Kategoriarkiv: livsmedelsstrategin

Så förändras stöden – vi har räknat på typgårdar

Mjölkproduktion får minskat stöd generellt men bättre utsikter med naturbete. Foto: Scandinav.

Regeringen har fattat beslut om hur den gemensamma jordbrukspolitiken ska tillämpas i Sverige för perioden 2023-2027 genom den så kallade strategiska planen. Planen behöver godkännas av Kommissionen innan den kan tillämpas från 2023.

Hur förändras stöden inom mjölk- och dikoproduktion samt växtodling?

För att analysera effekterna på företagsnivå har vi beräknat hur stöden förändras för ett antal typföretag. Beräkningarna visar hur stöden förändras mellan 2021 och 2023. Vi vill poängtera att inga andra effekter än utbetalningar av stöd ingår i vår analys. Sådana effekter skulle kunna vara förändringar på marknaden och förändringar i företagens inriktning och intensitet. Sammantaget torde dessa förändringar vara av minst lika stor betydelse för företagens konkurrenskraft.

Typgårdarna är inte av genomsnittsstorlek utan är större företag som kan förväntas vara aktiva under den kommande budgetperioden. Typgårdarna representerar de vanligaste produktionsgrenarna och är spridda över landet (se Bilaga 1 som visar indelning i produktionsområden):  

  • Mjölkföretaget omfattar 125 mjölkkor inkl. rekryteringsdjur,
  • dikoföretaget har 50 kor inkl. rekrytering och,
  • växtodlingsföretaget har 200 hektar åkermark.

I beräkningen antas att företagen med djur odlar hela sitt behov av grovfoder och spannmål. I ett alternativ använder mjölkkoföretag betesmark för rekryteringsdjuren, i ett annat alternativ finns inte någon betesmark på mjölkkoföretaget. Dikoföretaget använder betesmark både för moderdjur och för rekryteringsdjur. Alla företag har konventionell produktion.

Följande stöd ingår i beräkningarna:

  • Gårdsstöd
  • Nötkreatursstöd
  • Kompensationsstöd
  • Betesmarksstöd (allmänna värden)
  • Ecoschemes (ettåriga miljöersättningar): stöd till precisionsodling (slättbygder i Götaland och Svealand), stöd kolinlagring (växtodling i slättbygderna på 5 procent av arealen)
  • Djurvälfärdsersättning
  • Nationellt stöd till mjölk

Andra åtgärder som också påverkar företagen som investeringsstöd, stöd till kompetensutveckling och stöd till unga och nystartade jordbrukare ingår inte i analysen. Alla dessa åtgärder bidrar också till att utveckla ett hållbart svenskt jordbruk

Mjölkproduktion – minskat stöd generellt men bättre utsikter med naturbete

Stöden till mjölkföretagen ökar i vissa av områdena som omfattas av kompensationsstödet och där förhållandevis stora arealer naturbetesmark utnyttjas för rekryteringsdjuren. Även höjd djurvälfärdsersättning förbättrar utfallet mellan 2021 och 2023. I områden som ligger utanför kompensationsstödet tappar företagen vallstödet eftersom det utgår i den kommande programperioden. Trots höjt stöd till djurvälfärd, höjd ersättning till skötsel av bete och stöd till precisionsodling kommer stöden till en typgård med mjölkproduktion att minska något mellan 2021 och 2023. Även i några områden med kompensationsstöd blir utfallet något sämre än 2021.

Figur 1 Stöd till mjölkföretag, kr/företag

Om mjölkföretagen inte har några naturbetesmarker utan enbart har åkermark för bete kommer utfallet för 2023 att bli sämre i de flesta områdena jämfört med 2021. Mjölkföretagen i stödområde 11 och 2 får högre stöd eller oförändrat stöd p.g.a. att kompensationsstödet höjs, men i bl.a. område 3 sjunker stödet jämfört med tidigare (se bilaga 2 som visar stödområdesindelning).

Figur 2 Stöd till mjölkföretag förutsatt att naturbetesmark saknas, kr/företag.

Dikor – höjt stöd eller kvar på samma nivå

Samtliga typgårdar med dikor får höjt stöd eller ligger kvar på samma stödnivå p.g.a. höjt stöd till bete och höjt kompensationsstöd.

Figur 3 Stöd till företag med dikor, kr/företag

Växtodling – lägre stöd men bättre i skogsbygder

I alla områden utom i Svealands skogsbygder får typgårdarna med inriktning växtodling lägre stöd. Det beror på att sänkningen av gårdsstödet inte kompenseras fullt ut av de ettåriga miljöåtgärderna. I Svealands skogsbygder ökar stödet något p.g.a. höjt kompensationsstöd.

Figur 4 Stöd till växtodlingsföretag, kr/företag.

Sammanfattning

Enligt analysen kommer produktion i områden med sämre produktionsförutsättningar och med stor andel naturbetesmarker att få högre stöd till följd av förändringarna i den strategiska planen. Företag med förhållandevis intensiv produktion och företag utan djur kommer att få ett sämre utfall 2023 jämfört med 2021. Saknar animalieföretag betesmark kommer utfallet för 2023 bli sämre än för 2021.

För det enskilda företag kommer det totala ekonomiska utfallet påverkas av många fler faktorer än hur stöden förändras. Förändringar på marknaden och förmågan att anpassa sig efter nya villkor är några faktorer som torde vara minst lika viktiga som stödförändringar. Även andra åtgärder i den strategiska planen som ökade satsningar på investeringsstöd och kompetensutveckling ger företagen möjligheter att vara konkurrenskraftiga.

Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare

Bilaga 1:

Bilaga 2: Indelning i stödområden

Vad händer 2022?

Pandemin fortsätter att pressa marknaderna med sjukfrånvaro och restriktioner och det påverkar även livsmedelsmarknaden. Men trenden med ökat intresse för svensk och närproducerad mat under pandemin är positiv. Foto: Carl Bredberg, Scandinav.

En nybildad konkurrenskraftsgrupp på Jordbruksverket bevakar jordbrukets konkurrenskraft med syftet att bidra till de bästa möjliga besluten ur alla hållbarhetsperspektiv; ekonomiska, sociala och miljömässiga. Här spanar vi framåt och listar några av de händelser vi tror kommer ha störst påverkan på jordbruksföretagen under 2022.

Året startar i prishöjningar på inhemska varor men priserna på insatsvaror kan ändå ge ett besvärligt lönsamhetsläge och sjukdomsutbrott på människor och djur utgör fortsatta orosmoln.

Under hösten 2021 har vi sett prisökningar på spannmål och mjölk och nu efter helgerna kom även en höjning av nötköttspriset. Grön omställning som ger dyrare produktionskostnader och hårdare konkurrens om produktionsmedel kan leda till att de höga priserna består.

Under 2021 har vi sett också upplevt skenande priser på insatsvaror som gödning, diesel, foder och el.  Om dessa inte återgår till mer normala nivåer eller matchas av ytterligare prisökningar på vegetabilier och animalier pressas lönsamheten såväl i svenskt lantbruk som globalt.

De största flaskhalsarna kommer troligen att vara naturgastillgång och transporter. EU har ganska små egna naturgastillgångar och viktiga leveranser kommer från Ryssland via gasledningen Northstream 1. Vid kall väderlek behövs mer av gasen för uppvärmning och det blir mindre över till industrin. Naturgas är också en viktig råvara för tillverkning av kvävegödning så priserna på naturgas påverkar därför jordbruket starkt.

Fortsatt höga priser på insatsvaror ger jordbrukarna motiv för att allt snabbare övergå till precisionsodling och på andra sätt effektivisera driften.

Klart är att även 2022 blir ett år där externa händelser har stor potential att påverka jordbruket. Det gäller att ha en stabil grund att stå på när omvärlden ständigt förändras.

Marie Törnqvist, Konkurrenskraftsgruppen

Smittor på djur och människor
Vi är innerligt trötta på detta, men pandemin fortsätter att pressa marknaderna med sjukfrånvaro och restriktioner och det påverkar även livsmedelsmarknaden. Trenden med ökat intresse för svensk och närproducerad mat fick extra bränsle under pandemin när restaurangmåltider byttes mot hemlagad mat. Det är tydligare var maten kommer ifrån när vi köper den själva! Även om restriktionerna klingar av så småningom kommer vi att jobba och äta hemma i större utsträckning än tidigare vilket innebär att de stärkta marknadsandelar vi ser för bland annat kött kan komma att bli kvar.

Läget med fågelinfluensa är oroande och ser ut som vid ingången av föregående år som var ett av de besvärligaste vi sett med omfattande utslagning av värphöns och tomma ägghyllor i butik under en period. Den afrikanska svinpesten har lugnat sig något men det finns orosmoln i form av nyligen upptäckt smitta i Italien.

Inrikespolitik på den inhemska agendan
Sverige är det valår och några intressanta hållpunkter är hantering av förslagen i utredningen om fossilfritt jordbruk, fortsatt hantering av elmarknaden, eventuellt slopande av skattefrihet för biobränslen med mera.

EU-politik på väg mot omställning och införande av nya CAP
Frankrike som ambitiös ordförande i EU borgar för en händelserik vår med försök att baxa flera tunga lagstiftningar i mål, som exempelvis migrationspaket, beskattning av internationella IT-företag, arbetsrätt, med mera.

Miljö- och klimat
Det finns många initiativ rörande miljö och klimat som berör jordbruket. Alla kommer sannolikt inte att beslutas och bli verklighet under 2022, men i flera fall finns långt gångna förslag på EU-nivå. Aktuellt under 2022 är beslut om ogräsmedlet glyfosat, EUs typologi för gröna investeringar som Frankrike försöker ta i mål, åtgärder för hållbar kolanvändning samt ytterligare åtgärder som ska göra verklighet av Gröna Given och EUs ”Farm2Fork”-strategi.

Ny djurskyddslagstiftning 2023
Under året väntas också  förslag till ny EU-politik på flera områden som rör jordbruket: minimibeskattning för företag, nytt regelverk för ekologisk produktion samt skötsel av mark och datadelning.

Aktuellt under 2022 är arbete inför den nya djurskyddslagstiftning inom EU som Kommissionen ska lägga fram förslag på 2023. I arbetet kommer frågor kring exempelvis burhållning av djur och ensamhållning av kalv att diskuteras. Det kommer också troligen finnas ett ökat fokus på djurvälfärdsaspekter relaterat till avel som exempelvis problem med bröstbenskador hos värphöns och benproblem hos slaktkyckling.

Strategiska planerna
Nu när Sverige har lämnat in den svenska strategiska planen till EU-kommissionen kommer nästa steg – godkännandet. De strategiska planerna, som bestämmer medlemsländernas stödpaletter för perioden 2023-2027, och EU-kommissionens synpunkter på dessa, kommer att påverka företagen. Dels ändras stöden nationellt och dels kan skillnader i medlemsländernas  val påverka konkurrensförhållandena mellan länder.

I skrivande stund har 19 medlemsländer lämnat in sina planer i tid medan 8 kvarstår. Bland annat har de nyvalda lantbruksministrarna i Tyskland och Tjeckien gjort halvhalt för att göra om sina föregångares förslag.

Spänt läge mellan Ryssland och omvärlden
Det spända läget mellan Ryssland och omvärlden verkar inte lätta. Samtidigt som det höga kostnadsläget ger stöd åt stigande priser på spannmål, mjölk och kött så har vi 2014 års ryska importstopp i ganska färskt minne. Då såg vi överskott och kraftiga nedgångar i priserna på lantbrukets produkter, innan de letade sig till alternativa exportmarknader. 

Läget i Ukraina, EUs reaktioner på ryska önskemål kring försvarssamarbeten och kommande beslut för Northstream 2 kan påverka handelsmöjligheter, handelsströmmar och priser på energi och andra råvaror.

Även Kinas produktion av vissa insatsmedel och efterfrågan på råvaror tillsammans med hur dess relationer till EU och Litauen utvecklas kan ge effekter på jordbrukets marknader.

Klart är att även 2022 blir ett år där externa händelser har stor potential att påverka jordbruket. Det gäller att ha en stabil grund att stå på när omvärlden ständigt förändras.

/Konkurrenskraftsgruppen

Vi bevakar frågor kring jordbrukets konkurrenskraft. Bevakningen ska bidra till att Jordbruksverket fattar de bästa möjliga besluten ur alla hållbarhetsperspektiv, ekonomiska, sociala och miljömässiga.


[1]

Ny lag för att skydda producenter och leverantörer

Den 1 november trädde lagen om förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter i kraft. På Konkurrensverket, som utsågs till tillsynsmyndighet, finns därför en helt ny avdelning på plats. Syftet med lagen är att skydda leverantörer mot oschysta handelsmetoder och motverka den obalans i förhandlingsstyrka som kan råda mellan köpare och säljare av jordbruks- och livsmedelsprodukter. Det har betydelse för företagens konkurrenskraft och lönsamhet och kan i förlängningen bidra till att nå målen i den svenska livsmedelsstrategin.

Vi bjöd in Katarina Gillblad som är sakkunnig ekonom på den nya Enheten för otillbörlig handel, som även består av sex jurister specialiserade på den nya lagstiftningen.

Ny enhet för otillbörliga handelsmetoder svarar på frågor och bedriver tillsyn. Foto: Konkurrensverket.

Får ett företag avboka julbord med kort varsel och räknas snus som livsmedel?

Enheten för otillbörlig handel, får för tillfället ta emot väldigt många frågor, säger Katarina. Med införandet av en helt ny lagstiftning är ju inte det så konstigt. Men frågorna skiljer sig så enormt mycket åt! Det har handlat om huruvida snus räknas som livsmedel och därmed täcks av lagstiftningen. Om det är ok att fortsätta betala för leveranser av potatis 45 dagar efter leverans i enhetlighet med gamla överenskommelser. Om det är okej för större företag att avboka sina julbordsbokningar med kort varsel. Om hur konsekvenserna av den nya lagen ska utvärderas…..

Jag skulle kunna räkna upp många, många fler frågor. Ett sätt för oss att försäkra oss om att fler än de som kontaktat oss får ta del av svaren är att publicera ett urval av dem i vårt nyhetsbrev och på webbsidan.

  • Vägledningen hittar du här som beskriver vad som gäller, vem det gäller och hur det går till i praktiken.  

Träffa oss eller ring

Eller, vad sägs om att träffa oss? Vi vill gärna träffa er. Vi deltar gärna på branschmöten eller andra former av träffar för att besvara era frågor. Vill ni exempelvis veta mer om lagstiftningen, vad som händer när vi får in tips om otillbörliga handelsmetoder och hur vi driver processen vidare? Kontaktuppgifterna för att boka in ett möte finns på den här sidan, längst ner.

Eller kontakta mig gärna! Du som vill tipsa oss om något som inte går rätt till kan välja att vara anonym och hanteras med sekretess.

/Katarina Gillblad 08-700 15 35 katarina.gillblad@kkv.se


Precisionsbekämpning – hur långt har utvecklingen kommit och hur ser framtidens växtskydd ut?

Ett sätt att både minska risker och öka effektiviteten vid bekämpningsinsatserna i odlingen är att öka precisionen vid bekämpningen. Jordbruksverket har på uppdrag av Växtskyddsrådet nyligen släppt en kartläggning över nuläget inom precisionstekniken där möjligheter och hinder beskrivs.

Precisionsbekämpning av skadegörare och ogräs är ett område som förutspås leda till stora kostnadsbesparingar och miljövinster genom minskad användning av kemiska växtskyddsmedel. Den moderna växtodlingen befinner sig i en process av omfattande digitalisering och snabb teknisk utveckling. Med hjälp av avancerade mät- och analysmetoder kan automatiserad styrning av skötselåtgärder utföras med hög precision som ger bättre ekonomi och minskad påverkan på hälsa och miljö.

Ogräsrensande robot i skånskt betfält. Foto: Frans Johnsson

Med ny teknik styrs växtskyddsinsatserna till den plats de verkligen behövs och gör nytta. Framöver kommer också nya bekämpningsmetoder som laserstrålar, UV-ljus och självstyrande jaktdrönare.

– För att de miljömässiga och ekonomiska möjligheterna med precisionsbekämpning ska kunna realiseras krävs det stora investeringar i utrustning och kompetens hos odlarna men också en kunskapsuppbyggnad hos rådgivande organisationer och ansvariga myndigheter.

Sunita Hallgren, Växtskyddsrådets sekretariat.

Framtiden

En del tillämpningar finns redan ute på marknaden och i kartläggningen ges en del exempel på vilka investeringskostnader som de i dagsläget innebär. Det är viktigt att de investeringar som de nya teknikerna innebär kan räknas hem i ökad effektivitet eller minskade utgifter. Inom vissa områden bör det övervägas om det finns behov av investeringsstöd eller andra riktade insatser.

Det är utan tvekan så att ökad precision i bekämpningen är viktigt för att minska beroendet av växtskyddsmedel i svensk odling men samtidigt kunna behålla och helst öka matproduktionen. Ur konkurrenssynpunkt är det viktigt att branschen fortsätter utveckla teknikerna samtidigt som lantbrukarna måste vilja investera i ny förbättrad teknik.

Foto: Jordbruksverket

Vill du veta mer kan du hämta rapporten i vår web-butik, klicka här.

Växtskyddsrådets uppdrag

Växtskyddsrådets uppdrag utgår från Sveriges Livsmedelsstrategi och dess strategiska mål om ett Hållbart växtskydd. I strategin konstateras att det behövs god tillgång till växtskyddsmedel, såväl biologiska och kemiska som alternativa metoder, för att jordbrukarna på ett effektivt sätt ska kunna hantera de växtskyddsproblem som uppkommer i odlingen.

Läs mer om Växtskyddsrådets uppdrag och arbete här.

Kontakta oss gärna: vaxtskyddsradet@jordbruksverket.se

/Sunita Hallgren som arbetar med Växtskyddsrådets sekretariat

Hur snabbt kan produktionen ställas om för att möta nya konsumtionstrender?

Förra veckan hade vi det tredje webbinariet i serien ”Nytt från Jordbruksverket om Livsmedelsstrategin”. Temat var möjligheterna till omställning med fokus på ökad odling av baljväxter. Det händer mycket kring proteingrödor inklusive baljväxter nu och tillväxten för växtbaserade livsmedel är stark. Det finns ambitioner på EU-nivå att öka odlingen av proteingrödor. Samtidigt odlas baljväxter på endast 2 % av åkerarealen i Sverige och man frågar sig ju om det inte finns en potential för ökning?

Kunskapssammanställning på gång

Vi på Jordbruksverket vill lära oss mer om detta och gör därför en kunskaps­sammanställning som handlar om möjligheter till ökad odling av baljväxter i Sverige och hur det kan bidra till ett mer hållbart livsmedelssystem. På webbinariet presenterade jag preliminära resultat från den pågående utredningen.

Jag berättade att det är tydligt att det finns flera nyttor att hämta hem om vi odlade mer baljväxter i Sverige och att det vore bra ur alla tre dimensioner av hållbarhet. Vi ser dock inga tydliga trender i arealen som odlas. Arealen för både större grödor som åkerböna, och mindre grödor som sötlupin, svänger lite upp och ner under den senaste 10-årsperioden. Om det ska gå att odla mer baljväxter i Sverige så måste vi antingen konsumera mer eller ersätta import med inhemsk odling .Det skulle inte krävas särskilt stora arealer för att möta den ökande konsumtionen av växtbaserade proteiner med svenskodlade baljväxter. Det som begränsar utvecklingen är bland annat lönsamheten jämfört med att odla andra grödor och en brist på förädlingsanläggningar. Det skulle krävas större arealer för att  ersätta importen av soja som främst används till djurfoder, men här saknas idag fullgoda alternativ som går att odla i stor skala i Sverige.

Flera nyttor med ökad odling av proteingrödor i Sverige

Samtal om konsumtionstrender

Efter min presentation om odling av baljväxter samtalade Jan Bertoft, generalsekreterare för Sveriges konsumenter och Henrik Julin, VD på Orkla Foods Sverige om konsumtionstrender och hur de kan påverka odlingen.

Det finns ett tryck från konsumenterna och ökad efterfrågan på hållbara livsmedel. Jan lyfte vikten av att alla konsumenter ska kunna välja hållbart och att det måste vara lätt att välja rätt. Här går det inte att helt förlita sig på att marknaden ska stå för lösningarna, utan det krävs viss politisk styrning menar Jan. Sveriges konsumenter hoppas att hållbar matkonsumtion kommer upp i debatten inför nästa riksdagsval.

Ung ärtplanta

Även Orkla efterfrågar politiska beslut för att underlätta omställningen till mer hållbara livsmedel. Själva strävar de efter att ha så mycket svensk råvara som det går i sina produkter. Sojan är svår att ersätta även i livsmedel då den bl.a. har unik smak och konsistens, men Orkla satsar en hel del på svensk ärta som råvara till sitt vegetariska sortiment framöver.

Se seminariet i efterhand

På Jordbruksverkets webbplats kan du se seminariet i efterhand. Där kan du även se tidigare inspelade lunchseminarier och läsa om de som planeras framöver.

/Sofia Blom, som utreder möjligheter till ökad odling av baljväxter i Sverige.

Följ med på exportresa till Singapore och Vietnam i vår

Jordbruksverket bevakar för Sveriges räkning en EU-kommitté där man varje år fördelar pengar till bransch- och intresseorganisationer för att genomföra marknadsföringskampanjer. En del av den årliga budgeten går till evenemang som handelsdelegationer där företag och organisationer aktiva inom jordbruk och livsmedel är välkomna att delta.

Den 27 mars till 2 april 2022 kommer EU:s jordbrukskommissionär Janusz Wojciechowski att leda en handelsdelegation till Singapore och Vietnam. EU-kommissionen bjuder in företag och organisationer från medlemsländerna att delta i delegationen. Det innebär en god möjlighet att knyta kontakter i Sydostasien för affärsmöjligheter inom dryckes- och livsmedelssektorn.

Upptäck nya marknader i Sydostasien! Foto: Pixabay

Sydostasien är en intressant marknad ur exportsynpunkt. Området är en stor importör av jordbruks- och livsmedelsprodukter och kännetecknas av en fortsatt BNP-tillväxt och en ökande befolkning. Genom EU:s frihandelsavtal råder det dessutom tullfrihet på alla jordbruksbaserade livsmedelsprodukter och på öl vid export till Singapore. På samma sätt innebär EU:s frihandelsavtal med Vietnam att tullsatserna för de flesta produkterna gradvis kommer att sänkas ner till noll.

Att öka exporten är ett mål i den svenska livsmedelsstrategin. En ökad livsmedelsexport kan stärka konkurrenskraften, öka sysselsättningsgraden, främja produktiviteten, förbättra lönsamheten och stärka den svenska försörjningsförmågan.

Så gör du för att delta

Intresseanmälan: De företag och organisationer som är intresserade kan lämna in en ansökan senast den 30 november 2021. Mer information om evenemanget finns som pdf-fil som du hittar här:

Vissa resekostnader täcks såsom flyg mellan Singapore och Vietnam och mellan Hanoi och Ho Chi Minh City, samt lokala transporter/aktiviteter och vissa måltider.

Praktiska frågor går bra att ställa till EU:s genomförandeorgan REA, e-post: REA-AGRI-EVENTS@ec.europa.eu

Läs även gärna det tidigare blogginlägget Exporten av griskött till Filippinerna är nu igång.

/Susanna Axelsson som bevakar EU:s stöd för säljfrämjande åtgärder

Missa inte livsmedelsstrategikonferensen den 7 december!

På förmiddagen den 7 december klockan 9-12 arrangerar Tillväxtverket tillsammans med Vinnova och Jordbruksverket den digitala konferensen: ”Tillsammans når vi målen i Livsmedelsstrategin: Innovation för utveckling och omställning”.

Bild: Tillväxtverket

Livsmedelsstrategin som nu har funnits i fyra år består bland annat av ett övergripande mål och tre strategiska områden. Kort sammanfattat handlar det om att livsmedelskedjan ska vara konkurrenskraftig där den totala livsmedelsproduktionen ökar samtidigt som relevanta miljömål nås. Syftet är att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till en hållbar utveckling i hela landet. Produktionsökningen bör svara mot konsumenternas efterfrågan, och sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska. De tre strategiska områdena är Regler och villkor, Konsument och marknad och Kunskap och innovation.

Årets konferens fokuserar på det strategiska området Kunskap och Innovation. Vi ser fram emot konferensen  och hoppas att det blir en inspirerande förmiddag med olika perspektiv kring hur vi tillsammans kan arbeta med innovation för att framtidssäkra den svenska livsmedelssektorn och ta en ledarposition inom hållbar och hälsosam mat.

– Via denna länk hittar du programmet och anmäler dig.

/Eva Sundberg som är med och arrangerar konferensen och som kommer att vara en av moderatorerna


Firandet av Offentliga måltidens dag pågår från morgon till kväll

Höstdekorerade bord och härliga menyer. Skolmatsquiz och barnens äppellopp med egna nummerlappar. Mer än hälften av landets kommuner och regioner är anmälda till Offentliga måltidens dag den 21 oktober 2021. På många platser står lokal mat i centrum av firandet och för den som vill veta vad som händer finns det många chanser att spana in dagen.

I Region Halland har sjukhusrestaurangerna skapat festmenyer med lokal prägel. Vad sägs om kycklingfilé från Knäred med rostad potatis (odlad i Halmstad), fetaostcrème eller krämig laxsås med lax från Falkenberg och ädelost från Kvibille?

– Vi tar chansen och firar med en halländskinspirerad meny till våra matgäster som ett sätt att lyfta Halland som matlän, berättar Eva Nolenstam, utvecklare på Regionservice.

– Det är också roligt att vara en del av ett större sammanhang. På Offentliga måltidens dag kan vi även fira att vi i vårt län har startat en upphandlingssamverkan kring inköp av livsmedel till de offentliga köken. Alla kommuner och regionen är med, fortsätter Eva Nolenstam.

Förberedelser inför Offentliga måltidens dag. Foto från restaurangköket, Varbergs sjukhus.

Lokala råvaror sätter sin prägel inte bara i Region Halland utan på många platser i hela landet. Det ordnas färgglada salladsbufféer, tårtor och efterrätter, rätter med vildsvinskött, höstfester och politikerbesök. I Mölndal går det att smaka ekologisk ost- och broccolisoppa på stan. I Örnsköldsvik är det öppet hus med provsmakning av soppa i stadshuset Kronan.

– Vi kommer få se många exempel på matglädje och social gemenskap och hur viktiga måltiderna är, som struktur i vardagen och som kitt mellan verksamheter, säger Eva Sundberg, projektledare för MATtanken.

– Måltider som bidrar till struktur och trygghet bör prioriteras i en tid när vi tyvärr märker att otryggheten ökar, inte minst bland barn och unga. Att måltider kan minska ensamhet och förebygga undernäring bland äldre är också viktigt att lyfta fram, tillägger hon.

Eva Sundberg poängterar att offentliga måltider även är en strategisk fråga som kan göra skillnad i arbetet för att främja god folkhälsa, nå målen i både Agenda 2030 och den svenska livsmedelsstrategin, stärka svensk matproduktion och öka beredskapen för kriser.

– Nationellt är det på gång med samhällsekonomiska beräkningar kring nyttan av offentliga måltider, men vi behöver egentligen inte vänta på resultaten för att inse den stora potential som finns här, avslutar hon.

Offentliga måltidens dag – häng med hela dagen
För andra året i rad samordnar MATtanken det nationella firandet av Offentliga måltidens dag. Läs mer om alla aktiviteter runtom i landet den 21 oktober via www.mattanken.se/omd.

Andra sätt att följa Offentliga måltidens dag:

  • I TV4:s Nyhetsmorgon torsdagen den 21 oktober finns Eva Sundberg, projektledare för MATtanken och sakkunnig mat och måltider, Jordbruksverket, med och pratar om hållbara offentliga måltider tillsammans med Robbin Höglund, köksmästare vid ett äldreboende i Sala kommun. Inslag kommer sändas i den senare delen av Nyhetsmorgon efter kl. 8 och framåt.
  • Har du tid över på morgonkvisten och är nyfiken på Offentliga måltidens dag? Kom och var med i Studio MATtanken, kl 9.00-9.45.  I detta studiosamtal tar vi tempen på aktiviteterna inför firandet.  Föranmälan behövs inte. Slå dig ner vid din skärm kl. 9, häll upp en kopp kaffe och häng på! Länken till det digitala mötet finns här.
  • Följer du @mattanken på Facebook kommer du också märka att vi under dagen livesänder från några utvalda platser i MATtanken-teamets närområde.
  • I sociala medier använder alla som deltar i firandet taggen #måltid21

/Anna Kim-Andersson, kommunikations- och projektsamordnare på MATtanken/Landsbygdsnätverket

Missade du andra delen i vår seminarieserie om livsmedelsstrategin?

I seminarieserien berättar vi om vad vi gör kopplat till livsmedelsstrategin och hur vi bidrar till en ökande och hållbar matproduktion. I det första lunchseminariet i juni berättade jag hur det går för livsmedelskedjan, och nu i september fokuserade vi på hållbar användning av växtskyddsmedel.

Min kollega Charlott Gissén introducerade dagens tema och berättade bland annat att användningen av växtskyddsmedel är en förutsättning för att vi ska kunna ha en ökad svensk livsmedelsproduktion och betonade att användningen måste vara hållbar i alla tre dimensionerna, dvs. både ekonomiskt, miljömässigt och socialt

Efter introduktionen var det en diskussion mellan Martin Andersson mångsidig odlare och aktiv i Odling i balans och Peter Bergkvist Kemikalieinspektionen. De pratade om dagens och framtidens växtskydd och kom in på många intressanta frågor, bland annat de ambitiösa siffersatta målen om minskad användning av växtskyddsmedel som finns i EU- kommissionens förslag Från Jord till bord. Martin menade glädjande nog att Sverige är vinnare i både den Gröna Given och Från Jord till bord och att Sveriges lantbrukare är duktiga och har kommit långt medan andra länder kommer få en tuffare omställning.

Bakgrunden till seminarieserien är att Jordbruksverket är en viktig aktör i arbetet med livsmedelsstrategin då vi leder och deltar i flera olika uppdrag i handlingsplanerna och bidrar på olika sätt till att livsmedelsstrategins mål nås. Inom växtskyddsområdet finns till exempel uppdragen Säkra tillgången till växtskyddsmedel för mindre användningsområden och Växtskyddsrådet samt andra uppdrag som på olika sätt bidrar till att livsmedelsstrategins mål nås.

Den tredje delen i seminarieserien är den 23 november och då kommer vi fokusera på hur snabbt produktionen kan ställas om för att möta konsumenternas efterfrågan. Det går bra att anmäla sig redan nu!

Om du missat seminarieserien kan du nu se det inspelade seminariet i efterhand på vår webbplats här. Klicka på plus-tecknet så kommer du till inspelningen.

/Camilla Burman som håller ihop arbetet med seminarieserien

Fakta och myter om svinn hos frukt, grönsaker och potatis

Frukt och grönsaker är en viktig del av vår kost. Men tyvärr är det en ganska hög andel av de odlade produkterna som inte äts upp. Det ger miljöpåverkan i onödan och sämre lönsamhet för producenter, även om klimatpåverkan är betydligt lägre för ett kilo av de flesta frukter och grönsaker jämfört med ett kilo kött. Det finns en hel del att göra för att det ska bli bättre. Här kommer några fakta och myter om svinnet av frukt och grönsaker.

Foto: Wolfgang Ehrecke

1.   Det är handelsnormernas fel. Svar: Nej

Handelsnormer utformades redan för över 100 år sedan för att underlätta handel och för att kunna få den kvalitet man beställt. De innehåller gemensamt överenskomna och standardiserade produktbeskrivningar som tydliggör köparnas krav och som fungerar som sorteringsregler för grupper av producenter som vill kunna erbjuda ett enhetligt utbud. Idag tas handelsnormerna fram i internationella organisationer. För de produkter som inte har handelsnormer använder stora köpare egna produktspecifikationer. Deras syfte är det motsatta, nämligen att särskilja företagets produkter från de som säljs av konkurrenterna. De har oftast striktare krav på till exempel utseende än handelsnormerna och producenter behöver då också uppfylla olika krav för olika köpare vilket innebär högre kostnader.

Om handelsnormer utformas klokt och används klokt kan de minska förluster och svinn. Men om de inte utformas och används klokt kan de tvärtom bidra till ökat svinn och försvåra handeln. Handelsnormer för frukt och grönsaker har tre klasser. Uppdelningen i klasser gör det möjligt att få lite bättre betalt för vissa produkter. Klass Extra och klass 1 har bland annat krav på storlek och utseende medan klass II  kan rymma produkter som har god ätkvalitet, bra näringsvärde men utan fokus på utseendet. Tyvärr används inte klass II så mycket. Om den användes mer skulle svinnet minska. Idag ställer handeln ofta krav utöver de som ställs i handelsnormerna. Om handeln nöjde sig med handelsnormernas krav och dessutom använde klass II mer skulle förluster och svinn minska.

Allt detta hänger dessutom ihop med konsumenternas krav. Handelsnormerna måste spegla hur handeln ser ut och handeln påverkas starkt av de val som du som konsument gör. Om du inte alltid plockar det äpple som är vackrast för ögat så kommer det att påverka vilka frukter som skickas till butikerna och hur stort svinnet blir, och det kommer också att synas i kraven som finns i handelsnormerna.

Men, du som konsument påverkas också av hur och vilka produkter som du erbjuds i butiken. Om vi hela tiden exponeras för vackra, felfria produkter, vänjer vi oss vid att det är så de ska se ut, och väljer bort de som inte är perfekta. För att få acceptans för produkter med lite defekter som inte har betydelse för ätkvaliteten, som märken i fruktskalet eller silverskorv på potatis, kan det också behövas information som får konsumenterna att förstå att ätkvaliteten är lika bra hos dessa produkter.

Sammanfattningsvis så är handelskedjornas egna krav generellt högre än de som finns i handelsnormerna. Om handeln nöjde sig med handelsnormernas krav så skulle svinnet minska och om handelsnormerna försvann skulle svinnet troligen öka. Svaret på frågan blir därför ”Nej”.

I rapporten Vi slänger frukt och grönsaker i onödan – varför? kan du läsa mer. Och här finns mer information om handelsnormerna. För potatis används i Sverige SMAK-märkning med de kriterier som Stiftelsen Potatisbranschen sätter upp.

2.   Det är tokiga och skojiga grönsaker som sorteras bort. Svar: Nja.

Nog finns det tokiga och krokiga morötter, men orsaken till att en del produkter sorteras bort är ofta att de har skador som gör att de inte hela rena och friska, det kan vara rötor, stöt- och tryckskador eller att det är skadedjur på produkterna. Klass II har väldigt lite storlekskrav och tillåter att 10 % (i antal eller vikt) av produkterna i en låda är ”tokiga, krokiga och skojiga”. Om klass II användes mer skulle därför färre produkter behöva sorteras bort – men det kräver att du som köpare eller konsument väljer dessa produkter ibland.

3.   EU-byråkrater hittade på en handelsnorm som förbjuder krokiga gurkor. Svar. Nej.

I början på 1960-talet tog FN fram en handelsnorm för gurka – EU var faktiskt inte alls inblandat. Det bildades en arbetsgrupp med representanter från Holland, Italien, Belgien, Polen, Spanien, UK och Tyskland. I mars 1964 enades de om utformningen av en handelsnorm för gurka, som innehöll ett krav att om gurkorna är riktigt krokiga så ska det framgå av märkningen. Något förbud mot att sälja krokiga gurkor, inte ens om de ser ut som gröna grisknorrar, har aldrig funnits! EU har sedan använt normen för gurka men det är en myt att man inte skulle få sälja krokiga gurkor, berättar Kristina.

4.   Svinnet uppkommer bara efter skörd. Svar: Nej.

Viltskador i fält är ett växande problem när vildsvin bökar, rådjur, hjort och älg äter och fåglar äter och förorenar grödan. Det gör att odlare inte kan skörda, att fält blir förstörda eller att kvaliteten försämras på det som ändå kan skördas. Problemens omfattning varierar i landet men ökar, det visar den senaste undersökningen. Många odlare tvingas ha elstängsel runt odlingar för att hålla vildsvin borta. När det regnar eller blir tidig frost kan odlingen och grödorna också påverkas och dessutom kan mögel och insekter orsaka skador i fälten. Så förluster sker även före skörd och även om de kanske inte kallas matsvinn så bör de ingå i det arbetet.

5.   Svinnet minskar med bättre teknik. Svar ja.

Bättre teknik är en viktig faktor för att minska svinnet. Utvecklingen går framåt och till exempel är nya skördemaskiner bättre på att lämna en mindre mängd produkter i fältet eller på fruktträden och de ger också mindre skador på produkterna. Tekniken för att lagra produkter utvecklas också vilket gör att svinnet under lagringen minskar.

För att kunna investera i ny teknik krävs att företagen är lönsamma, så lönsamhet är en viktig grund för att hållbarheten i produktionen ska kunna öka.

6.   Svinnet skulle minska med bättre samarbete. Svar Ja.

Svinn har såklart många orsaker men en är att det är svårt att veta hur efterfrågan kommer att se ut, om en vecka, om två veckor och om en månad, både för odlare, för grossister och för detaljhandeln. Vi konsumenter påverkas av högtider, helger och på sommaren av vädret. Visst samarbetar aktörerna längs livsmedelskedjan men ju bättre diskussioner aktörerna har desto bättre kan planeringen bli.

En viktig faktor för att minska svinnet är att ha en effektiv logistik längs leveranskedjan så att tiden från skörd eller sortering och paketering till butik blir så kort som möjligt och att produkterna levereras i ett så optimalt klimat som möjligt. Detta kräver ett bra samarbete hela vägen från odlare till butik.

Nu har vi ju ett samarbete för minskat matsvinn där man kan arbeta längs med hela kedjan. Hoppas fler går med, särskilt aktörer i senare led. Du hittar mer information här.

Det finns också affärsmetoder som kan leda till svinn, som sena avbeställningar och vissa returer. Läs mer i blogginlägget Tuffare tag mot oschyssta affärsmetoder eller lyssna på Konkurrensverkets podd. Det är Konkurrensverket som kommer utöva tillsynen av den nya lagstiftningen, och dit kan man anmäla om man blivit utsatt.

7.   I bristsituationer är vi mindre kräsna och svinnet minskar. Svar: Ja.

Det finns flera exempel på att om det är ont om produkter eller produkter med ett perfekt utseende så blir vi konsumenter mindre nogräknade. Ett exempel är att vissa år kan äpplen drabbas av frost i blomningen vilket gett äpplena en skrovlig rand från fluga till skaft, den kallas frostslips. Vanliga år när något enstaka äpple fått en slips brukar konsumenterna välja bort dessa frukter. När i stort sett alla svenska äpplen har en slips bryr sig konsumenterna helt plötsligt inte om detta fel, som inte alls påverkar ätkvaliteten. Men, nästa år går vi tillbaka till att bli kräsna igen, om allt är som vanligt.

Här kommer en fundering från Karin. Det betyder att det även spelar roll vad vi konsumenter exponeras för – vad vi har möjlighet att välja, och därför har butikerna ett ansvar för hur fina produkter som ska säljas och kan hjälpa till att minska svinnet i tidigare led.

Liknande erfarenheter har man gjort i Storbritannien där konsumenterna ett år, när det blev ont om grönsaker på grund av torka, såg att utseendet fick liten betydelse och svinnet minskade.

8.   Blir produkterna kvar i jorden eller på gården så gör det inte så mycket. Svar: Nej.

En stor del av matens miljöpåverkan kommer från produktionen, även för frukt och grönsaker. Vid odlingen används maskiner som kräver energi, det används växtnäring och växtskyddsmedel och dessutom mycket vatten, inte sällan genom bevattningsanläggningar som kräver utrustning och energi. Så en stor del av miljöpåverkan kommer från odlingen. Transporternas miljöpåverkan utgör oftast en mindre del med undantag för när de transporterats med flyg.

Att det berikar jorden? Nej det bidrar förmodligen inte till en ökad mullhalt utan kan snarare leda till kväveförluster. För att öka mullhalten är det mer effektivt att odla fleråriga växter, mellangrödor eller fånggrödor eller att lämna skörderesterna efter spannmål. Det berättade Thomas Kätterer, professor vid institutionen för ekologi på SLU för Karin.

9.   Det är dags att skaffa mer kunskap och agera. Svar. JA!

Just i detta nu är faktiskt forskare från SLU ute och mäter i fält för att se hur mycket bl.a. potatis och morot som blir kvar i jorden, men vi ska också samla data från packerier, intervjua odlare med lager och hela projektet omfattar även animalieprodukter. Så vi ska ta ett helhetsgrepp för att få mer kunskap och bana väg för åtgärder. Arbetet är finansierat inom ramen för livsmedelsstrategin och det regeringsuppdrag som getts till Livsmedelsverket att genomföra tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket. Branschen är också mycket involverade. Här kan man både minska klimat- och miljöpåverkan och i många fall spara/tjäna pengar!

Du som konsument kan också behöva mer kunskap om hur du bäst förvarar frukt, grönsaker och potatis i hemmet för att undvika matsvinn. Kolla in detta informationsmaterial och sprid till fler!

/Karin Lindow som jobbar med regeringsuppdraget för minskat matsvinn, och Kristina Mattsson som arbetat med kvalitetsfrågor samt förluster och svinn inom frukt och grönsaker i många år.