakablick och tankar om framtiden…

Foto: Shutterstock

Ja så är det, Coronapandemin har gett nytt bränsle till den snart fyraåriga trenden på svensk köttmarknad. Minskad konsumtion, fallande import och ökad andel svenskt kött. Pandemin är emellertid tillfällig, liksom de lagar, rekommendationer och livsstilsförändringar som följt på den. Men även om vi nu tenderar att återgå allt mer till de gamla gängorna så kvarstår frågan – vad blir det nya normala i vårt sätt att leva, resa, äta? Innan jag dyker ner i hur marknaden för kött påverkats till och med juni 2020, vill jag ta en titt i backspegeln.

En historisk tillbakablick
När jag klurar på köttmarknadens utveckling är jag förtjust i långa statistikserier. De ger vidgade perspektiv. Medelsvensken konsumerade 44 kg kött i slaktad vikt 1940, det gav grovt räknat 20 kg på tallriken. När Sverige passerade sitt ”peak meat” 2016 så var vår konsumtion av kött dubbelt så stor som 1940, med 88 kg slaktad vikt eller knappt hälften på tallriken. Sedan 2017 har köttkonsumtionen minskat med drygt 2 procent per år.

Idag diskuterar vi ivrigt hur mycket kött vi äter, var det kommer ifrån, hur mycket kött vi borde äta och vad som styr vår köttkonsumtion. Vi vet att den är känslig för prisförändring och variation i hushållskassan, och när jag sammanställt statistik från 1940 är det tydligt hur statlig prisreglering påverkade till och med 1990. Då hade vi en svensk marknadsandel för kött på nästan 100 procent. Vid avregleringen av det svenska jordbruket 1990 liberaliserades priserna och vi ser början till en mer stadigvarande ökning av köttkonsumtionen. Men det var givetvis EU-inträdet 1995, med ökad import av billigare kött från andra EU-länder, och sänkningen av matmomsen 1996 som gav den stora accelerationen. Sen dök det upp djursjukdomar, finanskris och en och annan EU-politisk förändring som innebar tillfälliga hack nedåt i kurvan.

Antibiotikadebatten som inleddes 2014 fick oss att inse ett starkt svenskt mervärde i låg användning av antibiotika till lantbrukets djur. Effekten kom snabbt på marknaden för griskött innan det smittade av sig på övriga köttslag i det stora lappkastet 2017. Tre tydliga nya trender kan skönjas sedan dess; vi äter mindre kött, importen minskar ännu mer än konsumtionen och detta betyder att den svenska marknadsandelen, eller försörjningsförmågan, stiger.  

Figur: Åsa Lannhard Öberg. Källa: SCB och Jordbruksverket

Vad händer nu då?
I år har ytterligare en kraft påverkat köttmarknaden, i samma riktning men med förnyad styrka; Coronapandemin. Utvecklingen till och med juni pekar i samma riktning för griskött, nötkött och matfågel där produktionen och den svenska marknadsandelen ökat medan importen och förbrukningen minskat. Jag kan konstatera att svensk marknadsandel för dessa köttslag nu är den högsta på decennier. Marknaden för får- och lammkött går ensam mot strömmen. Samtidigt är det viktigt att betona att pandemin är tillfällig och att slutsatser kring de mer långsiktiga effekterna av den på köttmarknaden därför är osäkra.

Fler måltider i hemmen betyder mindre kött men mer svenskt
Andelen svenskt kött är betydligt högre i dagligvaruhandeln än i privata restauranger, medan andelen i offentliga kök ligger däremellan. När ett antal miljoner svenskar reser mindre, äter mer sällan på restaurang, distansarbetar om de kan samtidigt som gymnasieskolorna varit stängda under våren, så betyder det att vår diet plötsligt förändrats. Det blir helt enkelt mer svenskt kött och mindre importerat när fler måltider äts i hemmen. Vi har sannolikt även ersatt en del lagade mål mat med snabbfixade rätter som macka, snabbnudlar, fil eller gröt – där köttet har en mer undanskymd plats. Efterfrågan på kött och i synnerhet importerat kött har minskat mer än vad vi sett de senaste åren. Samtidigt bör en del av minskningen i år bero på att svensk köttproduktion inte hunnit svara på den hastiga efterfrågeökningen, det tar tid att bygga upp en långsiktig produktionskapacitet. Att utbudet understigit efterfrågan vittnar stigande priser om. Gris- och nötköttsbönderna får bättre betalt, och vi konsumenter möter följaktligen också något högre priser för dessa köttslag i butiken.

Utvecklingen är positiv för den ekonomiska hållbarheten i svensk köttproduktion och för svensk försörjningsförmåga. Men frågan är vad som händer när vi successivt börjar gå tillbaka till att äta våra luncher på restaurang, när vår omtyckta afterwork åter flyttar till puben och när antalet hotellnätter med tillhörande frukostbuffé stiger till gamla nivåer? Kommer importen av kött till och med att öka under en period, för att sedan plana ut och fortsätta sin mer stillsamma nedgång? Eller för stigande arbetslöshet och försämrad hushållsekonomi med sig en mer långsiktig återgång till efterfrågan på billigare kött? Vi vet ju att svenskt kött i de flesta fall inte konkurrerar genom ett lågt pris. Eller är det faktiskt så att Coronapandemin fått gemene man, företag och beslutsfattare att långsiktigt värna ännu mer om en god svensk livsmedelsberedskap?

I förra veckan kom också den tråkiga nyheten att afrikansk svinpest konstaterats hos ett vildsvin i Tyskland, som är EU:s största producent av griskött. Oron är nu stor för spridning av viruset, och även om effekterna i Sverige dröjer är det troligt att vi får erfara såväl handelsrestriktioner som fallande priser på EU:s grisköttsmarknad.

Jag fortsätter hålla ett ständigt öga på marknaden för kött, tillsammans med mina kollegor på Jordbruksverket och därute i branschen. 

/Åsa Lannhard Öberg, köttmarknadsutredare på Jordbruksverket

Exploatering av jordbruksmark

Frågan om exploatering av jordbruksmark är inte helt enkel. Å ena sidan är det viktigt att vi har bra mark att odla vår mat på och andra sidan är det viktigt att få bra och billiga bostäder.

Foto: John Andersson

Äganderätten till marken är en annan viktig aspekt. Bonden ska ju ha rätt att göra vad hen vill med sin mark. Mot detta står samhällets behov av att säkra livsmedel för sin befolkning. 

Jordbruksverkets ståndpunkt när det gäller exploatering av jordbruksmark är att man ska följa lagstiftningen (så klart!)

I miljöbalkens 3 kapitel 4 paragraf står att:

Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse.

Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

Det innebär alltså att man, för varje område där man ska ta jordbruksmark och bygga på, ska undersöka följande:

  1. Är marken brukningsvärd?
  2. Är det väsentliga samhällsintressen?
  3. Finns det annan mark att bygga på?

Först när dessa frågor är ordentligt utredda får man bygga på jordbruksmarken.

Men kommunerna uppfyller inte alltid lagstiftningen. Det var vår slutsats i en stor undersökning som Jordbruksverket genomförde 2013 av hur kommuner uppfyller lagstiftningen när man bygger större bostadsområden.  Vår bedömning är att det har blivit bättre sedan dess men det finns fortfarande plats för förbättring.

Men hur vet man vad som är brukningsvärd jordbruksmark och vad som är väsentligt samhällsintresse?

Via olika rättsfall i domstolar tolkas och förtydligas lagstiftningen. När det gäller dessa frågor är det framför allt de domar som kommer från miljööverdomstolen som ger vägledning. Under sommaren 2020 fattade miljööverdomstolen tre avgöranden som förtydligar vad som är brukningsvärd jordbruksmark. Här kan du hitta ett referat och analys över dessa domar: Fastighetstaxeringen inte längre avgörande för bedömningen av brukningsvärd jordbruksmark

För att en mark ska vara brukningsvärd ska den:

  •  ha brukats i närtid
  • ingå i ett sammanhängande jordbrukslandskap som brukats.

När det gäller vad som är väsentligt samhällsintresse säger förarbetena till lagstiftningen att bostadsområden är väsentligt samhällsintresse. Däremot är inte enskilda enbostadshus väsentligt samhällsintresse. Det har under senare år kommit flera domar där man fått avslag på att bygga en eller några få villor på jordbruksmark. Däremot kan kommuner få bygga större villaområden. Inte helt logiskt och lite som att sila mygg och svälja kameler tycker jag.

Jordbruksverket skulle som första steg vilja se en ändring i lagstiftningen så att länsstyrelsen får möjlighet att stoppa planer som man anser bryter mot lagstiftningen om jordbruksmark. Det får man nämligen inte idag.

/John Andersson som utreder hur jordbruksmark kan graderas

Hur har ditt företag påverkats av covid 19-pandemin?

För att bättre förstå effekterna av pandemin och hur företagen i livsmedelskedjan har påverkats ställer EU-kommissionen nu ett antal frågor i en online-enkät riktad till dig som är företagare eller arbetar inom organisationer som företräder branschen. Syftet är att bättre förstå vilka utmaningar och eventuella hinder man mött och hur de kunnat lösas, och helt enkelt hur robust vår livsmedelskedja är vid större kriser.

Undersökningen ska ge bättre underlag vid eventuella framtida EU-politiska beslut. I enkäten vill man också veta vilka förväntningar som finns på framtida åtgärder av olika slag, marknadsaktiviteter och så vidare. Utöver den ekonomiska dimensionen finns såklart även sociala och miljömässiga dimensioner. EU:s matsvinns-plattform som samlar länder och experter för att arbeta gemensamt för minskat matsvinn vill också sprida enkäten för att undersöka hur pandemin har påverkat företagen ur ett matsvinns-perspektiv.  

När, var, vem, hur

  • Enkäten tar ca 25 minuter att fylla i
  • Deadline är 30 september 2020.
  • Alla företag i livsmedelskedjan från insatsvaror, jordbruk, fiske, trädgård, packeri, grossist, industri, restaurang, catering och butik kan delta
  • Både små- och storskaliga verksamheter

Länk till enkät för dig som är företagare

Länk till enkät för dig som är branschföreträdare

Enkäten är framtagen av EU kommissionens forskningscenter JRC. Du svarar anonymt och uppgifterna används endast i forskningssyfte. Reglerna för GDPR tillämpas.

/Karin Lindow som jobbar med hållbarhetsfrågor och matsvinn på Livsmedelskedjan- och exportenheten

32 låtar som tar dig in i livsmedelsstrategin

Fotograf: Gustav Lannhard

Sommar, sol och semester för många. En tid att slappna av och bara vara. Varför inte lyssna på musik – och samtidigt tänka på den svenska livsmedelsstrategin? Här kommer tips från två medarbetare på Jordbruksverket på låtar att ladda ned och njuta av, samtidigt som du ägnar tankar i hängmattan åt framtiden för svenskt jordbruk och livsmedelsproduktion.

Här kommer en brasklapp: Bloggarna är medvetna om att ingen av låtarna handlar om den svenska livsmedelsstrategin, många av dem inte ens om livsmedel. Texterna är skrivna för att förmedla budskap i en salig blandning av politik, olycklig kärlek, berusningsmedel och diverse elände. Men med god vilja framträder mer eller mindre tydligt mat från sjö & hav, åker, stall, växthus och skog liksom de tre dimensionerna av hållbarhet – social, ekonomisk och miljömässig.

  1. Blommig falukorv – Povel Ramel: En av våra största skapare inom kultur, nöje & musik; friherre, revyförfattare, kompositör, pianist, sångare, komiker och skådespelare. Povel besjöng den svenska falukorven, en nationalrätt vi ätit ännu mer av i Coronatider. Liksom tvåan och trean får denna trallvänliga dänga symbolisera satsningen inom den svenska livsmedelsindustrin på kompetensutveckling inom kött- & charkindustrin.
  2. Varm korv boogie – Ove Törnqvist: En fyrtaktare från 1959 som betraktas som en av de första svenska rocklåtarna. Korv tillverkas både stor- och småskaligt och är ett ta-vara-på-det-mesta-livsmedel då den kan fyllas med diverse ingredienser.  
  3. Ge mig mera köttbullar – Astrid Lindgren: Madicken älskar svenska favoriter som köttbullar och pannkaka, däremot dissar hon fiskpuddingen – men kanske att hon lärt sig gilla den i vuxen ålder. Swedish Meatballs har satt Sverige på den internationella matkartan, och exportera livsmedel vill vi ju göra mer av!
  4. The milkman of human kindness – Billy Bragg: Svenska lantbruksdjur ska må bra – djurvälfärden är central. I Sverige finns idag omkring 305 000 mjölkkor men de blir färre för var dag som går, så ägna dessa landskapsvårdande mjölk- och köttproducenter liksom svenska mjölkbönder en tacksamhetens tanke.
  5. Dina färger var blå – Tomas Ledin: Ölbryggning är en växande bransch, den kan vara hantverksmässig och mikro eller industriell och makro. Man behöver maltkorn för att brygga öl och det är en gröda som växer på svenska åkrar.
  6. Fattig bonddräng – Astrid Lindgren/Georg Riedel: Alfred var en strävsam, kunnig och trogen dräng in i det sista. Att ha kompetent personal som tar ansvar och är driven i att utveckla företaget är viktigt för alla lantbruk med anställda, och här skymtar vi minsann både den ekonomiska och den sociala hållbarheten.
  7. Socker – Kent: I Sydsverige odlas betor för sockerproduktion. Visste du att en enda sockerbeta innehåller cirka 140 gram socker och att en femtedel av världens sockerproduktion kommer från sockerbetor medan resten kommer från sockerrör? 
  8. Last call for alcohol – Hardcore Superstar: Vodka är en svensk exportsuccé. Insatsvaran i vodka varierar, säd är vanligt men även potatis funkar bra – prima att odla på svenska jordar.
  9. Morotsman – Olle Ljungström: Morötter är en av få jordbruksråvaror som Sverige är självförsörjande på. Ökad produktion av livsmedel och god försörjningsförmåga är centrala delar av livsmedelsstrategi – tänk på det när du njuter av Olle Ljungströms underbara röst.
  10. Wine, (wo)men and song – Whitesnake: Vinproduktionen är blygsam i Sverige, men den finns här och jag inbillar mig att det snart blir uppsving för 80- och 90-talets trend gör-vin-av-det-du-har-i-trädgården. Av jämställdhetsskäl sätter vi (wo) inom parentes.
  11. The wild hunt – Watain eller The tallest man on earth: I början av sommaren utlyste Jordbruksverket 5,5 miljoner för projekt som ska bidra till att vi får mer vildsvin på tallrikarna. Samtidigt som du grunnar på projektidén kan du inspireras av ljuv musik. Samma låttitel, helt olika låtar. Gillar du hårdare musik; välj Watain. Är din smak mer åt det avskalade hållet är The tallest man on earth lämpligare.
  12. Änglamark – Evert Taube: Nästintill en nationalhymn och tillika en av våra största miljömärkningar.
  13. Sol, vind och vatten – Ted Gärdestad: Att öka inslaget av förnybar energi är avgörande för en hållbar produktion av mat, vilket även framgår tydligt på den politiska arenan. Och tänk att Ted Gärdestad förmedlade detta budskap redan i början av 1970-talet!
  14. Computer world – Kraftwerk: Kanske studsar någon ur hängmattan av att höra de tyska syntpionjärerna lovsjunga datorer i en låtlista om svensk livsmedelsstrategi. Ligg stilla! Förstudie för en databasinfrastruktur i lantbruket, för att systematiskt lagra och använda datan, är ett uppdrag som Jordbruksverket arbetar med inom ramen för livsmedelsstrategin.
  15. Soldier of fortune – Deep Purple: Livsmedelsstrategin vill att vi ökar den ekonomiska hållbarheten, och gör vi det blir vi alla en ”soldier of fortune” som David Coverdale sjunger så innerligt (även om hans soldier of fortune inte är någon konkurrenskraftig matproducent). En av de bästa rockballaderna genom tiderna.
  16. Mr Crowley – Ozzy Osbourne: ”Mr Crowley, won’t you ride my white horse…” skrålar killen från Birmingham. Faktum är att hästnäringen blir allt större i Sverige och vi har idag fler hästar än mjölkkor. Men inte många hästar går in i livsmedelskedjan, något branschen vill ändra på – ledordet är resurseffektivitet.
  17. Sailing ships – Whitesnake: För att realisera havs- och fiskeriprogrammet behöver vi en fiskeflotta, men någon återgång till fiskefartyg utrustade med segel är knappast trolig!
  18. Fishermen’s blues – The Waterboys eller Jag går och fiskar – Gyllene tider: Skotsk rock eller svensk pop. Råkar du inte vara yrkesfiskare och tar semester från allt vad fiskeredskap är några veckor under sommaren, så kanske du plockar fram ditt gamla fiskespö från förrådet och beger dig till en trolsk svensk sjö för att dra några firrar. Med dessa låtar vill vi även slå ett slag för vattenbruket. Fisk, skaldjur, alger – allt går att producera mer av i Sverige.
  19. Home sweet home – Mötley Crue: I år ska vi helst hemestra så passa på och gör det till tonerna av denna underbara rockballad, samtidigt som du pysslar om din hemmaodling av frukt, bär och grönsaker. Det är nämligen viktigt att värna om sin egen försörjningsförmåga.
  20. Hillbilly for life – Fearless Hillbillys: Jag träffade grabbarna i bandet Fearless Hillbillys på Sweden Rock Festival för ett par år sedan. De hade byggt om gitarr och bas till grepar, spadar och andra jordbruksredskap och bjöd på en ösig growl-show med höbalar som rekvisita.
  21. Country girl – Black Sabbath: Låten finns på bandets tionde studioalbum Mob Rules från 1981, det andra och sista med supervokalisten Ronnie James Dio vid sångmicken. Tjejer från landet är starka på många sätt, och förutom att bidra till social hållbarhet och ett jämlikt lantbruksföretagande kan de krossa ett grabbhjärta.
  22. Strawberry fields forever – The Beatles: Många svenska jordgubbar hann inte mogna till midsommar i år och dessutom har Coronapandemin hindrat utländsk arbetskraft med flinka fingrar från att nå de gyllenröda fälten i Sverige. Jordgubbens tajming, kvalitet och pris är en ständigt återkommande snackis i sommartider!
  23. Scarborough fair – Simon & Garfunkel: Köper du färska kryddor till din matlagning, som persilja, salvia, rosmarin och timjan? Sannolikt är de ekocertifierade – att bedriva jordbruk utan naturfrämmande insatsmedel är ett sätt att producera hållbart. 
  24. Welcome to the jungle – Guns n’ Roses: Djungeln spelar en viktig miljömässig roll där den finns, för att agera planetens lungor. Att skövla djungel och regnskog gör stor skada. Men vi vill å andra sidan inte att våra öppna landskap och beteshagar ska växa igen likt en djungel. Betande djur håller landskapet öppet och bidrar till biologisk mångfald.
  25. Sandstorm – Darude: Vem har inte dansat loss till denna dänga som man aldrig tröttnar på, signerad en finsk granne i slutet av 90-talet? Olika naturfenomen gäckar emellanåt den svenska livsmedelsproduktionen; torka, bränder, översvämning – och (sand)stormar.
  26. Last look at Eden – Europe: Lustgården Eden prunkar av grönska som ger mat och skydd åt dess invånare, men den innehåller också förbjuden frukt. Jag utvecklar inte den analysen, en bra låt hur som helst! 
  27. The ketchup song – Las Ketchup: En spansk världshit från 2002 om bearbetade tomater kan leda oss rakt in i den svenska livsmedelsstrategin. Så här skriver Från Sverige om tomater på sin hemsida: ”Svenska tomater är inte bara goda och närproducerade. De slår också spanska och holländska tomater när det gäller klimat och miljö. Faktum är att svensk tomatodling är bäst i klassen när det gäller miljö och ger de lägsta utsläppen av klimatgaser.” Enligt Wikipedia har Sverige den högsta per capita konsumtionen av ketchup i världen. Den svenska marknadsandelen för tomater låg 2018 strax under 20 procent så här finns potential att öka.
  28. Högt över ängarna – Timotej: Somrigare än så här blir det inte. Den svenska tjejkvartetten som bland annat tävlat i Melodifestivalen sjunger om oaser på landet och gruppens namn är synonymt med en viktig ingrediens i svenska betes- och slåttervallar.  
  29. Var e vargen – Imperiet: Låten handlar om en bildlig varg; den revolution som aldrig kommer. Men även våra svenska lantbrukare kan ibland behöva fråga sig var vargen håller hus, särskilt om man håller djur utomhus eller sysslar med jakt. Gillar du tung folkmusik mer än punk kan du istället lyssna på Vargtimmen med Hedningarna.
  30. Old MacDonald had a farm – Nordamerikansk folkvisa: Barnvisan publicerade första gången år 1917, på svenska heter den ”Per Olsson och hans bonnagård”. Det är viktigt att man redan i unga år lär sig var maten kommer ifrån, så gott folk – fortsätt sjunga låten för era små! 
  31. Take me home, country roads – John Denver: Visst blir man lite nostalgisk, och ser de långa slingriga vägar som ofta karakteriserar landsbygden framför sig när man nynnar med i refrängen (som förvisso utspelar sig i West Virginia)? En landsbygd där det bor folk som håller den levande är en grundbult i den svenska livsmedelsstrategin. 
  32. Vi bor på landet – Bröderna Djup: Blåbyxor, rutiga skjortor, keps, gummistövlar och instrument i form av såg, lie och räfsa. Bonnigare än så blir det inte!

Och med de slutorden vill semesterbloggarna Jesper Nietsche och Åsa Lannhard Öberg tacka för sig. Hoppas ni lyssnar på våra låtar, glad sommar på er!

Stängda gränser och färre äter ute – svenskt fiske påverkas också av pandemin

Jordbruksverket ska i samarbete med Havs- och Vattenmyndigheten löpande samla in information om pandemins påverkan på fiskerinäringen och underlätta för Näringsdepartementet att fatta rätt beslut i krisen.

Foto: Shutterstock

Yrkesfiske

Det svenska yrkesfisket har sett en markant minskning i efterfrågan på ett flertal viktiga arter, främst från hotell och restaurangbranschen men även från grossister och utländska importörer. För att underlätta för yrkesfiskare och livsmedelsbranschen har Havs- och Vattenmyndigheten genomfört vissa ändringar i sitt arbetssätt vid kontroller samt infört tillfälliga lättnader för livsmedelsföretag när det gäller rapportering av spårbarhetsinformation.

Vattenbruk

Sveriges vattenbruk som föder upp matfisk är beroende av hotell och restaurangbranschen samt export för att få avsättning för sina produkter. Den minskade efterfrågan under Corona-krisen har lett till  kännbara prissänkningar och gjort att flertalet vattenbrukare tvingas hålla större mängder fisk i sina anläggningar, i väntan på att marknaden förbättras. De drabbas både av merkostnader och riskerar att överskrida sina miljötillstånd. De vattenbruk som säljer rom och yngel till andra vattenbruk riskerar att helt tappa årets försäljning då vattenbruken som föder upp fisk har fulla anläggningar.

Fritidsfisket

Svenska företag som specialiserat sig på fritidsfiske erbjuder naturupplevelser till både svenska och utländska konsumenter. På grund av Corona-krisen riskerar turismen från utlandet att minska markant då bokningar mer eller mindre upphört. Branschen ställs inför stora ekonomiska utmaningar och företagen ber om stöd från myndigheter för att kunna ta sig genom krisen på ett bra sätt.

En ljusglimt är att svenska turister i större utsträckning kommer att semestra inom landet och till en viss del kan kompensera för bortfallet.

Insatser för att stötta de Svenska företagen görs på flera håll, bland annat så har företagen Fishingguide in Sweden och fiskekortsföretaget iFiske startat ett samarbete för att stötta landets fiskeguider.

Mer information hittar du på iFiskes hemsida (ifiske.se).

Landsbygdsnätverket och MATtanken stöttar svensk sjömat

Landsbygdsnätverket har startat initiativet ”Testa svensk sjömat och stötta en bransch i kris” tillsammans med projektet MATtanken. Målet är att länka samman de producenter som drabbats av svårigheter med att sälja sina produkter med kommuner och kök inom exempelvis skolor, äldreboenden och sjukhus.

På webbplatsen MATtanken kan du läsa mer om projektet.

Testa svensk sjömat och stötta en bransch i kris (MATtanken.se)

Stöd till företagen är under arbete

Ett stöd riktat specifikt till yrkesfiskebranschen har utformats för att möjliggöra temporärt stillaliggande av fiskefartyg i väntan på att rådande situation ska förbättras. Stillaliggandestödet har som mål att möjliggöra för företagare att på ett bättre sätt parera prisfluktuationer på deras produkter. Fiskaren får en ersättning för fasta kostnader då denne väljer att inte fiska under en kortare period.

Ett annat kommande ekonomiskt stöd som kan tänkas vara aktuellt för flertalet branscher är det så kallade omställningsstödet. Stödet som beslutas av regeringen syftar till att hjälpa företag att överbrygga den akuta krisen och samtidigt göra det möjligt att ställa om och anpassa sin verksamhet. Mer information om stödet och när det beräknas vara klart att söka hittar du på regeringens webbplats.

Foto: Shutterstock

Ett enkelt sätt att stötta svenskt fiske är att handla dagens lunch på en restaurang. Gör som jag, bli en vardagshjälte genom att stötta näringen på detta enkla sätt!

/Johan Penner, fiskerisamordnare på näringsutvecklingsenheten.

Lokal livsmedelsförsörjning och levande landsbygd i spåren av Covid-19

Det är en blåsig dag när jag går från stugan uppe på berget ner till havet. Idag är vattnet turkost, igår var det grått, dagen innan kristallklart, färgerna skiftar i takt med vädrets humör och vindens hastighet. Svalorna studsar fram och tillbaka i vinden och naturen utstrålar en krispighet och färskhet som bara går att se och känna doften av i början av juni. På en udde ser jag en ko, som tittar efter sina kompisar i kohagen vid vattnet. På en klippa vid hagen skymtar jag också den gamla kvarnen. Här andas och lever landsbygden, samtidigt som staden kryper närmare. Korna på denna ö ser till att det finns ett vackert öppet landskap intill vattnet, som en oas bland klipporna på västkusten. Någonting som jag hoppas får finnas kvar länge till.

Fotograf: Rebecca Hymnelius

Det går att påverka utvecklingen genom att välja kött som produceras lokalt för våra bygders skull, för miljön och för den biologiska mångfalden, samtidigt som vi hjälper svenska bönder att kunna finnas kvar.

Fotograf: Rebecca Hymnelius

Det skrivs och pratas mycket just nu om Covid-19 och hur krisen påverkar våra beteenden och vad vi äter. Lokalproducerad mat är hett efterfrågad och det återstår att se om hur vi ser på mat förändras efter krisen eller om vi återgår till gamla vanor.

Många försöker få konsumenter att inse vikten av att handla lokalproducerat, även jag som jobbar med stöd från Landsbygdsprogrammet (EU-pengar för kompetensutveckling och samarbeten på landsbygden) för att korta ner livsmedelskedjan och göra avståndet kortare mellan producent och konsument. Förhoppningsvis kan Covid-19 snabba på utvecklingen för att få ner antal mellanhänder i livsmedelskedjan. Vi vill bland annat underlätta direktförsäljning, andelsjordbruk, mathantverk, förenade inköp, informationsstöd och höja näringens och landsbygdsföretagens kunskap om nya försäljningskanaler

En följd av Covid-19 är att fler producenter har svårt att sälja sina produkter till restaurangerna som har det tufft just nu, därför vänder sig många producenter till REKO-ringarna istället. REKO-ringar står för Rejäl Konsumtion och innebär att konsumenterna kan handla direkt från producenter på en och samma ort. Jordbruksverket finansierar också en informationsinsats (REKO-bas) som Hushållningssällskapet arbetar med för att främja uppstart och informera om Reko-ringar i hela landet. Min förhoppning är att fler konsumenter framöver upptäcker REKO-ringarna och ser vikten av dem. Vi närmar oss också en ny programperiod för Landsbygdsprogrammet som ger oss möjlighet att påverka hur vi ska jobba med lokalproducerat i Sverige framöver. Jag hoppas att Corona tar oss i rätt riktning så att fler väljer det lokala, som samtidigt kan ge oss bättre beredskap inför kriser i framtiden.

/Rebecca Hymnelius, som arbetar med att utveckla landsbygden på Näringsutvecklingsenheten

Krisstöd i Coronatider

Det skrivs mycket i media idag om att livsmedelssektorn klarat krisen på grund av pandemin Covid-19 bättre än många andra branscher, men efterfrågan på en del mejeri- och köttprodukter har faktiskt minskat kraftigt i stora delar av EU. För att tillfälligt begränsa utbudet av dessa produkter har EU beslutat att ge stöd till aktörer i den privata sektorn. Det gör man för att bidra till kostnaderna för lagring av de drabbade produkterna under en viss tid. Lagringsstödet gäller ost, smör, skummjölkspulver, nötkött samt får- och getkött.

OSTI flera EU-länder har restauranger och butiker stängt i samband med att restriktioner införts mot att vistas ute i samhället och träffa andra människor. Det här betyder att vi äter mindre av många produkter, exempelvis kött och vissa typer av ostar, och därför sjunker också priserna.

I Sverige har försäljningen av kött till restaurang minskat medan försäljning till hushållen via dagligvaruhandeln har ökat. När vi äter kött hemma blir det inte lika ofta de ädla detaljer som vi gärna beställer när vi äter på restaurang, som filé och entrecote, och efterfrågan på dessa har därför minskat. Däremot har suget efter köttfärs och korv ökat!

Sammantaget kan vi trots förändrad efterfrågan på både kött och mejeriprodukter, inte se några större prisnedgångar vare sig på kött eller ost i Sverige. En produkt från djurriket som emellertid drabbats av sjunkande priser den senaste tiden är ägg, men det beror snarare på en överproduktion i Sverige som fanns redan innan pandemin bröt ut.

Vår bedömning är att vi i Sverige kommer att utnyttja stödet för privat lagring av ost. Vi har en kvot på 792 ton och den motsvarar cirka 1 procent av total ostproduktion i Sverige. För övriga produkter är det inte troligt att lagring kommer att ske.

Här finns pressmeddelandet Stöd till privat lagring ska minska risken för överskott på marknaden.

Läs mer här om stödet till privat lagring.

/Eva Jirskog, jordbrukspolitisk utredare på livsmedelskedjan- och exportenheten