Kategoriarkiv: livsmedelsstrategin

Innovationer stärker livsmedelskedjan och dess företag

Jag gissar att alla som har läst en kurs i makroekonomi känner igen att innovation skapar tillväxt.  Ett av de mest klassiska innovationsexemplen är ångmaskinen som banade väg för massproduktion och järnväg i Storbritannien under 1700-talet. I och med ångmaskinens introduktion var industrisamhället ett faktum och ekonomin i Storbritannien blomstrade.

Nu ska jag inte prata mer om ångmaskiner utan om lantbruk. Vi behöver inte gå särskilt många år tillbaka i tiden för att minnas hur mycket längre tid olika processer tog och hur mycket sämre arbetsmiljön var. En hel del har hänt och mer kommer att hända. Idag pratar vi ofta om precisionsodling, om hur vi med ny teknik kan anpassa insatsvarorna efter fältets förutsättningar för att optimera odlingen. Förutsättningarna på ett och samma fält kan variera, och med stora arealer är det inte helt lätt att hålla koll på variationerna.

Flygfoto över vitkålsfält. foto: Solvi

I ett pågående innovationsprojekt, som drivs av Agroväst,  utvecklas teknik för att med drönarbilder kunna analysera och mäta vikt av vitkål. Att på detta vis skapa exaktare skördeprognoser gör ju att man kan planera sin odling bättre och slippa överproduktion som skulle kunna leda till svinn. Dessutom frigörs ju tid som man kan lägga på annat! Detta är ett exempel av svenska innovationer inom de gröna näringarna. Faktiskt är det så att  Sverige idag ligger på en låg innovationsnivå i livsmedelskedjan jämfört med andra länder. Däremot har vi goda förutsättningar för att öka nivån.

En innovation börjar oftast med ett problem som leder till en innovationsidé. Jag skriver innovationsidé just för att det är först när idén har förverkligats och nått marknaden som det är en innovation. Alltså, det är en innovation när den har nått användarna och skapar nytta. Processen mellan idé och marknad kan vara kringelikrokig och ingen innovationsprocess är den andra lik. Två ingredienser som ofta behövs är pengar och samarbete.

Innovationstävling – ett gyllene tillfälle för samverkan
Inom landsbygdsprogrammet finansieras flera olika initiativ för att främja innovation. Ett oerhört spännande projekt som ligger i startgroparna är Agtech Challenge som bedrivs av Hushållningssällskapet. I Hushållningssällskapets Agtech Challenge kommer olika team ges möjligheten att utveckla ett koncept som har potential att öka lönsamhet och hållbarhet för svenska företag inom jordbruks- trädgårds- eller rennäringen. Tävlingens fokus kommer att vara digital teknik. Detta är alltså ett gyllene tillfälle att få ihop nya konstellationer av smarta personer som i team bidrar med sin kompetens. Tänk så många intressanta innovationsidéer denna tävling kan skapa! Jag hoppas att vi kommer få se mixade team med personer både i och utanför de gröna näringarna. Kanske har till exempel en ubåtsingenjör eller fullstack-utvecklare erfarenheter som behövs för att vinna tävlingen?

Ulla Frisk, som projektleder Agtech Challenge på Hushållningssällskapet, märker av ett stort intresse för tävlingen.

– Jag hoppas att många team anmäler sitt intresse och att vi får se många spännande innovativa koncept. Tillsammans kan vi skapa digital utveckling och innovationer för hållbara lantbruk i Sverige.

Se hit! Anmälan öppnar den 19 oktober och sista ansökningsdag är 30 november. Läs gärna mer HÄR  och sprid ordet vidare!

Glömde jag säga att förstapriset är 150 000 kr, andra 50 000 kr och tredje 25 000 kr?

I ett av de ca 80 EIP-projekten vill man möjliggöra övervakning av renar som hålls på områden som till stor del saknar GSM-täckning. Med bättre bevakning kan renskötare enklare planera, optimera förflyttning och effektivisera sin arbetstid. Foto: Elli Kari Grufvisare. Bilden visar sändartest i Udtja sameby.

Innovationsstödet EIP
Jag hoppas såklart att flera av tävlingsbidragen går vidare med sina idéer och söker innovationsstödet EIP hos Jordbruksverket. Det är ett stöd som en samarbetsgrupp kan få för att ta sin innovationsidé vidare. Tanken är att man efter ett EIP-projekt ska vara klar för rulla ut den färdiga produkten på marknaden. Det behöver såklart inte vara en produkt som man kan ta på, en innovation kan även vara en ny metod eller process!

Innan man söker stöd inom EIP ska man ha kommit en bit på vägen. Man ska ha en plan för hur man uppnår önskat resultat, veta att det finns ett behov och kundintresse samt en genomtänkt plan för hur, och av vem, marknadsintroduktionen ska ske.

2021 kommer nya pengar till EIP och det är då möjligt att söka stödet igen. Till dess kan man låta sig inspireras av pågående projekt som går att läsa mer om HÄR.

/ Lina Edvardsson, Näringsutvecklingsenheten


Vildsvin berör och engagerar

Vildsvin är på mångas läppar i media just nu och förhoppningsvis snart i flera magar. En av orsakerna bakom att frågan nu uppmärksammas är Regeringens ”vildsvinspaket” där det nu börjar hända grejer i de olika uppdragen som ingår i det.

Från Skott till gott (augusti 2020)

Den 23 september genomförde Jordbruksverket och Tillväxtverket en digital tematräff som handlade om just vilt och vildsvin. Hur vi ska ta tillvara på det vilda köttets potential från skog till bord var frågan. Denna träff var en aktivitet i vårt arbete att främja samverkan kring det regionala arbetet med livsmedelsstrategin.

Vi fick under dagen många infallsvinklar på vildsvinsfrågan från engagerade föreläsare som inleddes med att statssekreterare  Per Callenberg beskrev hur viktigt regeringen tycker det är att vi tar tag i frågan och därför är beredda att satsa pengar.

Så vad tar vi med oss från denna dag? Ordet som kommer upp först är engagemang och vilja att bidra. Det händer mycket i Sverige kring frågorna Och det finns en stor potential att hitta lösningar kring hinder och flaskhalsar genom samarbete mellan alla aktörer i viltvärdekedjan.

Malena Bathurst, Näringsutvecklingsenheten
Delaktig i teamet för vildsvinspaketet på Jordbruksverket

Podden Landet: Vildsvin är en outnyttjad resurs

Om vildsvin som råvara på smakasverige.se

Vill du ha en mentor?

Claudia Suraga är med och driver Jordbruksverkets mentorprogram. Foto: Thomas Dalkvist.

Om du är företagare på landsbygden kämpar du inte bara mot vädrets makter utan kanske även med företagets lönsamhet. Kanske funderar du på att ta över ett företag eller utveckla en ny produktionsgren. Idéerna är lysande – det är bara det att du saknar någon att diskutera med och idéerna blir inte genomförda. Då kan du bli adept i Jordbruksverkets mentorsprogram.

Att överföra kunskap mellan företagare har visat sig vara en framgångsrik metod för att få adepter att gå vidare i sitt företagande. Diskussioner och utbildningar tillsammans med andra företagare gör att deltagarna reflekterar och blir mer medvetna om hur man fattar rätt beslut, arbetar med utveckling av företaget och bedömer risker.

Jordbruksverket driver flera mentorsprogram där syftet är att en företagare kan få hjälp med att utveckla sitt företag. Det kan vara inom flera olika områden som strategisk företagsledning, ägarskifte, nya produkter men också att man är ny företagare inom de gröna näringarna.

Mentorprogrammen har en stor geografisk spridning i Sverige och sträcker sig från Skåne upp till Norrbotten.

Claudia Suraga driver mentorprogram på flera platser i landet med fokus på personlig utveckling och affärsutveckling. Hon riktar sig till de som är eller vill bli företagare inom lantbruk och trädgård. Programmet består av coachande individuella samtal och gemensamma träffar när det inte är kristider. Hon har ett stall av professionella mentorer som sätter företagarens utveckling i centrum.

Vad vill de som kontaktar dig ha hjälp med?
– Det är främst två anledningar. Det handlar om för det första hur man driver ett företag. Allt från ”har jag rätt affärsidé ?”, till affärsmässighet och till rätt kundfokus med mera. För det andra så behöver företagarna någon som hjälper dom att stärka dem i sin företagsidentitet det vill säga någon som pushar dem framåt.

Vilka företagskategorier inom de gröna näringarna deltar i ditt mentorprogram
– De flesta kategorier finns med bland annat grönsaksodlare, köttproducenter, gårdsmejerier med flera.  

Har du något bra exempel på en lyckad matchning?
– Jag hade en kvinnlig adept som tidigare jobbat som löneadministratör. Hon hade en vilja och ambition att odla trädgårdsprodukter. Tidigare hade hon en stor oro om hon skulle våga satsa. Hon kontaktade mig och kom med i mitt mentorprogram där hon fick kontakt med en av mina mentorer. Hon började driva ett företag och det blev så lyckat att hon ett år senare föreläste  för andra adepter. Hon har även gått vidare med mentorn och betalar nu denne för att få fortsätta med sina samtal. Hon har alltså startat sitt företag och inser nyttan av att ha en mentor.  

Ett plus ett blir tre
Mentorprogrammet bidrar med något som verkligen efterfrågas och som utbildningsföretag normalt inte erbjuder. Det bästa är att det kan appliceras på olika ämnesområden. Metoden kan användas när någon står inför ett generationsskifte och behöver diskutera mjuka frågor. Den fungerar lika bra när man vill diskutera strategifrågor och affärsutveckling. Att ”ett plus ett blir tre” är måhända en klyschig formulering men stämmer väl in här. De mervärden som skapas stärker med största sannolikhet lantbrukets konkurrenskraft och främjar svensk livsmedelsproduktion.

Fakta om mentorprogram i landsbygdsprogrammet

Thomas Dalkvist, som jobbar med företagens konkurrenskraft på Näringsutvecklingsenheten

Har du svinnsikt? En win-win att mer blir mat och äts upp!

Visste du att det idag är första gången det anordnas en internationell matsvinnsdag? Dagen är instiftad av FN och det är evenemang runt om i världen. För matsvinn sker överallt. I länder som Sverige är matsvinnet störst i hushållen medan i utvecklingsländer är svinnet störst i producent- och logistikled.

Källa: Livsmedelsverket
  • Under vecka 40-41 kan du mäta ditt eget svinn och få handfasta tips och råd av Svinnsiktscoachen.

Se film och instruktioner här

Men hela kedjan kan bli mer resurseffektiv, även i Sverige. Det är svårt att mäta matsvinn men vi har låtit göra studier som visade att ca 65 procent av isbergssallaten lämnades i fält, och att 9 procent av nötköttet inte kommer vidare in i livsmedelskedjan. I en studie uppskattades att ungefär 300 000 ton som var tänkt att bli mat inte lämnar svenska gårdar.

Vad beror det på? Ofta på krav från oss kräsna konsumenter. Men också helt naturliga orsaker som skadedjur, sjukdomar och skador, väder och viltskador. Sen kan det bero på affärsmetoder och obalanser i tillgång och efterfrågan så att priset dyker och det blir omöjligt ekonomiskt att skörda. Om ni frågar mig så är det viktigt att belysa de här sakerna även ur ett matsvinns-perspektiv. För kostnaden för miljön och producenters ekonomi är betydande. Eller om vi vänder på det – minskat matsvinn och ökad resurseffektivitet är en win-win för alla!   

Hur kan man då prioritera? I första hand ska man alltid försöka förebygga matsvinn. Därefter försöka avsätta det så resurseffektivt som möjligt enligt resurshierarkin för livsmedel som du ser nedan. Gärna tillbaka in i livsmedelskedjan som foder. Vi har faktiskt skrivit en rapport om det som du hittar här.

Vet du vad vattenballongeffekten är? – Att man bli blöt, svarar kanske du. Mitt svar i detta sammanhang är att det handlar om risken för att matsvinnet skjuts bakåt och framåt i livsmedelskedjan. För att motverka det finns nu Samarbete för minskat matsvinn, där företag och organisationer från hela kedjan deltar. I det forumet kan också primärproducenters utmaningar lyftas. Kanske kan mer förädlas – och svinnoveras? Kan vi skapa en annan syn på storleksvariation och skönhetsfläckar? Kan affärsklimatet bli bättre så att allt som har beställts verkligen hämtas och betalas för?   

Vi matsvinnsmyndigheter arbetar tillsammans med aktörerna i livsmedelskedjan för minskat matsvinn enligt Fler gör mer –handlingsplan för minskat matsvinn som innehåller 42 olika åtgärder. En av de avgörande punkterna i handlingsplanen är att ta fram ett nationellt matsvinnsmål, och det är nu på plats sen i somras när beslutet kom från regeringen.

Jag har förmånen att projektleda arbetet för att ta fram en nationell uppföljningsmetod för livsmedelsförluster, det vill säga det matsvinn som sker framförallt i de tidiga leden av livsmedelskedjan. Det ska också bli uppföljningen till den del av matsvinns-målet som handlar om att ”En ökad andel av den svenska livsmedelsproduktionen ska nå butik och konsument till 2025”. Under hösten pågår intensivt arbete med hjälp av både SLU och RISE och framförallt i samarbete med branschen. Superspännande och viktigt tycker jag!

Sist men inte minst vill jag upprepa att du kan börja med dig själv – skaffa Svinnsikt. Svinnventera, ha ett restsamtal och kylchilla! Och dela gärna kampanjen med vänner och kollegor!  

Nu kör vi!

/Karin Lindow som samordnar Jordbruksverkets arbete i regeringsuppdrag för minskat matsvinn, ett uppdrag inom den svenska livsmedelsstrategin som genomförs tillsammans med Livsmedelsverket och Naturvårdsverket

Läs mer om matsvinn och förluster vid livsmedelsproduktion på Jordbruksverkets webb

Exporten av griskött till Filippinerna är nu igång

Förra sommaren inspekterade Filippinerna Sveriges möjligheter att exportera griskött. Inspektionen organiserades av Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens Veterinärmedicinska Anstalt och genomfördes i nära dialog och samarbete med regeringen, Sveriges ambassad i Filippinerna samt berörda företag och branschorganisationer. Arbetet gav resultat och i mitten av augusti i år gick den första leveransen av svenska grisköttsprodukter iväg till Filippinerna. Sen dess har ytterligare sex leveranser skickats.

Det här är ett steg i rätt riktning för att uppfylla livsmedelsstrategins mål. Läs mer i regeringskansliets pressmeddelande: Ny marknad för svenska livsmedel – nu börjar exporten av svenska fläskköttsprodukter till Filippinerna

Att fler marknader öppnas för export av svenskt griskött har fördelar:

  • Svenskt griskött är ett hållbart val med hög kvalitet, god djurvälfärd och låg antibiotikaanvändning, och nu kan fler konsumenter ta del av det. Läs mer i vår rapport Kvalitet stärker konkurrenskraften hos svenskt griskött.
  • Ökad export kan stärka svensk grisnäring och svenska köttföretag samt skapa förutsättningar för ökad produktion vilket är ett övergripande mål i den svenska livsmedelsstrategin.
  • Lönsamheten behöver stärkas i primärproduktion och livsmedelsindustri, det visar Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin 2019. Och exporten är en viktig pusselbit för bättre affärer inom griskött.
  • På flera asiatiska marknader efterfrågar konsumenter andra delar av grisen än de vi normalt äter i Sverige. När mer av djuret kan säljas som livsmedel ökar resurseffektiviteten. I Fler gör mer – handlingsplan för minskat matsvinn är en av åtgärderna att ”Företag där delar av produktionen inte kan avsättas på den svenska marknaden ska få hjälp att öppna nya exportmarknader”.
  • Vad gäller transporten så visar studier att det faktiskt är produktionen som har störst miljöpåverkan. Ungefär 80 procent livsmedelsproduktionens utsläpp sker i jordbruksledet, medan siffran just för kött och mejeriprodukter är högre omkring 90–95 procent (enligt en studie utförd av SIK 2008). Så att exportera hållbart producerat griskött behöver inte vara dåligt ur miljösynpunkt, snarare tvärtom.

/Amanda Karltorp som jobbar med exportfrågor och Karin Lindow som jobbar med matsvinn och hållbarhet

Ibland behöver du finnas där maten finns

Är du en av dem som under coronapandemin tänkt tillbaka till eller drömt dig till semesterupplevelser ute i Europa? Det är maten vi kommer ihåg. Parmaskinkan i den ljuvliga skuggan av gamla olivträd? Gruyère osten, sittandes i en brant hödoftande ängssluttning i de schweiziska alperna med en häpnadsväckande utsikt på snötäckta fjälltoppar? Den härligt syrlig-fruktiga Rislingen med ett ugnsfärskt surdegsbröd ovanför de pittoreska småstäderna i den slingrande och ljumma Moseldalen?

Foto: Lena Clarin. Fototävling 2012. Fika, kaffekopp, ostkaka

Fast, det var hemester som alla pratade om ju. Vad kom du att tänka på då? Hur står det till med semestersmakerna i Sverige?

Sedan tidigare vet vi att förutsättningarna i Sverige spelar roll. Det spelar roll med sommarens många ljustimmar, med de relativt unga jordarna präglade av istiden, med den höga standarden i djurskyddet och den av EU-ländernas lägsta användning av antibiotika. Men det spelar en lika stor roll att avnjuta maten eller drycken i den miljön där den hör hemma. Irländarna brukar säga ”Guinnes doesn’t travel well”. Med det menar de att detta öl inte smakar lika bra någon annanstans än på en klassisk irländsk pub. Vad vore alltså kräftor utan hatt, dryck och visor på bryggan i solnedgången vid just den sjö som de fångats i?

Nja, men en skidtur till Åre lär det ju bli i alla fall, och om inte innan, så till sportlovet. Men då får det väl bli en källarlagrad getost från de jämtländska skogarna på kvällen framför brasan i den timrade stugan. Och till sommaren en skön macka i midnattssolen med lagom saltad löjrom utmed Kalixälvens strand. Isterband i smålandsskogarna, med rårörda lingon som precis plockats bland mossor i grannens skog. Kalvdans bredvid kohagen och med fågelkvitter på Västgötaslätten en söndag eftermiddag eller sill på en klippa i bohuskustens salta bris.

Och om du köper med dig lite av godsakerna från semestern så kommer du ihåg lite av det som gav det lilla extra, även om du just står hemma i ditt kök.

Men vad är din favorit och var behöver vi vara för få den helt perfekt?

Smaka Sverige får du information och inspiration med fokus på råvaror, unika smaker, upplevelser, produkter och människor.

/Tobias Kreuzpointner, som jobbar med gastronomiska regioner och besöksnäring på Näringsutvecklingsenheten

Exploatering av jordbruksmark

Frågan om exploatering av jordbruksmark är inte helt enkel. Å ena sidan är det viktigt att vi har bra mark att odla vår mat på och andra sidan är det viktigt att få bra och billiga bostäder.

Foto: John Andersson

Äganderätten till marken är en annan viktig aspekt. Bonden ska ju ha rätt att göra vad hen vill med sin mark. Mot detta står samhällets behov av att säkra livsmedel för sin befolkning. 

Jordbruksverkets ståndpunkt när det gäller exploatering av jordbruksmark är att man ska följa lagstiftningen (så klart!)

I miljöbalkens 3 kapitel 4 paragraf står att:

Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse.

Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

Det innebär alltså att man, för varje område där man ska ta jordbruksmark och bygga på, ska undersöka följande:

  1. Är marken brukningsvärd?
  2. Är det väsentliga samhällsintressen?
  3. Finns det annan mark att bygga på?

Först när dessa frågor är ordentligt utredda får man bygga på jordbruksmarken.

Men kommunerna uppfyller inte alltid lagstiftningen. Det var vår slutsats i en stor undersökning som Jordbruksverket genomförde 2013 av hur kommuner uppfyller lagstiftningen när man bygger större bostadsområden.  Vår bedömning är att det har blivit bättre sedan dess men det finns fortfarande plats för förbättring.

Men hur vet man vad som är brukningsvärd jordbruksmark och vad som är väsentligt samhällsintresse?

Via olika rättsfall i domstolar tolkas och förtydligas lagstiftningen. När det gäller dessa frågor är det framför allt de domar som kommer från miljööverdomstolen som ger vägledning. Under sommaren 2020 fattade miljööverdomstolen tre avgöranden som förtydligar vad som är brukningsvärd jordbruksmark. Här kan du hitta ett referat och analys över dessa domar: Fastighetstaxeringen inte längre avgörande för bedömningen av brukningsvärd jordbruksmark

För att en mark ska vara brukningsvärd ska den:

  •  ha brukats i närtid
  • ingå i ett sammanhängande jordbrukslandskap som brukats.

När det gäller vad som är väsentligt samhällsintresse säger förarbetena till lagstiftningen att bostadsområden är väsentligt samhällsintresse. Däremot är inte enskilda enbostadshus väsentligt samhällsintresse. Det har under senare år kommit flera domar där man fått avslag på att bygga en eller några få villor på jordbruksmark. Däremot kan kommuner få bygga större villaområden. Inte helt logiskt och lite som att sila mygg och svälja kameler tycker jag.

Jordbruksverket skulle som första steg vilja se en ändring i lagstiftningen så att länsstyrelsen får möjlighet att stoppa planer som man anser bryter mot lagstiftningen om jordbruksmark. Det får man nämligen inte idag.

/John Andersson som utreder hur jordbruksmark kan graderas

Jordbruket har inget eget vatten

Vattnet är en gemensam resurs som ska räcka till alla utan att ekosystemet äventyras. Foto: Thomas Adolfsén.

Så här på sommaren blir det lätt fokus på vatten. Att hitta närmaste badsjö, att vattnet är tillräckligt varmt för ett dopp, om det regnar för mycket eller för lite. De senaste åren har vatten fått större fokus än vanligt eftersom det periodvis varit väldigt torrt och varmt.

Vatten är inte bara vårt viktigaste livsmedel, det är även en förutsättning för produktionen av all  mat vi stoppar i oss. Dessutom är vatten en viktig livsmiljö för växter och djur och utgör miljöer för just så roliga saker som bad och fiske. Det är många behov att ta hänsyn till och förutsätter samverkan mellan många intressenter.

Om vi bara begränsar oss till jordbruket så kanske det blir enklare? Nja, vi behöver ju fortfarande förhålla oss till flera intressen och det är fortsatt samma resurs som vi konkurrerar om när tillgången är begränsad. Dessutom kan du på samma fält under samma år både ha problem med för mycket vatten och för lite vatten, ibland med väldigt kort tid mellan. För att få ihop allt det här har Jordbruksverket inom ramen för Livsmedelsstrategin tagit fram en strategi för hållbar hantering av vatten i jordbruket. För att klara målet om en ökad och hållbar livsmedelsproduktion behöver jordbruket få större utrymme i Sveriges arbete med vattenfrågor.

Strategin ska hantera:

  • underhåll och anpassning av diken,
  • investeringar i täckdikning,
  • bevattning i områden med risk för torka,
  • fler våtmarker och småvatten i landskapet,
  • samt en hållbar vattenförsörjning för animalieproduktionen.

För att få ihop allt detta måste vi dels samarbeta inom Jordbruksverkets olika verksamheter men också med andra myndigheter som SMHI, Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Vi behöver också samverka med lantbrukare, rådgivare, entreprenörer och forskare.

En viktig del i strategin är att öka kunskapen och kompetensen om vattenhushållning och att kommunicera för att öka medvetenheten om en hållbar vattenhantering både inom jordbruket såväl i som i samhället i stort.

För att vår strategi ska hålla över tid har vi valt att formulera den som ett ramverk snarare än en plan; den beskriver vårt förhållningssätt snarare än ett exakt agerande. Vi vill att strategin ska hjälpa oss att navigera när omvärlden förändras och kunskapen växer så att vi på ett bättre sätt kan bidra till en hållbar vattenhantering i jordbruket.

Jordbruksverkets strategi för en hållbar hantering av vatten i jordbruket


Jordbruket måste få större plats i diskussionen om våra vattenresurser (pressmeddelande 4 augusti 2020)

Ett vakande öga på EU:s jordbrukspolitik

Att ha världens roligaste jobb och förklara det

Foto: Martin Unell

När folk frågar mig om mitt nya jobb krävs det att jag tar lite sats. Det är inte lika enkelt att förklara som om jag vore tandläkare eller asfaltsläggare. Men eftersom jag har världens roligaste jobb vill jag ju berätta. Det handlar om att hålla ihop ett uppdrag som den svenska regeringen gett åt Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Havs- och vattenmyndigheten tillsammans. Vi kallar uppdraget CAP & hållbarhet*. Det uppdraget har vi haft i femårsperioder ända sedan Sverige gick med i EU. Länsstyrelserna är också med på ett hörn. Bara det är spännande; att flera myndigheter ska driva ett uppdrag tillsammans samtidigt som de har olika syn på saker och ting och inte alltid tycker lika.

Vilka effekter på hållbarheten ger CAP nu, eller om CAP förändras?

Uppdraget handlar om EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) och går ut på att vi ska hålla koll på vilka effekter CAP har på miljö, ekonomi och social hållbarhet. Vi ska både utvärdera vad nuvarande CAP ger för effekter, och kika lite i kristallkulan på vad som skulle hända om CAP förändrades. Det kan vara förändringar som redan finns på förslag, eller förändringar som vi ser behövs eller som det finns tankar kring. Det betyder att vårt uppdrag är ovanligt fritt. Vi myndigheter tillsammans får själva bedöma vilka frågor som är viktiga att utreda eller utvärdera. Vi har visserligen på förhand gett ett förslag, ett ramverk för uppdraget, till regeringen som de godkänt. I förslaget har vi beskrivit vilka frågor vi tror kommer vara viktiga de kommande fem åren. Men i slutändan får vi vara flexibla och kan följa upp nya frågor om vi ser att det behövs. Våra projekt och utredningar är sedan kunskapsunderlag till regeringen och andra politiker, branschorganisationer, forskare och andra som vill påverka eller bara lära sig mer. Hela vitsen med att arbeta såhär är att de ska få bra kunskapsunderlag lite snabbare än om hela den ökända regerings- och myndighetsapparaten ska behöva mala innan det bestäms vad vi ska göra.

Det är ovanligt bland medlemsstaterna i EU att regeringar ger ett sådant uppdrag för att försöka identifiera bra vägar framåt inför utvecklingen av CAP. Det ska vi vara stolta över, inte minst eftersom CAP är en enorm apparat där många viljor och för- och nackdelar ska vägas mot varandra.

EU:s jordbrukspolitik CAP är ett av de verktyg som kopplar till den svenska livsmedelsstrategin. CAP ska bland annat, precis som livsmedelsstrategin syftar till, bidra till att livsmedelsproduktionen ökar på ett hållbart sätt såväl miljömässigt och ekonomiskt som socialt.

En cliffhanger till efter sommaren

Efter sommaren kommer vi att publicera vad vi kommit fram till i två av de projekt som vi på sistone drivit inom CAP & hållbarhet. Så det här är en cliffhanger!

Den ena studien handlar om hur digitalisering och ny teknik kan underlätta för att ha djur på bete. Vi kommer att berätta om möjligheterna med till exempel elektroniska öronbrickor, drönare och virtuella stängsel. Det andra projektet handlar om ett treårigt pilotprojekt där ett 20-tal lantbrukare har fått prova något som kallas resultatbaserade ersättningar. Det är ett annat sätt att ge ersättningar till lantbrukare än vad som är vanligt idag, då man oftast får ersättning för att man genomför en på förhand bestämd åtgärd. Det kan till exempel handla om att man ska röja en betesmark och sedan hålla betesdjur på den. I resultatbaserade miljöersättningar däremot handlar det istället om att lantbrukaren får ersättning beroende på hur hög miljönytta hen åstadkommit. Till exempel ges högre ersättning ju högre biologisk mångfald som åstadkommits, men hur det görs får lantbrukaren bestämma själv. Hur hög miljönytta eller annan samhällsnytta som man uppnått uppskattas med hjälp av indikatorer, men det är en hel doktorsavhandling bara det så jag ger mig inte in på det här. Men håll utkik efter dessa två spännande rapporter!

På vår hemsida finns mer info

Är du nyfiken på CAP & hållbarhet (f.d. CAP:s miljöeffekter) och vilka projekt och rapporter som vi genomfört tidigare så finns det mer information och länkar till rapporter här:

https://jordbruksverket.se/jordbruket-miljon-och-klimatet/cap–hallbarhet

Ha en fin sommar
önskar Maria Unell, projektledare CAP & hållbarhet

  • uppdraget hette t.o.m. år 2019 CAP:s miljöeffekter. CAP = EU:s gemensamma jordbrukspolitik

Boka 9 december – Nationell livsmedelsstrategikonferens

Den 9:e december bjuder Tillväxtverket och Jordbruksverket in till en nationell konferens, med fokus på hur vi med gemensamma krafter tar tillvara potentialen i livsmedelskedjan för att nå livsmedelsstrategins mål. Bakgrunden till konferensen är Tillväxtverkets samordningsuppdrag, Jordbruksverkets uppföljningsuppdrag och det uppdrag som båda myndigheterna har under 2020 att bidra till samverkan i det regionala livsmedelsstrategiarbetet. Program och anmälningslänk kommer ni efter sommaren att hitta på denna sida

Så, missa inte Livsmedelsstrategidagen i december – skriv in i kalendern redan nu!

/ Andreas Davelid som jobbar med livsmedelsstrategi, hållbarhet, marknadsfrågor och som är tf chef Livsmedelskedjan och exportenheten