Kategoriarkiv: livsmedelsstrategin

Resultat från 19 forskningsprojekt visar hur djurvälfärden och konkurrenskraften kan öka

Hur verkar man bäst koklövar för att förebygga skador? Leder övernattningar på slakteri till mer stress för djuren och lägre slaktvikt? Finns det skötselfaktorer som leder till minskad smågrisdödlighet? Detta är några få av de många frågor som forskare undersökt med hjälp av medel från livsmedelsstrategins handlingsplaner, och nu är resultaten klara!

Tjurkalv på bete. Foto: Helena Elofsson

Under 2018 och 2019 delade vi i samråd med vår dialoggrupp för djurskyddsfrågor ut cirka 15 miljoner till forskningsprojekt som kunde stärka djurvälfärd och konkurrenskraft. Att vi hade möjlighet att göra det var tack vare medel inom det strategiska område Kunskap och innovation i livsmedelsstrategins handlingsplan. Efter hårda prioriteringar kunde vi dela ut medel till 19 projekt med vitt skilda inriktningar som täcker in de vanligaste lantbruksdjuren nötkreatur, gris, fjäderfä, får och fisk.

Vissa projekt var snabba, andra drog ut på tiden på grund av pandemin men nu är samtliga avlutade och redovisade till oss. För att göra resultaten lättillgängliga har vi tagit fram en rapport med kortfattade sammanställningar av projektens resultat och vill du veta mer kan du kontakta oss eller forskarna för mer detaljer.

Några exempel på områden som projekten berör är:

  • Fisk: hjärt-kärlsjukdom och bedövning av varmvattenlevande fisk,
  • Fjäderfä: vaccination av värphöns mot rödsjuka, bedömningskriterier för fothälsa hos kalkoner och miljöberikning till kyckling.
  • Gris: miljöfaktorer och skötselrutiner i smågris- och slaktsvinsbesättningar, nyckeltal för en hållbar grisproduktion och dränerande golvs placering i grisningsbox.
  • Nötkreatur: förebyggande rutiner mot håravfall hos utegångsdjur, djurvälfärd vid övernattningar på slakteri och verkning av koklövar för att förebygga skador.

Detta var en satsning på projekt som kunde ge konkreta, användbara resultat för att förbättra och förenkla djurhållning och djurhantering. Vi bedömer att projekten kan göra nytta och hoppas att vi i framtiden får göra fler sådana här satsningar för att stärka både djurvälfärd och lönsamheten inom livsmedelsproduktionen.

Här hittar du rapporten.

Här finns mer information om hur vi jobbar med livsmedelsstrategin.

/Helena Elofsson Djurskyddschef

Ta del av seminariet: Hur gick det för livsmedelskedjan fram till 2020?

Den 29 mars i år publicerade vi vår årliga uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin, en rapport som visar livsmedelskedjans utveckling under åren 2011-2019/2020 men också till viss del utvärderar uppdragen i livsmedelsstrategins handlingsplan. Rapporten visar att lönsamheten inom primärproduktion, livsmedelsindustri och livsmedelshandel förbättrades mellan åren 2016 och 2020. Men rapporten visar också en kraftigt försämrad lönsamhet inom restaurangledet. Även om rapporten bara visar utvecklingen i livsmedelskedjan fram till pandemins första år 2020 så ger den värdefull information om livsmedelskedjans utgångsläge, innan de kraftiga ökningarna av priserna på insatsvaror, innan Rysslands invasion av Ukraina och innan den extrema, utmanande och osäkra tid som vi har just nu.

För att sprida resultaten i rapporten bjöd vi in till lunchseminariet Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin med rapporten som tema den 29 april. På seminariet deltog även krögaren Paul Svensson och lantbrukaren Peter Borring som pratade om yttre faktorers påverkan på företagens långsiktiga lönsamhet och produktion, samt hur företagen kan öka sin motståndskraft.

Moderator Maria Lindsäth höll i ett engagerande samtal med krögaren Paul Svensson och lantbrukaren Peter Borring.

För dig som missade lunchseminariet finns det att se i efterhand på vår webbplats: https://jordbruksverket.se/mat-och-drycker/livsmedelsstrategi-for-sverige/dokumentation-fran-aktiviteter-inom-livsmedelsstrategin

Som avrundning vill jag berätta att årets rapport har ett bredare fokus på alla tre dimensioner av hållbarhet: miljö, ekonomi och social. Det har vi för att tydliggöra att en hållbar produktion behöver beakta de tre dimensionerna av hållbarhet. Vi har också försökt sammanfatta utvecklingen för ett urval av indikatorerna inom respektive hållbarhetsdimension enligt ett trafikljussystem. När ni tittar på det är det viktigt att komma ihåg att utvecklingen inte säger något om nivån, eller om mål är nådda. Rapporten hittar du i vår webbutik:

Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin, årsrapport 2022

Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin, årsrapport 2022 – kortversion

OBS. Nästa Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin är den 14 juni. Då är temat ”Så utvecklar vi svenskt vattenbruk”. Anmäl dig senast den 9 juni: https://jordbruksverket.se/om-jordbruksverket/kurser-och-seminarier/arkiv/2022-06-14-nytt-fran-jordbruksverket-om-livsmedelsstrategin—sa-utvecklar-vi-svenskt-vattenbruk  

//Camilla Burman, som håller ihop arbetet med seminarieserien och är ansvarig för uppdraget Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin.

Allt mer vildsvinskött når konsumenten

Det är viktigt att hitta en nivå där vildsvinsstammen är på en acceptabel nivå samtidigt som vi skapar en kedja som är lönsam för både jägare och vilthanteringsanläggningar. Foto: Pixabay.

Jordbruksverket har sedan 2020 drivit ett regeringsuppdrag inom den svenska livsmedelsstrategin som handlar att förenkla försäljningen av vildsvinskött, det så kallade Vildsvinspaket. En del av uppdraget handlar om att utlysa pengar för att mer vildsvinskött ska nå konsument. Totalt har 17 projekt fått pengar för att arbeta med att öka efterfrågan på vildsvinkött både för offentlig och privat sektor. På gång inom uppdraget just nu är en ny utlysning på 3 miljoner kronor samt att sprida de goda resultaten från de pågående projekten i vildsvinspaketet.

Efterfrågan på vildsvinskött ökar

Regeringsuppdraget ska bidra till att mer vildsvinskött når konsumenterna, både inom offentlig sektor och privat sektor. Det budskap som marknaden nu signalerar är att efterfrågan på vildsvinskött har ökat.

– Vi ser och hör genom projekten att efterfrågan på vildsvinskött ökar. På sina håll i landet får vi även indikation om att efterfrågan är högre än tillgången. Efterfrågan måste dock finnas på plats innan man kan arbeta vidare i kedjan. Nu är det viktigt att vi hittar en nivå där vildsvinsstammen balanseras på en acceptabel nivå samtidigt som vi skapar en kedja som blir lönsam för både jägare och vilthanteringsanläggningar, säger projektledare Camilla Bender Larson, Jordbruksverket.

I samband med utformningen av den nya utlysningen har den ökade efterfrågan varit i åtanke och medvetenheten om att det finns många intressenter längs hela kedjan – jägare, markägare, vilthanteringsanläggningar, lantbrukare, kockar, restauranger och inköpare av livsmedel i offentlig sektor. Det är viktigt att dessa aktörer samarbetar och tillsammans skapar en hållbar och lönsam viltvärdekedja.

Den nya utlysningen, på totalt 3 miljoner kronor, med sista ansökningsdag den 10 juni 2022 består av två insatsområden. Den första insatsen handlar om kartläggning på nationell nivå av vilthantering- och detaljhandelsanläggningar samt grossister som hanterar vildsvinskött. Den andra insatsen handlar om att undersöka och arbeta med attityder i kedjan från markägare till slutkonsument för att öka tillgången på vildsvinskött.

Goda exempel

Jordbruksverket har tidigare genomfört två utlysningar om att främja vildsvinskött i privat och offentlig sektor. Jordbruksverket beviljade 13 projekt under hösten 2020 och fyra projekt under våren 2021 som ska hjälpa till att nå målen i regeringsuppdraget. Projekten har en bred spännvidd och de omfattar hela viltvärdekedjan. Fokus ligger på konsument och marknad och skapar förutsättningar för måltidsupplevelser i hemmet, på restaurang och i de offentliga köken. Det handlar om marknadsföring, kommunikation, kunskapshöjande åtgärder inom upphandling och förädling samt samarbete mellan berörda parter inom hela livsmedelskedjan.

/Amanda Karltorp, näringsutvecklare

Läs mer om de olika projekten och deras resultat och kommande aktiviteter.

 

Priserna ökar i hela livsmedelskedjan

Det är många som rapporterar om matprisernas utveckling just nu, från jord till bord. Orsaken till det stora intresset är att Rysslands invasionskrig i Ukraina skapar stor oro och obalans på den globala livsmedelsmarknaden. Det tydligaste tecknet i vår del av världen är pris- och kostnadsökningar, medan man i fattigare länder även drabbas av brist på livsmedel och insatsvaror. I veckan läste vi att rysk blockad av Ukrainas hamnar kring Odessa gör att spannmål inte kan skeppas ut till köpare i länder som Egypten, Indonesien och Bangladesh. Innan krigets utbrott var det pandemin som påverkade produktion och transporter av mat i flera år.

Vy över lantbruk i Uppgränna, med en skymt av Visingsö. Foto: Scandinav Bildbyrå

SCB rapporterade redan i förra veckan om prisökningar till och med april 2022. Årsförändringen för KPI totalt, alltså inflationen, var 6,4 procent från april 2021 till april 2022. Det är den högsta inflationstakten sedan 1991 och SCB nämner bland annat livsmedelsområdet som drivande. Övriga sektorer med stor prisökning är drivmedel och el som är betydande insatsvaror i bland annat jordbruket.

Flera led påverkas i livsmedelskedjan

Om vi istället blickar in i livsmedelsindustrin publicerades nyligen en artikel i Jordbruksaktuellt där Livsmedelsföretagen tar upp akuta behov av att införa kortare aviseringstider och högre leveranspriser för att motverka fallande lönsamhet. Enligt den här artikeln anser de flesta av de tillfrågade företagen i förädlingsledet att man hittills inte blivit tillräckligt kompenserade för kostnadsökningar från sina kunder.

Samtidigt rapporterar dagligvaruhandeln om kraftigt stigande matpriser som även boostat omsättningen i handeln i april. Det kan vara bra att ha det i bakhuvudet när ni läser blogginlägget, eftersom vår statistik bara sträcker sig till och med mars 2022 och därmed missar den månad då konsumentprisökningarna tog fart på allvar. 

Jordbruksverket bedömer att det läge vi befinner oss i kräver att kostnadsökningarna fortplantas genom livsmedelskedjan för att alla led ska få de bästa möjliga förutsättningarna. Eftersom priserna på insatsvaror ändrats fort så kräver det i många fall att man frångår de ordinarie modellerna för prissättning.

Viktigt att veta om prisstatistiken

Jordbruksverket publicerar både officiell prisstatistik och prisstatistik som styrs av EU-förordningar. Vi publicerade prisindex till och med mars 2022 nu i veckan. Vår publicering sker alltid med en mindre eftersläpning i relation till SCB. Så vad har vi för bild av utvecklingen och är prisökningarna i respektive led rimliga för att täcka de stigande kostnaderna? Innan vi påbörjar vårt resonemang om prisernas förändring vill vi understryka följande:

  • Eftersom vår information framförallt är i form av prisindex som visar procentuell förändring i relation till ett basår och inte kronor och ören, är det svårt att ge svar på alla frågor.
  • Prisindexen visar en utveckling av baspriset, alltså är inte tillägg eller avdrag kopplat till kontrakt med i indexberäkningarna till skillnad från den EU-förordningsstyrda prisstatistiken som inkluderar tillägg och avdrag.
  • Vi har heller inte fullständig information om kostnader, påslag och marginaler i hela kedjan.
  • Ett ytterligare krux när vi jämför olika led är att avgöra hur det såg ut vid den tidsmässiga startpunkten i en jämförelse – rådde det balans då eller hade någon del av livsmedelskedjan eller några sektorer bättre lönsamhet än övriga?
  • Man kan inte förvänta sig samma prisutveckling i alla led när kostnaden för att producera en råvara ökar, eftersom denna råvara bara utgör en del av slutprodukten. Samtidigt har även leden efter bonden ökade kostnader för till exempel transport, energi och emballage.
  • Och, det här är viktigt, eftersom priser och kostnader ändras så snabbt idag är det nästintill omöjligt att göra korrekta analyser som gäller för längre tid än några veckor.

Ökade kostnader för insatsvaror fortplantas till konsumenten

I vår jämförelse som följer har vi utgått helt från officiell statistik i indexform och vi börjar med insatsvarorna. Jordbrukets kostnader har ökat kraftigt det senaste året, främst för gödning som ökat med hela 226 procent från mars 2021 till mars 2022! Även dieselpriset har ökat påtagligt, med 57 procent, liksom foderpriset som ökat med 44 procent.

Tufft för animalieproducenter

Animalieproducenterna har drabbats hårt av kostnadsökningarna eftersom de inte blivit kompenserade fullt ut via avräkningspriset. Det visar en jämförelse av avräkningspriser till bonden, där vi ser följande ökningar för samma period och där spannmål som är ett fodermedel blivit väldigt mycket dyrare samtidigt som avräkningspriset för framför allt kött och ägg ökat betydligt mindre:

  • Spannmål                +98 procent
  • Industrigrödor        +70 procent
  • Frukt & bär             -21 procent
  • Grönsaker               -3 procent
  • Potatis                     +67 procent
  • Nötkött                    +6 procent
  • Griskött                   +1 procent
  • Mjölk                      +24 procent
  • Ägg                         +9 procent

Hur har då priset för jordbruksvaror påverkats i hela kedjan, från jord till bord? För en handfull produkter finns indexserier i alla tre led, alltså:

  • A-index som visar vad primärproduktionen eller bondeledet får betalt vid försäljning till sina kunder
  • PPI-J som visar vad förädlingsindustrin, till exempel kvarnar, mejerier och slakterier, får betalt vid försäljning till sina kunder
  • KPI som visar vad detaljhandeln tar betalt och tillika vad slutkonsumenterna får betala

Spannmål i bondeled har vi jämfört med mjöl, gryn och hårt bröd i efterföljande två led. Jämförelsen visar att priset som spannmålsbonden får vid försäljning till nästa led nästan fördubblats medan priserna som förädlingsindustrin tar ut och som konsumenterna får betala ökat med 13 respektive 6 procent.

Ett liknande mönster fast betydligt mer modest syns för mjölksektorn, där priset till bonden ökat med 24 procent medan mejerier och handlare fått knappt 10 procent mer betalt.

För nötkött kastas bilden om en aning, konsumentpriset har liksom för spannmål och mjölk ökat minst men här är det istället slakteriernas intäkt som stigit mest. Såväl prisökningarna i sig som skillnaderna mellan olika led är betydligt mindre än för både spannmål och mjölk.

Vi avslutar med grissektorn, där konsumentpriset istället ökat mest medan slakteriernas intäkt vid försäljning till nästa led till och med sjunkit. Grisbonden fick ungefär lika mycket betalt i mars 2022 som i mars 2021, även om hen liksom andra animalieproducenter har fått högre kostnader för insatsvaror under den aktuella perioden.

Kostnadsökningarna påverkar hela livsmedelssektorn, inte minst jordbrukarna, men vi vill återigen understryka att vi i detta inlägg inte analyserat utgångsläget för aktörernas lönsamhet. Kostnadsökningarna kan betyda mer för vissa sektorer än andra, beroende på hur det står till med deras lönsamhet i grunden. I vår uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin kan du läsa mer om livsmedelskedjans konkurrenskraft och produktion.

Vi ska inte drista oss till att blicka så djupt in i kristallkulan, men vill ändå nämna att ett ytterligare orosmoment som tillkommit de senaste veckorna är torr väderlek. Vi älskar sol & värme till mans men tillväxten på åkrarna begränsas av bristen på nederbörd. Prognosen visar att det är regn på ingång i slutet av veckan (lagom till att skribenten Åsa ska springa Göteborgsvarvet…), men att mängderna är mindre än vad som behövs. Samma läge som i Sverige kan konstateras i flera stora spannmålsregioner, exempelvis Frankrike. Räntehöjningar som redan genomförts och finns i pipeline påverkar också såväl produktionen som konsumtionen av mat. Många lantbruk har stora lån och konsumenter med lån kan behöva se över sina matutgifter när räntorna stiger. Skörden och ränteläget är viktiga ämnen som vi kan komma att blogga om framöver.  

/Åsa Lannhard Öberg och Ulf Svensson, Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp

Stöd till 18 nya projekt för att främja ekologiska livsmedel

Jordbruksverket har sedan 2018 drivit ett regeringsuppdrag inom den svenska livsmedelsstrategin som handlar om att främja konsumtion, produktion och export av ekologiska livsmedel. Jordbruksverket projektleder och administrerar uppdraget, men verkstan finns hos branschaktörerna! Sedan start har vi beviljat cirka 125 miljoner kronor i utlysningar till ett hundratal projekt inom hela värdekedjan från forskning och primärproduktion till konsument, varav ungefär hälften är igång idag. Uppdraget har en egen sida på Jordbruksverkets webbplats som vi döpt till Så ska eko öka, kika gärna in där och läs mer om uppdraget och vad som hänt sedan vi drog igång.

Honungsros och humla. Foto: Åsa Lannhard Öberg

I januari utlyste vi 16 miljoner kronor till nya projekt i utlysning 8 och 9. Prioriterade områden för en pott om 10 miljoner kronor var nationella riktlinjer, rådgivning med fokus på mindre produktionsgrenar samt projekt som främjar förädling, försäljning och export. En pott om 6 miljoner kronor riktades till FOU-projekt.

Vi fick in 21 ansökningar i den större utlysningen och 23 ansökningar i FOU-utlysningen och beviljade stöd till 9 projekt i vardera potten. Ni kan läsa mer om dessa projekt på Så ska eko öka.

Målet med uppdraget är att vi tillsammans med branschaktörerna ska bidra till att regeringens två mål för den ekologiska marknaden 2030 nås:

  • ekologisk jordbruksmark ökar till 30 procent av total areal
  • andelen ekologiska livsmedel i offentliga kök ökar till 60 procent

Vägen mot målet har varit stabilt uppåtgående under lång tid innan uppdraget ens föddes, pådrivet av marknadskrafterna i form av konsumenternas ökade intresse för hållbar mat i kombination med idogt främjandearbete av marknadens aktörer. Men de senaste åren har den positiva utvecklingen för ekologisk mat avstannat, orsaken är bland annat trender och konkurrens på marknaden där andra hållbarhetsperspektiv lyfts fram och påverkar vad konsumenterna väljer att köpa. Senast igår kväll var det inslag på riksnyheterna om minskad försäljning av ekologisk mat 2021. Av många konsumentundersökningar och andra studier, till exempel Livsmedelsföretagens konjunkturbrev och Demoskops attitydundersökning genomförd på uppdrag av Sverigemärkning, framgår att svenskt och närproducerat är viktigast idag när konsumenter ska handla mat. Ekologiskt hamnar längre ner på listan.

Diagrammet visar en positiv utveckling som börjat avstanna sett till andel ekologisk mat och jordbruksmark.

Vi som jobbar med regeringens ekouppdrag gör vad vi kan med de verktyg vi har till förfogande, för att ge vitamininjektioner i alla delar av värdekedjan och främja våra ekologiska livsmedel. Samtidigt vet vi alla att marknadskrafterna är starka och växlande, ibland står stjärnorna inte optimalt för det man vill uppnå helt enkelt. 

Samtidigt som den svenska ekomarknaden andas viss mättnad ökar försäljningen i omvärlden, inte minst i flera EU-länder. Tyskland har den största försäljningen av ekologiska livsmedel räknat i värde och även en tydlig tillväxt. Att utnyttja potentialen på exportmarknaden tas upp i den åtgärdsplan som ligger till grund för vårt uppdrag och vikten av att öka exporten av svenska ekolivsmedel lyftes även fram i en workshop som Jordbruksverket bjöd in till i slutet av 2020. Därför har vi i de senaste utlysningarna riktat medel till exportfrämjande och vi har idag tre projekt igång som handlar om just detta! Utvecklingen av den svenska exporten av ekologiska livsmedel kan vi tyvärr inte mäta idag på samma sätt som vi kan när det gäller regeringsmålen att öka produktion och konsumtion, även om det finns studier och beräkningar gjorda av branschaktörer. Ekosekretariatet har därför planer på att inom ramen för uppdraget undersöka om och hur det är möjligt att ta fram statistik för utrikeshandel med ekologiska livsmedel.

//Åsa Lannhard Öberg, projektledare för ekouppdraget

Ökad lönsamhet i livsmedelskedjan – förutom i restaurangledet

Utvärderingen och uppföljningen av livsmedelsstrategin tittar på utvecklingen inom hela livsmedelskedjan. Foto: Thomas Adolfsén/Scandinav bildbyrå, Mostphotos, Astrakan/Scandinav bildbyrå och Kari Kohvakka/Scandinav

För att nå livsmedelsstrategins övergripande mål om en ökad och hållbar livsmedelsproduktion i hela landet samtidigt som relevanta miljömål nås, behöver företagen vara lönsamma och konkurrenskraftiga. Annars blir det svårt att hantera utmaningar som exempelvis oförutsedda händelser och att öka produktionen samtidigt som negativa miljöeffekter minskar.

I går lämnade vi årets rapport igår till Näringsdepartementet och den visar utvecklingen i livsmedelskedjan fram till pandemins första år 2020, före den kraftiga prisökningen på insatsvaror och innan kriget i Ukraina. Rapporten ger därför värdefull information om utgångsläget för den svenska livsmedelskedjan inför den extrema, utmanande och osäkra tid vi nu har.

Lönsamheten har ökat i tre led i livsmedelskedjan, men försämrats kraftigt i restaurangledet

Rapporten visar bland annat att lönsamheten ökade inom primärproduktion, livsmedelsindustri och livsmedelshandel mellan åren 2016 och 2020. Men också på en kraftig försämring i restaurangledet (på grund av pandemin), som bidrog till att lönsamheten i livsmedelskedjan som helhet fortsatte att minska.

Nettomarginalens utveckling i livsmedelskedjan 2011-2020, Index 2016=100
Not: Nyckeltalet för 2020 baseras på preliminära uppgifter. Ingen hänsyn har tagits till inflationen i figuren. Källa: SCB, Företagens ekonomi.

Yttre omständigheter påverkar lönsamhet och hållbarhet

Det är tydligt att livsmedelskedjan lönsamhet är beroende av yttre omständigheter (t.ex. torkåret 2018 och pandemin 2020), vilket förstärker vikten av att företagen har en buffert för att klara av yttre omständigheter, och en diversifierad verksamhet för att hantera risker så som väderberoende produktion och oförutsedda omständigheter. En försämrad lönsamhet riskerar också att minska produktionen av livsmedel, men också att försena insatser som minskar negativ miljöpåverkan och satsningar på produktutveckling, forskning och innovation.

Årets rapport visar också att produktionen fortsatte att öka i livsmedelskedjan fram till pandemin, även om tillväxten var svagare än i det totala näringslivet.

Bredare fokus på de tre hållbarhetsdimensionerna

I årets rapport har vi ett bredare fokus på de tre hållbarhetsdimensionerna: ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. Vi har också försökt sammanfatta utvecklingen för ett urval av indikatorer inom respektive hållbarhetsdimension enligt ett trafikljussystem. Här är det viktigt att komma ihåg att utvecklingen inte säger något om nivån, eller om mål är nådda.

Inom den miljömässiga dimensionen går utvecklingen i flera fall åt rätt håll. Till exempel har den negativa utvecklingen för odlingslandskapets fåglar och arealen betesmarker avtagit och utsläppen av växthusgaser minskar. Men förbättringar sker inte tillräckligt snabbt för att uppsatta miljömål ska nås. Andra indikatorer går åt fel håll, till exempel minskar arealen jordbruksmark vilket ger negativa konsekvenser för såväl svensk livsmedelsproduktion som odlingslandskapets biologiska mångfald. Fortsatt skötsel av betesmarker är centralt för att bevara odlingslandskapets biologiska mångfald. För att öka resurseffektiviteten, minska utsläppen av växthusgaser samt bevara och öka den biologiska mångfalden krävs bl.a. nya produktions- och brukningsmetoder.

Flera indikatorer som används för att följa den sociala dimensionen visar att utvecklingen är oförändrad, till exempel försäljning av antibiotika, indikatorer för levande landsbygd och jämlikhet. Däremot går utvecklingen åt fel håll när det gäller till exempel folkhälsa, tillgång på kompetent arbetskraft och företagens upplevelse av myndigheternas regler. Primärproduktionen är den bransch där flest dödsolyckor inträffar, och livsmedelsindustrin är det led om har flest arbetsskador i såväl livsmedelskedjan som i näringslivet. Dessutom har primärproduktionen en anmärkningsvärt stor andel av sysselsatta som är 65 år eller äldre och en förklaring till att åldersstrukturen är att många äldre jordbrukare fortsätter att bruka sin mark efter pensionsålder.

Om du är nyfiken på årets rapport och vill läsa mer så hittar du den här. Vi har också tagit fram en kortversion av rapporten där vi sammanfattar livsmedelskedjans utveckling utifrån strategins mål samt uppföljningen av åtgärderna i handlingsplanen. Om du vill fördjupa dig inom något specifikt område eller få en djupare förståelse för helheten så rekommenderar vi att du läser den fullständiga rapporten.

/ Camilla Burman, samordnare för uppföljningen och utvärderingen av livsmedelsstrategin

Nu avtar pandemins effekter på marknaden för kött – samtidigt som en ny kris blossar upp

Kriser är nästan alltid av ondo men ibland utkristalliserar sig vinnare även i en krissituation. Trots att det är svårt att skymta något positivt med Covid-19 har betydelsen av en stark inhemsk livsmedelsproduktion blivit tydlig för allt fler svenska konsumenter under pandemin. Det syns bland annat i statistiken för köttmarknadens utveckling och i attitydmätningar som företag och organisationer gör.

I slutet av februari varje år publicerar SCB statistik för import och export helåret innan och då är det möjligt att tillsammans med Jordbruksverkets statistik för jordbruksproduktionen beräkna marknadsbalanser för olika sektorer. De huvudsakliga ingredienserna i mina marknadsbalanser är produktion, import, export, totalkonsumtion och svensk marknadsandel. Parametrar som är viktiga att följa för att till exempel få ett hum om den svenska konkurrenskraften och konsumenternas preferenser.

Jag fokuserar på animaliska livsmedel; kött, mejeriprodukter och ägg. Rubriken tar upp köttet, för ägg och mejeri är pandemins effekter inte lika tydliga och för äggsektorn är det förra årets utbrott av fågelinfluensa som satt störst spår på marknaden. Jag har bloggat om äggen tidigare.

Stora svängningar i importen av kött
Under pandemin minskade uteätandet kraftigt till förmån för större matutgifter i dagligvaruhandeln och fler måltider i hemmen. Det gjorde att importen av kött minskade mer än tidigare, eftersom efterfrågan på svenskt kött är betydligt högre när vi handlar i dagligvaruhandeln än när vi äter på restaurang. I perspektivet att vi i normala tider lägger nästan en tredjedel av våra utgifter för mat & dryck på restaurangbesök är det inte så konstigt att färre restaurangbesök under pandemin gav ringar på livsmedelsmarknaden. I takt med att vaccinationsgraden ökade och restriktionerna lättade gick vi successivt tillbaka till vårt tidigare sätt att leva och när restaurangsektorn fick tillbaka sina gäster avtog också importminskningen. Efter att ha minskat kraftigt 2020 ökade importen av animaliska livsmedel 2021 inom alla sektorer utom lammkött.

Konsumtionen av kött väcker intresse
Jag har bevakat marknadsutvecklingen för kött i flera decennier. Första halvan av den här perioden var intresset svagt för hur mycket kött vi åt, var det kom ifrån eller varför vi åt som vi gjorde. Vi vet alla att det ser helt annorlunda ut idag, av skäl kopplat både till värderingar och hållbarhet.

Konsumtionen av kött totalt ökade med knappt 1 procent 2021, det är den första ökningen sedan 2016. Uppdelat på köttslag minskade emellertid konsumtionen för allt utom matfågel, där ökningen var så pass stor att det gav en ökad konsumtion av kött totalt. Konsumtionen i slaktad vikt landade på 80,1 kg/capita.

Enligt tumregeln att halvera den nivån för att ge ett hum om hur mycket kött som hamnar på tallriken åt vi alltså cirka 40 kg kött/capita förra året. Den viktigaste orsaken bakom ökad köttkonsumtion 2021 var att importerat kött återkom när restaurangsektorn fick tillbaka sina gäster – det uppstod helt enkelt ett större utbud av kött igen. Ökningen ska också ses i ljuset av att minskningen på 3,8 procent 2020 var osedvanligt stor. Man kan bildligt uttrycka det som att köttkonsumtionen tillfälligt körde av vägen ett par år men att den nu är på väg tillbaka till tidigare hjulspår.

Men det finns också andra tänkbara förklaringar till ökningen och en av dem är att vegotrenden genomgått sin intensiva inledningsfas. Många trender är superheta till en början, vartefter några klingar av med tiden medan vissa normaliseras. I omvärldsbevakningen ser jag också att fokus hos många konsumenter, företag, organisationer och beslutsfattare flyttas allt mer mot ett annat område: hur vi ska stärka vår försörjningsförmåga. Oro i omvärlden får oss att grubbla över om och hur vi klarar kriser och vi agerar därefter, exempelvis genom att köpa mer mat med svensk märkning. Vi blir måna om att gynna en näringsgren vi absolut inte kan klara oss utan – och visst har djuren en viktig plats i ett robust svenskt lantbruk?

En annan faktor som kan ha haft viss inverkan på ökad köttkonsumtion är att gränshandeln fått fart igen, framför allt gentemot grannlandet i väster. Norska invånares inköp av livsmedel i Sverige klassas som svensk konsumtion och när gränshandeln var i princip stillastående under pandemin påverkade det också svenska konsumtionssiffror för kött negativt.

Stabil svensk marknadsandel för kött trots ökad import
Den positiva utvecklingen för svensk marknadsandel har varit tydlig i många år. Konsumentundersökningar visar att vi idag alltjämt rankar närproducerat och svenskt högt för många livsmedel, det framgår bland annat av Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev.

För kött totalt landade den svenska marknadsandelen på 72 procent förra året och det är samma nivå som 2020 – trots ökad import 2021. Variationen mellan köttslag är dock stor, från 31 procent för lammkött till 83 procent för griskött. Marknadsandelen för ägg sjönk från knappt 98 till 87 procent. I takt med att äggnäringen återhämtar sig från produktionsbortfallet som uppstod under fågelinfluensan så stiger även marknadsandelen igen. Den svenska marknadsandelen för mejeriprodukter totalt ökade ett par procentenheter till 72,5 procent.

Den svenska produktionsutvecklingen spretar
För äggsektorn orsakades importökningen på nästan 22 procent av att Sveriges äggproduktion minskade med över 14 procent till följd av utbrotten av fågelinfluensa i början av 2021. Importen ökade för att täcka efterfrågan på ägg. En anledning till produktionsminskningen för nötkött är att producenter sparade djur för att utöka sina besättningar, med syfte att möta en god efterfrågan på svenskt nötkött. Eftersom det är långa uppfödningstider för nötkreatur blir effekten ett längre tapp i hur många djur som skickas till slakt. Produktionen av matfågel och griskött ökade och för matfågel har ökningarna legat på omkring 5 procent årligen sedan 2019. På mejeriområdet steg invägningen svagt medan utvecklingen för de största kategorierna spretade – ökad produktion av ost, smör och mjölkpulver men minskad produktion av syrade mejeriprodukter och konsumtionsmjölk.

Stor kostnadsökning för svenskt lantbruk
Andra halvåret 2021 började priserna på jordbrukets insatsvaror stiga till följd av att pandemin skapat flaskhalsar i den globala ekonomin, höga energipriser, låga skördar, behov av att återuppbygga djurproduktion efter sjukdomsutbrott och fraktproblem. I Sverige steg även producentpriserna för kött, mjölk och ägg under året och jordbrukets sektorskalkyl visar att det ekonomiska resultatet för 2021 preliminärt blir samma som för 2020. Om vi istället blickar framåt har Jordbruksverket i samråd med LRF bedömt att resultatet för jordbrukssektorn riskerar att försämras 2022.

I början av året beslutade regeringen om en stödmiljard till svenskt lantbruk. I paketet finns bland annat ett riktat stöd till gris- och fjäderfäproducenter, liksom en höjd återbetalning till jordbruket av skatt på dieselolja med 2 kr/liter från och med den 1 juli 2022 och ett år framåt. Efter beslutet om stödmiljarden inledde Ryssland invasionen av Ukraina och det har gett ytterligare kostnadsökningar för mineralgödsel, foder, el och bränsle.

På kort sikt bedöms det inte uppstå några akuta problem för svenskt jordbruk och heller inte någon livsmedelsbrist. Det finns dock en oro för att det längre fram kan bli begränsad tillgång på en del insatsvaror. Vi hör även redan nu på nyheterna om svenska fiskebåtar som inte har råd att lägga ut från hamn på grund av höga bränslepriser och om lantbrukare som räknar på huruvida ekonomin går ihop om stallarna fylls med djur som behöver dyrt foder. Samtidigt stiger producentpriserna och vecka 12 aviserade större svenska slakterier rejäla höjningar för flera djurslag som kommer synas i Jordbruksverkets prismätningar inom kort. En utblick i EU visar att producentpriserna stiger även där och i Tyskland har nötköttspriserna haft en i det närmaste explosionsartad utveckling de senaste veckorna.

Även konsumenterna måste bidra till att täcka de ökade kostnaderna för livsmedelsproduktionen och stigande matpriser börjar ge avtryck på konsumentprisindex, det visar

SCBs beräkningar till och med februari i år. Priserna för mat och alkoholfri dryck har ökat med 2,2 procent årets första två månader och prisnivån i februari 2022 var 4 procent högre än ett år innan.

Jordbruksverket informerar löpande om hur det oroliga världsläget påverkar livsmedelsproduktionen, bland annat den blogg du just nu läser.  

/Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket

Så förändras stöden – vi har räknat på typgårdar

Mjölkproduktion får minskat stöd generellt men bättre utsikter med naturbete. Foto: Scandinav.

Regeringen har fattat beslut om hur den gemensamma jordbrukspolitiken ska tillämpas i Sverige för perioden 2023-2027 genom den så kallade strategiska planen. Planen behöver godkännas av Kommissionen innan den kan tillämpas från 2023.

Hur förändras stöden inom mjölk- och dikoproduktion samt växtodling?

För att analysera effekterna på företagsnivå har vi beräknat hur stöden förändras för ett antal typföretag. Beräkningarna visar hur stöden förändras mellan 2021 och 2023. Vi vill poängtera att inga andra effekter än utbetalningar av stöd ingår i vår analys. Sådana effekter skulle kunna vara förändringar på marknaden och förändringar i företagens inriktning och intensitet. Sammantaget torde dessa förändringar vara av minst lika stor betydelse för företagens konkurrenskraft.

Typgårdarna är inte av genomsnittsstorlek utan är större företag som kan förväntas vara aktiva under den kommande budgetperioden. Typgårdarna representerar de vanligaste produktionsgrenarna och är spridda över landet (se Bilaga 1 som visar indelning i produktionsområden):  

  • Mjölkföretaget omfattar 125 mjölkkor inkl. rekryteringsdjur,
  • dikoföretaget har 50 kor inkl. rekrytering och,
  • växtodlingsföretaget har 200 hektar åkermark.

I beräkningen antas att företagen med djur odlar hela sitt behov av grovfoder och spannmål. I ett alternativ använder mjölkkoföretag betesmark för rekryteringsdjuren, i ett annat alternativ finns inte någon betesmark på mjölkkoföretaget. Dikoföretaget använder betesmark både för moderdjur och för rekryteringsdjur. Alla företag har konventionell produktion.

Följande stöd ingår i beräkningarna:

  • Gårdsstöd
  • Nötkreatursstöd
  • Kompensationsstöd
  • Betesmarksstöd (allmänna värden)
  • Ecoschemes (ettåriga miljöersättningar): stöd till precisionsodling (slättbygder i Götaland och Svealand), stöd kolinlagring (växtodling i slättbygderna på 5 procent av arealen)
  • Djurvälfärdsersättning
  • Nationellt stöd till mjölk

Andra åtgärder som också påverkar företagen som investeringsstöd, stöd till kompetensutveckling och stöd till unga och nystartade jordbrukare ingår inte i analysen. Alla dessa åtgärder bidrar också till att utveckla ett hållbart svenskt jordbruk

Mjölkproduktion – minskat stöd generellt men bättre utsikter med naturbete

Stöden till mjölkföretagen ökar i vissa av områdena som omfattas av kompensationsstödet och där förhållandevis stora arealer naturbetesmark utnyttjas för rekryteringsdjuren. Även höjd djurvälfärdsersättning förbättrar utfallet mellan 2021 och 2023. I områden som ligger utanför kompensationsstödet tappar företagen vallstödet eftersom det utgår i den kommande programperioden. Trots höjt stöd till djurvälfärd, höjd ersättning till skötsel av bete och stöd till precisionsodling kommer stöden till en typgård med mjölkproduktion att minska något mellan 2021 och 2023. Även i några områden med kompensationsstöd blir utfallet något sämre än 2021.

Figur 1 Stöd till mjölkföretag, kr/företag

Om mjölkföretagen inte har några naturbetesmarker utan enbart har åkermark för bete kommer utfallet för 2023 att bli sämre i de flesta områdena jämfört med 2021. Mjölkföretagen i stödområde 11 och 2 får högre stöd eller oförändrat stöd p.g.a. att kompensationsstödet höjs, men i bl.a. område 3 sjunker stödet jämfört med tidigare (se bilaga 2 som visar stödområdesindelning).

Figur 2 Stöd till mjölkföretag förutsatt att naturbetesmark saknas, kr/företag.

Dikor – höjt stöd eller kvar på samma nivå

Samtliga typgårdar med dikor får höjt stöd eller ligger kvar på samma stödnivå p.g.a. höjt stöd till bete och höjt kompensationsstöd.

Figur 3 Stöd till företag med dikor, kr/företag

Växtodling – lägre stöd men bättre i skogsbygder

I alla områden utom i Svealands skogsbygder får typgårdarna med inriktning växtodling lägre stöd. Det beror på att sänkningen av gårdsstödet inte kompenseras fullt ut av de ettåriga miljöåtgärderna. I Svealands skogsbygder ökar stödet något p.g.a. höjt kompensationsstöd.

Figur 4 Stöd till växtodlingsföretag, kr/företag.

Sammanfattning

Enligt analysen kommer produktion i områden med sämre produktionsförutsättningar och med stor andel naturbetesmarker att få högre stöd till följd av förändringarna i den strategiska planen. Företag med förhållandevis intensiv produktion och företag utan djur kommer att få ett sämre utfall 2023 jämfört med 2021. Saknar animalieföretag betesmark kommer utfallet för 2023 bli sämre än för 2021.

För det enskilda företag kommer det totala ekonomiska utfallet påverkas av många fler faktorer än hur stöden förändras. Förändringar på marknaden och förmågan att anpassa sig efter nya villkor är några faktorer som torde vara minst lika viktiga som stödförändringar. Även andra åtgärder i den strategiska planen som ökade satsningar på investeringsstöd och kompetensutveckling ger företagen möjligheter att vara konkurrenskraftiga.

Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare

Bilaga 1:

Bilaga 2: Indelning i stödområden

Vad händer 2022?

Pandemin fortsätter att pressa marknaderna med sjukfrånvaro och restriktioner och det påverkar även livsmedelsmarknaden. Men trenden med ökat intresse för svensk och närproducerad mat under pandemin är positiv. Foto: Carl Bredberg, Scandinav.

En nybildad konkurrenskraftsgrupp på Jordbruksverket bevakar jordbrukets konkurrenskraft med syftet att bidra till de bästa möjliga besluten ur alla hållbarhetsperspektiv; ekonomiska, sociala och miljömässiga. Här spanar vi framåt och listar några av de händelser vi tror kommer ha störst påverkan på jordbruksföretagen under 2022.

Året startar i prishöjningar på inhemska varor men priserna på insatsvaror kan ändå ge ett besvärligt lönsamhetsläge och sjukdomsutbrott på människor och djur utgör fortsatta orosmoln.

Under hösten 2021 har vi sett prisökningar på spannmål och mjölk och nu efter helgerna kom även en höjning av nötköttspriset. Grön omställning som ger dyrare produktionskostnader och hårdare konkurrens om produktionsmedel kan leda till att de höga priserna består.

Under 2021 har vi sett också upplevt skenande priser på insatsvaror som gödning, diesel, foder och el.  Om dessa inte återgår till mer normala nivåer eller matchas av ytterligare prisökningar på vegetabilier och animalier pressas lönsamheten såväl i svenskt lantbruk som globalt.

De största flaskhalsarna kommer troligen att vara naturgastillgång och transporter. EU har ganska små egna naturgastillgångar och viktiga leveranser kommer från Ryssland via gasledningen Northstream 1. Vid kall väderlek behövs mer av gasen för uppvärmning och det blir mindre över till industrin. Naturgas är också en viktig råvara för tillverkning av kvävegödning så priserna på naturgas påverkar därför jordbruket starkt.

Fortsatt höga priser på insatsvaror ger jordbrukarna motiv för att allt snabbare övergå till precisionsodling och på andra sätt effektivisera driften.

Klart är att även 2022 blir ett år där externa händelser har stor potential att påverka jordbruket. Det gäller att ha en stabil grund att stå på när omvärlden ständigt förändras.

Marie Törnqvist, Konkurrenskraftsgruppen

Smittor på djur och människor
Vi är innerligt trötta på detta, men pandemin fortsätter att pressa marknaderna med sjukfrånvaro och restriktioner och det påverkar även livsmedelsmarknaden. Trenden med ökat intresse för svensk och närproducerad mat fick extra bränsle under pandemin när restaurangmåltider byttes mot hemlagad mat. Det är tydligare var maten kommer ifrån när vi köper den själva! Även om restriktionerna klingar av så småningom kommer vi att jobba och äta hemma i större utsträckning än tidigare vilket innebär att de stärkta marknadsandelar vi ser för bland annat kött kan komma att bli kvar.

Läget med fågelinfluensa är oroande och ser ut som vid ingången av föregående år som var ett av de besvärligaste vi sett med omfattande utslagning av värphöns och tomma ägghyllor i butik under en period. Den afrikanska svinpesten har lugnat sig något men det finns orosmoln i form av nyligen upptäckt smitta i Italien.

Inrikespolitik på den inhemska agendan
Sverige är det valår och några intressanta hållpunkter är hantering av förslagen i utredningen om fossilfritt jordbruk, fortsatt hantering av elmarknaden, eventuellt slopande av skattefrihet för biobränslen med mera.

EU-politik på väg mot omställning och införande av nya CAP
Frankrike som ambitiös ordförande i EU borgar för en händelserik vår med försök att baxa flera tunga lagstiftningar i mål, som exempelvis migrationspaket, beskattning av internationella IT-företag, arbetsrätt, med mera.

Miljö- och klimat
Det finns många initiativ rörande miljö och klimat som berör jordbruket. Alla kommer sannolikt inte att beslutas och bli verklighet under 2022, men i flera fall finns långt gångna förslag på EU-nivå. Aktuellt under 2022 är beslut om ogräsmedlet glyfosat, EUs typologi för gröna investeringar som Frankrike försöker ta i mål, åtgärder för hållbar kolanvändning samt ytterligare åtgärder som ska göra verklighet av Gröna Given och EUs ”Farm2Fork”-strategi.

Ny djurskyddslagstiftning 2023
Under året väntas också  förslag till ny EU-politik på flera områden som rör jordbruket: minimibeskattning för företag, nytt regelverk för ekologisk produktion samt skötsel av mark och datadelning.

Aktuellt under 2022 är arbete inför den nya djurskyddslagstiftning inom EU som Kommissionen ska lägga fram förslag på 2023. I arbetet kommer frågor kring exempelvis burhållning av djur och ensamhållning av kalv att diskuteras. Det kommer också troligen finnas ett ökat fokus på djurvälfärdsaspekter relaterat till avel som exempelvis problem med bröstbenskador hos värphöns och benproblem hos slaktkyckling.

Strategiska planerna
Nu när Sverige har lämnat in den svenska strategiska planen till EU-kommissionen kommer nästa steg – godkännandet. De strategiska planerna, som bestämmer medlemsländernas stödpaletter för perioden 2023-2027, och EU-kommissionens synpunkter på dessa, kommer att påverka företagen. Dels ändras stöden nationellt och dels kan skillnader i medlemsländernas  val påverka konkurrensförhållandena mellan länder.

I skrivande stund har 19 medlemsländer lämnat in sina planer i tid medan 8 kvarstår. Bland annat har de nyvalda lantbruksministrarna i Tyskland och Tjeckien gjort halvhalt för att göra om sina föregångares förslag.

Spänt läge mellan Ryssland och omvärlden
Det spända läget mellan Ryssland och omvärlden verkar inte lätta. Samtidigt som det höga kostnadsläget ger stöd åt stigande priser på spannmål, mjölk och kött så har vi 2014 års ryska importstopp i ganska färskt minne. Då såg vi överskott och kraftiga nedgångar i priserna på lantbrukets produkter, innan de letade sig till alternativa exportmarknader. 

Läget i Ukraina, EUs reaktioner på ryska önskemål kring försvarssamarbeten och kommande beslut för Northstream 2 kan påverka handelsmöjligheter, handelsströmmar och priser på energi och andra råvaror.

Även Kinas produktion av vissa insatsmedel och efterfrågan på råvaror tillsammans med hur dess relationer till EU och Litauen utvecklas kan ge effekter på jordbrukets marknader.

Klart är att även 2022 blir ett år där externa händelser har stor potential att påverka jordbruket. Det gäller att ha en stabil grund att stå på när omvärlden ständigt förändras.

/Konkurrenskraftsgruppen

Vi bevakar frågor kring jordbrukets konkurrenskraft. Bevakningen ska bidra till att Jordbruksverket fattar de bästa möjliga besluten ur alla hållbarhetsperspektiv, ekonomiska, sociala och miljömässiga.


[1]

Ny lag för att skydda producenter och leverantörer

Den 1 november trädde lagen om förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter i kraft. På Konkurrensverket, som utsågs till tillsynsmyndighet, finns därför en helt ny avdelning på plats. Syftet med lagen är att skydda leverantörer mot oschysta handelsmetoder och motverka den obalans i förhandlingsstyrka som kan råda mellan köpare och säljare av jordbruks- och livsmedelsprodukter. Det har betydelse för företagens konkurrenskraft och lönsamhet och kan i förlängningen bidra till att nå målen i den svenska livsmedelsstrategin.

Vi bjöd in Katarina Gillblad som är sakkunnig ekonom på den nya Enheten för otillbörlig handel, som även består av sex jurister specialiserade på den nya lagstiftningen.

Ny enhet för otillbörliga handelsmetoder svarar på frågor och bedriver tillsyn. Foto: Konkurrensverket.

Får ett företag avboka julbord med kort varsel och räknas snus som livsmedel?

Enheten för otillbörlig handel, får för tillfället ta emot väldigt många frågor, säger Katarina. Med införandet av en helt ny lagstiftning är ju inte det så konstigt. Men frågorna skiljer sig så enormt mycket åt! Det har handlat om huruvida snus räknas som livsmedel och därmed täcks av lagstiftningen. Om det är ok att fortsätta betala för leveranser av potatis 45 dagar efter leverans i enhetlighet med gamla överenskommelser. Om det är okej för större företag att avboka sina julbordsbokningar med kort varsel. Om hur konsekvenserna av den nya lagen ska utvärderas…..

Jag skulle kunna räkna upp många, många fler frågor. Ett sätt för oss att försäkra oss om att fler än de som kontaktat oss får ta del av svaren är att publicera ett urval av dem i vårt nyhetsbrev och på webbsidan.

  • Vägledningen hittar du här som beskriver vad som gäller, vem det gäller och hur det går till i praktiken.  

Träffa oss eller ring

Eller, vad sägs om att träffa oss? Vi vill gärna träffa er. Vi deltar gärna på branschmöten eller andra former av träffar för att besvara era frågor. Vill ni exempelvis veta mer om lagstiftningen, vad som händer när vi får in tips om otillbörliga handelsmetoder och hur vi driver processen vidare? Kontaktuppgifterna för att boka in ett möte finns på den här sidan, längst ner.

Eller kontakta mig gärna! Du som vill tipsa oss om något som inte går rätt till kan välja att vara anonym och hanteras med sekretess.

/Katarina Gillblad 08-700 15 35 katarina.gillblad@kkv.se