Etikettarkiv: matsvinn

Nationell dialog inför toppmötet om internationella livsmedelssystem – tyck till!

Livsmedelssystemets betydelse för möjligheterna att nå de globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030 har allt mer kommit i fokus. Globalt produceras tillräckligt med livsmedel. Samtidigt påverkar dagens produktion och konsumtion av livsmedel både klimat och miljö och bidrar till felnäring och ohälsa. Livsmedelssystemen behöver därför förändras så att maten vi äter framställs och konsumeras på ett hållbart sätt ur alla tre hållbarhetsdimensionerna.

Mot denna bakgrund har FN:s generalsekreterare António Guterres tagit initiativ till ett toppmöte om livsmedelssystem, Food Systems Summit 2021 (FSS). Som ett led i förberedelserna inför toppmötet ordnade Näringsdepartementet, Kungliga skogs- och lantbruksakademin (KSLA) och SIANI ett nationellt dialogmöte den 25 januari. Det inleddes och avslutades av statssekreterare Per Callenberg från Näringsdepartementet. Representanter från privata sektorn, civilsamhället, akademin, myndigheter och regeringskansliet medverkade. Resultatet från dialogen kommer publiceras inom kort.

Före den nationella dialogen hölls ett inspirationsseminarium med omkring 200 deltagare. FAO-kommittén har tagit fram en skrift Hållbara livsmedelssystem – kunskap, innovation och samarbete som lanserades i samband med seminariet. Aktörer från olika delar av livsmedelssystemet talade om hållbar mat, offentlig sektor som möjliggörare, samverkan och cirkulära system. Stornamnet bland talarna kan väl sägas var grundaren av EAT, Gunhild Stordalen, som leder en av de förberedande aktiviteterna inför FN:s toppmöte, handlingsspår 2 Skifta till ett hållbart konsumentbeteende. Några andra talare var företrädare för Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter, Livsmedelsföretagen, SLU, Livsmedelsverkets generaldirektör, Axfoundation, Härnösands kommun och Sweden Food Arena.

Vår egen Jordbruksverket-medarbetare Karin Lindow medverkade också (som för övrigt kände sig lite ”star struck” av Gunhild, men nervositeten lade sig efter att ha hört Stordalens hund börja skälla mitt under hennes presentation varvid den tystades med ett skarpt ”Nai” på norska 🙂 ) och berättade om hur matsvinn och resurseffektivitet hänger ihop med miljö, ekonomi och livsmedelsförsörjning. Samverkan mellan aktörer i livsmedelssystemet är centralt för att minska matsvinnet. Risken är annars att det förflyttas i kedjan eller leder till förluster på gården, men inte minskar totalt sett. 

Jordbruksverket jobbar med hållbara livsmedelssystem på många sätt och kommer i slutet av februari presentera en rapport i ämnet som en del av den svenska livsmedelsstrategins andra handlingsplan.

/Andreas Davelid och Karin Lindow på Enheten för livsmedelskedjan och export

Hållbart med Håkan

I ”Sunes jul”, julkalendern från tidigt 90-tal, finns ett klassiskt avsnitt där familjen äter julbord på en herrgård. Pappa Rudolf, som spelas av Peter Haber, uppmanar familjen att bara ta av den dyra maten.  Men lillebror Håkan vill endast ha potatis, till sin pappas stora frustration.

Bland det bästa vi kan göra för ett hållbart julbord är att ta vara på maten och undvika matsvinn. Foto: Pixabay.

Idag när många vill äta grönare och klimatsmart hade Håkan kanske gjort sin pappa nöjd istället för att bli knuffad mot gravlaxen och köttbullarna. Potatis orsakar nämligen minst klimatpåverkan av all mat på julbordet med 0,1 koldioxidekvivalenter per kilo, enligt forskningsinstitutet RISE:s klimatdatabas. Ett kilo nötkött har 270 gånger större klimatpåverkan.

Bara potatis för Håkan. Bild: SVT arkiv.

Allt vi äter påverkar klimatet, men forskarna är överens om att vegetabilier som potatis, kål och bönor är bland det mest hållbara vi kan äta. Att duka upp med ägg, sill och bröd är också skonsamt för klimatet liksom julgotter som äpplen, apelsiner och choklad

Men det är tur att det bara ska vara en mandel i gröten för just mandlar ger ett stort klimatavtryck då odlingen kräver massor av vatten och energi.

Hur är det med julbordets traditionella mittpunkt julskinkan? Jo, en svensk julskinka ger 4,1 koldioxidekvivalenter i utsläpp per kilo, och det är relativt mycket. Men inte lika mycket som den norska odlade laxen som ger 6,1 koldioxidekvivalenter i utsläpp per kilo filé. Varför inte testa vildsvinsskinka? Kött från vilt är ett hållbart alternativ och att jaga och äta köttet från de vilda grisarna ett bra sätt att minska den svenska vildsvinsstammen.

Vad som är hållbart har många dimensioner förutom klimatet. Sverige ställer höga krav på grisars välfärd och svenska bönder använder minst antibiotika i hela EU. Naturbeteskött ger biologisk mångfald och ekologisk mjölkproduktion bidrar till en levande landsbygd förutom en hållbar produktion med högt ställda krav på djurvälfärd.

Hur gick det då för Sunes pappa som ville få valuta för pengarna? Jo, när alla var mätta och det var dags att lämna bordet försökte pappa Rudolf få med sig sin överblivna mat i en medhavd plastpåse.  Servitrisen stoppade honom barskt och familjen skämdes när Rudolf skyllde på hunden. ”Pappa, vi har väl ingen hund?”

Men hallå, det var väl inget att skämmas för? Rudolf ville ju bara undvika matsvinn och det är bland det absolut bästa vi kan göra för klimatet.

Ingela Grahn, kommunikatör.

RISE klimatdatabas
Sunes jul (SVT Öppet Arkiv)

Fakta koldioxidekvivalenter
Koldioxidekvivalenter eller CO2e är ett mått som används när man vill jämföra och summera utsläppen från olika växthusgaser. Detta behöver man eftersom olika växthusgaser beter sig olika. Till exempel så är metan en mycket starkare växthusgas än koldioxid. Men den stannar också kortare tid i atmosfären. Omräkningen sker genom att man multiplicerar utsläppen av varje växthusgas med gasens s.k. GWP-värde (Global Warming Potential). Detta mått jämför växthusgasers totala effekt på klimatet under en längre tidsperiod, vanligtvis 100 år. Man använder sedan koldioxid som referens och därför har koldioxid GWP =1.

Möte i matsvinnsnätverket om nya mål, ökat samarbete och cirkulära innovationer

Nästa torsdag, den 26 november, är det dags för nästa möte i Matsvinnsnätverket. Nätverket är en informations- och dialogyta som tidigare hette SaMMa – Samverkansgruppen för minskat matavfall, men som nu har bytt namn.

Två stora händelser i det nationella matsvinnsarbetet är:

  • Den nya överenskommelsen Samarbete för minskat matsvinn där aktörer i hela kedjan gått med och åtagit sig att  identifiera var matsvinn uppkommer och arbeta gemensamt med att minska det. För det är ett gemensamt ansvar och ofta behöver dialogen och åtgärderna göras tillsammans så inte svinnet skjuts bakåt eller framåt i kedjan. Även vi myndigheter har gått med i samarbetet. På mötet den 26 november kommer Jonas Siljhammar VD på Visita och ordförande för samarbetet att berätta om vad det innebär så att fler ser fördelarna med att gå med.
  • Regeringen har beslutat om två nya etappmål för minskat matsvinn. Etappmålen ska göra det lättare att nå generationsmålet och miljömålen, och identifierar en önskad omställning av samhället. Kort och gott ska det leda till insatser från alla inblandade aktörer; företag, branschorganisationer, myndigheter, ja till och med du och jag! som är konsumenter, så att vi kan nå målen.                                                                                   

De nya etappmålen

  • en ökad andel av livsmedelsproduktionen ska nå butik och konsument år 2025
  • matsvinnet ska minska så att det sammantagna livsmedelsavfallet minskar med minst 20 viktprocent per capita från 2020 till 2025.

På mötet får du vara med och diskutera vad målen betyder, vad de innebär i den egna verksamheten och hur vi enskilt och tillsammans ska arbeta för att nå målen. Hur kan fler komma till ”svinnsikt”?

Jag ser också fram emot att höra Jesper Lindström prata om cirkulära innovationer och de spännande projekt han och hans kollegor jobbar med för att ta fram nya produkter från matsvinn och restströmmar.

Gå in och anmäl dig här.

Programmet finns här.

Linkedin finns gruppen Matsvinnsnätverket, välkommen att gå med om du är intresserad av frågan.   

Vi ses!

/ Karin Lindow som samordnar Jordbruksverkets arbete med matsvinn inom regeringsuppdrag för minskat matsvinn. Ett uppdrag inom livsmedelsstrategin som görs tillsammans med Livsmedelsverket och Naturvårdsverket.

Tuffare tag mot oschyssta affärsmetoder

Alla vill vi väl bli rättvist behandlade och få betalt för vårt arbete? Genom att se till att vi har sunda och rättvisa villkor när vi handlar med jordbruksprodukter kan vi bibehålla och öka den svenska livsmedelsproduktionen. När en jordbrukare får en sen avbeställning kan det bli svårt att hinna hitta en annan köpare innan skörden blir dålig. Detta kan leda till att jordbrukaren tvingas sälja till förlust eller till att hela eller delar av skörden måste kastas. Jordbrukaren får svårt att klara sin försörjning, och livsmedel som odlats för att klara de höga kvalitetskraven för mat blir istället till matsvinn.

Foto: Urban Wigert

En leverantör verksam inom livsmedelsindustrin vågar kanske inte klaga på sin köpares långa betalningstider av rädsla för att inte få några nya beställningar. Livsmedelsindustrin kan då i sin tur få svårt att klara av att betala sina egna leverantörer i tid eftersom han hela tiden får agera bank åt sin köpare. Företag som inte får betalt eller får ökade kostnader som en följd av detta kan tvingas att lägga ner sina verksamheter. Detta är exempel på beteenden som hotar vår framtida livsmedelsförsörjning.

Under år 2021 kommer ett svenskt regelverk träda i kraft som förbjuder flera oschyssta affärsmetoder som leverantörer kan utsättas för vid kommersiell försäljning av jordbruksprodukter och livsmedel. Regelverket bygger på EU-lagstiftning och innebär bland annat förbud mot sena betalningar, sena avbeställningar och kommersiella repressalier.

För att få veta hur vanligt det är med oschyssta affärsmetoder i handeln med jordbruksprodukter och livsmedel, och för att kunna följa upp utvecklingen på området har EU-kommissionen tagit fram ett frågeformulär. Frågeformuläret riktar sig till leverantörer i jordbruks- och livsmedelskedjan. Du som är exempelvis jordbrukare, fiskare, producentorganisation, grossist eller driver livsmedelsföretag och agerar som leverantör, kan nu bidra med dina egna erfarenheter. Dina svar är en viktig del i arbetet för att förbättra förutsättningarna för en levande landsbygd och  en konkurrenskraftig jordbruks- och fiskenäring!

Frågeformuläret finns på följande länk där det även går att välja svenska som språk. Formuläret kan fyllas i fram till den 31 januari 2021, men besvara gärna frågorna så snart som möjligt! Anonymiserade resultat kommer att publiceras på följande länk när svarstiden gått ut.

/Susanna Axelsson, jurist som arbetar med marknads- och handelsfrågor på Livsmededelskedjan och exportenheten

Har du svinnsikt? En win-win att mer blir mat och äts upp!

Visste du att det idag är första gången det anordnas en internationell matsvinnsdag? Dagen är instiftad av FN och det är evenemang runt om i världen. För matsvinn sker överallt. I länder som Sverige är matsvinnet störst i hushållen medan i utvecklingsländer är svinnet störst i producent- och logistikled.

Källa: Livsmedelsverket
  • Under vecka 40-41 kan du mäta ditt eget svinn och få handfasta tips och råd av Svinnsiktscoachen.

Se film och instruktioner här

Men hela kedjan kan bli mer resurseffektiv, även i Sverige. Det är svårt att mäta matsvinn men vi har låtit göra studier som visade att ca 65 procent av isbergssallaten lämnades i fält, och att 9 procent av nötköttet inte kommer vidare in i livsmedelskedjan. I en studie uppskattades att ungefär 300 000 ton som var tänkt att bli mat inte lämnar svenska gårdar.

Vad beror det på? Ofta på krav från oss kräsna konsumenter. Men också helt naturliga orsaker som skadedjur, sjukdomar och skador, väder och viltskador. Sen kan det bero på affärsmetoder och obalanser i tillgång och efterfrågan så att priset dyker och det blir omöjligt ekonomiskt att skörda. Om ni frågar mig så är det viktigt att belysa de här sakerna även ur ett matsvinns-perspektiv. För kostnaden för miljön och producenters ekonomi är betydande. Eller om vi vänder på det – minskat matsvinn och ökad resurseffektivitet är en win-win för alla!   

Hur kan man då prioritera? I första hand ska man alltid försöka förebygga matsvinn. Därefter försöka avsätta det så resurseffektivt som möjligt enligt resurshierarkin för livsmedel som du ser nedan. Gärna tillbaka in i livsmedelskedjan som foder. Vi har faktiskt skrivit en rapport om det som du hittar här.

Vet du vad vattenballongeffekten är? – Att man bli blöt, svarar kanske du. Mitt svar i detta sammanhang är att det handlar om risken för att matsvinnet skjuts bakåt och framåt i livsmedelskedjan. För att motverka det finns nu Samarbete för minskat matsvinn, där företag och organisationer från hela kedjan deltar. I det forumet kan också primärproducenters utmaningar lyftas. Kanske kan mer förädlas – och svinnoveras? Kan vi skapa en annan syn på storleksvariation och skönhetsfläckar? Kan affärsklimatet bli bättre så att allt som har beställts verkligen hämtas och betalas för?   

Vi matsvinnsmyndigheter arbetar tillsammans med aktörerna i livsmedelskedjan för minskat matsvinn enligt Fler gör mer –handlingsplan för minskat matsvinn som innehåller 42 olika åtgärder. En av de avgörande punkterna i handlingsplanen är att ta fram ett nationellt matsvinnsmål, och det är nu på plats sen i somras när beslutet kom från regeringen.

Jag har förmånen att projektleda arbetet för att ta fram en nationell uppföljningsmetod för livsmedelsförluster, det vill säga det matsvinn som sker framförallt i de tidiga leden av livsmedelskedjan. Det ska också bli uppföljningen till den del av matsvinns-målet som handlar om att ”En ökad andel av den svenska livsmedelsproduktionen ska nå butik och konsument till 2025”. Under hösten pågår intensivt arbete med hjälp av både SLU och RISE och framförallt i samarbete med branschen. Superspännande och viktigt tycker jag!

Sist men inte minst vill jag upprepa att du kan börja med dig själv – skaffa Svinnsikt. Svinnventera, ha ett restsamtal och kylchilla! Och dela gärna kampanjen med vänner och kollegor!  

Nu kör vi!

/Karin Lindow som samordnar Jordbruksverkets arbete i regeringsuppdrag för minskat matsvinn, ett uppdrag inom den svenska livsmedelsstrategin som genomförs tillsammans med Livsmedelsverket och Naturvårdsverket

Läs mer om matsvinn och förluster vid livsmedelsproduktion på Jordbruksverkets webb

Exporten av griskött till Filippinerna är nu igång

Förra sommaren inspekterade Filippinerna Sveriges möjligheter att exportera griskött. Inspektionen organiserades av Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens Veterinärmedicinska Anstalt och genomfördes i nära dialog och samarbete med regeringen, Sveriges ambassad i Filippinerna samt berörda företag och branschorganisationer. Arbetet gav resultat och i mitten av augusti i år gick den första leveransen av svenska grisköttsprodukter iväg till Filippinerna. Sen dess har ytterligare sex leveranser skickats.

Det här är ett steg i rätt riktning för att uppfylla livsmedelsstrategins mål. Läs mer i regeringskansliets pressmeddelande: Ny marknad för svenska livsmedel – nu börjar exporten av svenska fläskköttsprodukter till Filippinerna

Att fler marknader öppnas för export av svenskt griskött har fördelar:

  • Svenskt griskött är ett hållbart val med hög kvalitet, god djurvälfärd och låg antibiotikaanvändning, och nu kan fler konsumenter ta del av det. Läs mer i vår rapport Kvalitet stärker konkurrenskraften hos svenskt griskött.
  • Ökad export kan stärka svensk grisnäring och svenska köttföretag samt skapa förutsättningar för ökad produktion vilket är ett övergripande mål i den svenska livsmedelsstrategin.
  • Lönsamheten behöver stärkas i primärproduktion och livsmedelsindustri, det visar Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin 2019. Och exporten är en viktig pusselbit för bättre affärer inom griskött.
  • På flera asiatiska marknader efterfrågar konsumenter andra delar av grisen än de vi normalt äter i Sverige. När mer av djuret kan säljas som livsmedel ökar resurseffektiviteten. I Fler gör mer – handlingsplan för minskat matsvinn är en av åtgärderna att ”Företag där delar av produktionen inte kan avsättas på den svenska marknaden ska få hjälp att öppna nya exportmarknader”.
  • Vad gäller transporten så visar studier att det faktiskt är produktionen som har störst miljöpåverkan. Ungefär 80 procent livsmedelsproduktionens utsläpp sker i jordbruksledet, medan siffran just för kött och mejeriprodukter är högre omkring 90–95 procent (enligt en studie utförd av SIK 2008). Så att exportera hållbart producerat griskött behöver inte vara dåligt ur miljösynpunkt, snarare tvärtom.

/Amanda Karltorp som jobbar med exportfrågor och Karin Lindow som jobbar med matsvinn och hållbarhet

Hur har ditt företag påverkats av covid 19-pandemin?

För att bättre förstå effekterna av pandemin och hur företagen i livsmedelskedjan har påverkats ställer EU-kommissionen nu ett antal frågor i en online-enkät riktad till dig som är företagare eller arbetar inom organisationer som företräder branschen. Syftet är att bättre förstå vilka utmaningar och eventuella hinder man mött och hur de kunnat lösas, och helt enkelt hur robust vår livsmedelskedja är vid större kriser.

Undersökningen ska ge bättre underlag vid eventuella framtida EU-politiska beslut. I enkäten vill man också veta vilka förväntningar som finns på framtida åtgärder av olika slag, marknadsaktiviteter och så vidare. Utöver den ekonomiska dimensionen finns såklart även sociala och miljömässiga dimensioner. EU:s matsvinns-plattform som samlar länder och experter för att arbeta gemensamt för minskat matsvinn vill också sprida enkäten för att undersöka hur pandemin har påverkat företagen ur ett matsvinns-perspektiv.  

När, var, vem, hur

  • Enkäten tar ca 25 minuter att fylla i
  • Deadline är 30 september 2020.
  • Alla företag i livsmedelskedjan från insatsvaror, jordbruk, fiske, trädgård, packeri, grossist, industri, restaurang, catering och butik kan delta
  • Både små- och storskaliga verksamheter

Länk till enkät för dig som är företagare

Länk till enkät för dig som är branschföreträdare

Enkäten är framtagen av EU kommissionens forskningscenter JRC. Du svarar anonymt och uppgifterna används endast i forskningssyfte. Reglerna för GDPR tillämpas.

/Karin Lindow som jobbar med hållbarhetsfrågor och matsvinn på Livsmedelskedjan- och exportenheten

Stopp! ropade kocken och räddade fisksoppan

Det var dags att göra fisksoppa på kursen i thailändsk matlagning.  Vi hade vi rensat fisken och redan öppnat sophinken för att slänga fiskbenen när kocken ropade till.

– Stopp, är ni galna, det där kokar vi buljong på!

Bästa möjliga bas för vår fisksoppa hade vi ju såklart här, framför oss. Med lite lök, peppar och citron så puttrade benen till en smakrik buljong som förgyllde vår soppa. Jag lärde mig mycket på kursen om det thailändska köket, men det som gav starkast intryck var kockens filosofi att ta till vara på allt. Precis allt man kan. Inget matsvinn här inte.

Samma goda princip kan ju tillämpas i alla led av matproduktionen, så även i fisket. Numera måste fiskare ta i land all fångst, istället för att slänga oönskad fångst i havet.

Foto: Scandinav bildbyrå

I havs- och fiskeriprogrammet finns ett företagsstöd till livskraftig beredningsindustri. De investeringar som gjorts genom stödet är indelade i fyra kategorier, varav en är beredning av biprodukter från den huvudsakliga beredningsverksamheten. Pengarna är till för att spill från beredningsprocessen ska tas om hand och användas, så som fenor eller fiskrens. Stödet som helhet har varit populärt, men väldigt få har ansökt pengar för just beredning av biprodukter.

Vill du veta mer om företagsstödet till livskraftig beredningsindustri? Läs rapporten Beredning av fiskeri – och vattenbruksprodukter

Det allra bästa är ju att bara fånga det man fiskar efter. Selektiva redskap, som vi skrivit tidigare om här på bloggen kan bidra tilll att uppnå det

Text: Asta Vormeier, som jobbar med information bland annat om Jordbruksverkets uppföljningar av havs- och fiskeriprogrammet.

Att minska svinnet på gården är bra för både miljön och plånboken

När man pratar om svinn i samband med mat tänker nog de flesta på den färdiga maten som, tyvärr, kastas. Det många kanske inte vet är att svinn förekommer i alla delar av livsmedelskedjan. På gårdsnivå kan svinn innebära  lagringsförluster av foder, energianvändning, undermålig markanvändning och dödlighet hos djur som inte går vidare till livsmedel. Att minska svinnet i alla delar av kedjan och förbättra användningen av det som produceras är värdefullt både för miljön och ekonomin.

Jordbruksverket arbetar tillsammans med flera aktörer för att minska matsvinnet. I projektet Effektivare resurshantering på gården arbetar vi tillsammans med Hushållningssällskapet och Svenska köttföretagen. Projektet består delvis av att kartlägga  potentialer för att minska svinn  och slöseri på gris-, nöt- och lammgårdar. Vi ska också skapa ett verktyg för beräkningar på gårdsnivå och ta fram rådgivningsmaterial.

Vi frågade projektledaren Cecilia Hermansson från Rådgivarna Sjuhärad hur hon tror att projektet ska vara till nytta för lantbrukare och rådgivare.

Cecilia Hermansson, Rådgivarna Sjuhärad, tror på nyttan av att hjälpa lantbruksföretaget att ta ett helhetsgrepp om gårdens resurser. Foto: Katarina Johansson.

Vad hoppas du att projektet kommer att leda till?

– Projektet ska utveckla ett verktyg som tar ett helhetsgrepp på resurseffektiviteten på djurgårdar. Jag hoppas att det kommer att kunna hjälpa lantbrukare att upptäcka var de har sina flaskhalsar, men också att få dem att bli mer medvetna om vilka resurser som de har och hur de kan förändra sitt arbete så att de utnyttjar dem ännu bättre.

Vilka utmaningar ser du för lantbrukarna när det kommer till att effektivisera resurser och minska svinn på gården?

– Många lantbrukare har inte riktigt koll på var deras flaskhalsar i effektiviteten är. Därför kommer det att bli en utmaning att samla ihop all data som behövs för att få detaljerade nyckeltal utan att det tar för mycket tid eller kostar för mycket pengar.

Har ni på Hushållningssällskapen hunnit fundera över hur ni och andra rådgivningsorganisationer kan använda det projektet tar fram?

– Det finns en stark vilja bland lantbrukare att jämföra sig med varandra eller med jämförelsetal. Här kommer rådgivarna in som både kan diskutera den enskilda gårdens resultat, men som också kan sätta siffrorna i ett större sammanhang. Jag tror att nyckeltalen och resultaten från verktyget kommer att diskuteras flitigt i ERFA-grupper och bransch-grupper.

Du råddar en stor projektgrupp med rådgivare från olika Hushållningssällskap. Vad tycker gruppen om projektet?

– Projektgruppen med rådgivare tycker att det här projektet är både roligt och välbehövt! De ser att det finns behov av ett verktyg som tar ett helhetsgrepp på effektivitetsfrågan, och att det finns många delar som så att säga fallit mellan stolarna mellan de stora produktionsuppföljningsprogrammen. I projektet ingår även en grupp lantbrukare som ser till att verktyget är verklighetsförankrat, och de tycker också att det här är riktigt spännande!

Även vi på Jordbruksverket tycker att det är ett viktigt och spännande projekt! Ett företag kommer alltid att läsa vad som står på sista raden i resultatrapporten. Till syvende och sist är det ekonomin som avgör om man kan göra klimat- eller miljöinvesteringar. Därför behöver vi lyfta fram de ekonomiska aspekterna när vi pratar miljö, klimat och hållbarhet.

När projektet är avslutat runt april 2021 ska verktyget finnas på Jordbruksverkets hemsida med möjlighet för vem som helst att ladda ned och använda.  Vi hoppas att projektet och verktyget kommer att bli uppskattade av alla som jobbar i näringen. Att det kommer att slå väl ut tror vi då vi har kompetenta samarbetspartner i form av Svenska Köttföretagen och Hushållningssällskapet.

Thomas Dalkvist och Lina Edvardsson, näringsutvecklingsenheten