Kategoriarkiv: livsmedelsstrategin

Livsmedelsstrategin har potential att bli folkfest!

Livsmedelsstrategin som folkfest, den tanken lyfte kocken Tareq Taylor på den nationella konferensen ”Tillsammans når vi målen i den svenska livsmedelsstrategin” den 9 december 2020. Och kanske blev själva dagen något av en fest, trots coronakris och decembermörker, med hela livsmedelskedjan samlad mot samma mål.

Konferensens två moderatorer, Lovisa Madås AGFO och Eva Sundberg, Jordbruksverket var taggade inför sändningen av den digitala konferensen.

Representanter från hela livsmedelskedjan, organisationer, sex generaldirektörer och landsbygdsministern fanns med på konferensen som Jordbruksverket och Tillväxtverket anordnade tillsammans.

Målen i livsmedelsstrategin stod i fokus och det kändes verkligen som att de mer än 450 personer som deltog har en gemensam ambition av att vilja nå dem!

Landsbygdsminister Jennie Nilsson betonade under sin inledning att det samarbete som skett mellan politik, myndigheter och näring under coronakrisen visat på möjligheterna. Också Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin reflekterade över att pandemin visat oss hur viktigt det är att vi kan odla, föda upp, förädla, uppleva och handla mat i Sverige.


Tillväxtverkets ställföreträdande generaldirektör Anna Johansson berättade om myndighetens uppdrag att bidra till hållbar tillväxt och konkurrenskraftiga företag i hela Sverige och hur coronakrisen slagit, inte minst mot restaurangsektorn.

Restaurangnäringen och butiksbranschen behöver mer information
Representanter från olika led i livsmedelskedjan fick under konferensen ge sin bild av hur strategin för dem är ett stöd i det dagliga arbetet och vad styrkan med den är.

På frågan vad den enskilt viktigaste faktorn var för att vi ska nå målen i livsmedelsstrategin blev svaren under dagen dessa.

Det blev tydligt att en utmaning framåt är att göra livsmedelsstrategin mer känd inom restaurangsektorn och butiksbranschen, eftersom det är där det är möjligt att kommunicera den svenska matens mervärden direkt till konsumenterna.

Under dagen lyftes även värdet av export av svenskproducerade livsmedelsprodukter.
Vikten av att lyfta offentliga måltider som ett pedagogiskt verktyg i skolan togs också upp, då de offentliga köken kan vara, och på många sätt redan är, föregångare i arbetet för ett hållbart livsmedelssystem.

Marie Gidlund från Sweden Food Arena, Håkan Eriksson från Wiggeby gård och Per Frankelius från Linköpings Universitet gav alla exempel på hur innovation driver utvecklingen framåt och bidrar till målet om en konkurrenskraftig livsmedelskedja. Det kändes som en blick in i framtiden att lyssna på dem om när förbättrade robotar, slutna kretslopp och fossilfrihet blir vardag!    

Generaldirektörerna från Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Kemikalieinspektionen lyfte värdet av att samarbeta med varandra, att ligga steget före och från svenskt håll tillsammans prioritera de frågor som är särskilt viktiga att lyfta för att få ett hållbart livsmedelssystem.

Med hjälp av svenska folket kan livsmedelsstrategins mål nås
Kocken och entreprenören Tareq Taylor höll ett brandtal bland annat om vikten av att få med svenska folket på tåget med att förstå de svenska livsmedlens och den svenska gastronomins kvalitet och mervärden.

Om vi kan jobba tillsammans på ett mer publikt sätt så kan livsmedelsstrategin bli en folkfest!  De produkter vi har i Sverige är fantastiska!

Tareq Taylor

Dagen avslutades med en paneldiskussion där representanter för LRF, Livsmedelsföretagen, Svensk dagligvaruhandel och Visita diskuterade viktiga framtidsfrågor som att lönsamheten på gårdsnivå måste upp, att exporten kan öka, att regler och villkor måste förenklas och framför allt att vi tillsammans har världens bästa möjligheter att skapa bättre förutsättningar för alla aktörer i livsmedelskedjan.

Ordet folkfest nämndes av många i chatten i slutet som det ord som mest kom att symbolisera dagen för dem, och dagen gav verkligen energi för att blicka framåt mot ett återhämtningens år 2021 då en ny nationell konferens redan planeras!

/Jessica Hagård, Jordbruksverket

Mer information:

Läs mer om livsmedelsstrategins mål

Läs mer om Jordbruksverkets uppdrag inom livsmedelsstrategin

Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin betonade under konferensen att livsmedelsstrategin ska genomsyra hela Jordbruksverkets verksamhet. 

Svensk livsmedelsproduktion – ljusglimt i mörkret

Nu avslutar vi snart 2020 som har varit ett mycket speciellt år. Vi står mitt i en pandemi som påverkar oss djupt där vi alla måste hjälpa till på olika sätt för att minska smittspridningen. Vi har stora utmaningar på klimat- och miljöområdet som vi måste ta itu med. Vi är mitt i Brexit som vi ännu inte riktigt vet alla konsekvenser av. Men när det är mörkt måste också ljusglimtarna få komma in. Pandemin har fått oss att inse hur betydelsefull vår livsmedelsförsörjning är. Hur viktigt det är att det finns mat på bordet i kriser som är producerad, tillverkad och presenterad på ett hållbart sätt.

Det finns möjligheter för svensk mat som vi måste ta vara på! Vi har 10 år på oss att uppfylla målen i livsmedelsstrategin och Agenda 2030. Låt oss ta vara på nästa år – 2021. Jag hoppas att det blir året då vi satsar på forskning och utveckling inom livsmedelskedjan, året då vi alla hjälps åt att vända olönsamhet till lönsamhet och året då vi verkligen samverkar inom hela livsmedelskedjan. Jag önskar alla er som jobbar med svensk mat på ett eller annat sätt en God Jul och Gott Nytt År! Se nu till att äta något riktigt gott från vår fantastiska matflora under jul- och nyårshelgerna.

Christina Nordin, generaldirektör Jordbruksverket

Foto: Thomas Adolfsén / Scandinav bildbyrå

Hållbart med Håkan

I ”Sunes jul”, julkalendern från tidigt 90-tal, finns ett klassiskt avsnitt där familjen äter julbord på en herrgård. Pappa Rudolf, som spelas av Peter Haber, uppmanar familjen att bara ta av den dyra maten.  Men lillebror Håkan vill endast ha potatis, till sin pappas stora frustration.

Bland det bästa vi kan göra för ett hållbart julbord är att ta vara på maten och undvika matsvinn. Foto: Pixabay.

Idag när många vill äta grönare och klimatsmart hade Håkan kanske gjort sin pappa nöjd istället för att bli knuffad mot gravlaxen och köttbullarna. Potatis orsakar nämligen minst klimatpåverkan av all mat på julbordet med 0,1 koldioxidekvivalenter per kilo, enligt forskningsinstitutet RISE:s klimatdatabas. Ett kilo nötkött har 270 gånger större klimatpåverkan.

Bara potatis för Håkan. Bild: SVT arkiv.

Allt vi äter påverkar klimatet, men forskarna är överens om att vegetabilier som potatis, kål och bönor är bland det mest hållbara vi kan äta. Att duka upp med ägg, sill och bröd är också skonsamt för klimatet liksom julgotter som äpplen, apelsiner och choklad

Men det är tur att det bara ska vara en mandel i gröten för just mandlar ger ett stort klimatavtryck då odlingen kräver massor av vatten och energi.

Hur är det med julbordets traditionella mittpunkt julskinkan? Jo, en svensk julskinka ger 4,1 koldioxidekvivalenter i utsläpp per kilo, och det är relativt mycket. Men inte lika mycket som den norska odlade laxen som ger 6,1 koldioxidekvivalenter i utsläpp per kilo filé. Varför inte testa vildsvinsskinka? Kött från vilt är ett hållbart alternativ och att jaga och äta köttet från de vilda grisarna ett bra sätt att minska den svenska vildsvinsstammen.

Vad som är hållbart har många dimensioner förutom klimatet. Sverige ställer höga krav på grisars välfärd och svenska bönder använder minst antibiotika i hela EU. Naturbeteskött ger biologisk mångfald och ekologisk mjölkproduktion bidrar till en levande landsbygd förutom en hållbar produktion med högt ställda krav på djurvälfärd.

Hur gick det då för Sunes pappa som ville få valuta för pengarna? Jo, när alla var mätta och det var dags att lämna bordet försökte pappa Rudolf få med sig sin överblivna mat i en medhavd plastpåse.  Servitrisen stoppade honom barskt och familjen skämdes när Rudolf skyllde på hunden. ”Pappa, vi har väl ingen hund?”

Men hallå, det var väl inget att skämmas för? Rudolf ville ju bara undvika matsvinn och det är bland det absolut bästa vi kan göra för klimatet.

Ingela Grahn, kommunikatör.

RISE klimatdatabas
Sunes jul (SVT Öppet Arkiv)

Fakta koldioxidekvivalenter
Koldioxidekvivalenter eller CO2e är ett mått som används när man vill jämföra och summera utsläppen från olika växthusgaser. Detta behöver man eftersom olika växthusgaser beter sig olika. Till exempel så är metan en mycket starkare växthusgas än koldioxid. Men den stannar också kortare tid i atmosfären. Omräkningen sker genom att man multiplicerar utsläppen av varje växthusgas med gasens s.k. GWP-värde (Global Warming Potential). Detta mått jämför växthusgasers totala effekt på klimatet under en längre tidsperiod, vanligtvis 100 år. Man använder sedan koldioxid som referens och därför har koldioxid GWP =1.

Miljömålsseminarium -Ett rikt odlingslandskap

Femton miljömålsseminarium i Jordbruksverkets regi! Inte ville man väl bryta en sån tradition bara för att det råkar komma en pandemi i vägen? Nej, inte vi i alla fall! Men förutsättningarna för miljömålsseminarium #16 blev förstås lite annorlunda…

Kattfot – hävdgynnad art. Foto: Susanne Lindh.

Ett viktigt syfte för dessa seminarier är att skapa tillfälle för nätverksskapande, idéutbyte och diskussioner för alla de som runt om i vårt land arbetar med det Miljökvalitetsmål som Jordbruksverket har huvudansvar för – Ett rikt odlingslandskap.

Just möjligheten att träffas fysiskt var något som detta speciella år fick stå tillbaka då vi p.g.a. COVID 19-restriktioner genomförde vårt seminarium helt digitalt. Å andra sidan gavs många fler möjligheten att vara med och ta del av alla de intressanta presentationerna som föreläsarna höll. På 2020 års seminarium deltog ca 250 personer sittandes utspridda över hela Sverige.

Målgruppen för våra miljömålsseminarier är länsstyrelserna, andra myndigheter, rådgivningsorganisationer, universitet, ideella organisationer och lantbrukare.

Seminarierna syftar framför allt till att ta upp aktuella händelser, projekt och utredningar som omfattar miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Denna gång blev ansatsen bred och tog avstamp i livsmedelsstrategin och dess övergripande mål* som bland annat handlar om att miljömålen ska nås. Därutöver så lyftes bl.a. betydelsen av pollinatörernas ekosystemtjänster för den biologiska mångfalden och jordbrukets produktionsförmåga.

Georgina Bray, farm manager på Hope Farm Cambridgeshire håller sin presentation – A model for wildlife-friendly and sustainable agriculture. Foto: Susanne Lindh.

En fördel med att tvingas hålla sig digitalt är att man inte behöver se samma geografiska begränsningar när man funderar över valet av föreläsare. Hope Farm i Storbritannien har i många år för oss varit något av en drömföreläsning.  De är pionjärer och förebilder genom sitt arbete med att driva ett rationellt lantbruk men med den biologiska mångfalden som ledstjärna. Ett digitalt seminarium möjliggjorde en föreläsning från Hope Farm och det kändes både spännande och inspirerande att höra hur man på Hope Farm tänker och arbetar praktiskt med att öka den biologiska mångfalden på gården och dess omgivande landskap.

Vår moderator leder pausgympa under bensträckarna. Här ska alla föreställa kärrmaskros med snett framåtriktade holkfjäll. Foto: Susanne Lindh.

I övrigt styrde moderatorn Kill, under två dagar, med van och säker hand deltagare och föreläsare genom skiftande föreläsningar om allt från ”vad händer just nu inom CAP” till ”hur får man egentligen en Ekoxe att trivas i en mulmholk.”

Presentationerna från seminariet hittar du här

Tips på andra bloggar och webbplatser:

//Susanne Lindh som arbetar på miljöanalysenheten med miljömålet Ett rikt odlingslandskap

#livsmedelsstrategin

#ettriktodlingslandskap


Missa inte livsmedelsstrategikonferensen den 9 december!

Livsmedelsstrategin har nu funnits i tre år och det är mycket på gång runt om i Sverige, både på nationell och regional nivå. Den 9:e december anordnar vi på Jordbruksverket tillsammans med Tillväxtverket en digital konferens med fokus på strategin. Har du inte redan anmält dig så gör det!

Bland annat ger Tareq Taylor sin syn på hållbarhet och förutsättningarna för svensk mat och gastronomi. Foto: Cecilia Vikbladh

Vi har ett minst sagt fullspäckat program med många intressanta programpunkter. Lyssna exempelvis på vad bonden, livsmedelsföretagaren, handlaren och krögaren har att säga om strategin. Lyssna också på vad landsbygdsministern och generaldirektörerna säger om vad som hittills hänt och vad som händer framåt. Passa på att träffa andra som intresserar sig för strategin under de gruppdiskussioner som finns med i programmet.

Via denna länk hittar du programmet och anmäler dig.

Hoppas att vi ses den 9 december!

/ Eva Sundberg och Camilla Burman, som är med och arrangerar konferensen

Möte i matsvinnsnätverket om nya mål, ökat samarbete och cirkulära innovationer

Nästa torsdag, den 26 november, är det dags för nästa möte i Matsvinnsnätverket. Nätverket är en informations- och dialogyta som tidigare hette SaMMa – Samverkansgruppen för minskat matavfall, men som nu har bytt namn.

Två stora händelser i det nationella matsvinnsarbetet är:

  • Den nya överenskommelsen Samarbete för minskat matsvinn där aktörer i hela kedjan gått med och åtagit sig att  identifiera var matsvinn uppkommer och arbeta gemensamt med att minska det. För det är ett gemensamt ansvar och ofta behöver dialogen och åtgärderna göras tillsammans så inte svinnet skjuts bakåt eller framåt i kedjan. Även vi myndigheter har gått med i samarbetet. På mötet den 26 november kommer Jonas Siljhammar VD på Visita och ordförande för samarbetet att berätta om vad det innebär så att fler ser fördelarna med att gå med.
  • Regeringen har beslutat om två nya etappmål för minskat matsvinn. Etappmålen ska göra det lättare att nå generationsmålet och miljömålen, och identifierar en önskad omställning av samhället. Kort och gott ska det leda till insatser från alla inblandade aktörer; företag, branschorganisationer, myndigheter, ja till och med du och jag! som är konsumenter, så att vi kan nå målen.                                                                                   

De nya etappmålen

  • en ökad andel av livsmedelsproduktionen ska nå butik och konsument år 2025
  • matsvinnet ska minska så att det sammantagna livsmedelsavfallet minskar med minst 20 viktprocent per capita från 2020 till 2025.

På mötet får du vara med och diskutera vad målen betyder, vad de innebär i den egna verksamheten och hur vi enskilt och tillsammans ska arbeta för att nå målen. Hur kan fler komma till ”svinnsikt”?

Jag ser också fram emot att höra Jesper Lindström prata om cirkulära innovationer och de spännande projekt han och hans kollegor jobbar med för att ta fram nya produkter från matsvinn och restströmmar.

Gå in och anmäl dig här.

Programmet finns här.

Linkedin finns gruppen Matsvinnsnätverket, välkommen att gå med om du är intresserad av frågan.   

Vi ses!

/ Karin Lindow som samordnar Jordbruksverkets arbete med matsvinn inom regeringsuppdrag för minskat matsvinn. Ett uppdrag inom livsmedelsstrategin som görs tillsammans med Livsmedelsverket och Naturvårdsverket.

Att sätta ett varumärke på sin bygd

Foto: Pontus Lundahl, TT.

Lokal mat är inne!

Lokalproducerat är den hetaste trenden. I slutet av 2019 förutspådde Livsmedelsföretagen detta i sitt konjunkturbrev. I spåren av coronakrisen har denna trend förstärkts. Många vill köpa produkter av livsmedelsproducenter som de känner, där de vet hur livsmedel produceras och var företaget finns. Men samtidigt vet vi att produkternas tillgänglighet och marknadsföring är helt avgörande för konsumenten för att den ska välja lokalt. REKO-utlämning en gång var annan vecka räcker inte. Det är de stora matvarukedjorna som fortfarande skapar störst tillgänglighet.

Men hur säljer och marknadsför de lokala producenterna sina livsmedelsprodukter? Hur kan de komma in i matbutikernas sortiment?

För små livsmedelsföretag besannas ordspråket: Ensam är inte stark. Små livsmedelsföretag är upptagna med att hålla produktionen igång. Men med gemensamma krafter kan de skapa en struktur för att överlåta marknadsförföring, försäljning och distribution till någon annan och säljer genom ett gemensamt varumärke.

Ett gemensamt varumärke ihop med sina grannar, med ett namn som förknippas med den bygd maten kommer ifrån, skapar identitet och stolthet hos producenten och igenkänning hos kunden. Det skapar en känsla på ”matens plats” som gör den mer attraktiv, blir ett platsvarumärke och öppnar dörrar till besöksnäringen. Under åren har jag blivit allergisk mot uttrycket ”att sätta sin bygd på kartan”, men kanske det är just det som borde göras – med ett starkt gemensamt matvarumärke.

Under flera år har fokus varit på projekt och lokala producentföreningar. Man har utvecklat nätverk och sina produkter och skapat erfarenhetsutbyten. Ofta bedrivits verksamheten rätt så inåtvänt eller lågintensivt, ibland med ett enda matevent per år. Nu borde det vara dags att få upp volymerna, ta klivet ut i lokala konsumenters vardag och in i de lokala matbutikerna.

Därför har Jordbruksverket gett konsultbolaget United Minds i uppdrag att utreda de geografiska matvarumärkenas ställning i Sverige och dess möjligheter att utvecklas. Rapporten beräknas vara klar efter årsskiftet och det finns all anledning att se framemot den.

Tills den är klar rekommenderar vi dig att surfa in på SmakaSverige.se och kolla in de varumärken som redan kommit en bra bit på väg. Exempelvis Signerat Halland, Goda Gotland, Östgötamat och Sigillet Lokal Mat som står för traditionellt tillagad mat från Dalarna, Gästrikland och Hälsingland.

Tobias Kreuzpointner
Samordnare på Jordbruksverket


Innovationer stärker livsmedelskedjan och dess företag

Jag gissar att alla som har läst en kurs i makroekonomi känner igen att innovation skapar tillväxt.  Ett av de mest klassiska innovationsexemplen är ångmaskinen som banade väg för massproduktion och järnväg i Storbritannien under 1700-talet. I och med ångmaskinens introduktion var industrisamhället ett faktum och ekonomin i Storbritannien blomstrade.

Nu ska jag inte prata mer om ångmaskiner utan om lantbruk. Vi behöver inte gå särskilt många år tillbaka i tiden för att minnas hur mycket längre tid olika processer tog och hur mycket sämre arbetsmiljön var. En hel del har hänt och mer kommer att hända. Idag pratar vi ofta om precisionsodling, om hur vi med ny teknik kan anpassa insatsvarorna efter fältets förutsättningar för att optimera odlingen. Förutsättningarna på ett och samma fält kan variera, och med stora arealer är det inte helt lätt att hålla koll på variationerna.

Flygfoto över vitkålsfält. foto: Solvi

I ett pågående innovationsprojekt, som drivs av Agroväst,  utvecklas teknik för att med drönarbilder kunna analysera och mäta vikt av vitkål. Att på detta vis skapa exaktare skördeprognoser gör ju att man kan planera sin odling bättre och slippa överproduktion som skulle kunna leda till svinn. Dessutom frigörs ju tid som man kan lägga på annat! Detta är ett exempel av svenska innovationer inom de gröna näringarna. Faktiskt är det så att  Sverige idag ligger på en låg innovationsnivå i livsmedelskedjan jämfört med andra länder. Däremot har vi goda förutsättningar för att öka nivån.

En innovation börjar oftast med ett problem som leder till en innovationsidé. Jag skriver innovationsidé just för att det är först när idén har förverkligats och nått marknaden som det är en innovation. Alltså, det är en innovation när den har nått användarna och skapar nytta. Processen mellan idé och marknad kan vara kringelikrokig och ingen innovationsprocess är den andra lik. Två ingredienser som ofta behövs är pengar och samarbete.

Innovationstävling – ett gyllene tillfälle för samverkan
Inom landsbygdsprogrammet finansieras flera olika initiativ för att främja innovation. Ett oerhört spännande projekt som ligger i startgroparna är Agtech Challenge som bedrivs av Hushållningssällskapet. I Hushållningssällskapets Agtech Challenge kommer olika team ges möjligheten att utveckla ett koncept som har potential att öka lönsamhet och hållbarhet för svenska företag inom jordbruks- trädgårds- eller rennäringen. Tävlingens fokus kommer att vara digital teknik. Detta är alltså ett gyllene tillfälle att få ihop nya konstellationer av smarta personer som i team bidrar med sin kompetens. Tänk så många intressanta innovationsidéer denna tävling kan skapa! Jag hoppas att vi kommer få se mixade team med personer både i och utanför de gröna näringarna. Kanske har till exempel en ubåtsingenjör eller fullstack-utvecklare erfarenheter som behövs för att vinna tävlingen?

Ulla Frisk, som projektleder Agtech Challenge på Hushållningssällskapet, märker av ett stort intresse för tävlingen.

– Jag hoppas att många team anmäler sitt intresse och att vi får se många spännande innovativa koncept. Tillsammans kan vi skapa digital utveckling och innovationer för hållbara lantbruk i Sverige.

Se hit! Anmälan öppnar den 19 oktober och sista ansökningsdag är 30 november. Läs gärna mer HÄR  och sprid ordet vidare!

Glömde jag säga att förstapriset är 150 000 kr, andra 50 000 kr och tredje 25 000 kr?

I ett av de ca 80 EIP-projekten vill man möjliggöra övervakning av renar som hålls på områden som till stor del saknar GSM-täckning. Med bättre bevakning kan renskötare enklare planera, optimera förflyttning och effektivisera sin arbetstid. Foto: Elli Kari Grufvisare. Bilden visar sändartest i Udtja sameby.

Innovationsstödet EIP
Jag hoppas såklart att flera av tävlingsbidragen går vidare med sina idéer och söker innovationsstödet EIP hos Jordbruksverket. Det är ett stöd som en samarbetsgrupp kan få för att ta sin innovationsidé vidare. Tanken är att man efter ett EIP-projekt ska vara klar för rulla ut den färdiga produkten på marknaden. Det behöver såklart inte vara en produkt som man kan ta på, en innovation kan även vara en ny metod eller process!

Innan man söker stöd inom EIP ska man ha kommit en bit på vägen. Man ska ha en plan för hur man uppnår önskat resultat, veta att det finns ett behov och kundintresse samt en genomtänkt plan för hur, och av vem, marknadsintroduktionen ska ske.

2021 kommer nya pengar till EIP och det är då möjligt att söka stödet igen. Till dess kan man låta sig inspireras av pågående projekt som går att läsa mer om HÄR.

/ Lina Edvardsson, Näringsutvecklingsenheten


Vildsvin berör och engagerar

Vildsvin är på mångas läppar i media just nu och förhoppningsvis snart i flera magar. En av orsakerna bakom att frågan nu uppmärksammas är Regeringens ”vildsvinspaket” där det nu börjar hända grejer i de olika uppdragen som ingår i det.

Från Skott till gott (augusti 2020)

Den 23 september genomförde Jordbruksverket och Tillväxtverket en digital tematräff som handlade om just vilt och vildsvin. Hur vi ska ta tillvara på det vilda köttets potential från skog till bord var frågan. Denna träff var en aktivitet i vårt arbete att främja samverkan kring det regionala arbetet med livsmedelsstrategin.

Vi fick under dagen många infallsvinklar på vildsvinsfrågan från engagerade föreläsare som inleddes med att statssekreterare  Per Callenberg beskrev hur viktigt regeringen tycker det är att vi tar tag i frågan och därför är beredda att satsa pengar.

Så vad tar vi med oss från denna dag? Ordet som kommer upp först är engagemang och vilja att bidra. Det händer mycket i Sverige kring frågorna Och det finns en stor potential att hitta lösningar kring hinder och flaskhalsar genom samarbete mellan alla aktörer i viltvärdekedjan.

Malena Bathurst, Näringsutvecklingsenheten
Delaktig i teamet för vildsvinspaketet på Jordbruksverket

Podden Landet: Vildsvin är en outnyttjad resurs

Om vildsvin som råvara på smakasverige.se

Vill du ha en mentor?

Claudia Suraga är med och driver Jordbruksverkets mentorprogram. Foto: Thomas Dalkvist.

Om du är företagare på landsbygden kämpar du inte bara mot vädrets makter utan kanske även med företagets lönsamhet. Kanske funderar du på att ta över ett företag eller utveckla en ny produktionsgren. Idéerna är lysande – det är bara det att du saknar någon att diskutera med och idéerna blir inte genomförda. Då kan du bli adept i Jordbruksverkets mentorsprogram.

Att överföra kunskap mellan företagare har visat sig vara en framgångsrik metod för att få adepter att gå vidare i sitt företagande. Diskussioner och utbildningar tillsammans med andra företagare gör att deltagarna reflekterar och blir mer medvetna om hur man fattar rätt beslut, arbetar med utveckling av företaget och bedömer risker.

Jordbruksverket driver flera mentorsprogram där syftet är att en företagare kan få hjälp med att utveckla sitt företag. Det kan vara inom flera olika områden som strategisk företagsledning, ägarskifte, nya produkter men också att man är ny företagare inom de gröna näringarna.

Mentorprogrammen har en stor geografisk spridning i Sverige och sträcker sig från Skåne upp till Norrbotten.

Claudia Suraga driver mentorprogram på flera platser i landet med fokus på personlig utveckling och affärsutveckling. Hon riktar sig till de som är eller vill bli företagare inom lantbruk och trädgård. Programmet består av coachande individuella samtal och gemensamma träffar när det inte är kristider. Hon har ett stall av professionella mentorer som sätter företagarens utveckling i centrum.

Vad vill de som kontaktar dig ha hjälp med?
– Det är främst två anledningar. Det handlar om för det första hur man driver ett företag. Allt från ”har jag rätt affärsidé ?”, till affärsmässighet och till rätt kundfokus med mera. För det andra så behöver företagarna någon som hjälper dom att stärka dem i sin företagsidentitet det vill säga någon som pushar dem framåt.

Vilka företagskategorier inom de gröna näringarna deltar i ditt mentorprogram
– De flesta kategorier finns med bland annat grönsaksodlare, köttproducenter, gårdsmejerier med flera.  

Har du något bra exempel på en lyckad matchning?
– Jag hade en kvinnlig adept som tidigare jobbat som löneadministratör. Hon hade en vilja och ambition att odla trädgårdsprodukter. Tidigare hade hon en stor oro om hon skulle våga satsa. Hon kontaktade mig och kom med i mitt mentorprogram där hon fick kontakt med en av mina mentorer. Hon började driva ett företag och det blev så lyckat att hon ett år senare föreläste  för andra adepter. Hon har även gått vidare med mentorn och betalar nu denne för att få fortsätta med sina samtal. Hon har alltså startat sitt företag och inser nyttan av att ha en mentor.  

Ett plus ett blir tre
Mentorprogrammet bidrar med något som verkligen efterfrågas och som utbildningsföretag normalt inte erbjuder. Det bästa är att det kan appliceras på olika ämnesområden. Metoden kan användas när någon står inför ett generationsskifte och behöver diskutera mjuka frågor. Den fungerar lika bra när man vill diskutera strategifrågor och affärsutveckling. Att ”ett plus ett blir tre” är måhända en klyschig formulering men stämmer väl in här. De mervärden som skapas stärker med största sannolikhet lantbrukets konkurrenskraft och främjar svensk livsmedelsproduktion.

Fakta om mentorprogram i landsbygdsprogrammet

Thomas Dalkvist, som jobbar med företagens konkurrenskraft på Näringsutvecklingsenheten