15 miljoner portioner med kött blev aldrig serverade och 400 miljoner svenska ägg nådde aldrig slutkonsumenten. Varför?
Anledningen är utbrotten av fågelinfluensa och salmonella i gris-, nöt och fågelbesättningar i Sverige. Hur allvarligt är hotet från olika smittor för vår livsmedelsproduktion? Den frågan och många fler ställer programledaren Jesper Nietsche till gästerna Katharina Gielen, smittskyddschef på Jordbruksverket, Karl Ståhl, statsepizootolog på Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), och Mattias Espert, lantbrukare och ordförande för Sveriges Grisföretagare, i det tredje avsnittet av podcasten Upp på bordet.
Lyssna på poddavsnittet på Jordbruksverkets webbplats (där finns även transkribering), via Spotify eller Soundcloud här:
Kriget i Ukraina har lett till stora störningar i handeln. Det är brist på vissa varor och priserna stiger kraftigt. Hur påverkar omvärlden våra svenska lantbrukare och den svenska livsmedelsproduktionen? Vilka utmaningar står lantbrukarkåren inför 2023?
I det andra avsnittet av Jordbruksverkets podcast Upp på bordet lyfter programledaren Jessica Hagård det ekonomiska läge som Sveriges lantbrukare står inför nästa år tillsammans med lantbrukaren Marcus Henrysson från Eksjö, Bengt Johnsson från vår konkurrenskraftsgrupp och Louise Darius från Hushållningssällskapet.
Lyssna på poddavsnittet på Jordbruksverkets webbplats (där finns även transkribering), via Spotify eller Soundcloud här:
Den frågan, och många fler, ställer programledaren Jesper Nietsche till vår generaldirektör Christina Nordin och vår tidigare beredskapschef Catrin Molander i premiäravsnittet av Jordbruksverkets podcast Upp på bordet.
I vår podcast fokuserar vi på svensk livsmedelsförsörjning ur ett beredskapsperspektiv. I första avsnittet av Upp på bordet ställs Sveriges matproduktion på sin spets. Häng med!
Lyssna på podden på vår webbplats (där finns även transkribering) eller via Soundcloud:
Det är några månader sedan Jordbruksverket avslutade den stora insatsen hos en äggproducent i Mönsterås som drabbats av fågelinfluensa. Som mest var det upp emot 200 personer som jobbade samtidigt på gården med att hantera avlivning, packande och bortforsling av de smittade hönorna. Nu pågår ett stort arbete med att lära av erfarenheterna. Det är en utmaning att hitta alla åtgärder som gör att vi hanterar ett liknande fall ännu bättre. Ju mer vi kan minska risken för vidare spridning, desto större är chansen att inte fler djur och djurägare behöver drabbas. Utbrotten av fågelinfluensa, likväl som andra utbrott och kriser, kan också påverka tillgången på livsmedel och har betydelse för företagens utveckling.
default
I Mönsterås köpte vi exempelvis in svarta, extra tjocka säckar att packa hönorna i. Samtidigt började vi med att köpa svarta buntband. Det var därför svårt att se vilka säckar som var förslutna eller inte. Slutsatsen blev att buntbanden behövde vara klargula!
Foto: Johan Loberg
Bestämmer vi då att alla buntband ska vara klargula nästa gång? Nja, det kan ju bli så att extra tjocka säckar bara finns tillgängliga i gult nästa gång. Åtgärden blir istället att bestämma villkor för säckarna (extra tjocka) och villkor för buntbanden (klar färg som syns mot säckarnas färg).
Inom krisberedskapen behöver vi alltid resonera på liknande sätt. Ingen lösning får vara huggen i sten, vi måste alltid vara beredda att anpassa hanteringen efter situationen. Att ha förberedda alternativ och bra beslutsunderlag ger dock alltid en bra beredskap!
Visste ni förresten att olika plaster i buntband klarar kyla olika bra? Det märkte vi i Mönsterås, när det någon dag var -20 grader, då fungerade inte de gula buntbanden….
/Catrin Molander som är chef för beredskap och krishantering på Jordbruksverket
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Den svenska maten 