Kategoriarkiv: Okategoriserade

Att minska svinnet på gården är bra för både miljön och plånboken

När man pratar om svinn i samband med mat tänker nog de flesta på den färdiga maten som, tyvärr, kastas. Det många kanske inte vet är att svinn förekommer i alla delar av livsmedelskedjan. På gårdsnivå kan svinn innebära  lagringsförluster av foder, energianvändning, undermålig markanvändning och dödlighet hos djur som inte går vidare till livsmedel. Att minska svinnet i alla delar av kedjan och förbättra användningen av det som produceras är värdefullt både för miljön och ekonomin.

Jordbruksverket arbetar tillsammans med flera aktörer för att minska matsvinnet. I projektet Effektivare resurshantering på gården arbetar vi tillsammans med Hushållningssällskapet och Svenska köttföretagen. Projektet består delvis av att kartlägga  potentialer för att minska svinn  och slöseri på gris-, nöt- och lammgårdar. Vi ska också skapa ett verktyg för beräkningar på gårdsnivå och ta fram rådgivningsmaterial.

Vi frågade projektledaren Cecilia Hermansson från Rådgivarna Sjuhärad hur hon tror att projektet ska vara till nytta för lantbrukare och rådgivare.

Cecilia Hermansson, Rådgivarna Sjuhärad, tror på nyttan av att hjälpa lantbruksföretaget att ta ett helhetsgrepp om gårdens resurser. Foto: Katarina Johansson.

Vad hoppas du att projektet kommer att leda till?

– Projektet ska utveckla ett verktyg som tar ett helhetsgrepp på resurseffektiviteten på djurgårdar. Jag hoppas att det kommer att kunna hjälpa lantbrukare att upptäcka var de har sina flaskhalsar, men också att få dem att bli mer medvetna om vilka resurser som de har och hur de kan förändra sitt arbete så att de utnyttjar dem ännu bättre.

Vilka utmaningar ser du för lantbrukarna när det kommer till att effektivisera resurser och minska svinn på gården?

– Många lantbrukare har inte riktigt koll på var deras flaskhalsar i effektiviteten är. Därför kommer det att bli en utmaning att samla ihop all data som behövs för att få detaljerade nyckeltal utan att det tar för mycket tid eller kostar för mycket pengar.

Har ni på Hushållningssällskapen hunnit fundera över hur ni och andra rådgivningsorganisationer kan använda det projektet tar fram?

– Det finns en stark vilja bland lantbrukare att jämföra sig med varandra eller med jämförelsetal. Här kommer rådgivarna in som både kan diskutera den enskilda gårdens resultat, men som också kan sätta siffrorna i ett större sammanhang. Jag tror att nyckeltalen och resultaten från verktyget kommer att diskuteras flitigt i ERFA-grupper och bransch-grupper.

Du råddar en stor projektgrupp med rådgivare från olika Hushållningssällskap. Vad tycker gruppen om projektet?

– Projektgruppen med rådgivare tycker att det här projektet är både roligt och välbehövt! De ser att det finns behov av ett verktyg som tar ett helhetsgrepp på effektivitetsfrågan, och att det finns många delar som så att säga fallit mellan stolarna mellan de stora produktionsuppföljningsprogrammen. I projektet ingår även en grupp lantbrukare som ser till att verktyget är verklighetsförankrat, och de tycker också att det här är riktigt spännande!

Även vi på Jordbruksverket tycker att det är ett viktigt och spännande projekt! Ett företag kommer alltid att läsa vad som står på sista raden i resultatrapporten. Till syvende och sist är det ekonomin som avgör om man kan göra klimat- eller miljöinvesteringar. Därför behöver vi lyfta fram de ekonomiska aspekterna när vi pratar miljö, klimat och hållbarhet.

När projektet är avslutat runt april 2021 ska verktyget finnas på Jordbruksverkets hemsida med möjlighet för vem som helst att ladda ned och använda.  Vi hoppas att projektet och verktyget kommer att bli uppskattade av alla som jobbar i näringen. Att det kommer att slå väl ut tror vi då vi har kompetenta samarbetspartner i form av Svenska Köttföretagen och Hushållningssällskapet.

Thomas Dalkvist och Lina Edvardsson, näringsutvecklingsenheten

Ny långtidsprognos för jordbruket och fisket

Den pågående pandemin har lett till en stora påfrestningar globalt, vilket även gäller för livsmedelssektorn. På kort sikt förväntas pandemin leda till minskad ekonomisk aktivitet vilket också leder till fallande livsmedelspriser. På några års sikt väntas en återhämtning och att utvecklingen återgår till att följa en långsiktig trend. Det skriver den internationella organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, i en ny prognos.

Marknadsutveckling på lång sikt

En allt större befolkning och ekonomisk tillväxt i världen driver efterfrågan på livsmedel. Den pågående trenden med en ökad konsumtion av animaliska livsmedel fortsätter till följd av att det ekonomiska välståndet ökar medelinkomstländerna, exempelvis Kina. Det finns samtidigt en trend att konsumera livsmedel som producerats med mer hållbara metoder och som har positiv inverkan på hälsan. Denna trend är starkaste i höginkomstländerna.

Det väntas en årlig produktionsökning av livsmedel med 1,4 procent per år under perioden till 2029. Nästan hela produktionsökningen beror på ökad produktivitet, medan tillskottet från nya arealer är litet. Ökad produktivitet i jordbruket och fisket möter den ökade efterfrågan som väntas under prognosperioden. Balans mellan utbud och efterfrågan beräknas leda till fallande reala priser för livsmedel. Tillfälliga obalanser kommer att ge kortsiktiga prisvariationer på marknaden. För att stå emot tillfälliga störningar är en fungerande handel viktig.

Påverkan för svenskt jordbruk

Jordbruket i Sverige har en nära kontakt med utveckling globalt både genom marknaderna för livsmedel och insatsvaror. Prognosen visar att ökad produktivitet är avgörande betydelse för att möta efterfrågan på sikt. Tillfälligtvis kan priserna stiga men i det längre perspektivet måste svensk produktion vara utvecklas i takt med jordbruket i andra länder för att vara konkurrenskraftigt. Ökad medvetenhet bland konsumenterna om andra nyttigheter som jordbruket producerar, t.ex. miljönytta, djurvälfärd och försörjningstrygghet, ger dock möjligheter att ta ut ett högre pris inom vissa segment på marknaden. Utveckling under det senaste halvåret med den pågående pandemin visar att efterfrågan ökat för inhemsk producerade livsmedel.

Rapporten i sin helhet finns publicerad på OECD:s webbplats: https://www.oecd-ilibrary.org/agriculture-and-food/oecd-fao-agricultural-outlook-2020-2029_1112c23b-en

Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare

Corona och kall vår påverkar marknaden för frukt och grönsaker

Våren och försommaren 2020 har varit annorlunda. Få delar av vårt samhälle har undgått att påverkas av pandemin. Inte heller produktionen av frukt och grönsaker har lämnats oberörd, samtidigt som det som alltid påverkar säsongen; regn, sol, torka, växtskadegörare m.m. rullar på som vanligt.

Sett till EU som helhet har priserna på frukt och grönsaker, också till odlare, varit tydligt högre än normalt. Sektorn hör därför till de som klarat sig bra under krisen. Generella trender under perioden är att det har varit högre efterfrågan på produkter med lite längre hållbarhet, som till exempel äpplen men också på ekologiska och närodlade produkter. Till detta kommer att äppleskörden 2019 var cirka 10 procent lägre än normalt vilket gjort att på vissa håll är lagren lägre än på många år och priserna på sina håll mycket höga.

Det betyder inte att våren har varit problemfri för EU:s frukt och grönsaksodlare. Produktion avsedd för restauranger har inte kunnat avsättas som vanligt. Dessutom har exporten påverkats vilket syns tydligt på tomatmarknaden. Kvantiteter som normalt gått till länder utanför EU avsätts nu på EU:s marknad vilket påverkar tomatpriserna neråt. Till detta kommer att det har varit svårt för företagen att få transporter att fungera och att få de säsongsarbetare som behövs. De har delvis fått använda ovan arbetskraft vilket ibland har påverkat kvaliteten på de skördade produkterna. Företagens kostnader har därför ökat under krisen.

Situationen i Sverige liknar den inom EU. Företagen har nu fått den säsongsarbetskraft de behöver men har fått lägga ner mycket tid på att hjälpa personerna att komma hit och se till att de krav på hygien och social distansering som finns fungerar i verksamheten och boendet. Odlingar som är specifikt inriktade på att leverera till restaurangsektorn och som inte kunnat ställa om sin produktion eller finna alternativ avsättning har påverkats negativt och i en del fall fått plöja ner eller kassera produkter. I gengäld har efterfrågan i butik varit högre och t.ex. har prisbilden för svenska äpplen varit stabilt hög. Överskottet på EUs tomatmarknad inger en viss oro eftersom den kan spilla över på den svenska marknaden. Många svenska odlare har dock långtidskontrakt med köparna och påverkas då inte.

Det svenska midsommarfirandet kom att påverkas av en kall natt i början av maj. En rejäl frostknäpp slog då till i  Skåne.  Det var precis när de jordgubbssorter som skulle ge bär till midsommar blommade och resultatet blev att den svenska marknaden aldrig tidigare haft ett så stort underskott av jordgubbar till midsommar. Priserna blev därefter, de bär som kunde skördas förvandlades till rött guld och betingade priser på upp till hundra kronor litern. Ett par dagar efter midsommar var krisen över, priserna nere på normala nivåer och resten av jordgubbssäsongen väntas bli normal. De skånska frostnätterna påverkade även äppelblomningen men som tur var så var blomningen stark. Skörden förväntas dock bli lägre än normalt och äpplena kan komma att ha en del skönhetsfel, så kallade frostslipsar, som dock inte påverkar ätkvaliteten.

Kristina Mattsson, jordbrukspolitisk utredare.

Boka 9 december – Nationell livsmedelsstrategikonferens

Den 9:e december bjuder Tillväxtverket och Jordbruksverket in till en nationell konferens, med fokus på hur vi med gemensamma krafter tar tillvara potentialen i livsmedelskedjan för att nå livsmedelsstrategins mål. Bakgrunden till konferensen är Tillväxtverkets samordningsuppdrag, Jordbruksverkets uppföljningsuppdrag och det uppdrag som båda myndigheterna har under 2020 att bidra till samverkan i det regionala livsmedelsstrategiarbetet. Program och anmälningslänk kommer ni efter sommaren att hitta på denna sida

Så, missa inte Livsmedelsstrategidagen i december – skriv in i kalendern redan nu!

/ Andreas Davelid som jobbar med livsmedelsstrategi, hållbarhet, marknadsfrågor och som är tf chef Livsmedelskedjan och exportenheten

Vad skiljer nya EU-strategin Från jord till bord från vår svenska livsmedelsstrategi?

Den svenska livsmedelsstrategin har snart funnits i tre år. En av flera saker som den vill bidra till är en minskad sårbarhet i livsmedelskedjan. Sedan Corona-pandemin kom in i våra liv har det blivit allt tydligare att en inhemsk livsmedelsproduktion och en väl fungerande kedja från jord till bord är en av grundstenarna i ett samhälle där människor känner sig trygga.

För några veckor sedan kom EU-kommissionens tankepapper Från jord till bord. Förenklat kan man säga att det är ett förslag till en kommande strategi, som syftar till att göra EU:s livsmedelssystem till en global standard för hållbarhet. Vi har gjort en översiktlig analys av Från jord till bord, som innehåller reflektioner om dess styrkor och svagheter och tankar om hur strategiförslaget kan ses utifrån Jordbruksverkets uppdrag. Till exempel finns kopplingar mellan Från jord till bord och EU:s gemensamma jordbruks- och fiskeripolitik och till livsmedelsstrategin.

Vi ser att:

  • Det finns stora likheter mellan den svenska livsmedelsstrategin och Från jord till bord, men också vissa skillnader.
  • Den svenska livsmedelsstrategin fokuserar på rådgivning, samverkan och en översyn av regler och villkor för att nå målen, medan Från jord till jord lägger större tyngd på nya regler.
  • Från jord till bord är formad av sin tid och har tydliga hänvisningar till den pågående pandemin.
  • Från jord till bord har ett tydligare miljöfokus och betonar folkhälso­aspekten och konsumtionsvanorna både när det gäller miljömässig hållbarhet och social hållbarhet.

Man skulle kunna säga att Från jord till bord snarare är en omställningsstrategi medan livsmedelsstrategin är en tillväxtstrategi.

I en omställning mot en hållbar produktion är det viktigt att även fokusera på forskning, innovation, utbildning, rådgivning med mera. Den svenska livsmedelsstrategin gör detta på ett tydligare sätt än Från jord till bord. Ytterligare en skillnad är att samverkan och ett ömsesidigt ansvar i genomförandet av den svenska livsmedelsstrategin ska bidra till måluppfyllelsen, medan det i Från jord till bord är mer av ett ovanifrån-perspektiv, där mål sätts på en central nivå och genomförandet bygger mer på lagstiftning och regler än på samverkan. Dessvärre finns det en risk för mindre delaktighet om man har ett ovanifrån-perspektiv.

Läs vår kortanalys om du vill du veta mer om Från jord till bord och kopplingarna till den gemensamma jordbruks- och fiskeripolitiken och livsmedelsstrategin, den finns här.

/Maria Unell

Projektledare på Jordbruksekonomiska enheten

Kött, hårdrock & hållbarhet

Marknaden för kött i Coronapandemins spår och en inställd festival

armFunderar du också på hur den pågående pandemin påverkar den svenska marknaden för kött? När vi äter fler måltider hemma är det färre ädla styckningsdetaljer men mer korv, färs och liknande som hamnar i stekpannan. Vi har också en större andel svenskt kött i kylskåpet hemma än i restaurangens dito. Detta vet vi redan. Men vad händer med konsumtionen av kött på längre sikt när arbetslösheten ökar, lågkonjunkturen blir ett faktum och hushållsekonomin försämras? Kött är en av de livsmedelsgrupper vi lägger mest pengar på och efterfrågan på kött är känslig både för stigande priser och för mindre pengar i plånboken.

Jag har nyligen beräknat marknadsbalanserna för kött första kvartalet 2020. Det går ännu inte att dra tydliga slutsatser kring effekterna av Coronapandemin, vi får återkomma till det när vi har siffror för första halvåret 2020. Hur som helst visar kvartalsberäkningen för köttslagen nöt, gris, lamm och matfågel en utveckling, som i ett livsmedelsstrategi-perspektiv indikerar att några parametrar går i linje med målen i strategin medan andra inte gör det:

  • produktionen ökade (undantaget lamm som minskade),
  • importen ökade (undantaget gris som minskade för 23:e kvartalet i rad),
  • exporten ökade (undantaget gris som minskade),
  • förbrukningen totalt i landet ökade för samtliga köttslag,
  • förbrukningen per capita ökade (mer kyckling & lamm vägde upp för mindre nöt & gris),
  • den svenska marknadsandelen sjönk (undantaget gris som ökade).

Nu kommer vi till den spännande frågan om hur kött, hårdrock och hållbarhet hänger ihop. En del av er kanske tänker att metalband skriver texter om blod – som i en låt av australiensiska AC/DC ”If you want blood” – eller använder kött som rekvisita. Klassiska exempel på sistnämnda är amerikanska skräckrockarna W.A.S.P. och Alice Cooper. Men det är inte den kopplingen jag tänker på.

swrDen här veckan skulle jag roat mig i dagarna fyra på Sweden Rock Festival tillsammans med man, släkt, vänner och 33 000 andra rockare. Om inte Coronapandemin kommit emellan… Festivalen är en höjdpunkt under året, jag njuter varje sekund även fast vi campar i baksätet av bilen och delar bekvämlighetsutrymme med oräkneliga fränder. Sweden Rock är helt enkelt världens mysigaste & coolaste bubbla.

åsaOch det är här min association mellan kött, hårdrock och hållbarhet kommer in i bilden. Förutom att se fram emot metalmusik och mys-stämning på festivalen så längtar jag efter maten, malten och myllret av både välkända och nya smaker. På tal om välkända smaker har min man alltid första siktet inställt på de öländska kroppkakorna, som väl åtminstone nästan räknas som en regional specialitet när man befinner sig i Blekinge? I antal konsumerar han ofta fler kroppkakor än öl på en dag. Min kompass är snarare riktad mot hamburgarna, eller varför inte pulled pork och pulled beef som tillkommit bland matstånden de senaste åren? Vildsvinskebaben är inte heller så dum och ska vi göra som regeringen vill i den svenska livsmedelsstrategin, så ska vi minsann äta mer gris från skogen. Hållbart, klimatsmart, resurseffektivt och gott! Ett mål med fish n’ ships brukar också slinka ner. Kuriosa är att jag på förra årets festival trängdes med skidlegenden Thomas Wassberg i kön till den friterade fisken.kebab

Det är överlag gött att slippa laga mat och diska i fyra dagar. Det är bara pulverkaffet, den hårda mackan med mjukost på tub och det kokta ägget till frukost som ska tillagas på stormköket. I sann Jordbruksverkar-anda passar jag också på att hållbarhets-trendspana på det ät- och drickbara; är köttet svenskt, har streetfood-haket en miljöprofil, är ingredienserna till det som serveras ekologiska och kan man någonstans köpa öl från lokala mikrobryggerier? Fast det lika viktigt att det smakar gott.

grillFaktum är att musikfestivaler och andra evenemang de senaste åren ägnat sig allt mer åt hållbarhetsarbete, alla vill skapa sin egen tydliga profil som visar att just de bryr sig om planeten och hälsan. Detta gäller även Sweden Rock – vad sägs om ”Hållbar hårdrock”? Den här parollen berör alla tänkbara områden, från sopsortering och återvinning till merchandise (etiskt producerade t-shirts), sanitet (snålspolande toaletter) och jämställdhet (främja de kvinnliga hårdrocksbanden).

Givetvis omfattas mat, dryck och engångsartiklar av den hållbara hårdrocken. Pilgrimsfalken symboliserar ekologisk och svenskproducerad öl. Och även om hamburgare, korv, kebab, fish n’ chips och kyckling i alla former är ett tydligt inslag på en hårdrocksfestival – både i mattälten och på campingarnas grillar – så strävar arrangörerna efter att bredda utbudet av vegetarisk mat. Fokus på minimerat matsvinn är en självklarhet och alla dryckesglas är numera tillverkade av majsstärkelse.

arla (2)Livsmedelsföretagen lyser också med sin närvaro på festivalen. Blir man trött på maltbaserad dryck kan man njuta av gratis mjölk, och samtidigt tävla mot någon i konsten att hålla en mjölkkanna i 90 graders vinkel från kroppen tills mjölksyran sätter stopp.

Och vilken lycka när vi bjöds på ekologisk gårdsproducerad Närkeglass i en husbil förra året, signerad en hårdrockande lantbrukare vi känner.

matFestivalområdet tystnar inte förrän vid 2-snåret på morgonen och när vi styr våra steg tillbaka till campingen, är det svårt att motstå en Langos med räkor, lök och crème fraiche – vilket bidrar till en tydlig karaktär på utandningsluften dagen efter 🙂

När jag hade min 50-årsfest förra året fick jag två flaskor champagne som dedikerats ”Frukost Sweden Rock 2020”. Jag försöker tänka att champagne mår bra av att lagras ett år till, och ser fram emot att njuta av den, Guns n’ Roses, In Flames, DAD och massor av spännande mat & dryck på Sweden Rock Festival 2021!champ

/Åsa Lannhard Öberg, hårdrocks- och matälskande jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket

 

Den offentliga kontrollen – en grundbult för att nå målen i livsmedelsstrategin

Scandinav_12GR

Foto: Sofia Byström / Scandinav bildbyrå

När jag började arbeta på Jordbruksverket visste jag egentligen ganska lite om hur många olika steg det faktiskt finns i den svenska livsmedelsproduktionen. Livsmedelskedjan är verkligen en lång imponerande kedja med flera länkar som alla samverkar för att vi i slutändan ska få hållbara svenska livsmedel av hög kvalitet. Jag visste också väldigt lite om kontrollen som genomförs i livsmedelsproduktionen och som bidrar till en effektiv produktion av säkra livsmedel.

När jag åt färskpotatisen till midsommar visste jag inget om att det varje år genomförs många kontroller för att minska risken för spridning av växtskadegörare som kan skada potatisodlingar i Sverige. När jag åt fisk eller kräftor som odlats i Sverige visste jag väldigt lite om kontroller som genomförs för att vi ska ha säkra och effektiva fisk- och kräftodlingar. Jag visste också väldigt lite om alla salmonellakontroller som görs i hönsbesättningar i Sverige och som bidrar till att jag kan äta svenska ägg precis som jag vill ha dem: med varm, rinnande äggula – utan att behöva oroa mig för salmonella. Och när jag såg en häst visste jag heller inte att den hästen hade ett pass, ett så kallat hästpass, som också har en viktig funktion i livsmedelsproduktionen.

Nu har jag jobbat några år på Jordbruksverket, bland annat med den offentliga kontrollen i livsmedelskedjan, och fått lära mig mer om den imponerande kedja som livsmedelsproduktionen är.

Exempelvis är det viktigt att ha en säker och effektiv seminering och avel med livsmedelsproducerande djur, att fodret är säkert och av god kvalitet samt att djuren inte drabbas av smittsamma djursjukdomar. Det är också viktigt att djuren får den vård de behöver om de blir sjuka. Detta gäller både för företag med landlevande djur och med vattenlevande djur. På samma sätt är det viktigt för alla som odlar växter i Sverige att växterna inte drabbas av sjukdomar och skadedjur. Detta är bara några exempel på olika delar som måste samspela i livsmedelskedjan för att vi i slutändan ska få det rika utbud av goda livsmedel som vi har i Sverige.

Vi har publicerat en rapport där du kan läsa mer om den offentliga kontrollen i livsmedelsproduktionen och lära dig mer om hur kontrollen i de olika områdena bidrar till en säker svensk livsmedelsproduktion. En viktig grundförutsättning för att nå målen i livsmedelsstrategin!

Här hittar du rapporten

Och här är nyheten

/Johannes Erlandsson på Stöd och samordningsenheten

Vattenhushållning är en viktig fråga –poddar ger ökad kunskap

bevattningVåren i södra Sverige har varit ganska regnfattig och återigen har vatten och jordbruk kommit upp på dagordningen. För närvarande arbetar Jordbruksverket med en strategi för arbetet med jordbrukets vattenhushållning som ska vara klar i juni. Strategin är en del av regeringens handlingsplan för livsmedelsstrategin 2020-2025.

Rådgivningsenheten på Jordbruksverket har under våren satsat på att spela in två olika poddar, Rådgivaren och Växtkraft. Det senaste avsnittet av podden Rådgivaren handlar om just jordbrukets utmaningar när det gäller vattenfrågan. I det femte avsnittet av podden Rådgivaren är jag själv med, och det handlar bland annat om:

  • Vad ställer det förändrade klimatet för krav på bevattning och dränering?
  • Vad kan lantbrukaren göra för att grödorna ska få rätt mängd vatten vid rätt tidpunkt?
  • Vad går att göra på fältet under säsongen och hur kan man tänka långsiktigt för att göra gården mindre torkkänslig?

Jordbruksföretag kan behöva investera, ta hjälp och stöd av grannar eller prata med en rådgivare. Även om man inte satsar på bevattning är det bra att ha en plan för hur gården ska klara olika kriser, det i sig ger en trygghet både i krisen och innan.

Vill du lära dig mer kan du även gå någon av Jordbruksverkets kurser. Du kan också läsa mer om rådgivning inom vattenhushållning och Kompetenscentrum för hållbar hantering av vatten i jordbruket på Jordbruksverkets webbplats.

Podden Rådgivaren finns i de vanliga apparna Acast, Spotify eller Podcaster eller på http://radgivaren.libsyn.com/. Där hittar du även tidigare avsnitt som handlar om nyttodjur, internationella växtskyddsåret, energieffektivisering samt agroforestry. Rådgivningsenhetens andra podcast Växtkraft hittar du på Soundcloud https://soundcloud.com (sök på Växtkraft). Poddarna produceras med pengar från Landsbygdsprogrammet.

/Magdalena Nyberg rådgivare inom vattenhushållning, samt kollegorna Elisabeth Bölenius och Tobias Markensten på Miljöanalysenheten

Hur har svenskt jordbruk påverkats av Corona-krisen?

Jordbruket i Sverige har hittills klarat påfrestningarna till följd av pandemin bra jämfört med andra näringsgrenar och även jämfört med jordbruket i andra länder. Priserna på jordbruksprodukter har sjunkit på de globala marknaderna, men inte lika mycket på den svenska marknaden. Ökad efterfrågan på svenska produkter har till och med lett till ökade priser för bland annat olika köttslag. Minskad konsumtion i storhushåll och på restauranger har drabbat importen av kött förhållandevis mer, då importerat kött har stora marknadsandelar i dessa sektorer.

Prisutveckling i Sverige och i världen

De svenska priserna för de viktigaste vegetabilieprodukterna styrs till stor del av utvecklingen på de globala marknaderna. Majs, raps och socker, har drabbats av prispress till följd av oljeprisfallet. Vetepriset har däremot gynnats av ökad konsumtion, medan priset på maltkorn har gått ner eftersom efterfrågan på öl har minskat från restaurangsektorn. Vädret påverkar som vanligt och oro för torka i viktiga odlingsområden i Europa har varit prisdrivande under april och inledningen av maj för att sedan falla när väderutsikterna sett bättre ut.

Ett visst uppsving för lokal produktion

Det märks till exempel genom ökat intresse bland konsumenterna för att köpa livsmedel genom så kallade Reko-ringar. Jordbrukare som däremot varit inriktade mot direktförsäljning till restauranger har drabbats av kraftigt minskad efterfrågan. Totalt sett för hela sektorn är dessa faktorer av liten betydelse, men för enskilda företag kan påverkan vara stor.

Orosmoment till följd av pandemin

Den största oron i jordbrukssektorn har varit hur behovet av insatsvaror och arbetskraft ska tillgodoses. Om sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska, som är ett av målen i livsmedelsstrategin, är det viktigt att även tänka på Sveriges beroende av importerade insatsvaror, särskilt drivmedel, gödning, växtskyddsmedel, proteinfodermedel, maskiner och reservdelar. För att försörjningen i kristid ska fungera måste produktionen i tillverkningslandet fungera, liksom transporterna till Sverige. Insatser på EU-nivå har gjort det möjligt att transportera varor trots nedstängda gränser. En del produkter har fått passera gränserna med förtur. Hushållningssällskapet har genom sina rådgivare gjort en undersökning i landet angående tillgången till produktionsmedel. Undersökningen visar att det i stort sett inte rått någon brist hittills. Det har förekommit viss knapphet i tillgången på vissa växtskyddsmedel men genom att välja andra produkter har problemen lösts. Det har även förekommit att väntetiden på reservdelar blivit något längre än normalt. För flera viktiga produktionsmedel har priserna fallit, det gäller i synnerhet för drivmedel och gödning.

Risk för brist på arbetskraft

Tillgång på arbetskraft har hittills varit det svåraste problemet för jordbrukssektorn. Det anlitas utländsk arbetskraft i flera sektorer, särskilt inom trädgårdsodling, men även inom animalieproduktionen. Läs mer om detta i  tidigare blogginlägg Farming as usual och i Trädgårdsodlingens behov av arbetskraft. Det har nu tagits beslut i Sverige om att släppa in arbetskraft som behövs för samhällsviktiga funktioner, jordbrukssektorn räknas in bland dessa. Men ett större problem är att arbetskraften inte tillåts att lämna sina hemländer eller inte tillåts att passera gränser mellan olika länder på väg till Sverige. Så det är fortfarande osäkert om tillräckligt många utländska arbetare tillåts komma in i Sverige.

Min sammanfattande bedömning

På kort sikt bedöms jordbrukssektorn påverkas mindre än samhället i stort. För enskilda näringsgrenar, särskilt trädgårdsodling, kan påverkan bli större på grund av knapp tillgång på arbetskraft. Sen är jordbruket som vanligt utsatt för andra risker utöver den här pandemin; till exempel kan vädret under odlingssäsongen leda till stora variationer i lönsamheten.

/Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksekonomiska enheten

DSC01990 Vårharvning kring åkerholmar - Ölmstad Småland v2ss - foto KP Hasund

Vårharvning kring åkerholmar, Ölmstad Småland. Foto: Knut Per Hasund

Krisberedskapsveckan

Skogsbrand

Foto: Astrid Lindow. Hörendesjön, Västmanland 2014

Just nu pågår krisberedskapsveckan och det är ett bra tillfälle att åskådliggöra hur vi alla kan bidra till att bygga ett samhälle som bättre klarar av olika påfrestningar. Skogsbränder (2014, och 2018), torka (2018) och den pågående pandemin visar hur känsliga vi är och hur olika typer av samhällsstörningar påverkar vårt samhälle. Traditionellt reagerar samhällen på en kris genom att planera för att just den krisen ska hända igen. Men, istället för att planera för att den förra stora samhällsstörningen ska uppstå igen, behöver vi se över vår grundläggande motståndskraft.

Ett bra exempel är en lång tågresa, till exempel från Jönköping där jag bor till mina föräldrar i Umeå. En enkel sökning ger att jag kan resa klockan 07 och vara framme lite före klockan 20 på kvällen. Det är fem byten och vid några stationer har jag endast 10 minuter på mig att byta tåg. Det innebär att en mindre försening tidigt i resan gör att jag kanske inte kommer fram! Om jag istället började min resa en timme tidigare skulle jag istället ha minst 30 minuter på mig vid varje byte och därför goda möjligheter att klara nästa byte även om det blir mindre förseningar.

Samhället och även livsmedelssystemet fungerar ungefär som min tänkta tågresa. Det kostar att bygga motståndskraften, men vi får bättre möjlighet att klara en störning. Här är det enklast att relatera till sig själv. Du som läser detta, hur skulle din arbetsplats klara att alla veckans leveranser skjuts upp under en vecka? För några går det relativt bra medan för andra är det svårare. Krisberedskapsveckan handlar om att vi gör detta tillsammans. Vi behöver allas insatser, ansträngningar och aktiva bidrag för att hantera krisen. Genom att öka på bytestiden där den är som kortast får vi bättre förmåga att klara störningar och aktivt bidra till att hantera utmaningar. Detta gäller både den pågående pandemin, men även nästa kris, vad nu den kommer att vara.

Det kommer alltid en ny kris! Vi vet bara inte vad den handlar om eller när den kommer.  Vill du veta mer om krisberedskap och vad du själv kan göra rekommendera jag att du kollar in Din Säkerhet, och missa inte deras aktiviteter på Instagram under krisberedskapsveckan.

/Tomas Sandström

Biträdande stabschef i Jordbruksverkets krisorganisation