Kategoriarkiv: livsmedelsstrategin

Jordbruket har inget eget vatten

Vattnet är en gemensam resurs som ska räcka till alla utan att ekosystemet äventyras. Foto: Thomas Adolfsén.

Så här på sommaren blir det lätt fokus på vatten. Att hitta närmaste badsjö, att vattnet är tillräckligt varmt för ett dopp, om det regnar för mycket eller för lite. De senaste åren har vatten fått större fokus än vanligt eftersom det periodvis varit väldigt torrt och varmt.

Vatten är inte bara vårt viktigaste livsmedel, det är även en förutsättning för produktionen av all  mat vi stoppar i oss. Dessutom är vatten en viktig livsmiljö för växter och djur och utgör miljöer för just så roliga saker som bad och fiske. Det är många behov att ta hänsyn till och förutsätter samverkan mellan många intressenter.

Om vi bara begränsar oss till jordbruket så kanske det blir enklare? Nja, vi behöver ju fortfarande förhålla oss till flera intressen och det är fortsatt samma resurs som vi konkurrerar om när tillgången är begränsad. Dessutom kan du på samma fält under samma år både ha problem med för mycket vatten och för lite vatten, ibland med väldigt kort tid mellan. För att få ihop allt det här har Jordbruksverket inom ramen för Livsmedelsstrategin tagit fram en strategi för hållbar hantering av vatten i jordbruket. För att klara målet om en ökad och hållbar livsmedelsproduktion behöver jordbruket få större utrymme i Sveriges arbete med vattenfrågor.

Strategin ska hantera:

  • underhåll och anpassning av diken,
  • investeringar i täckdikning,
  • bevattning i områden med risk för torka,
  • fler våtmarker och småvatten i landskapet,
  • samt en hållbar vattenförsörjning för animalieproduktionen.

För att få ihop allt detta måste vi dels samarbeta inom Jordbruksverkets olika verksamheter men också med andra myndigheter som SMHI, Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Vi behöver också samverka med lantbrukare, rådgivare, entreprenörer och forskare.

En viktig del i strategin är att öka kunskapen och kompetensen om vattenhushållning och att kommunicera för att öka medvetenheten om en hållbar vattenhantering både inom jordbruket såväl i som i samhället i stort.

För att vår strategi ska hålla över tid har vi valt att formulera den som ett ramverk snarare än en plan; den beskriver vårt förhållningssätt snarare än ett exakt agerande. Vi vill att strategin ska hjälpa oss att navigera när omvärlden förändras och kunskapen växer så att vi på ett bättre sätt kan bidra till en hållbar vattenhantering i jordbruket.

Jordbruksverkets strategi för en hållbar hantering av vatten i jordbruket


Jordbruket måste få större plats i diskussionen om våra vattenresurser (pressmeddelande 4 augusti 2020)

Ett vakande öga på EU:s jordbrukspolitik

Att ha världens roligaste jobb och förklara det

Foto: Martin Unell

När folk frågar mig om mitt nya jobb krävs det att jag tar lite sats. Det är inte lika enkelt att förklara som om jag vore tandläkare eller asfaltsläggare. Men eftersom jag har världens roligaste jobb vill jag ju berätta. Det handlar om att hålla ihop ett uppdrag som den svenska regeringen gett åt Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Havs- och vattenmyndigheten tillsammans. Vi kallar uppdraget CAP & hållbarhet*. Det uppdraget har vi haft i femårsperioder ända sedan Sverige gick med i EU. Länsstyrelserna är också med på ett hörn. Bara det är spännande; att flera myndigheter ska driva ett uppdrag tillsammans samtidigt som de har olika syn på saker och ting och inte alltid tycker lika.

Vilka effekter på hållbarheten ger CAP nu, eller om CAP förändras?

Uppdraget handlar om EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) och går ut på att vi ska hålla koll på vilka effekter CAP har på miljö, ekonomi och social hållbarhet. Vi ska både utvärdera vad nuvarande CAP ger för effekter, och kika lite i kristallkulan på vad som skulle hända om CAP förändrades. Det kan vara förändringar som redan finns på förslag, eller förändringar som vi ser behövs eller som det finns tankar kring. Det betyder att vårt uppdrag är ovanligt fritt. Vi myndigheter tillsammans får själva bedöma vilka frågor som är viktiga att utreda eller utvärdera. Vi har visserligen på förhand gett ett förslag, ett ramverk för uppdraget, till regeringen som de godkänt. I förslaget har vi beskrivit vilka frågor vi tror kommer vara viktiga de kommande fem åren. Men i slutändan får vi vara flexibla och kan följa upp nya frågor om vi ser att det behövs. Våra projekt och utredningar är sedan kunskapsunderlag till regeringen och andra politiker, branschorganisationer, forskare och andra som vill påverka eller bara lära sig mer. Hela vitsen med att arbeta såhär är att de ska få bra kunskapsunderlag lite snabbare än om hela den ökända regerings- och myndighetsapparaten ska behöva mala innan det bestäms vad vi ska göra.

Det är ovanligt bland medlemsstaterna i EU att regeringar ger ett sådant uppdrag för att försöka identifiera bra vägar framåt inför utvecklingen av CAP. Det ska vi vara stolta över, inte minst eftersom CAP är en enorm apparat där många viljor och för- och nackdelar ska vägas mot varandra.

EU:s jordbrukspolitik CAP är ett av de verktyg som kopplar till den svenska livsmedelsstrategin. CAP ska bland annat, precis som livsmedelsstrategin syftar till, bidra till att livsmedelsproduktionen ökar på ett hållbart sätt såväl miljömässigt och ekonomiskt som socialt.

En cliffhanger till efter sommaren

Efter sommaren kommer vi att publicera vad vi kommit fram till i två av de projekt som vi på sistone drivit inom CAP & hållbarhet. Så det här är en cliffhanger!

Den ena studien handlar om hur digitalisering och ny teknik kan underlätta för att ha djur på bete. Vi kommer att berätta om möjligheterna med till exempel elektroniska öronbrickor, drönare och virtuella stängsel. Det andra projektet handlar om ett treårigt pilotprojekt där ett 20-tal lantbrukare har fått prova något som kallas resultatbaserade ersättningar. Det är ett annat sätt att ge ersättningar till lantbrukare än vad som är vanligt idag, då man oftast får ersättning för att man genomför en på förhand bestämd åtgärd. Det kan till exempel handla om att man ska röja en betesmark och sedan hålla betesdjur på den. I resultatbaserade miljöersättningar däremot handlar det istället om att lantbrukaren får ersättning beroende på hur hög miljönytta hen åstadkommit. Till exempel ges högre ersättning ju högre biologisk mångfald som åstadkommits, men hur det görs får lantbrukaren bestämma själv. Hur hög miljönytta eller annan samhällsnytta som man uppnått uppskattas med hjälp av indikatorer, men det är en hel doktorsavhandling bara det så jag ger mig inte in på det här. Men håll utkik efter dessa två spännande rapporter!

På vår hemsida finns mer info

Är du nyfiken på CAP & hållbarhet (f.d. CAP:s miljöeffekter) och vilka projekt och rapporter som vi genomfört tidigare så finns det mer information och länkar till rapporter här:

https://jordbruksverket.se/jordbruket-miljon-och-klimatet/cap–hallbarhet

Ha en fin sommar
önskar Maria Unell, projektledare CAP & hållbarhet

  • uppdraget hette t.o.m. år 2019 CAP:s miljöeffekter. CAP = EU:s gemensamma jordbrukspolitik

Boka 9 december – Nationell livsmedelsstrategikonferens

Den 9:e december bjuder Tillväxtverket och Jordbruksverket in till en nationell konferens, med fokus på hur vi med gemensamma krafter tar tillvara potentialen i livsmedelskedjan för att nå livsmedelsstrategins mål. Bakgrunden till konferensen är Tillväxtverkets samordningsuppdrag, Jordbruksverkets uppföljningsuppdrag och det uppdrag som båda myndigheterna har under 2020 att bidra till samverkan i det regionala livsmedelsstrategiarbetet. Program och anmälningslänk kommer ni efter sommaren att hitta på denna sida

Så, missa inte Livsmedelsstrategidagen i december – skriv in i kalendern redan nu!

/ Andreas Davelid som jobbar med livsmedelsstrategi, hållbarhet, marknadsfrågor och som är tf chef Livsmedelskedjan och exportenheten

32 låtar som tar dig in i livsmedelsstrategin

Fotograf: Gustav Lannhard

Sommar, sol och semester för många. En tid att slappna av och bara vara. Varför inte lyssna på musik – och samtidigt tänka på den svenska livsmedelsstrategin? Här kommer tips från två medarbetare på Jordbruksverket på låtar att ladda ned och njuta av, samtidigt som du ägnar tankar i hängmattan åt framtiden för svenskt jordbruk och livsmedelsproduktion.

Här kommer en brasklapp: Bloggarna är medvetna om att ingen av låtarna handlar om den svenska livsmedelsstrategin, många av dem inte ens om livsmedel. Texterna är skrivna för att förmedla budskap i en salig blandning av politik, olycklig kärlek, berusningsmedel och diverse elände. Men med god vilja framträder mer eller mindre tydligt mat från sjö & hav, åker, stall, växthus och skog liksom de tre dimensionerna av hållbarhet – social, ekonomisk och miljömässig.

  1. Blommig falukorv – Povel Ramel: En av våra största skapare inom kultur, nöje & musik; friherre, revyförfattare, kompositör, pianist, sångare, komiker och skådespelare. Povel besjöng den svenska falukorven, en nationalrätt vi ätit ännu mer av i Coronatider. Liksom tvåan och trean får denna trallvänliga dänga symbolisera satsningen inom den svenska livsmedelsindustrin på kompetensutveckling inom kött- & charkindustrin.
  2. Varm korv boogie – Ove Törnqvist: En fyrtaktare från 1959 som betraktas som en av de första svenska rocklåtarna. Korv tillverkas både stor- och småskaligt och är ett ta-vara-på-det-mesta-livsmedel då den kan fyllas med diverse ingredienser.  
  3. Ge mig mera köttbullar – Astrid Lindgren: Madicken älskar svenska favoriter som köttbullar och pannkaka, däremot dissar hon fiskpuddingen – men kanske att hon lärt sig gilla den i vuxen ålder. Swedish Meatballs har satt Sverige på den internationella matkartan, och exportera livsmedel vill vi ju göra mer av!
  4. The milkman of human kindness – Billy Bragg: Svenska lantbruksdjur ska må bra – djurvälfärden är central. I Sverige finns idag omkring 305 000 mjölkkor men de blir färre för var dag som går, så ägna dessa landskapsvårdande mjölk- och köttproducenter liksom svenska mjölkbönder en tacksamhetens tanke.
  5. Dina färger var blå – Tomas Ledin: Ölbryggning är en växande bransch, den kan vara hantverksmässig och mikro eller industriell och makro. Man behöver maltkorn för att brygga öl och det är en gröda som växer på svenska åkrar.
  6. Fattig bonddräng – Astrid Lindgren/Georg Riedel: Alfred var en strävsam, kunnig och trogen dräng in i det sista. Att ha kompetent personal som tar ansvar och är driven i att utveckla företaget är viktigt för alla lantbruk med anställda, och här skymtar vi minsann både den ekonomiska och den sociala hållbarheten.
  7. Socker – Kent: I Sydsverige odlas betor för sockerproduktion. Visste du att en enda sockerbeta innehåller cirka 140 gram socker och att en femtedel av världens sockerproduktion kommer från sockerbetor medan resten kommer från sockerrör? 
  8. Last call for alcohol – Hardcore Superstar: Vodka är en svensk exportsuccé. Insatsvaran i vodka varierar, säd är vanligt men även potatis funkar bra – prima att odla på svenska jordar.
  9. Morotsman – Olle Ljungström: Morötter är en av få jordbruksråvaror som Sverige är självförsörjande på. Ökad produktion av livsmedel och god försörjningsförmåga är centrala delar av livsmedelsstrategi – tänk på det när du njuter av Olle Ljungströms underbara röst.
  10. Wine, (wo)men and song – Whitesnake: Vinproduktionen är blygsam i Sverige, men den finns här och jag inbillar mig att det snart blir uppsving för 80- och 90-talets trend gör-vin-av-det-du-har-i-trädgården. Av jämställdhetsskäl sätter vi (wo) inom parentes.
  11. The wild hunt – Watain eller The tallest man on earth: I början av sommaren utlyste Jordbruksverket 5,5 miljoner för projekt som ska bidra till att vi får mer vildsvin på tallrikarna. Samtidigt som du grunnar på projektidén kan du inspireras av ljuv musik. Samma låttitel, helt olika låtar. Gillar du hårdare musik; välj Watain. Är din smak mer åt det avskalade hållet är The tallest man on earth lämpligare.
  12. Änglamark – Evert Taube: Nästintill en nationalhymn och tillika en av våra största miljömärkningar.
  13. Sol, vind och vatten – Ted Gärdestad: Att öka inslaget av förnybar energi är avgörande för en hållbar produktion av mat, vilket även framgår tydligt på den politiska arenan. Och tänk att Ted Gärdestad förmedlade detta budskap redan i början av 1970-talet!
  14. Computer world – Kraftwerk: Kanske studsar någon ur hängmattan av att höra de tyska syntpionjärerna lovsjunga datorer i en låtlista om svensk livsmedelsstrategi. Ligg stilla! Förstudie för en databasinfrastruktur i lantbruket, för att systematiskt lagra och använda datan, är ett uppdrag som Jordbruksverket arbetar med inom ramen för livsmedelsstrategin.
  15. Soldier of fortune – Deep Purple: Livsmedelsstrategin vill att vi ökar den ekonomiska hållbarheten, och gör vi det blir vi alla en ”soldier of fortune” som David Coverdale sjunger så innerligt (även om hans soldier of fortune inte är någon konkurrenskraftig matproducent). En av de bästa rockballaderna genom tiderna.
  16. Mr Crowley – Ozzy Osbourne: ”Mr Crowley, won’t you ride my white horse…” skrålar killen från Birmingham. Faktum är att hästnäringen blir allt större i Sverige och vi har idag fler hästar än mjölkkor. Men inte många hästar går in i livsmedelskedjan, något branschen vill ändra på – ledordet är resurseffektivitet.
  17. Sailing ships – Whitesnake: För att realisera havs- och fiskeriprogrammet behöver vi en fiskeflotta, men någon återgång till fiskefartyg utrustade med segel är knappast trolig!
  18. Fishermen’s blues – The Waterboys eller Jag går och fiskar – Gyllene tider: Skotsk rock eller svensk pop. Råkar du inte vara yrkesfiskare och tar semester från allt vad fiskeredskap är några veckor under sommaren, så kanske du plockar fram ditt gamla fiskespö från förrådet och beger dig till en trolsk svensk sjö för att dra några firrar. Med dessa låtar vill vi även slå ett slag för vattenbruket. Fisk, skaldjur, alger – allt går att producera mer av i Sverige.
  19. Home sweet home – Mötley Crue: I år ska vi helst hemestra så passa på och gör det till tonerna av denna underbara rockballad, samtidigt som du pysslar om din hemmaodling av frukt, bär och grönsaker. Det är nämligen viktigt att värna om sin egen försörjningsförmåga.
  20. Hillbilly for life – Fearless Hillbillys: Jag träffade grabbarna i bandet Fearless Hillbillys på Sweden Rock Festival för ett par år sedan. De hade byggt om gitarr och bas till grepar, spadar och andra jordbruksredskap och bjöd på en ösig growl-show med höbalar som rekvisita.
  21. Country girl – Black Sabbath: Låten finns på bandets tionde studioalbum Mob Rules från 1981, det andra och sista med supervokalisten Ronnie James Dio vid sångmicken. Tjejer från landet är starka på många sätt, och förutom att bidra till social hållbarhet och ett jämlikt lantbruksföretagande kan de krossa ett grabbhjärta.
  22. Strawberry fields forever – The Beatles: Många svenska jordgubbar hann inte mogna till midsommar i år och dessutom har Coronapandemin hindrat utländsk arbetskraft med flinka fingrar från att nå de gyllenröda fälten i Sverige. Jordgubbens tajming, kvalitet och pris är en ständigt återkommande snackis i sommartider!
  23. Scarborough fair – Simon & Garfunkel: Köper du färska kryddor till din matlagning, som persilja, salvia, rosmarin och timjan? Sannolikt är de ekocertifierade – att bedriva jordbruk utan naturfrämmande insatsmedel är ett sätt att producera hållbart. 
  24. Welcome to the jungle – Guns n’ Roses: Djungeln spelar en viktig miljömässig roll där den finns, för att agera planetens lungor. Att skövla djungel och regnskog gör stor skada. Men vi vill å andra sidan inte att våra öppna landskap och beteshagar ska växa igen likt en djungel. Betande djur håller landskapet öppet och bidrar till biologisk mångfald.
  25. Sandstorm – Darude: Vem har inte dansat loss till denna dänga som man aldrig tröttnar på, signerad en finsk granne i slutet av 90-talet? Olika naturfenomen gäckar emellanåt den svenska livsmedelsproduktionen; torka, bränder, översvämning – och (sand)stormar.
  26. Last look at Eden – Europe: Lustgården Eden prunkar av grönska som ger mat och skydd åt dess invånare, men den innehåller också förbjuden frukt. Jag utvecklar inte den analysen, en bra låt hur som helst! 
  27. The ketchup song – Las Ketchup: En spansk världshit från 2002 om bearbetade tomater kan leda oss rakt in i den svenska livsmedelsstrategin. Så här skriver Från Sverige om tomater på sin hemsida: ”Svenska tomater är inte bara goda och närproducerade. De slår också spanska och holländska tomater när det gäller klimat och miljö. Faktum är att svensk tomatodling är bäst i klassen när det gäller miljö och ger de lägsta utsläppen av klimatgaser.” Enligt Wikipedia har Sverige den högsta per capita konsumtionen av ketchup i världen. Den svenska marknadsandelen för tomater låg 2018 strax under 20 procent så här finns potential att öka.
  28. Högt över ängarna – Timotej: Somrigare än så här blir det inte. Den svenska tjejkvartetten som bland annat tävlat i Melodifestivalen sjunger om oaser på landet och gruppens namn är synonymt med en viktig ingrediens i svenska betes- och slåttervallar.  
  29. Var e vargen – Imperiet: Låten handlar om en bildlig varg; den revolution som aldrig kommer. Men även våra svenska lantbrukare kan ibland behöva fråga sig var vargen håller hus, särskilt om man håller djur utomhus eller sysslar med jakt. Gillar du tung folkmusik mer än punk kan du istället lyssna på Vargtimmen med Hedningarna.
  30. Old MacDonald had a farm – Nordamerikansk folkvisa: Barnvisan publicerade första gången år 1917, på svenska heter den ”Per Olsson och hans bonnagård”. Det är viktigt att man redan i unga år lär sig var maten kommer ifrån, så gott folk – fortsätt sjunga låten för era små! 
  31. Take me home, country roads – John Denver: Visst blir man lite nostalgisk, och ser de långa slingriga vägar som ofta karakteriserar landsbygden framför sig när man nynnar med i refrängen (som förvisso utspelar sig i West Virginia)? En landsbygd där det bor folk som håller den levande är en grundbult i den svenska livsmedelsstrategin. 
  32. Vi bor på landet – Bröderna Djup: Blåbyxor, rutiga skjortor, keps, gummistövlar och instrument i form av såg, lie och räfsa. Bonnigare än så blir det inte!

Och med de slutorden vill semesterbloggarna Jesper Nietsche och Åsa Lannhard Öberg tacka för sig. Hoppas ni lyssnar på våra låtar, glad sommar på er!

Stängda gränser och färre äter ute – svenskt fiske påverkas också av pandemin

Jordbruksverket ska i samarbete med Havs- och Vattenmyndigheten löpande samla in information om pandemins påverkan på fiskerinäringen och underlätta för Näringsdepartementet att fatta rätt beslut i krisen.

Foto: Shutterstock

Yrkesfiske

Det svenska yrkesfisket har sett en markant minskning i efterfrågan på ett flertal viktiga arter, främst från hotell och restaurangbranschen men även från grossister och utländska importörer. För att underlätta för yrkesfiskare och livsmedelsbranschen har Havs- och Vattenmyndigheten genomfört vissa ändringar i sitt arbetssätt vid kontroller samt infört tillfälliga lättnader för livsmedelsföretag när det gäller rapportering av spårbarhetsinformation.

Vattenbruk

Sveriges vattenbruk som föder upp matfisk är beroende av hotell och restaurangbranschen samt export för att få avsättning för sina produkter. Den minskade efterfrågan under Corona-krisen har lett till  kännbara prissänkningar och gjort att flertalet vattenbrukare tvingas hålla större mängder fisk i sina anläggningar, i väntan på att marknaden förbättras. De drabbas både av merkostnader och riskerar att överskrida sina miljötillstånd. De vattenbruk som säljer rom och yngel till andra vattenbruk riskerar att helt tappa årets försäljning då vattenbruken som föder upp fisk har fulla anläggningar.

Fritidsfisket

Svenska företag som specialiserat sig på fritidsfiske erbjuder naturupplevelser till både svenska och utländska konsumenter. På grund av Corona-krisen riskerar turismen från utlandet att minska markant då bokningar mer eller mindre upphört. Branschen ställs inför stora ekonomiska utmaningar och företagen ber om stöd från myndigheter för att kunna ta sig genom krisen på ett bra sätt.

En ljusglimt är att svenska turister i större utsträckning kommer att semestra inom landet och till en viss del kan kompensera för bortfallet.

Insatser för att stötta de Svenska företagen görs på flera håll, bland annat så har företagen Fishingguide in Sweden och fiskekortsföretaget iFiske startat ett samarbete för att stötta landets fiskeguider.

Mer information hittar du på iFiskes hemsida (ifiske.se).

Landsbygdsnätverket och MATtanken stöttar svensk sjömat

Landsbygdsnätverket har startat initiativet ”Testa svensk sjömat och stötta en bransch i kris” tillsammans med projektet MATtanken. Målet är att länka samman de producenter som drabbats av svårigheter med att sälja sina produkter med kommuner och kök inom exempelvis skolor, äldreboenden och sjukhus.

På webbplatsen MATtanken kan du läsa mer om projektet.

Testa svensk sjömat och stötta en bransch i kris (MATtanken.se)

Stöd till företagen är under arbete

Ett stöd riktat specifikt till yrkesfiskebranschen har utformats för att möjliggöra temporärt stillaliggande av fiskefartyg i väntan på att rådande situation ska förbättras. Stillaliggandestödet har som mål att möjliggöra för företagare att på ett bättre sätt parera prisfluktuationer på deras produkter. Fiskaren får en ersättning för fasta kostnader då denne väljer att inte fiska under en kortare period.

Ett annat kommande ekonomiskt stöd som kan tänkas vara aktuellt för flertalet branscher är det så kallade omställningsstödet. Stödet som beslutas av regeringen syftar till att hjälpa företag att överbrygga den akuta krisen och samtidigt göra det möjligt att ställa om och anpassa sin verksamhet. Mer information om stödet och när det beräknas vara klart att söka hittar du på regeringens webbplats.

Foto: Shutterstock

Ett enkelt sätt att stötta svenskt fiske är att handla dagens lunch på en restaurang. Gör som jag, bli en vardagshjälte genom att stötta näringen på detta enkla sätt!

/Johan Penner, fiskerisamordnare på näringsutvecklingsenheten.

Vill du veta mer om livsmedelsproduktionen i just ditt län?

Foto: Åsa L-Ö, Sverigepussel

Sverige är sannerligen ett avlångt land med varierande förutsättningar att producera mat och utveckla leden i livsmedelskedjan. Detta blev jag och de andra i gänget från Jordbruksverket påminda om då vi i höstas for runt i landet och anordnade klusterträffar om livsmedelsstrategin. På vår resa från norr till syd och från öst till väst blev det tydligt att det saknas en tydlig översikt att utgå från när vi jämför mellan län och regioner; var bedrivs egentligen produktionen av diverse råvaror och var förädlas och konsumeras de? Idén föddes att vi borde sammanställa statistik på regional nivå så att vi kan jämföra utvecklingen.

Sagt och gjort, nu har vår statistikenhet jobbat intensivt under våren med att ta fram fakta. Resultatet är 22 Powerpoint-dokument med 1 780 bilder för de 21 länen/regionerna samt en nationell sammanställning. Här kan du grotta ner dig i information om utvecklingen i fyra led av livsmedelskedjan; primärproduktion, livsmedelsindustri, livsmedelshandel och restaurang.

Foto: Mostphotos

Du kan också göra en djupdykning inom primärproduktionen och studera vattenbruk, fiske, ekologisk produktion, skördar av olika grödor, produktion av kött, mjölk och ägg och mycket mer. Avslutningsvis jämför vi konsumtionen och produktionen av kött, mjölk och ägg län för län. Dessutom får du som är nördigt intresserad av siffror en bonus i form av 22 Exceldokument med grunddata!

Vi hoppas och tror att materialet är värdefullt när vi nu tar sikte på målet framåt. Att ha jämförbara siffror för alla län ger även bra förutsättningar för benchmarking. Eftersom materialet presenteras i ett redigerbart format kan du plocka ut de delar du önskar och även komplettera fritt för att skapa din egen sammanställning.

I dessa Coronatider lyfts frågor om Sveriges förmåga att tillgodose behovet av livsmedel till befolkningen. Beräkningarna ger en bild av hur vår försörjningsförmåga för olika livsmedel såg ut innan krisen, både på nationell nivå och länsnivå.

Mer info och materialet hittar ni på den här sidan.

Eva Sundberg

Som koordinerar Jordbruksverkets samordningsuppdrag kring det regionala arbetet med livsmedelsstrategin

Drömmen om svenska jordgubbar, potatis och sill

Sommaren står inför dörren med ett avstamp i midsommar. Visste ni att vi under midsommarhelgen konsumerar nästan hela årets försäljning av matjessill? Potatiskonsumtionen ökar med 100 procent och cirka 15-20 procent av den totala försäljningen av svenska jordgubbar sker just under midsommar.

Foto: Scandinav

Häromdagen hade jag förmånen att lyssna på Rickard Tellström, måltidsforskare som föreläser om mattrender och matkultur. Han menar att just traditionen kring jordgubbar och matjessill är modernare inslag i vår matkultur, matkultur som förändras över tid. Till vardags arbetar jag bland annat med en hemsida som heter smakasverige.se. Det är en kunskapsbank som lyfter svensk mat och dryck. Där kan du läsa mer om midsommarmaten i artikeln ”En midsommarmatsdröm” och hitta roliga fakta, djupdyka kring diverse råvaror, så som jordgubbar och potatis men även läsa om produkter som skånsk senap, kavring, tunnbröd och saffranspannkaka.  Du hittar hemsidan här.

Ett viktigt arbete som Smaka Sverige förmedlar är arbetet kring gastronomiska regioner. En satsning där svenska produkter ansöker om skyddad EU-beteckning. Det innebär kort att producenter av livsmedel och jordbruksprodukter som har ett tydligt geografiskt ursprung kan få produktnamnet skyddat som skyddad EU-beteckning av olika slag. De skyddade EU-beteckningarna ger fördelar för företagare genom ett varumärkesskydd, kvalitets- och äkthetsmarkör och möjlighet att öka inkomsten. Företagen får en platsunik produkt i sitt sortiment som kan öka export och måltidsturism till Sverige. Exempel på produkter som i dag har skyddad EU-beteckning är Kalix löjrom och Skånsk spettekaka.

I en debattartikel i ATL som är skriven av Johan Bobert,  går det att läsa att det finns ett intresse inom EU för jordbrukets lönsamhet och att geografiska indikatorer är ett sätt att nå det. Läs hela debattartikeln här. Arbetet med att främja plats, tradition och identitet genom gastronomiska regioner är ett sätt att öka Sveriges konkurrenskraft och bidra till målen i Livsmedelsstrategin. Läs gärna mer om skyddade beteckningar på smakasverige.se samt på Livsmedelsverkets hemsida.

I svallvågorna av Corona-pandemin ser vi trenden av ett ökat semestrande i Sverige. I Jordbruksaktuellt skriver Rolf Åttingsberg om möjligheten att skapa nya positioner för den gröna näringen genom att flytta fram sina positioner inom besöksnäringen. Turisterna eller besökarna vill vistas i naturen, äta svensk mat och njuta av lugn och ro. Passa på att rida på vågen av Sverige som matland och hitta nya ­samarbeten mellan lokalproducenter och B&B. Läs inlägget här.  

Genom olika insatser framåt kommer vi fortsätta med främjandet kring lokal och regional mat, skyddade EU-beteckningar, svenska produkter och råvaror genom landsbygdsprogrammet. Vi ser nya möjligheter framåt att arbeta mot att nå målen i Livsmedelsstrategin.   

Så med dessa tankar vill jag önska er en glad sommar! Passa på att gynna de lokala producenterna och glöm inte att köpa svenska råvaror i sommar!

Malena Bathurst

Näringsutvecklingsenheten, Jordbruksverket

Lokal livsmedelsförsörjning och levande landsbygd i spåren av Covid-19

Det är en blåsig dag när jag går från stugan uppe på berget ner till havet. Idag är vattnet turkost, igår var det grått, dagen innan kristallklart, färgerna skiftar i takt med vädrets humör och vindens hastighet. Svalorna studsar fram och tillbaka i vinden och naturen utstrålar en krispighet och färskhet som bara går att se och känna doften av i början av juni. På en udde ser jag en ko, som tittar efter sina kompisar i kohagen vid vattnet. På en klippa vid hagen skymtar jag också den gamla kvarnen. Här andas och lever landsbygden, samtidigt som staden kryper närmare. Korna på denna ö ser till att det finns ett vackert öppet landskap intill vattnet, som en oas bland klipporna på västkusten. Någonting som jag hoppas får finnas kvar länge till.

Fotograf: Rebecca Hymnelius

Det går att påverka utvecklingen genom att välja kött som produceras lokalt för våra bygders skull, för miljön och för den biologiska mångfalden, samtidigt som vi hjälper svenska bönder att kunna finnas kvar.

Fotograf: Rebecca Hymnelius

Det skrivs och pratas mycket just nu om Covid-19 och hur krisen påverkar våra beteenden och vad vi äter. Lokalproducerad mat är hett efterfrågad och det återstår att se om hur vi ser på mat förändras efter krisen eller om vi återgår till gamla vanor.

Många försöker få konsumenter att inse vikten av att handla lokalproducerat, även jag som jobbar med stöd från Landsbygdsprogrammet (EU-pengar för kompetensutveckling och samarbeten på landsbygden) för att korta ner livsmedelskedjan och göra avståndet kortare mellan producent och konsument. Förhoppningsvis kan Covid-19 snabba på utvecklingen för att få ner antal mellanhänder i livsmedelskedjan. Vi vill bland annat underlätta direktförsäljning, andelsjordbruk, mathantverk, förenade inköp, informationsstöd och höja näringens och landsbygdsföretagens kunskap om nya försäljningskanaler

En följd av Covid-19 är att fler producenter har svårt att sälja sina produkter till restaurangerna som har det tufft just nu, därför vänder sig många producenter till REKO-ringarna istället. REKO-ringar står för Rejäl Konsumtion och innebär att konsumenterna kan handla direkt från producenter på en och samma ort. Jordbruksverket finansierar också en informationsinsats (REKO-bas) som Hushållningssällskapet arbetar med för att främja uppstart och informera om Reko-ringar i hela landet. Min förhoppning är att fler konsumenter framöver upptäcker REKO-ringarna och ser vikten av dem. Vi närmar oss också en ny programperiod för Landsbygdsprogrammet som ger oss möjlighet att påverka hur vi ska jobba med lokalproducerat i Sverige framöver. Jag hoppas att Corona tar oss i rätt riktning så att fler väljer det lokala, som samtidigt kan ge oss bättre beredskap inför kriser i framtiden.

/Rebecca Hymnelius, som arbetar med att utveckla landsbygden på Näringsutvecklingsenheten

Kött, hårdrock & hållbarhet

Marknaden för kött i Coronapandemins spår och en inställd festival

armFunderar du också på hur den pågående pandemin påverkar den svenska marknaden för kött? När vi äter fler måltider hemma är det färre ädla styckningsdetaljer men mer korv, färs och liknande som hamnar i stekpannan. Vi har också en större andel svenskt kött i kylskåpet hemma än i restaurangens dito. Detta vet vi redan. Men vad händer med konsumtionen av kött på längre sikt när arbetslösheten ökar, lågkonjunkturen blir ett faktum och hushållsekonomin försämras? Kött är en av de livsmedelsgrupper vi lägger mest pengar på och efterfrågan på kött är känslig både för stigande priser och för mindre pengar i plånboken.

Jag har nyligen beräknat marknadsbalanserna för kött första kvartalet 2020. Det går ännu inte att dra tydliga slutsatser kring effekterna av Coronapandemin, vi får återkomma till det när vi har siffror för första halvåret 2020. Hur som helst visar kvartalsberäkningen för köttslagen nöt, gris, lamm och matfågel en utveckling, som i ett livsmedelsstrategi-perspektiv indikerar att några parametrar går i linje med målen i strategin medan andra inte gör det:

  • produktionen ökade (undantaget lamm som minskade),
  • importen ökade (undantaget gris som minskade för 23:e kvartalet i rad),
  • exporten ökade (undantaget gris som minskade),
  • förbrukningen totalt i landet ökade för samtliga köttslag,
  • förbrukningen per capita ökade (mer kyckling & lamm vägde upp för mindre nöt & gris),
  • den svenska marknadsandelen sjönk (undantaget gris som ökade).

Nu kommer vi till den spännande frågan om hur kött, hårdrock och hållbarhet hänger ihop. En del av er kanske tänker att metalband skriver texter om blod – som i en låt av australiensiska AC/DC ”If you want blood” – eller använder kött som rekvisita. Klassiska exempel på sistnämnda är amerikanska skräckrockarna W.A.S.P. och Alice Cooper. Men det är inte den kopplingen jag tänker på.

swrDen här veckan skulle jag roat mig i dagarna fyra på Sweden Rock Festival tillsammans med man, släkt, vänner och 33 000 andra rockare. Om inte Coronapandemin kommit emellan… Festivalen är en höjdpunkt under året, jag njuter varje sekund även fast vi campar i baksätet av bilen och delar bekvämlighetsutrymme med oräkneliga fränder. Sweden Rock är helt enkelt världens mysigaste & coolaste bubbla.

åsaOch det är här min association mellan kött, hårdrock och hållbarhet kommer in i bilden. Förutom att se fram emot metalmusik och mys-stämning på festivalen så längtar jag efter maten, malten och myllret av både välkända och nya smaker. På tal om välkända smaker har min man alltid första siktet inställt på de öländska kroppkakorna, som väl åtminstone nästan räknas som en regional specialitet när man befinner sig i Blekinge? I antal konsumerar han ofta fler kroppkakor än öl på en dag. Min kompass är snarare riktad mot hamburgarna, eller varför inte pulled pork och pulled beef som tillkommit bland matstånden de senaste åren? Vildsvinskebaben är inte heller så dum och ska vi göra som regeringen vill i den svenska livsmedelsstrategin, så ska vi minsann äta mer gris från skogen. Hållbart, klimatsmart, resurseffektivt och gott! Ett mål med fish n’ ships brukar också slinka ner. Kuriosa är att jag på förra årets festival trängdes med skidlegenden Thomas Wassberg i kön till den friterade fisken.kebab

Det är överlag gött att slippa laga mat och diska i fyra dagar. Det är bara pulverkaffet, den hårda mackan med mjukost på tub och det kokta ägget till frukost som ska tillagas på stormköket. I sann Jordbruksverkar-anda passar jag också på att hållbarhets-trendspana på det ät- och drickbara; är köttet svenskt, har streetfood-haket en miljöprofil, är ingredienserna till det som serveras ekologiska och kan man någonstans köpa öl från lokala mikrobryggerier? Fast det lika viktigt att det smakar gott.

grillFaktum är att musikfestivaler och andra evenemang de senaste åren ägnat sig allt mer åt hållbarhetsarbete, alla vill skapa sin egen tydliga profil som visar att just de bryr sig om planeten och hälsan. Detta gäller även Sweden Rock – vad sägs om ”Hållbar hårdrock”? Den här parollen berör alla tänkbara områden, från sopsortering och återvinning till merchandise (etiskt producerade t-shirts), sanitet (snålspolande toaletter) och jämställdhet (främja de kvinnliga hårdrocksbanden).

Givetvis omfattas mat, dryck och engångsartiklar av den hållbara hårdrocken. Pilgrimsfalken symboliserar ekologisk och svenskproducerad öl. Och även om hamburgare, korv, kebab, fish n’ chips och kyckling i alla former är ett tydligt inslag på en hårdrocksfestival – både i mattälten och på campingarnas grillar – så strävar arrangörerna efter att bredda utbudet av vegetarisk mat. Fokus på minimerat matsvinn är en självklarhet och alla dryckesglas är numera tillverkade av majsstärkelse.

arla (2)Livsmedelsföretagen lyser också med sin närvaro på festivalen. Blir man trött på maltbaserad dryck kan man njuta av gratis mjölk, och samtidigt tävla mot någon i konsten att hålla en mjölkkanna i 90 graders vinkel från kroppen tills mjölksyran sätter stopp.

Och vilken lycka när vi bjöds på ekologisk gårdsproducerad Närkeglass i en husbil förra året, signerad en hårdrockande lantbrukare vi känner.

matFestivalområdet tystnar inte förrän vid 2-snåret på morgonen och när vi styr våra steg tillbaka till campingen, är det svårt att motstå en Langos med räkor, lök och crème fraiche – vilket bidrar till en tydlig karaktär på utandningsluften dagen efter 🙂

När jag hade min 50-årsfest förra året fick jag två flaskor champagne som dedikerats ”Frukost Sweden Rock 2020”. Jag försöker tänka att champagne mår bra av att lagras ett år till, och ser fram emot att njuta av den, Guns n’ Roses, In Flames, DAD och massor av spännande mat & dryck på Sweden Rock Festival 2021!champ

/Åsa Lannhard Öberg, hårdrocks- och matälskande jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket

 

Den offentliga kontrollen – en grundbult för att nå målen i livsmedelsstrategin

Scandinav_12GR

Foto: Sofia Byström / Scandinav bildbyrå

När jag började arbeta på Jordbruksverket visste jag egentligen ganska lite om hur många olika steg det faktiskt finns i den svenska livsmedelsproduktionen. Livsmedelskedjan är verkligen en lång imponerande kedja med flera länkar som alla samverkar för att vi i slutändan ska få hållbara svenska livsmedel av hög kvalitet. Jag visste också väldigt lite om kontrollen som genomförs i livsmedelsproduktionen och som bidrar till en effektiv produktion av säkra livsmedel.

När jag åt färskpotatisen till midsommar visste jag inget om att det varje år genomförs många kontroller för att minska risken för spridning av växtskadegörare som kan skada potatisodlingar i Sverige. När jag åt fisk eller kräftor som odlats i Sverige visste jag väldigt lite om kontroller som genomförs för att vi ska ha säkra och effektiva fisk- och kräftodlingar. Jag visste också väldigt lite om alla salmonellakontroller som görs i hönsbesättningar i Sverige och som bidrar till att jag kan äta svenska ägg precis som jag vill ha dem: med varm, rinnande äggula – utan att behöva oroa mig för salmonella. Och när jag såg en häst visste jag heller inte att den hästen hade ett pass, ett så kallat hästpass, som också har en viktig funktion i livsmedelsproduktionen.

Nu har jag jobbat några år på Jordbruksverket, bland annat med den offentliga kontrollen i livsmedelskedjan, och fått lära mig mer om den imponerande kedja som livsmedelsproduktionen är.

Exempelvis är det viktigt att ha en säker och effektiv seminering och avel med livsmedelsproducerande djur, att fodret är säkert och av god kvalitet samt att djuren inte drabbas av smittsamma djursjukdomar. Det är också viktigt att djuren får den vård de behöver om de blir sjuka. Detta gäller både för företag med landlevande djur och med vattenlevande djur. På samma sätt är det viktigt för alla som odlar växter i Sverige att växterna inte drabbas av sjukdomar och skadedjur. Detta är bara några exempel på olika delar som måste samspela i livsmedelskedjan för att vi i slutändan ska få det rika utbud av goda livsmedel som vi har i Sverige.

Vi har publicerat en rapport där du kan läsa mer om den offentliga kontrollen i livsmedelsproduktionen och lära dig mer om hur kontrollen i de olika områdena bidrar till en säker svensk livsmedelsproduktion. En viktig grundförutsättning för att nå målen i livsmedelsstrategin!

Här hittar du rapporten

Och här är nyheten

/Johannes Erlandsson på Stöd och samordningsenheten