Kategoriarkiv: Okategoriserade

Fyra nya rapporter om livsmedelsförluster

Undrar du hur mycket av vår livsmedelsproduktion som blir livsmedel? Tänkte du att det är nära 100 procent? Nu finns fyra nya rapporter om hur mycket av matpotatis, morötter, jordgubbar och vete som inte går vidare i livsmedelskedjan. Det handlar om livsmedelsförluster, när grödor blir kvar på fälten, blir foder eller avfall som biogas och kompost.

Rapporterna har tagits fram inom regeringsuppdrag för minskat matsvinn som sker tillsammans med Livsmedelsverket och Naturvårdsverket. Det är ett av flera regeringsuppdrag inom livsmedelsstrategin. I oktober kom de två första rapporterna om kött och mjölk som du kan läsa om i ett tidigare blogginlägg.

Forskare på Sveriges lantbruksuniversitet har gjort undersökningarna och skrivit rapporterna i samråd med oss och efter inspel från de många referensgrupper som vi haft med branschorganisationer och de andra myndigheterna. Vi har verkligen vridit och vänt på begrepp, metoder och tillvägagångssätt.

Resultaten i rapporten bygger på undersökningar med olika representation och metoder. Flera undersökningar täcker stora delar av produktionen medan fältstudierna är mer begränsade. Det tar ju tid och kraft att gräva i fält efter morötter och potatis, eller att räkna jordgubbar som blir kvar efter skörd. Forskare har dock studerat orsaker till bortsorteringen av morötter hos företag som representerar 74 procent av morotsproduktionen och sorteringsdata kommer från nästan 90 procent av produktionen!

Foto: Rebecca Thörning

Resultaten visar att det är betydande mängder av dessa produkter som inte lämnar gårdar och packerier. Mycket går att förebygga genom ökad kunskap, rådgivning, forskning. En viktig förutsättning för att kunna minska livsmedelsförlusterna är också att odlare är lönsamma och har råd att investera i teknik och metoder som minskar förluster. Det kan handla om prognosverktyg, dränering, bevattning, ny teknik för att övervaka kvaliteten, lagra och skörda.  

Men förlusterna handlar också om fel storlek på morötter eller missfärgat skal – på potatis som ändå ska skalas? Detta styrs av kvalitetskrav. Köpare måste följa handelsnormer, men hur handelsnormerna används och vilka egna krav som sen läggs på påverkar mängden som sorteras bort. Klass 2 i handelsnormerna skulle kunna användas mer, men då behöver det bli en affärsmodell som gör det ekonomiskt hållbart även för odlarna. Livsmedelsverket har inom regeringsuppdraget genomfört en konsumentundersökning som visar att många konsumenter kan tänka sig att köpa potatis, grönsaker och frukt som har någon liten fläck eller defekter i skal och form.

Källa: Livsmedelsverket

Men det som sedan ändå inte kan säljas färskt till butik borde väl kunna förädlas för att ingå i livsmedelsprodukter? Här behövs också satsningar, produktutveckling och innovationer.

Fler behöver helt enkelt göra mer, både producenter, aktörer i senare led i kedjan, forskare, organisationer men också vi myndigheter kan se vad vi har möjlighet att påverka. Det säger ju den nationella handlingsplanen för minskat matsvinn där mätningar och åtgärder har stort fokus. För vi vill att kunskaperna från rapporterna ska leda till att mer ska bli mat. I linje med etappmålet och SDG 12.3 i Agenda 2030.

Idag när ökade kostnader för växtnäring, el, drivmedel gör maten dyrare kanske det blir mer självklart att inte sortera bort och kasta mat? Som producent blir anledningen ännu större att optimera produktionen när allting kostar mer. Så det har ett ekonomiskt värde att jobba med detta, även för klimatet och för livsmedelsförsörjningen.  

/Karin Lindow, projektledare för uppföljning av livsmedelsförluster

Här hittar du rapporterna:

Livsmedelsförluster vid produktion av kvarnvete, rapport 2023:1

Livsmedelsförluster av potatis vid odling, skörd, lagring och packeri, rapport 2023:2

Livsmedelsförluster vid produktion av jordgubbar, rapport 2023:3

Livsmedelsförluster vid produktion av morötter, rapport 2023:4

Värdet av nationell livsmedelsstatistik

Hur är det egentligen med den svenska maten i de offentligt finansierade köken? Andelen svenskt men även många andra uppgifter kring livsmedelsinköpen är det många aktörer i livsmedelskedjan som är intresserade av, allt från den enskilde producenten och ända fram till konsumenten. Men vi behöver fakta att utgå från när vi diskuterar och sätter mål kring inköpen på lokal, regional och nationell nivå. I dagsläget finns ingen sammanställd statistik som är tillgänglig för alla där man kan hitta uppgiften. De offentliga inköpen omnämns i många sammanhang som ett verktyg för hållbar utveckling. Jag hoppas därför att vi inom en snar framtid inte behöver gissa och spekulera utan att vi har fakta att utgå från när vi i olika sammanhang diskuterar offentliga livsmedelsinköp.

Att jag är förhoppningsfull beror på att det just nu pågår ett pilotprojekt på Jordbruksverket som vi kallar Silo där vi testar insamling och publicering av data i en databas som vi skapat under hösten. Arbetet görs i samarbete mellan statistikenheten på jordbruks- och analysavdelning och Landsbygdsnätverket där MATtanken finns. Förhoppningen är att det med resultaten från pilotinsamlingen som grund fattas beslut om att arbetet permanentas. En kontinuerlig insamling ger förutsättningar för att mäta, följa upp och genomföra benchmarking. Livsmedelsstatistiken för offentlig sektor kommer även att ge svar på om det ser olika ut i olika delar av landet och hur utvecklingen ser ut över tid.

I projektet har vi under hösten testat med inköpsstatistik från 35 kommuner som delat med sig av uppgifter om vad de köpte in första halvåret 2022. Riktigt spännande och kul har det varit att vrida och vända på uppgifterna och ta fram olika tabeller.

Ett exempel är hur stor andel av den inköpta mängden oberett kött som hade svenskt ursprung: I genomsnitt är siffran för de 35 kommunerna 92 procent svenskt. Tre kommuner har 100 procent svenskt. Kommunen med lägst andel har 72 procent.
Det finns så många intressanta uppgifter, exempelvis om inköpta mängder, förädlingsgrad och genomsnittliga priser.

Är du nyfiken och vill veta mer? Har du tankar och synpunkter kring livsmedelsinköp till offentlig sektor? Vad finns det att vinna på att tillgängliggöra nationell livsmedelsstatistik? Finns det några farhågor?

Häng i så fall med in i Studio MATtanken, fredag den 27 januari klockan 8.30 – 9.15 då temat är: ”Värdet av nationell livsmedelsstatistik”.

Anslut via zoom-länk som du hittar på MATtankens webbplats Studio – MATtanken

Läs mer om Silo-projektet.

/ Eva Sundberg, måltidsexpert på Jordbruksverket och projektledare för MATtanken

Ett år av arbete med otillbörliga handelsmetoder – insikter och utmaningar

För snart ett år sedan trädde lagen om förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter (LOH) i kraft. Lagen är viktig för att företag i livsmedelskedjan ska ha rättvisa villkor och kan därför gynna producenternas lönsamhet och öka produktionen. För att analysera det arbete som hittills har genomförts och blicka framåt mot de utmaningar som finns kommer Konkurrensverket, tillsynsmyndighet över LOH, genomföra olika aktiviteter för att belysa otillbörliga handelsmetoder i livsmedelskedjan. 

Tyck till

Den första aktiviteten är en enkät som syftar till att mäta förekomsten av otillåtna handelsmetoder i livsmedelskedjan. Enkäten är en uppföljning av den första mätning Konkurrensverket genomförde i början av 2021.

Enkäten riktar sig mot leverantörer inom jordbruks- och livsmedelskedjan. Detta omfattar bland annat jordbrukare, fiskare, livsmedelsindustrier, packerier, grossister, förädlare och kooperativ, alltså alla leverantörer som säljer vidare jordbruks- och livsmedelsprodukter. Syftet med enkäten är att utreda lagens påverkan på de olika otillbörliga handelsmetoderna under det första året.

  • Har lagen hjälpt till att minska vissa otillbörliga handelsmetoder?
  • Förekommer det fortfarande andra otillbörliga handelsmetoder trots att lagen finns, och i så fall vilka?

Detta är några av de frågor som Konkurrensverket hoppas få svar på genom enkäten. För att vi ska få ett bra underlag och kunna påverka förekomsten av otillbörliga handelsmetoder så är det viktigt att vi får in så många svar som möjligt. Din röst är viktig och spelar roll!

Tjej som sitter på utetrappan med laptop i knäet, teknik, IT, människa
Foto: Shutterstock

Här kan du som är leverantör inom jordbruks- och livsmedelskedjan svara på enkäten.

Det tar ungefär 10 minuter att fylla i enkäten. Vi uppskattar att ni tar er tid att svara! Enkäten kommer att vara öppen till och med den 7 november 2022. När enkäten har avslutats kommer resultat som sammanställts på en aggregerad nivå att publiceras. Vilka företag och organisationer som svarat på enkäten kommer inte att framgå.  

Kom på webinarium

Resultatet av enkäten kommer presenteras under ett webbinarium den 10 november 2022.

Vi kommer summera det arbete som gjorts under året och vilka utmaningar aktörer i livsmedelskedjan stöter på kring lagen och otillbörliga handelsmetoder. Du får bland annat höra om vilka tillsynsärenden och ställningstaganden som publicerats. Dessutom kommer olika marknadsaktörer i livsmedelskedjan att själva få berätta om hur lagen har påverkat deras verksamhet och om deras upplevelser av oschyssta avtalsvillkor. Konkurrensverket kommer öppna upp för en frågestund i slutet där alla deltagare får chans att ställa frågor till Konkurrensverkets medarbetare och paneldeltagarna.

Webbinariet hålls den 10 november kl. 09.00–11.00 via Zoom. Läs mer om agendan för halvdagen och hur du anmäler dig nedan.

Anmäl dig till webbinariet här

Du som är intresserad av att lära dig mer om frågorna, men inte kan delta på webbinariet kan besöka Konkurrensverkets webbplats där all information om myndighetens arbete, beslut och vägledning publiceras. Konkurrensverket har även ett nyhetsbrev där medarbetarna en gång i månaden samlar nyheter på området och lyfter olika aktuella ämnen. Sedan går det självklart bra att kontakta enheten för otillbörliga handelsmetoder för att boka in branschmöten eller liknande.

Landsbygdsföretag, kvinna, mobiltelefon, vetefält, gröda
Foto: Shutterstock

Dokument och hur du når oss

Här kan du gå in för att börja prenumerera på nyhetsbrev och här hittar du webbsidan med mer information.

Om du har frågor rörande enkäten och webbinariet eller vill lämna ytterligare information går det bra att e-posta Juliette.Lehucher@kkv.se eller konkurrensverket@kkv.se och hänvisa till diarienummer 601/2022. Det går också bra att ringa projektledare Juliette Lehucher på 08-700 16 16.

/Juliette Lehucher, sakkunnig jurist på Konkurrensverkets enhet för otillbörliga handelsmetoder.

Vildsvin i fokus på projektägarträff

Projekten som beviljats medel genom Jordbruksverkets utlysningar inom vildsvinspaketet har en bred spännvidd i sina utföranden. Men gemensamt för alla är att de ska bidra till att mer vildsvinskött når konsumenten.

Den dåvarande regeringen delade i april 2020 ut ett ”vildsvinspaket” med flera uppdrag till Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Länsstyrelsen Kronoberg och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Vildsvinspaketet ska ge konsumenterna större tillgång till och utbud av vildsvin som livsmedel. Uppdraget ligger i handlingsplanerna inom livsmedelsstrategin som sträcker sig till 2025. Vildsvinspaketet dockar in i strategins övergripande mål om en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar genom att bidra till hållbarhet och att möta konsumenternas efterfråga.

Sedan uppdraget landade hos Jordbruksverket har 19 projekt och 17 olika aktörer beviljats medel för att inom olika aspekter främja vildsvinskött. På grund av pandemin har vi och projektägarna främst haft digitala projektägarträffar. Men den 6 oktober 2022 kunde äntligen 10 av de 17 projektägarna träffas i Jönköping för att dela med sig av sina resultat och nätverka. Med under dagen var också LRF för att prata om Toleransnivå för viltskada i jordbruk och Svenska Jägareförbundet för att lyfta sitt projekt ”Öka intresset för vildsvin och gäss – klimatsmart kött från landsbygden”. Just det sistnämnda projektet har finansierats genom landsbygdsprogrammet 2014-2020.

Det var en oerhört intressant dag med både positiva resultat och lyftande av problem som kräver fortsatt arbete. Deltagarna betonar att de träffar som Jordbruksverket har genomfört har stor betydelse för samverkan och erfarenhetsutbyte mellan de olika projekten. Flera av dem samarbetar i ett flertal sammanhang idag.

Innan årsskiftet är det flera projekt som kommer avslutas och slutrapporteras:

  • MER VILDSVINSKÖTT I ÖREBROREGIONEN. Avslutas i oktober 2022. Projektägare: AgroÖrebro.
  • VILDSVIN – en resurs. Avslutas i november 2022. Projektägare: Vreta Kluster.
  • GLADA VILDSVINET – marknadsföringskampanj med foodtruck. Avslutas i december 2022. Projektägare: Svenska Jägareförbundet.
  • KONSUMENTENS VÄG TILL VILDSVIN – vildsvinskött i snabbmaten. Avslutas i december 2022. Projektägare: Länsstyrelsen Örebro län.
  • VILDSVINSKÖTT – klimat och kommunikation. Avslutas i december 2022. Projektägare: Hushållningssällskapet Halland.

Fyra projekt har redan gått i mål och avslutats:

  • MATTANKEN FRÄMJAR VILDSVINSKÖTT – fas 1. Projektägare: Landsbygdsnätverket.
  • ÄNDRA ATTITYDER – och driva efterfrågan på svenskt vildsvinskött. Projektägare: Lewander & Co.
  • SKOGSGRIS – på den sörmländska offentliga tallriken. Projektägare: Stua AB & Stolt Mat i Sörmland.
  •  VILDSVIN. Projektägare: Vetlanda kommun.

Två nya projekt har beviljats stöd under året:

  • INVENTERING VILDSVINSKÖTT. Projektägare: Lother Holding AB.
  • ATTITYDER OCH SAMARBETEN I VILTVÄRDEKEDJAN 2022-2025. Projektägare: Lewander & Co.

Ytterligare åtta projekt pågår:

  • VILDSVINSKÖTT – en klimatsmart råvara. Projektägare: Länsstyrelsen Kalmar län.
  • LÄR DIG HANTERA VILDSVIN PÅ RÄTT SÄTT. Projektägare: Viltvet AB.
  • EKLANDSKAPSGRISEN – Sveriges egen Eberico. Projektägare: Ek(o)nätverket för en levande landsbygd runt Rengen.
  • MER VILDSVINSKÖTT I DEN OFFENTLIGA MÅLTIDEN. Projektägare: Refarm Linné.
  • AFFÄRSMODELL VILDSVINSKÖTT – med vilthanteringsanläggningen i fokus. Projektägare: Länsstyrelsen Västra Götaland.
  • VILDT OCH VÄLSMAKANDE – vildsvinets väg till var mans tallrik. Projektägare: HS Hushållningssällskapens Service AB.
  • MATTANKEN FRÄMJAR VILDSVINSKÖTT I DE OFFENTLIGA KÖKEN, fas 2. Projektägare: Landsbygdsnätverket.
  • RESURSSVIN. Projektägare: Länsstyrelsen Stockholm.

Projekten ska bidra till att främja konsumtionen av vildsvinskött.

//Malena Bathurst, Camilla Bender Larson och Amanda Enström i vildsvinsteamet på Jordbruksverket.


Mer ska bli mat – två nya rapporter om förluster av kött, mjölk och biprodukter

Nu har vi räknat på vad det innebär att en del grisar och nötkreatur inte kommer till slakt och att all mjölk inte kan tas tillvara som livsmedel – i ton kött och mjölk under 2020. Vi har också satt det i relation till klimatpåverkan och till förlorade intäkter för producenter. Ny kunskap finns också om hur biprodukterna från djuren används – alltså det som inte ingår i slaktkroppen.

Varför gör vi nu detta?

Jo, för att ökad kunskap om förluster kan leda till förbättringar så att ännu fler djur kommer till slakt, att större del av djuren går till mat och att mer mjölk kan bli livsmedel. Det gynnar både miljö och klimat, producenters lönsamhet och har betydelse för vår livsmedelsförsörjning. Jordbruksverket har också ansvar att följa upp etappmålet att livsmedelsförlusterna ska minska och mer ska bli mat.

Vad betyder då förlusterna i pengar, klimatpåverkan och matportioner?

I förlorade intäkter så innebär den totala förlusten 2020 av nötkött 500 miljoner kronor, av griskött 134 miljoner och av mjölk 40 miljoner kronor. Klimatpåverkan för nötköttsförlusterna var 290 000 ton CO2e, för grisköttet 26 000 ton CO2e och för mjölken 13 000 ton CO2e. Räknar jag om det i matportioner så blir det 65 miljoner 100 gramsportioner med nötkött, 35 miljoner 100 gramsportioner med griskött och 55 miljoner mjölkglas. För beräkningen så använde jag tumregeln att hälften av den slaktade vikten hamnar på tallriken och för mjölken att all mjölk istället hade konsumerats.
Beräkningen förutsätter att förluster hade kunnat undvikas helt. Men förlusterna kan ju inte bli noll. Sjuka djur och mjölk från kor med juverinflammation kan såklart inte bli livsmedel. Det visar däremot hur viktigt det förebyggande arbetet är och att det kan vara värt att göra mer insatser för att fler djur ska komma till slakt.

Är det här något nytt?

Att arbeta för att djuren ska vara friska och välmående, det är något som producenter och deras organisationer, rådgivare och myndigheter fokuserat på sen länge. Däremot är det ganska nytt att mäta förluster redan på gården på ett samlat sätt över flera produkter och på nationell nivå. Vi har vissa studier, till exempel den om Förluster av nötkött 2012 och uppskattningar i en nordisk rapport 2016 . Det råder dock generellt brist på data över livsmedelsförluster i världen och så kallade pre-harvest/slaughter losses. Det är ett nytt område som är ganska svårt att mäta. Gränsen för mätningar kan dras på olika ställen i livsmedelskedjan och det finns olika definitioner och sätt att mäta och uppskatta. FAO anger att 14 % av maten förloras efter skörd fram till butiksledet. Det finns också andra rapporter om livsmedelsförluster som den från WWF/Tesco UK och en från McKinsey & Company.  

Vad görs och vad kan göras mer?

Producenter arbetar löpande med olika typer av förbättringar och rapporterar och följer upp sina djur. Djurvälfärd, hälsa, hållbarhet och klimatfrågorna är heta frågor för de flesta som jobbar med djurproduktion. Teknikutvecklingen har gjort att producenter till exempel kan övervaka djuren med kameror, nya material och stallsystem som säkrar djurens miljö. Slakterier försöker avsätta biprodukter så bra det går, för man tjänar oftast mest på att sälja dem till livsmedel. För de större slakterierna är exporten viktig och att exportmarknader kan bibehållas och nya öppnas har stor betydelse.

Vi föreslår en rad områden att satsa på och fler undersökningar. Mycket handlar om att stärka det arbete som redan görs inom områden som påverkar förluster. Men också att ta tillvara kunskapen från rapporterna. På gård skiljer det sig mellan olika djur i ålder, kategorier och raser. Och i slakten skiljer sig avsättningen mellan olika biprodukter och kategorier av slakterier. Något som dock är centralt för att lyckas är ekonomin hos producenter och slakterier. Producenter behöver ha råd att göra investeringar i stallmiljö, teknik och rådgivning. Och för slakterier behöver det vara lönsamt att sälja biprodukter till mat, och likaså har ekonomin stor betydelse om det ska gå att öka nödslakten eller slakt på jordbruksanläggning.


För många av dagens problem finns lösningar om vi blickar bakåt i tiden, och att ta vara på hela djuren kan vara ett sådant exempel. Förr åt vi mer innanmat, blodpudding och till exempel grisfötter.

Äta insekter, svampprotein eller helt enkelt mer av djuren? 

Kan det kan få ingå hjärta, lunga eller njure i en korv eller köttbulle? Kindkött och njurtapp är fina detaljer som de är. Varför inte blanda in leverfärs i tacofärsen? Och är inte blodpudding egentligen ganska gott? 

För mer läsning på temat så tipsar jag om Richard Tellströms blogginlägg; Inälvorna dansar nästan inte mer. Nu när matpriserna, räntorna och elpriset dansar uppåt kanske fler kan tänka sig inälvsmat och blodpudding? Och även efterfråga svensk sådan? Men att ta tillvara på blod medför kostnader och praktiska hinder för slakterierna. Ska de ta tillvara blodet behöver efterfrågan och därmed betalningen öka.

Visste du att brist på järn är den vanligaste bristen på mikronäringsämnen globalt sett? Nästan var tredje tjej i årskurs 8 och i tvåan på gymnasiet har tecken på järnbrist, det visar Riksmaten ungdom som Livsmedelsverket låtit genomföra där över 3 000 ungdomar ingår.

Tyckte du att det här var intressant?

Under hösten och vintern kommer vi att publicera rapporter om livsmedelsförluster vid produktion av potatis, morötter, jordgubbar, vete, fisk och skaldjur, på gård, packerier och i industrin.

Dags att leka med orden med förslag till fler nyord på svinniska. De första två är tagna och de andra är mina egna påhitt:

Radhusbiff =blodpudding

Slaktarbiff =njurtapp

Resursmaxa – att äta alla delar av en grönsak eller av ett djur, tänk wokad broccolistam eller blodpudding.

Anti-svinsvinn – att äta mer av hela grisen såsom kind, hjärta, lever och njure. Kan appliceras på alla djurslag.

Här hittar du rapporterna:

/Karin Lindow, livsmedelsagronom och projektledare för Nationell uppföljning av livsmedelsförluster. Ett projekt inom ramen för regeringsuppdrag för minskat matsvinn som genomförs tillsammans med Livsmedelsverket och Naturvårdsverket och i nära dialog med aktörerna. Matsvinnsuppdraget är ett uppdrag inom livsmedelsstrategin.


Exceptionella händelser ger ny riktning på marknaden för kött och ägg

I mars 2022 skrev jag ett blogginlägg om utvecklingen på köttmarknaden med rubriken ”Nu avtar pandemins effekter på marknaden för kött – samtidigt som en ny kris blossar upp”. Den nämnda krisen har pågått ett drygt halvår nu och skapat ett betydligt hårdare tryck på resurser och plånbok i alla led av livsmedelssystemet – från bonde till konsument inklusive statskassan.

Foto: Shutterstock

Varje kvartal sammanställer jag svenska marknadsbalanser för kött och ägg. Resultatet av beräkningarna för första halvåret 2022 betyder följande:

  • Produktionen minskar svagt för nöt, gris och får medan den ökar svagt för matfågel och tydligt för ägg.
  • Importen ökar för alla grupper utom ägg och exporten ökar för alla grupper utom får.
  • Totalkonsumtionen per capita minskar svagt för gris och lite mer för ägg medan den ökar för övriga köttslag – total konsumtionsökning för kött är 2,1 procent.
  • Svensk marknadsandel, alltså förmågan att via svensk produktion tillgodose inhemsk efterfrågan, sjunker svagt för gris och tydligt för får, matfågel och nöt medan den stärks för ägg.

Jag bjuder på en bild som visar totalkonsumtionen av kött de senaste tio åren, men ni kan ta del av fler siffror här.

Några av er undrar säkert varför jag inte nämner mejerimarknaden över huvud taget, med tanke på att mjölkproduktionen är ett lok i det svenska djurbaserade lantbruket? Det beror helt enkelt på att jag inte gör kvartalsberäkningar för mejeriprodukter utan bara uppdaterar dessa siffror en gång per år, då marknadsbalansen för mejeriprodukter är mer komplicerad att göra och har fler inslag av grova schablontal.

Jag har resonerat med mina kunniga kollegor om den pågående utvecklingen och vi ser flera bottnar där marknadskrafter drar åt olika håll. Som rubriken för det här inlägget uttrycker har en rad extrema händelser påverkat livsmedelsmarknaden under flera år. Jag kan till att börja med konstatera att kurvorna i stora drag pekar i nygammal riktning som påminner om hur det såg ut mellan 1995 och 2015. Frågan är hur länge den nygamla riktningen håller i sig? Vi vill hur som helst poängtera att vi i alla fall inte kan tala om ett trendbrott i dagsläget. Jag sammanfattar några av de tyngre faktorerna:

När pandemin klingade av och restriktionerna lättade började vi äta mer på restaurang igen och vi vet att gäster i privata restauranger till stor del serveras importerat kött. Det går snabbare att återställa ett importflöde som hämtar varor på en gigantisk utlandsmarknad jämfört med att bygga upp svensk produktion av kött för att möta en snabb efterfrågeökning. Därför har importen snabbt kunnat komma tillbaka med full kraft och det ger förutom plus i importstatistiken även ett plus i konsumtionsstatistiken. Mer kött finns helt enkelt tillgängligt på marknaden just nu, eftersom importen ökat mer än vad den svenska produktionen minskat.  Kan det vara så att den intensiva fasen av vegotrenden mattas av och att en och annan konsument som tidigare dragit ner på köttkonsumtionen återgår till att äta lite mer kött igen? Jag drar den slutsatsen när jag läser de konsumentundersökningar jag ramlar över i min omvärldsbevakning, till exempel i Food & Friends skrift ”Matrapporten 2021”. Kanske tänker vi idag mer på att klara livsmedelsförsörjningen i kris än på parollen ”mindre men bättre kött”?

Under flera år har priset för nöt och gris till svenska producenter i bondeledet legat en bra bit över motsvarande prisnivåer i många andra EU-länder. På sistone har emellertid priskurvorna närmat sig varandra, framför allt för nötkött. När prispremien för svenskt kött minskar borde det verka hämmande på importen då många svenska kunder och konsumenter ser ett mervärde i svenskt kött, men trots det ser vi importökningar. Kronkursen har också betydelse, när kronan är svag som nu missgynnas importen. Å andra sidan har valutakursen länge varit ganska stabil runt 10,50 SEK/euro. Ytterligare en faktor som logiskt sett borde dämpa importen till Sverige är att utbudet av griskött minskat i flera EU-länder, bland annat Tyskland.  Om konsumenterna anser att gränsen för utgifter på kött är nådd kan de antingen välja att dra ner på konsumtionen eller att byta till billigare kött. Vi lägger en betydande andel på livsmedelsgruppen kött av våra totala matutgifter, den har legat omkring 14 procent de senaste åren vilket är samma andel som vi lägger på alkohol. Att importen ökar samtidigt som svensk marknadsandel minskar har sannolikt koppling till normaliseringen av restaurangbesöken efter pandemin, men även till att vegotrenden mattas av samtidigt som vi till mans strävar efter att minska våra utgifter när kostnaden för räntor, el samt annat vi har svårare att påverka stiger.

En ytterligare faktor som är värd att nämnas är att gränshandeln (och då tänker jag främst på norrmännens inköp av mat i Sverige) ökat igen när pandemirestriktionerna lyfts. Utländska invånares inköp av bland annat kött i Sverige räknas som konsumtion i Sverige och vi vet att kött är betydligt billigare här än i vårt västra grannland. Man kan tänka sig att norrmännen vill passa på att handla riktigt billigt när de besöker en svensk matbutik och då kanske ursprunget inte spelar jättestor roll. Vi har även fler utländska turister i Sverige idag än för ett eller två år sedan, men samtidigt är det fler svenskar som turistar och konsumerar i andra länder så jag tänker (utan att räkna ingående på turistflödena) att siffrorna tar ut varandra.

Slutligen några ord om äggmarknaden. Jag har bloggat om äggen tidigare, i samband med att fågelinfluensan slog hårt mot svenska äggbönder vintern och våren 2021. Att vi nu ser en produktionsökning på närmare 9 procent första halvåret, samtidigt som importen minskar och exporten ökar med stora tal och svensk marknadsandel skjuter i höjden till över 100 procent, betyder att marknaden håller på att normaliseras till läget före utbrottet av fågelinfluensa. Konsumentpriset på ägg gjorde ett skutt uppåt under andra kvartalet för att kompensera ökade kostnader att producera ägg och det skulle kunna dämpa konsumtionen av ägg på sikt.

Som avslutning gör jag en kort historisk tillbakablick som inramning till dagens utveckling.

  • Från EU-medlemskapets startår 1995 till och med omkring 2015 var trenden med ökad import av billigare kött från framför allt andra EU-länder men även Sydamerika tydlig. Konsumenterna var noga med att jämföra priser, medan mervärden kopplat till miljömässig och social hållbarhet hade mindre betydelse. En omfattande konsumtionsökning tillgodosågs till stor del av importerat kött samtidigt som produktionen av griskött dalade.
  • Omkring 2014-2015 började debatten om matproduktionens miljöpåverkan, klimatförändringar, antibiotika till djur och vikten av att varje konsument måste ta ansvar för en hållbar utveckling bubbla ordentligt. Två effekter var minskad import av kött och stärkt svensk marknadsandel, grundat i våra starka svenska mervärden. Dessa mervärden kommunicerades både inom ramen för de handlingsplaner som köttbranschen drev och av myndigheter som Jordbruksverket.
  • Vegotrenden dök upp något år därefter och från 2017 började köttkonsumtionen minska samtidigt som importen av kött fortsatte sin kräftgång och den svenska marknadsandelen uppvisade allt starkare siffror. Konsumtionen av kött minskade med ett par procent per år och rubrikerna i Jordbruksverkets nyheter om marknadsutvecklingen signalerade trendbrott. Intresset för vår köttkonsumtion från media och andra aktörer var stort.
  • Under pandemin präntades betydelsen av en stark inhemsk livsmedelsproduktion in i medvetandet hos allt fler svenska konsumenter, vi fick ett större kristänk helt enkelt. Och när vi inte kunde äta på restaurang som tidigare på grund av pandemirestriktionerna, minskade importen av kött ännu mer än tidigare samtidigt som våra egna livsmedelsproducenter gjorde vad de kunde för att täcka en ökad efterfrågan på svenskt kött i dagligvaruhandeln. Sammantaget innebar ändå vårt nya, men tillfälliga, sätt att leva en större nedgång av köttkonsumtionen – hela minus 3,8 procent 2020 – samtidigt som den svenska marknadsandelen steg till nya höjder.
  • I början av 2021 drabbades Sverige hårt av fågelinfluensaviruset, som slog ut omkring en femtedel av svenska värphöns. Den brist på svenska ägg som följde drev fram ökad import av ägg, på en marknad som vanligtvis har mycket hög andel svenska ägg.  
  • Redan under andra halvåret 2021 började priserna på drivmedel, energi, foder och gödningsmedel stiga. Orsakerna till ökade priser då var otjänligt väder som påverkade skördar och diverse flaskhalsar i samhället på grund av pandemin. Den ekonomiska situationen för många lantbrukare hårdnade och röster höjdes för högre producentpriser, men än såg vi inga tendenser till stigande matpriser i konsumentled.
  • Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en invasion av Ukraina med omedelbar påverkan på bland annat livsmedelsmarknaden. Många länder i EU och andra delar av världen är beroende av gas, olja och insatsvaror till mineralgödsel från Ryssland. Samtidigt bidrar både Ryssland och Ukraina till att täcka en betydande del av behovet av spannmål och andra vegetabilier på världsmarknaden. Den ryska invasionen av Ukraina har gett upphov till stora störningar i handeln, brist på vissa varor och kraftigt stigande priser.

/ Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare och en av kuggarna i Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp

Vi vill åt det lokala namnet

Det lokala namnet kan innehålla stort immateriellt värde. Foto: Camilla Bender Larsson

I utlysningen för fler ”Geografiska matvarumärken” ville vi få fram projekt som skapar och utvecklar lokala och regionala varumärken. Att koppla den lokala maten med dess känsla och igenkänningsvärde till ett varumärke är angeläget. Ambitionen är att skapa förutsättningar för en positiv identitet och stolthet inom respektive region. Om det lyckas får tiden och de projekt som nu har fått pengar utvisa.

Bland de åtta projekten finns traditionella geografiska varumärken som Roslagskorn, Gutekorn och Härjedalsmat, men även projekt som utvecklar strukturer bakom kulisserna inom exempelvis e-handel, lagerhållning och logistik.

När vi utlyser projektpengar söker vi också efter nya och annorlunda grepp som tillför mervärden. Bra exempel är Tre kockar i Sörmland med sitt koncept om matsvinn, och Blekinge skärgård som kopplar an till naturvårdsarbete i köttproduktionen.

Ett stort kunskapsprojekt som många kan ha nytta av är Vreta Kluster som sprider kunskap om affärsmodeller i Östergötland, Örebro län, Värmland och Västra Götaland.

Vi hoppas att dessa projekt kan inspirera fler att skapa lokala och regionala varumärken, lyfta fram sin region, utveckla logistik och lagerhållning och bygga på det immateriella värdet av det lokala namnet.

Lycka till alla projektägare!

Malena Bathurst och Tobias Kreuzpointner
samordnare Geografiska matvarumärken

ProjektnamnStödmottagare
Roslagskorn – mångfald för ökad lokal livsmedelsproduktionNorrtälje Naturvårdsstiftelse
Skärgårdsbete Blekinge – Hållbara lokala livsmedel för människa och mångfaldBiosfärområde Blekinge Arkipelag
  Gutekorn – nytt geografiskt matvarumärkeGutekorn Ekonomisk Förening
Matvarumärket – HärjedalsmatHushållningssällskapet i Jämtlands län
Utveckling av gemensam försäljning och logistik i SörmlandSörmlands Matkluster ekonomisk förening
  Mat från nära hållAgroöst ideell förening
Tre kockar i Sörmland – Samarbetsprojekt för fler lokala geografiska matvarumärkenGårdshuset Selaön AB, Patrick Arneke
En hållbar affärsmodell för ökat utbud och tillgänglighet av ursprungsmärkta livsmedel – främjar livsmedelsföretag och konsumenter i fyra länVreta kluster

Globala skillnader i stöd påverkar konkurrensförhållanden mellan lantbrukare i olika länder

Varje år samlar OECD in data om stöd till lantbruket i 54 länder och jämför utvecklingen och nivån. Syftet är att studera konkurrenssnedvridande stöd som motverkar en rättvis handel och lika spelregler för producenterna. Årets rapport präglas såklart av Rysslands invasion av Ukraina och effekterna av COVID-19 och specialtemat, för året, är hur stöden bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser.

Som stöd räknar OECD direkta stöd till lantbrukare (exempelvis gårdsstöd) men också generella stöd (så som anslag till SLU och naturbruksgymnasier) och indirekta prisstöd (det vill säga när konsumenten betalar högre inhemska priser än världsmarknadspriserna på råvaror).

Stöden ökar men nivån skiljer sig mellan länder

Stöden till lantbruket har ökat globalt den senaste 20-årsperioden, men ställt i relation till produktionen har stöden minskat förutom i Filippinerna, Indonesien och Kina. OECD konstaterar att stöden utökats med åtgärder för att mildra de negativa effekterna av pandemin. Mellan 2020 och 2021 ökade de totala stöden till jordbruket med 10 respektive 13 procent. OECD beklagar att ökningen inte alls är riktad mot en hållbar omställning,

Norge, Island och Schweiz toppar som vanligt stödligan med stöd på uppemot 75 procent av produktionsvärdet i lantbruket. Även Japan, Korea och Indonesien har stora stödbudgetar. EU ligger på drygt 25 procent en bit över medel på 18 procent för de analyserade länderna. De länder som har lägst sammanvägda stöd i förhållande till produktionen är Ukraina och Nya Zeeland. Argentina har negativa stöd eftersom de sedan länge har ett system som domineras av exportskatter som sänker priserna på inhemskt producerade jordbruksråvaror.

Foto: Mostphotos

Stor andel av stödet utgörs av prisskillnader

Till stöden räknar OECD, till skillnad mot exempelvis WTO, även så kallade marknadsprisstöd (indirekta prisstöd som utgörs av att konsumenter betalar högre pris för en inhemsk vara än vad den kostar på världsmarknaden). Andelen sådana stöd utgör 39 procent av stödet i de 54 länderna.

Inom EU har fokus för CAP gått från pris- och marknadsregleringar, som exportbidrag och interventionsuppköp, till frikopplade stöd. Pris- och marknadsregleringarnas utgör numera en mycket liten del av budgeten. Räknar man, som OECD, även med de stödjande effekterna av tullskyddet så utgörs fortfarande en fjärdedel av stödet till lantbruket i EU av de prisstöd och produktionskopplade stöd som OECD anser vara mest konkurrens- och handelsstörande. Inom EU går dessa stöd framför allt till nötkött, fjäderfäkött och ris

Enligt rapporten har stöden ökat, men OECD ser med oro att en minskade del går till forskning, utbildning och innovation. Även om stöden ökar, så ökar inte stöden till åtgärder som ska hjälpa lantbruket att bidra till minskade utsläpp av växthusgaser. Endast 16 av de 54 länderna har ett mål uppsatt för minskning av utsläpp inom jordbruket.

Slutsatser och rekommendationer

OECD drar i stort sett samma slutsatser som tidigare år men ger också rekommendationer till varje land som ingår i rapporten om hur stöden borde utvecklas. 

  • OECD rekommenderar ökade satsningar på forskning, utbildning med mera för att kunna bidra till minskade utsläpp och samtidigt försörja jordens ökande befolkning med mat
  • OECD rekommenderar de som skapar stödsystemen att avveckla konkurrens- och handelssnedvridande stöd
  • OECD anser att EU har en positiv utveckling i stöden men rekommenderar att EU dirigerar om de medel som idag går till produktionskopplade stöd mot åtgärder för att nå målen med Green Deal.
  • OECD ser också att EU:s jordbruk har en låg produktivitetstillväxt och att detta kan motverkas på sikt genom satsningar på forskning och innovationer.

Våra reflektioner – det är inte lätt att börja trappa ned

OECD har alltid arbetat för ökad frihandel och minskade konkurrenssnedvridande stöd, men nämner också att det måste göras med försiktighet. Naturliga förutsättningar spelar såklart in i länders policy men det är också tydligt att budgetmässiga förutsättningar skapar skillnader.

EU har tagit steg mot mindre marknadsreglering och allt grönare stöd exempelvis genom att avskaffa mjölk- och sockerkvoter samt den gröna arkitekturen i nya CAP, men det är inte alltid det är lätta steg. I rapporten framgår att Storbritannien, som inom EU varit drivande i frihandelsfrågor, efter utträdet från EU kraftigt ökat sina stöd till lantbruket bland annat genom utökade prisstöd.

Stöden till jordbruket och inte minst marknadsprisstöden, motsvarar en stor del av lantbrukets intäkter men kan snedvrida konkurrenskraften mellan länder. Som OECD skriver så behöver mer medel riktas mot åtgärder inom forskning, innovation med mera som stärker och anpassar jordbruket för de utmaningar sektorn står inför på lite längre sikt. Ett minst sagt utmanande pussel.

Vill du veta mer?

Här kan du läsa rapporten: https://www.oecd.org/agriculture/topics/agricultural-policy-monitoring-and-evaluation/

Och här finns film från lanseringen med kommentarer av bland annat professor Alan Matthews från Trinity College i Dublin: https://www.youtube.com/watch?v=DWTbZPEdmwQ

/ Mattias Gotting, Bengt Johnsson och Marie Törnquist utredare på jordbruksekonomiska enheten

WTO tar viktiga beslut för fiske och jordbruk

Världshandelsorganisationen WTO är en internationell organisation som reglerar internationell handel, men den fungerar också som förhandlingsforum. Syftet med WTO är att underlätta handel och främja hållbar ekonomisk utveckling genom handel. WTOs ministerkonferens är organisationens högst beslutande organ och den 12e ministerkonferensen ägde rum i mitten av juni.

Efter nästan en veckas intensiva förhandlingar har WTOs 164 medlemsländer fattat flera viktiga beslut, bland annat inom fiske och jordbruk.

Copyrigt WTO/Jessica Genoud

Fiske

Efter 21 år av förhandlingar har medlemmarna i Världshandelsorganisationen (WTO) äntligen nått fram till ett avtal som förbjuder vissa skadliga fiskesubventioner och begränsar andra stöd.

Genom att enas om ett gemensamt regelverk för fiskesubventioner har världens länder tagit ett viktigt steg för en mer hållbar matproduktion och för att bevara fiskebestånden för framtida generationer.

Avtalet innebär att följande stöd förbjuds helt:

  • Stöd till illegalt, orapporterat och oreglerat fiske.
  • Stöd till fiske på det fria havet om regional fiskeriförvaltning saknas.

Avtalet innebär också att följande stöd begränsas eller villkoras:

  • Stöd till överfiskade bestånd (som fiskas snabbare än de kan föröka sig) kan endast ges om det finns åtgärder på plats för att återbygga bestånden eller om de införs för att återbygga bestånden.
  • Till fartyg som fiskar under annan än stödgivarens flagg ska särskild hänsyn och försiktighet tas innan stöd ges (detta då det kan vara svårare att kontrollera fartygets aktiviteter och då ett flaggbyte kan vara ett sätt att kringgå fiskerilagstiftning).
  • Till fiske på bestånd där fiskbeståndets status är okänd ska särskild hänsyn och försiktighet tas innan stöd ges.

Det nya avtalet är en viktig del i att uppnå FNs globala hållbarhetsmål 14.6 som syftar till att förbjuda vissa subventioner som bidrar till ett ohållbart fiske. Avtalet är dock ett delavtal då det finns utestående frågor kvar att lösa, särskilt hur man ska hantera subventioner som kan leda till överfiske och överkapacitet. Med överkapacitet menas att det finns mer fiskekapacitet än bestånden räcker till för. Här finns en fortsatt press på länderna att leverera. För om man inte har enats om ett heltäckande avtal efter fyra år kommer avtalet att sluta gälla, om inte länderna enas om något annat.

Syftet med förhandlingarna har varit att minska den globala utfiskningen eftersom skadliga fiskesubventioner bidrar till att tömma haven på fisk. Avtalet är det första globala handelsavtalet där miljöaspekterna är i fokus. Under de år som förhandlingarna i WTO har pågått har tyvärr situationen för de globala fiskbestånden utvecklats i fel riktning. Idag är mer än 1/3 av världens fiskbestånd överexploaterade.

Ett globalt avtal som reglerar skadliga fiskesubventioner är viktigt. Fisk handlas på en global marknad och fisk och fiskefartyg förflyttar sig mellan nationsgränserna.

I Sverige importerar vi ca 70 % av den fisk som vi konsumerar. Ett gemensamt globalt regelverk kan främja förutsättningarna för våra inhemska fiskare och livsmedelsproducenter då konkurrenssituationen blir mer jämlik och förutsättningarna för ett globalt hållbart fiske ökar.

Jordbruk

WTO-medlemmarna lyckades däremot inte komma överens om arbetsprogram för de olika förhandlingsområdena inom jordbruk (bland annat interna stöd, marknadstillträde, exportkonkurrens, exportrestriktioner och offentlig lagerhållning av livsmedeltrygghetsskäl). Detta berodde på stora motsättningar om exempelvis offentlig lagerhållning av livsmedel.

Ministerbeslut om exportrestriktioner

Däremot fattades ett beslut om att inte tillämpa exportrestriktioner i samband med FN:s livsmedelsprograms (WFP:s) inköp av livsmedel för humanitärt bistånd. När ett land inför exportrestriktioner begränsas möjligheterna att exportera de varor som omfattas av exportrestriktionerna från det landet. Beslutet är tänkt att underlätta WFP:s arbete med att förse behövande runt om i världen med livsmedelshjälp. Förbudet blev inte lika definitivt som exempelvis EU önskade, utan länderna kommer fortfarande att kunna använda sig av exportrestriktioner om de anser att det är nödvändigt för att säkra den egna livsmedelstryggheten. I och med att WFP enligt sina stadgar alltid genomför sina inköp av livsmedel på ett sätt som inte ska skada livsmedelstryggheten i de länder där inköpen äger rum, kan detta tillägg tyckas överflödigt och skapa onödig osäkerhet.

Copyright WTO/Jay Louvion

Deklaration om livsmedelstrygghet

Ministerkonferensen antog också en deklaration om livsmedeltrygghet. I den finns skrivningar bland annat om att:

  • både handel och inhemsk produktion är viktiga för den globala livsmedelstryggheten,
  • åtgärder ska vidtas för att förbättra funktionen och motståndskraften hos de globala marknaderna för livsmedel, jordbruksprodukter och insatsvaror,
  • WTO-medlemmarna ska vara försiktiga med att använda exportrestriktioner och se till att de följer WTO:s regelverk,
  • nödåtgärder som vidtas för att förbättra livsmedelstryggheten ska designas så att de gör minsta möjliga skada på handeln samt vara tillfälliga, riktade och transparenta, och hänsyn ska tas till hur andra länder påverkas,
  • WTO-medlemmarna ska samarbeta internationellt för ökad produktivitet, produktion och handel, med målsättningen att öka tillgången på livsmedel till priser som gör att behövande kan köpa dem,
  • livsmedelshjälp välkomnas, men ska ges på ett sätt som följer regelverket i WTO,
  • ett arbetsprogram om livsmedelstrygghet ska inrättas inom ramen för WTO:s jordbrukskommitté

Därutöver finns skrivningar om att livsmedelslager kan bidra till ökad livsmedelstrygghet och att försäljning av överskott ur sådana lager till världsmarknaden välkomnas om det sker enligt WTO:s regler. Deklarationen avslutas med skrivningar om betydelsen av transparens. Vikten av att särskilda hänsyn ska tas till utvecklingsländer lyfts på flera ställen, bland annat i samband med skrivningar om betydelsen av teknisk och finansiell assistans.

Sammanfattningsvis tycker vi att man har kommit en bra bit framåt i förhandlingarna, inte minst inom fisket. Även om resultatet på jordbruksområdet var relativt magert, var det ändå viktigt att man lyckades komma överens om vissa inriktningar som har betydelse för livsmedelsförsörjningen. Detta inte minst i dagens situation med ökande priser på livsmedel i världen. Både förhandlingarna om fiskesubventioner och jordbruk kommer att fortsätta i WTO inför nästa ministerkonferens, som sannolikt kommer att äga rum före årsskiftet 2023/2024.

/Susanna Axelsson & Fabian Nilsson som är handelspolitiska utredare och som följt konferensen

Resultat från 19 forskningsprojekt visar hur djurvälfärden och konkurrenskraften kan öka

Hur verkar man bäst koklövar för att förebygga skador? Leder övernattningar på slakteri till mer stress för djuren och lägre slaktvikt? Finns det skötselfaktorer som leder till minskad smågrisdödlighet? Detta är några få av de många frågor som forskare undersökt med hjälp av medel från livsmedelsstrategins handlingsplaner, och nu är resultaten klara!

Tjurkalv på bete. Foto: Helena Elofsson

Under 2018 och 2019 delade vi i samråd med vår dialoggrupp för djurskyddsfrågor ut cirka 15 miljoner till forskningsprojekt som kunde stärka djurvälfärd och konkurrenskraft. Att vi hade möjlighet att göra det var tack vare medel inom det strategiska område Kunskap och innovation i livsmedelsstrategins handlingsplan. Efter hårda prioriteringar kunde vi dela ut medel till 19 projekt med vitt skilda inriktningar som täcker in de vanligaste lantbruksdjuren nötkreatur, gris, fjäderfä, får och fisk.

Vissa projekt var snabba, andra drog ut på tiden på grund av pandemin men nu är samtliga avlutade och redovisade till oss. För att göra resultaten lättillgängliga har vi tagit fram en rapport med kortfattade sammanställningar av projektens resultat och vill du veta mer kan du kontakta oss eller forskarna för mer detaljer.

Några exempel på områden som projekten berör är:

  • Fisk: hjärt-kärlsjukdom och bedövning av varmvattenlevande fisk,
  • Fjäderfä: vaccination av värphöns mot rödsjuka, bedömningskriterier för fothälsa hos kalkoner och miljöberikning till kyckling.
  • Gris: miljöfaktorer och skötselrutiner i smågris- och slaktsvinsbesättningar, nyckeltal för en hållbar grisproduktion och dränerande golvs placering i grisningsbox.
  • Nötkreatur: förebyggande rutiner mot håravfall hos utegångsdjur, djurvälfärd vid övernattningar på slakteri och verkning av koklövar för att förebygga skador.

Detta var en satsning på projekt som kunde ge konkreta, användbara resultat för att förbättra och förenkla djurhållning och djurhantering. Vi bedömer att projekten kan göra nytta och hoppas att vi i framtiden får göra fler sådana här satsningar för att stärka både djurvälfärd och lönsamheten inom livsmedelsproduktionen.

Här hittar du rapporten.

Här finns mer information om hur vi jobbar med livsmedelsstrategin.

/Helena Elofsson Djurskyddschef