Kategoriarkiv: Okategoriserade

Festa efter fasta – så äter vi i påsk

Nu inleds den stora mathögtid som förr i tiden betydde slutet på 40 dagars fasta. Jul och påsk är i fallande ordning dagligvaruhandelns två största försäljningsperioder. Visste du att försäljningen av mat ökade med 16 procent under påskveckan 2018 jämfört med en normal vecka, enligt Svensk Handel? När konsumenter får lista viktiga maträtter för ett perfekt påskbord återfinns ägg, sill, lax, köttbullar, Janssons frestelse, prinskorv, lamm, räkor och vegetariska alternativ. Utöver maten frossar vi i godis och sköljer gärna ner allt med en god öl eller påskmust. Vår egen konsumtionsstatistik visar inga detaljer för variation under årstider, helger och liknande. Starköl och godis är två påskdelikatesser där konsumtionen ökat mycket sedan 1960.

Bild Åsa

Äggen är svenska
Ägget är en kristen symbol för livets pånyttfödelse. Innan artificiellt ljus installerades i våra stallar började hönsen värpa mer i takt med det växande dagsljuset. Lagom till påsk när fastan skulle brytas fanns stor tillgång på ägg. Idag värper hönsen regelbundet och vi är bortskämda med att det finns gott om ägg i butikshyllan året runt, men traditionen att äta extra mycket ägg vid påsk finns kvar. Svenskarnas äggkonsumtion har ökat svagt sedan 1960-talet och vi är noga med att äggen ska vara värpta av höns i Sverige.

Fakta om ägg

  • Svensk äggproduktion räcker idag till 98 av 100 ägg som konsumeras i Sverige.
  • Vi åt 13,9 kg ägg per person 2018, vilket är ungefär 224 ägg (i den siffran ingår även ett par kg ägg som ingrediens i andra livsmedel).
  • Enligt Svenska Ägg äter svenskarna 4 kokta ägg var under påskhelgen, vilket är dubbelt så mycket som en vanlig helg.

På vår systerblogg Jordbruket i siffror finns mer spännande information för äggälskaren!

Kryddsill finns i många smaker
Ägg på påskbordet kompletterar vi gärna med sill. Den första kryddsillen lanserades i Sverige 1889 och kallades gaffelbitar. Idag är utbudet av kryddningar stort och nya spännande smaker kommer med jämna mellanrum ut på marknaden. Vad sägs om en av 2019 års nyheter; sill med en touch av Earl Grey, citrus och honung? Om jag har räknat rätt finns det på en av våra fiskberedningsproducenters hemsida just nu 23 kryddningar i 250 g burk, så det finns garanterat en smak för alla! Vi åt 2,4 kg sillkonserv per person 2018. Mycket av sillen till våra konserver kommer från farvatten i Nordsjön och Norska havet, men sill fiskas även i Skagerrak och Kattegatt. Andra fiskrätter som är populära på påskbuffén är lax och Janssons frestelse.

Bara en tredjedel av lammköttet är svenskt
Lamm på påskbordet är liksom ägget en tradition med kristna förtecken, där lammet symboliserar Jesus offer och hur han förlåter våra synder. Under 2018 förbrukade svenskarna 1,9 kg får- och lammkött inklusive ben, på tallriken blev det knappt ett kilo. Vi är inte lika noggranna med svenskt ursprung som när vi äter ägg och andelen svenskt får- och lammkött av vår konsumtion uppgår till ungefär en tredjedel, resten kommer främst från Irland och Nya Zeeland.

Griskött finns i många former på påskbordet
Gris är det köttslag vi äter mest av i Sverige, även om konsumtionen minskat under flera år och idag uppgår till den kvantitet vi åt i mitten av 1980-talet. Griskött i olika former är vanligt vid många svenska högtider; skinka, prinskorv och revbensspjäll finns till exempel både på påsk- och julbordet. Den svenska produktionen av griskött räcker till knappt 77 procent av vår efterfrågan. Andelen svenskt griskött har ökat sedan 2014 i takt med att allt fler av oss väljer kött med svenskt ursprung.

Något ljusare öl till påsk och många är av dem är svenska
Många av oss sköljer gärna ner påskmaten med öl eller påskmust och kanske unnar vi oss en liten snaps också, även om snapsen är ännu mer populär till Midsommar. Systembolagets påsköl är betydligt yngre än julölen och lanserades först på 1990-talet. Påskölen har många likheter med julölen men är något ljusare och mindre alkoholstark. Dryckens färg och alkoholstyrka hänger samman med årstiden – ju ljusare och varmare det blir ute, desto ljusare och lättare drycker tycks vi vara sugna på. Jag har återigen roat mig med att räkna; av 3 327 ölprodukter på Systembolagets hemsida just nu är 2 281 svenska!                                                      Att krydda snaps har sin grund i örtmedicinen. Idag är det sannolikt inte många snapsälskare som tror att man blir botad från sjukdomar genom att dricka snaps, men många uppskattar ändå traditionen och smaken av de svenska snapsarna. Julmust började tillverkas i början av 1900-talet som ett alkoholfritt alternativ till julöl. Efter andra världskriget kom man på att det passade fint att dricka must även till påsk, och påskmusten föddes. Svenskarna dricker mellan 40 och 60 miljoner liter must per år, mest i december.

Vi lägger 11 procent av livsmedelsutgifterna på godis och sötsaker
Vi avslutar vår påskbuffé med att frossa i godis, men förmodligen är det många som småäter av godiset även före maten. Konsumtionen av godis per person och år har ökat från 6,7 kg 1960 till 14,9 kg 2018. Lösgodiset introducerades i Sverige redan på 1930-talet men vi som är medelålders idag minns säkert att det i barndomen, som för mig själv inträffade på 70-talet, inte var tillåtet att plocka lösgodis själv. Man fick istället peka så att expediten kunde plocka ner det man ville ha i påsen. Ökat utbud och tillgänglighet har fått oss att äta allt mer godis. Givetvis vill vi gömma godiset i ett ägg när det är påsk, även om en del svenskar byter ut godis i ägget mot pengar, smycken eller skraplotter. Svensk Handel redovisade en ökad godisförsäljning under påskveckan 2018 med 73 procent jämfört med genomsnittsveckan. Visste du förresten att medelsvensken lade 11 procent på godis och sötsaker av de utgifter vi hade på mat och dryck under 2017?

Med detta sagt önskar jag och mina kollegor er en fin påsk med härliga matupplevelser, som vi njuter av med Folkhälsomyndighetens råd i åtanke!

/Åsa Lannhard Öberg

Sveriges livsmedelskedja levererar – i goda tider och i svåra

Livsmedelskedjans företag har en central roll i samhället, nämligen att producera och distribuera mat och måltider till alla medborgare. I kristider blir det särskilt uppenbart att livsmedelskedjan har en samhällsbärande funktion. När människor känner sig oroliga triggas ett beteende där vi börjar hamstra mat, mediciner och andra förnödenheter. Och när butikshyllorna gapar tomma växer oron bland befolkningen. Att ha en inhemsk livsmedelsproduktion och en väl fungerande kedja från jord till bord är ett av fundamenten i ett samhälle där människor känner sig trygga.

Livsmedelsproduktion kan bara tryggas genom lönsamma företag                                        För att klara av detta krävs lönsamma företag i alla led i livsmedelskedjan. Jordbruksverkets årliga uppföljning av utvecklingen i livsmedelskedjan visar att lönsamheten försämrats i alla led under perioden 2011 – 2018. I primärproduktionen, där jordbruk, fiske och trädgårdsodling ingår, är lönsamheten särskilt svag. Jordbruksföretagen drabbades dessutom av den svåra torkan som rådde under sommaren 2018 men tack vare en stor kreativitet och anpassningsförmåga kunde de flesta jordbruk fortsätta att leverera.

Trots att lönsamheten försämras växer produktionsvärdet i livsmedelskedjan. Men man kan förmoda att den tillväxt som vi sett under de senare åren är starkt kopplad till den långvariga högkonjunkturen som präglat svensk ekonomi under nästan ett decennium. Det goda konjunkturläget har sannolikt bidragit till att stärka efterfrågan på livsmedel som produceras med stor hänsyn till klimat, miljö och djurvälfärd. Flera undersökningar visar att konsumenterna vill ha hållbart producerad mat. Men det krävs en god ekonomi för att människor ska ha tillräckligt hög betalningsvilja för att kompensera producenterna för de merkostnader som en hållbar produktion med god djurvälfärd medför. Och i corona-krisens spår väntas sämre tider där folk kommer att ha mindre pengar att spendera på mat med mervärden – det som är paradgrenen i svenskt jordbruk.

Hållbar mat är inte en lyxvara utan en förutsättning för ett tryggt samhälle                Svensk livsmedelsproduktion kännetecknas i en internationell jämförelse av höga standarder inom miljö- och klimatområdet liksom inom djurhälsa och smittskydd. Corona-krisen visar att smittskydd, antibiotikaresistens och livsmedelssäkerhet är centrala frågor för ett hållbart samhälle. Här vill jag framhålla att mat som produceras på ett hållbart sätt därför inte borde betraktas som lyxvaror som vi kan unna oss när plånboken tillåter. Vi måste acceptera att ett tryggt och hållbart samhälle förutsätter att vi är villiga att betala ett pris för vår mat som fullt ut motsvarar de kostnader som uppstår i produktionen. Vi har blivit bortskämda med att ha en livsmedelskedja som alltid levererar – alltifrån tillvarons guldkant när tiderna är goda till livets nödtorft när tiderna är svåra. Men utan lönsamma företag kommer dessa leveranser att sina.

/Sara Johansson

Samhällsekonomisk analytiker, Livsmedelskedjan och exportenheten

För mer information, läs rapporten om utvecklingen i livsmedelskedjan:                               Utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin – årsrapport år 2020

Välkommen till vår nya blogg!

Det här är det allra första inlägget för Den svenska maten som vi hoppas ska ge intressant läsning och sprida kunskap och inspiration för att bidra till en ökad svensk matproduktion. Kanske är du helt ny här, eller så har du följt den tidigare bloggen Maten och marknaden som nu har gått in i Den svenska maten. Oavsett, varmt välkommen!

Som ni vet är ju arbetet i full gång på många håll med att genomföra den svenska livsmedelsstrategin. Det vill vi berätta om! Under den rådande Corona-krisen har det också blivit än mer uppenbart att en hållbar livsmedelsproduktion är samhällsviktig och intresset för frågor som rör beredskap och en robust livsmedelskedja ökar.

Vi som bloggar arbetar på Jordbruksverket och inläggen kommer ge information och personliga reflektioner om nyheter och händelser inom Jordbruksverkets område men kommer också nedslag i vad som sker hos andra aktörer. Svensk livsmedelsproduktion är ju världsledande när det gäller miljö, klimat, smittskydd och djurvälfärd. Vi vill inspirera, visa goda exempel och skapa engagemang hos alla som arbetar med att öka den. För att ha en välmående livsmedelsproduktion är ju viktigt både i normala tider och i händelse av kriser. Flera av oss som bloggar deltar aktivt både nationellt och internationellt som t.ex. i Bryssel med att bevaka och driva frågor i en positiv riktning för de gröna och blåa näringarna.

Vi hörs, kommentera gärna våra inlägg och hjälp till att sprida bloggen till vänner och kollegor!

/Karin Lindow, samordnare av bloggen