Kategoriarkiv: livsmedelsstrategin

Hur har svenskt jordbruk påverkats av Corona-krisen?

Jordbruket i Sverige har hittills klarat påfrestningarna till följd av pandemin bra jämfört med andra näringsgrenar och även jämfört med jordbruket i andra länder. Priserna på jordbruksprodukter har sjunkit på de globala marknaderna, men inte lika mycket på den svenska marknaden. Ökad efterfrågan på svenska produkter har till och med lett till ökade priser för bland annat olika köttslag. Minskad konsumtion i storhushåll och på restauranger har drabbat importen av kött förhållandevis mer, då importerat kött har stora marknadsandelar i dessa sektorer.

Prisutveckling i Sverige och i världen

De svenska priserna för de viktigaste vegetabilieprodukterna styrs till stor del av utvecklingen på de globala marknaderna. Majs, raps och socker, har drabbats av prispress till följd av oljeprisfallet. Vetepriset har däremot gynnats av ökad konsumtion, medan priset på maltkorn har gått ner eftersom efterfrågan på öl har minskat från restaurangsektorn. Vädret påverkar som vanligt och oro för torka i viktiga odlingsområden i Europa har varit prisdrivande under april och inledningen av maj för att sedan falla när väderutsikterna sett bättre ut.

Ett visst uppsving för lokal produktion

Det märks till exempel genom ökat intresse bland konsumenterna för att köpa livsmedel genom så kallade Reko-ringar. Jordbrukare som däremot varit inriktade mot direktförsäljning till restauranger har drabbats av kraftigt minskad efterfrågan. Totalt sett för hela sektorn är dessa faktorer av liten betydelse, men för enskilda företag kan påverkan vara stor.

Orosmoment till följd av pandemin

Den största oron i jordbrukssektorn har varit hur behovet av insatsvaror och arbetskraft ska tillgodoses. Om sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska, som är ett av målen i livsmedelsstrategin, är det viktigt att även tänka på Sveriges beroende av importerade insatsvaror, särskilt drivmedel, gödning, växtskyddsmedel, proteinfodermedel, maskiner och reservdelar. För att försörjningen i kristid ska fungera måste produktionen i tillverkningslandet fungera, liksom transporterna till Sverige. Insatser på EU-nivå har gjort det möjligt att transportera varor trots nedstängda gränser. En del produkter har fått passera gränserna med förtur. Hushållningssällskapet har genom sina rådgivare gjort en undersökning i landet angående tillgången till produktionsmedel. Undersökningen visar att det i stort sett inte rått någon brist hittills. Det har förekommit viss knapphet i tillgången på vissa växtskyddsmedel men genom att välja andra produkter har problemen lösts. Det har även förekommit att väntetiden på reservdelar blivit något längre än normalt. För flera viktiga produktionsmedel har priserna fallit, det gäller i synnerhet för drivmedel och gödning.

Risk för brist på arbetskraft

Tillgång på arbetskraft har hittills varit det svåraste problemet för jordbrukssektorn. Det anlitas utländsk arbetskraft i flera sektorer, särskilt inom trädgårdsodling, men även inom animalieproduktionen. Läs mer om detta i  tidigare blogginlägg Farming as usual och i Trädgårdsodlingens behov av arbetskraft. Det har nu tagits beslut i Sverige om att släppa in arbetskraft som behövs för samhällsviktiga funktioner, jordbrukssektorn räknas in bland dessa. Men ett större problem är att arbetskraften inte tillåts att lämna sina hemländer eller inte tillåts att passera gränser mellan olika länder på väg till Sverige. Så det är fortfarande osäkert om tillräckligt många utländska arbetare tillåts komma in i Sverige.

Min sammanfattande bedömning

På kort sikt bedöms jordbrukssektorn påverkas mindre än samhället i stort. För enskilda näringsgrenar, särskilt trädgårdsodling, kan påverkan bli större på grund av knapp tillgång på arbetskraft. Sen är jordbruket som vanligt utsatt för andra risker utöver den här pandemin; till exempel kan vädret under odlingssäsongen leda till stora variationer i lönsamheten.

/Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksekonomiska enheten

DSC01990 Vårharvning kring åkerholmar - Ölmstad Småland v2ss - foto KP Hasund

Vårharvning kring åkerholmar, Ölmstad Småland. Foto: Knut Per Hasund

I kräftans vänkrets

Kräftor är något jag tidigare bara mött i kokt form, fint uppradade på fat med dill och tillbehör. Att fiska kräftor är något jag fått uppleva först i vuxen ålder. Det har gett den stora augustifesten en ny dimension för mig.

crayfish-423251_1920

Foto: Ylvers, Pixabay

Att åka ut i den lilla båten i svinottan (av någon anledning startar fisketurer ofta innan ens solen har vaknat) och vittja burarna var spännande. Vi hade såklart hål i dem så att de minsta kräftorna kunde ta sig ut, men vi mätte också vår fångst. De kräftor som var för små och som trots  rymmarhålen var kvar i redskapen satte vi tillbaks i sjön. Det var roligt att se de små djuren när de med en elegant kräftmanöver snärtade till och försvann på ett ögonblick.

Bra kräftfångster nu och i framtiden

För fritidsfiskare som mig och mina vänner är det sunt förnuft att släppa iväg småkräftorna. Vi vill ha bra kräftvatten där vi kan fiska många år framöver. För kommersiella kräftfiskare gäller ju samma sak.

Den svenska livsmedelsstrategin har flera ambitiösa mål. Vi ska producera mer livsmedel och företagen i livsmedelskedjan ­­– från åkrar och ladugårdar till bagerier, fabriker och mataffärer –  ska vara konkurrenskraftiga. Samtidigt ska strategin bidra till att vi når de nationella miljömålen. Havs- och fiskeriprogrammet finns för att utveckla fisket och vattenbruket i Sverige på ett hållbart sätt. I programmet finns flera stöd som ska bidra till att nå det här målet.

Redskap för rätt fångst

Stödet till selektiva redskap är ett sådant exempel. Selektiva redskap är till exempel en rist (en sorts galler) som gör att bara fångst av rätt storlek och art hamnar i båten. Selektiva redskap kan också var redskap som hindrar till exempel säl att ta fångsten. I mars publicerade Jordbruksverket en utvärdering om hur det här stödet har fungerat, både inom fiskeriprogrammet 2007-2013 och under det nuvarande havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020. Utvärderarna, Johan Blomquist och Staffan Waldo från AgriFood Economics Centre konstaterar bland annat att:

  • Stöden har haft en viss positiv effekt på användandet av selektiva redskap i fisket efter havskräfta, vilket minskat de oönskade fångsterna (till exempel fisk och skaldjur som är av fel storlek eller art)
  • Det är fortfarande långt kvar till målet i det nuvarande havs- och fiskeriprogrammet om att de oönskade fångsterna ska minska med 2300 ton fram till år 2023
  • Stöden inom fiskeriprogrammet 2007-2013 har i huvudsak gått till selektiva redskap inom trålfisket efter räka och havskräfta på västkusten, medan stöden inom havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 i huvudsak gått till sälsäkra redskap för det småskaliga fisket i norra Östersjön.

Här finns hela utvärderingen; Effekter av stöd till selektiva och rovdjurssäkra redskap

Läs utvärderarnas blogginlägg i Programmen och pengarna

/Asta Vormeier, som jobbar med information bland annat om Jordbruksverkets utvärderingar av havs- och fiskeriprogrammet och som tycker att självfångade kräftor smakar allra bäst, även om det bara blev två stycken per person den första fisketuren.

 

Farming as usual?

I en tid av kris och en vardag som är vänd upp och ner på många sätt kan jag ändå på något vis bli glad att odlare och lantbrukare, som jag jobbar med dagligen, nu enligt MSB klassas som samhällsviktiga. Jag blir också glad när jag märker att man ute på fält jobbar på som vanligt. Man bearbetar, gödslar, sår, planterar, täcker med väv för att skydda mot frostnätter och vattnar. Med andra ord stämmer den nu populära #farmingasusual väldigt bra. Morötter_shutterstock SJV bildarkiv

Svenska grönsaker kommer finnas i butikshyllorna och på våra matbord även framöver men kanske blir vi varse  om att den svenska produktionen av vissa basvaror borde vara högre. Morötter producerar vi idag mer än vad vi konsumerar men det är också den enda grönsaken. Utmaningen för svensk grönsaksodling är nu att få grödan från jord till bord. Och vilket ”bord” är det? När storkök och restauranger tyvärr tvingas dra ner på verksamheten kan våra odlare behöva lägga om sina tidigare försäljningskanaler vilket såklart kan vara en utmaning.

Odlingen är arbetsintensiv och i många fall sker skörden för hand. För hand av personal som kommer från utlandet och säsongsjobbar i fält. Personal som nu i och med stängda gränser och restriktioner inte kan komma hit. Många här i Sverige har blivit av med jobbet eller delvis permitterade under rådande situation så rent krasst finns antalet tillgängliga händer för att lösa situationen. Frågan är om det kan lösas tillräckligt snabbt för att en perfekt röd, söt och svenskodlad jordgubbe kan få sin självklara plats på min midsommartårta? Jag hoppas det.

Vill du läsa mer om trädgårdsodlingens behov av arbetskraft i Coronatider så finns det ett inlägg på vår systerblogg Jordbruket i siffror med intressant statistik.

/Ida Backström, Rådgivningsenheten söder

Sveriges livsmedelskedja levererar – i goda tider och i svåra

Livsmedelskedjans företag har en central roll i samhället, nämligen att producera och distribuera mat och måltider till alla medborgare. I kristider blir det särskilt uppenbart att livsmedelskedjan har en samhällsbärande funktion. När människor känner sig oroliga triggas ett beteende där vi börjar hamstra mat, mediciner och andra förnödenheter. Och när butikshyllorna gapar tomma växer oron bland befolkningen. Att ha en inhemsk livsmedelsproduktion och en väl fungerande kedja från jord till bord är ett av fundamenten i ett samhälle där människor känner sig trygga.

Livsmedelsproduktion kan bara tryggas genom lönsamma företag                                        För att klara av detta krävs lönsamma företag i alla led i livsmedelskedjan. Jordbruksverkets årliga uppföljning av utvecklingen i livsmedelskedjan visar att lönsamheten försämrats i alla led under perioden 2011 – 2018. I primärproduktionen, där jordbruk, fiske och trädgårdsodling ingår, är lönsamheten särskilt svag. Jordbruksföretagen drabbades dessutom av den svåra torkan som rådde under sommaren 2018 men tack vare en stor kreativitet och anpassningsförmåga kunde de flesta jordbruk fortsätta att leverera.

Trots att lönsamheten försämras växer produktionsvärdet i livsmedelskedjan. Men man kan förmoda att den tillväxt som vi sett under de senare åren är starkt kopplad till den långvariga högkonjunkturen som präglat svensk ekonomi under nästan ett decennium. Det goda konjunkturläget har sannolikt bidragit till att stärka efterfrågan på livsmedel som produceras med stor hänsyn till klimat, miljö och djurvälfärd. Flera undersökningar visar att konsumenterna vill ha hållbart producerad mat. Men det krävs en god ekonomi för att människor ska ha tillräckligt hög betalningsvilja för att kompensera producenterna för de merkostnader som en hållbar produktion med god djurvälfärd medför. Och i corona-krisens spår väntas sämre tider där folk kommer att ha mindre pengar att spendera på mat med mervärden – det som är paradgrenen i svenskt jordbruk.

Hållbar mat är inte en lyxvara utan en förutsättning för ett tryggt samhälle                Svensk livsmedelsproduktion kännetecknas i en internationell jämförelse av höga standarder inom miljö- och klimatområdet liksom inom djurhälsa och smittskydd. Corona-krisen visar att smittskydd, antibiotikaresistens och livsmedelssäkerhet är centrala frågor för ett hållbart samhälle. Här vill jag framhålla att mat som produceras på ett hållbart sätt därför inte borde betraktas som lyxvaror som vi kan unna oss när plånboken tillåter. Vi måste acceptera att ett tryggt och hållbart samhälle förutsätter att vi är villiga att betala ett pris för vår mat som fullt ut motsvarar de kostnader som uppstår i produktionen. Vi har blivit bortskämda med att ha en livsmedelskedja som alltid levererar – alltifrån tillvarons guldkant när tiderna är goda till livets nödtorft när tiderna är svåra. Men utan lönsamma företag kommer dessa leveranser att sina.

/Sara Johansson

Samhällsekonomisk analytiker, Livsmedelskedjan och exportenheten

För mer information, läs rapporten om utvecklingen i livsmedelskedjan:                               Utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin – årsrapport år 2020

Välkommen till vår nya blogg!

Det här är det allra första inlägget för Den svenska maten som vi hoppas ska ge intressant läsning och sprida kunskap och inspiration för att bidra till en ökad svensk matproduktion. Kanske är du helt ny här, eller så har du följt den tidigare bloggen Maten och marknaden som nu har gått in i Den svenska maten. Oavsett, varmt välkommen!

Som ni vet är ju arbetet i full gång på många håll med att genomföra den svenska livsmedelsstrategin. Det vill vi berätta om! Under den rådande Corona-krisen har det också blivit än mer uppenbart att en hållbar livsmedelsproduktion är samhällsviktig och intresset för frågor som rör beredskap och en robust livsmedelskedja ökar.

Vi som bloggar arbetar på Jordbruksverket och inläggen kommer ge information och personliga reflektioner om nyheter och händelser inom Jordbruksverkets område men kommer också nedslag i vad som sker hos andra aktörer. Svensk livsmedelsproduktion är ju världsledande när det gäller miljö, klimat, smittskydd och djurvälfärd. Vi vill inspirera, visa goda exempel och skapa engagemang hos alla som arbetar med att öka den. För att ha en välmående livsmedelsproduktion är ju viktigt både i normala tider och i händelse av kriser. Flera av oss som bloggar deltar aktivt både nationellt och internationellt som t.ex. i Bryssel med att bevaka och driva frågor i en positiv riktning för de gröna och blåa näringarna.

Vi hörs, kommentera gärna våra inlägg och hjälp till att sprida bloggen till vänner och kollegor!

/Karin Lindow, samordnare av bloggen