Kategoriarkiv: priser

Svenskt lantbruk har klarat årets utmaningar väl men står inför ett osäkert läge 2023

Lämna ett svar

Ryssland blockerade under några dagar leveranser från Ukraina vilket ledde till kraftiga prishöjningar. Nu finns ett nytt avtal på plats som gäller under fyra månader. Foto: Pixabay

Läget på marknaderna för jordbruksprodukter är fortsatt oroligt med stora prisreaktioner när ny information blir tillgänglig. De fortsatta striderna i Ukraina gör att exporten från detta område är osäker vilket driver priserna uppåt. En tilltagande lågkonjunktur i världen med risk för minskad efterfrågan drar priserna i motsatt riktning.

Produktion och priser globalt 2022
Avtalen mellan Ukraina, Ryssland, Turkiet och FN om att öppna för säkra leveranser av spannmål och gödning från Svartahavsområdet har sedan i augusti 2022 möjliggjort för export. Inför att den första avtalsperioden skulle löpa ut i mitten av november rådde stor osäkerhet om det skulle komma till stånd en förlängning. Ryssland blockerade under några dagar leveranser från Ukraina vilket ledde till kraftiga prishöjningar. Nu finns ett nytt avtal på plats som gäller under fyra månader. Det har gjort att spannmålspriserna åter fallit tillbaka. Särskilt Ryssland beräknas ha stora mängder spannmål som kommer att exporteras.

På södra halvklotet är skörden på väg att bärgas. I Sydamerika har torr väderlek påverkat avkastningen negativt medan det varit mer nederbörd än normalt i Australien.

Lågkonjunktur leder normalt till minskad efterfrågan, det drabbar särskilt dyrare livsmedelsprodukter. Priserna på den internationella auktionen för mejeriprodukter, Global Dairy Trade, har sjunkit med 30 procent sedan toppen i mars 2022.

Handelsgödsel 2022
Priserna på jordbrukets insatsvaror påverkas också av den globala utvecklingen. Priset på handelsgödsel är starkt kopplat till energipriset. Höga energipriser och bortfall av import av handelsgödsel från Ryssland och Belarus har drivit upp handelsgödselpriserna till rekordnivåer. De höga priserna ledde till att en stor del av tillverkningen av handelsgödsel i Europa stängdes ner under hösten. Under de senaste månaderna har import av handelsgödsel från alternativa exportländer kommit igång samtidigt som priserna på naturgas gått ner. Priserna på handelsgödsel har därför fallit tillbaka. Det kan dock fortfarande finnas oro för att det inte finns tillräckligt stor produktionskapacitet för att hinna ta igen det bortfall som uppstod under hösten. Skulle energipriserna öka till följd av exempelvis en kall vinter är risken stor att priserna på handelsgödsel stiger på nytt.

I Sverige är produktionen av jordbruksvaror fortsatt stabil. Höstsådden av spannmål och oljeväxter beräknas ha skett i normal omfattning. Foto: Pixabay

Produktion och priser i Sverige hösten 2022
I Sverige är produktionen av jordbruksvaror fortsatt stabil. Höstsådden av spannmål och oljeväxter beräknas ha skett i normal omfattning även om torka i samband med sådd kan ha påverkat oljeväxternas utveckling på ett negativt sätt. Produktionen av animalier har också varit i stort sett oförändrad jämfört med närmast föregående år.

Priserna till jordbrukarna i Sverige har stigit för i synnerhet mjölk. För kött har däremot prisuppgången stannat av och för nötkött har ett av de ledande slakterierna sänkt priset på grund av att efterfrågan på ädla styckningsdetaljer minskat.

Lönsamheten i svenskt jordbruk 2022
Konsultföretaget Ludvig & Co har med ledning av bokföringsmaterial från ett urval av sina kunder gjort en prognos för lönsamheten under 2022. Undersökningen visar att lönsamheten förbättras inom växtodling, mjölk och gris, däremot väntas lönsamheten försämras för producenter med nötköttsproduktion. Ludvig & Co konstaterar dock att skillnaderna mellan enskilda företag är större än normalt beroende på till vilka priser produktionsmedel köpts in och till vilka priser som produkterna kunnat säljas.

Utsikter inför 2023
Inför 2023 är utvecklingen svårbedömd på grund av det osäkra läget. Det finns faktorer som talar för fortsatt höga priser på jordbruksprodukter och produktionsmedel och det finns faktorer som pekar i motsatt riktning. Det osäkra läget för export från Östeuropa driver priserna uppåt medan oro för lågkonjunktur drar priserna neråt.  Eftersom prisnivån i utgångsläget är hög leder det till att fallhöjden är stor vilket betyder en större risk än normalt.

/Bengt Johnsson, Konkurrenskraftsgruppen

Ett år av arbete med otillbörliga handelsmetoder – insikter och utmaningar

Lämna ett svar

För snart ett år sedan trädde lagen om förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter (LOH) i kraft. Lagen är viktig för att företag i livsmedelskedjan ska ha rättvisa villkor och kan därför gynna producenternas lönsamhet och öka produktionen. För att analysera det arbete som hittills har genomförts och blicka framåt mot de utmaningar som finns kommer Konkurrensverket, tillsynsmyndighet över LOH, genomföra olika aktiviteter för att belysa otillbörliga handelsmetoder i livsmedelskedjan. 

Tyck till

Den första aktiviteten är en enkät som syftar till att mäta förekomsten av otillåtna handelsmetoder i livsmedelskedjan. Enkäten är en uppföljning av den första mätning Konkurrensverket genomförde i början av 2021.

Enkäten riktar sig mot leverantörer inom jordbruks- och livsmedelskedjan. Detta omfattar bland annat jordbrukare, fiskare, livsmedelsindustrier, packerier, grossister, förädlare och kooperativ, alltså alla leverantörer som säljer vidare jordbruks- och livsmedelsprodukter. Syftet med enkäten är att utreda lagens påverkan på de olika otillbörliga handelsmetoderna under det första året.

  • Har lagen hjälpt till att minska vissa otillbörliga handelsmetoder?
  • Förekommer det fortfarande andra otillbörliga handelsmetoder trots att lagen finns, och i så fall vilka?

Detta är några av de frågor som Konkurrensverket hoppas få svar på genom enkäten. För att vi ska få ett bra underlag och kunna påverka förekomsten av otillbörliga handelsmetoder så är det viktigt att vi får in så många svar som möjligt. Din röst är viktig och spelar roll!

Tjej som sitter på utetrappan med laptop i knäet, teknik, IT, människa
Foto: Shutterstock

Här kan du som är leverantör inom jordbruks- och livsmedelskedjan svara på enkäten.

Det tar ungefär 10 minuter att fylla i enkäten. Vi uppskattar att ni tar er tid att svara! Enkäten kommer att vara öppen till och med den 7 november 2022. När enkäten har avslutats kommer resultat som sammanställts på en aggregerad nivå att publiceras. Vilka företag och organisationer som svarat på enkäten kommer inte att framgå.  

Kom på webinarium

Resultatet av enkäten kommer presenteras under ett webbinarium den 10 november 2022.

Vi kommer summera det arbete som gjorts under året och vilka utmaningar aktörer i livsmedelskedjan stöter på kring lagen och otillbörliga handelsmetoder. Du får bland annat höra om vilka tillsynsärenden och ställningstaganden som publicerats. Dessutom kommer olika marknadsaktörer i livsmedelskedjan att själva få berätta om hur lagen har påverkat deras verksamhet och om deras upplevelser av oschyssta avtalsvillkor. Konkurrensverket kommer öppna upp för en frågestund i slutet där alla deltagare får chans att ställa frågor till Konkurrensverkets medarbetare och paneldeltagarna.

Webbinariet hålls den 10 november kl. 09.00–11.00 via Zoom. Läs mer om agendan för halvdagen och hur du anmäler dig nedan.

Anmäl dig till webbinariet här

Du som är intresserad av att lära dig mer om frågorna, men inte kan delta på webbinariet kan besöka Konkurrensverkets webbplats där all information om myndighetens arbete, beslut och vägledning publiceras. Konkurrensverket har även ett nyhetsbrev där medarbetarna en gång i månaden samlar nyheter på området och lyfter olika aktuella ämnen. Sedan går det självklart bra att kontakta enheten för otillbörliga handelsmetoder för att boka in branschmöten eller liknande.

Landsbygdsföretag, kvinna, mobiltelefon, vetefält, gröda
Foto: Shutterstock

Dokument och hur du når oss

Här kan du gå in för att börja prenumerera på nyhetsbrev och här hittar du webbsidan med mer information.

Om du har frågor rörande enkäten och webbinariet eller vill lämna ytterligare information går det bra att e-posta Juliette.Lehucher@kkv.se eller konkurrensverket@kkv.se och hänvisa till diarienummer 601/2022. Det går också bra att ringa projektledare Juliette Lehucher på 08-700 16 16.

/Juliette Lehucher, sakkunnig jurist på Konkurrensverkets enhet för otillbörliga handelsmetoder.

Exceptionella händelser ger ny riktning på marknaden för kött och ägg

Lämna ett svar

I mars 2022 skrev jag ett blogginlägg om utvecklingen på köttmarknaden med rubriken ”Nu avtar pandemins effekter på marknaden för kött – samtidigt som en ny kris blossar upp”. Den nämnda krisen har pågått ett drygt halvår nu och skapat ett betydligt hårdare tryck på resurser och plånbok i alla led av livsmedelssystemet – från bonde till konsument inklusive statskassan.

Foto: Shutterstock

Varje kvartal sammanställer jag svenska marknadsbalanser för kött och ägg. Resultatet av beräkningarna för första halvåret 2022 betyder följande:

  • Produktionen minskar svagt för nöt, gris och får medan den ökar svagt för matfågel och tydligt för ägg.
  • Importen ökar för alla grupper utom ägg och exporten ökar för alla grupper utom får.
  • Totalkonsumtionen per capita minskar svagt för gris och lite mer för ägg medan den ökar för övriga köttslag – total konsumtionsökning för kött är 2,1 procent.
  • Svensk marknadsandel, alltså förmågan att via svensk produktion tillgodose inhemsk efterfrågan, sjunker svagt för gris och tydligt för får, matfågel och nöt medan den stärks för ägg.

Jag bjuder på en bild som visar totalkonsumtionen av kött de senaste tio åren, men ni kan ta del av fler siffror här.

Några av er undrar säkert varför jag inte nämner mejerimarknaden över huvud taget, med tanke på att mjölkproduktionen är ett lok i det svenska djurbaserade lantbruket? Det beror helt enkelt på att jag inte gör kvartalsberäkningar för mejeriprodukter utan bara uppdaterar dessa siffror en gång per år, då marknadsbalansen för mejeriprodukter är mer komplicerad att göra och har fler inslag av grova schablontal.

Jag har resonerat med mina kunniga kollegor om den pågående utvecklingen och vi ser flera bottnar där marknadskrafter drar åt olika håll. Som rubriken för det här inlägget uttrycker har en rad extrema händelser påverkat livsmedelsmarknaden under flera år. Jag kan till att börja med konstatera att kurvorna i stora drag pekar i nygammal riktning som påminner om hur det såg ut mellan 1995 och 2015. Frågan är hur länge den nygamla riktningen håller i sig? Vi vill hur som helst poängtera att vi i alla fall inte kan tala om ett trendbrott i dagsläget. Jag sammanfattar några av de tyngre faktorerna:

När pandemin klingade av och restriktionerna lättade började vi äta mer på restaurang igen och vi vet att gäster i privata restauranger till stor del serveras importerat kött. Det går snabbare att återställa ett importflöde som hämtar varor på en gigantisk utlandsmarknad jämfört med att bygga upp svensk produktion av kött för att möta en snabb efterfrågeökning. Därför har importen snabbt kunnat komma tillbaka med full kraft och det ger förutom plus i importstatistiken även ett plus i konsumtionsstatistiken. Mer kött finns helt enkelt tillgängligt på marknaden just nu, eftersom importen ökat mer än vad den svenska produktionen minskat.  Kan det vara så att den intensiva fasen av vegotrenden mattas av och att en och annan konsument som tidigare dragit ner på köttkonsumtionen återgår till att äta lite mer kött igen? Jag drar den slutsatsen när jag läser de konsumentundersökningar jag ramlar över i min omvärldsbevakning, till exempel i Food & Friends skrift ”Matrapporten 2021”. Kanske tänker vi idag mer på att klara livsmedelsförsörjningen i kris än på parollen ”mindre men bättre kött”?

Under flera år har priset för nöt och gris till svenska producenter i bondeledet legat en bra bit över motsvarande prisnivåer i många andra EU-länder. På sistone har emellertid priskurvorna närmat sig varandra, framför allt för nötkött. När prispremien för svenskt kött minskar borde det verka hämmande på importen då många svenska kunder och konsumenter ser ett mervärde i svenskt kött, men trots det ser vi importökningar. Kronkursen har också betydelse, när kronan är svag som nu missgynnas importen. Å andra sidan har valutakursen länge varit ganska stabil runt 10,50 SEK/euro. Ytterligare en faktor som logiskt sett borde dämpa importen till Sverige är att utbudet av griskött minskat i flera EU-länder, bland annat Tyskland.  Om konsumenterna anser att gränsen för utgifter på kött är nådd kan de antingen välja att dra ner på konsumtionen eller att byta till billigare kött. Vi lägger en betydande andel på livsmedelsgruppen kött av våra totala matutgifter, den har legat omkring 14 procent de senaste åren vilket är samma andel som vi lägger på alkohol. Att importen ökar samtidigt som svensk marknadsandel minskar har sannolikt koppling till normaliseringen av restaurangbesöken efter pandemin, men även till att vegotrenden mattas av samtidigt som vi till mans strävar efter att minska våra utgifter när kostnaden för räntor, el samt annat vi har svårare att påverka stiger.

En ytterligare faktor som är värd att nämnas är att gränshandeln (och då tänker jag främst på norrmännens inköp av mat i Sverige) ökat igen när pandemirestriktionerna lyfts. Utländska invånares inköp av bland annat kött i Sverige räknas som konsumtion i Sverige och vi vet att kött är betydligt billigare här än i vårt västra grannland. Man kan tänka sig att norrmännen vill passa på att handla riktigt billigt när de besöker en svensk matbutik och då kanske ursprunget inte spelar jättestor roll. Vi har även fler utländska turister i Sverige idag än för ett eller två år sedan, men samtidigt är det fler svenskar som turistar och konsumerar i andra länder så jag tänker (utan att räkna ingående på turistflödena) att siffrorna tar ut varandra.

Slutligen några ord om äggmarknaden. Jag har bloggat om äggen tidigare, i samband med att fågelinfluensan slog hårt mot svenska äggbönder vintern och våren 2021. Att vi nu ser en produktionsökning på närmare 9 procent första halvåret, samtidigt som importen minskar och exporten ökar med stora tal och svensk marknadsandel skjuter i höjden till över 100 procent, betyder att marknaden håller på att normaliseras till läget före utbrottet av fågelinfluensa. Konsumentpriset på ägg gjorde ett skutt uppåt under andra kvartalet för att kompensera ökade kostnader att producera ägg och det skulle kunna dämpa konsumtionen av ägg på sikt.

Som avslutning gör jag en kort historisk tillbakablick som inramning till dagens utveckling.

  • Från EU-medlemskapets startår 1995 till och med omkring 2015 var trenden med ökad import av billigare kött från framför allt andra EU-länder men även Sydamerika tydlig. Konsumenterna var noga med att jämföra priser, medan mervärden kopplat till miljömässig och social hållbarhet hade mindre betydelse. En omfattande konsumtionsökning tillgodosågs till stor del av importerat kött samtidigt som produktionen av griskött dalade.
  • Omkring 2014-2015 började debatten om matproduktionens miljöpåverkan, klimatförändringar, antibiotika till djur och vikten av att varje konsument måste ta ansvar för en hållbar utveckling bubbla ordentligt. Två effekter var minskad import av kött och stärkt svensk marknadsandel, grundat i våra starka svenska mervärden. Dessa mervärden kommunicerades både inom ramen för de handlingsplaner som köttbranschen drev och av myndigheter som Jordbruksverket.
  • Vegotrenden dök upp något år därefter och från 2017 började köttkonsumtionen minska samtidigt som importen av kött fortsatte sin kräftgång och den svenska marknadsandelen uppvisade allt starkare siffror. Konsumtionen av kött minskade med ett par procent per år och rubrikerna i Jordbruksverkets nyheter om marknadsutvecklingen signalerade trendbrott. Intresset för vår köttkonsumtion från media och andra aktörer var stort.
  • Under pandemin präntades betydelsen av en stark inhemsk livsmedelsproduktion in i medvetandet hos allt fler svenska konsumenter, vi fick ett större kristänk helt enkelt. Och när vi inte kunde äta på restaurang som tidigare på grund av pandemirestriktionerna, minskade importen av kött ännu mer än tidigare samtidigt som våra egna livsmedelsproducenter gjorde vad de kunde för att täcka en ökad efterfrågan på svenskt kött i dagligvaruhandeln. Sammantaget innebar ändå vårt nya, men tillfälliga, sätt att leva en större nedgång av köttkonsumtionen – hela minus 3,8 procent 2020 – samtidigt som den svenska marknadsandelen steg till nya höjder.
  • I början av 2021 drabbades Sverige hårt av fågelinfluensaviruset, som slog ut omkring en femtedel av svenska värphöns. Den brist på svenska ägg som följde drev fram ökad import av ägg, på en marknad som vanligtvis har mycket hög andel svenska ägg.  
  • Redan under andra halvåret 2021 började priserna på drivmedel, energi, foder och gödningsmedel stiga. Orsakerna till ökade priser då var otjänligt väder som påverkade skördar och diverse flaskhalsar i samhället på grund av pandemin. Den ekonomiska situationen för många lantbrukare hårdnade och röster höjdes för högre producentpriser, men än såg vi inga tendenser till stigande matpriser i konsumentled.
  • Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en invasion av Ukraina med omedelbar påverkan på bland annat livsmedelsmarknaden. Många länder i EU och andra delar av världen är beroende av gas, olja och insatsvaror till mineralgödsel från Ryssland. Samtidigt bidrar både Ryssland och Ukraina till att täcka en betydande del av behovet av spannmål och andra vegetabilier på världsmarknaden. Den ryska invasionen av Ukraina har gett upphov till stora störningar i handeln, brist på vissa varor och kraftigt stigande priser.

/ Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare och en av kuggarna i Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp

Det finns förutsättningar för en lugnare prisutveckling för jordbrukets råvaror

Lämna ett svar

Efterdyningarna till pandemin och Rysslands krig mot Ukraina har lett till kraftigt stigande priser på jordbrukets produkter och produktionsmedel. Marknaderna har dessutom präglats av stor nervositet med tvära prisförändringar som resultat. Det börjar dock finnas vissa tecknen som tyder på marknaderna är på väg in i en lugnare fas och med gradvis möjlighet till fallande priser.

Eventuell lösning av export av ukrainska jordbruksprodukter

Under ledning av Turkiet och under överinseende av FN har det inletts förhandlingar mellan Ukraina och Ryssland om att få till stånd export av ukrainska jordbruksprodukter från hamnar i Svarta havet. Sedan krigsutbrott har Ukraina varit helt avskärmade från att exportera via Svarta havet. Det har inneburit att en stor mängd spannmål och oljeväxter blivit kvar i ukrainska lager. En viss omledning av exporten har skett genom att utnyttja landtransporter till hamnar i bl.a. Rumänien och Polen. Utebliven export under våren 2022 kommer dessutom att leda till en akut brist på lagringsutrymme för de produkter som kommer att skördas inom de närmaste månaderna. Det väntas ett avtal mellan parterna som ska garantera säkra transporter av produkter från Ukraina. Genom att spannmål och oljeväxter från Ukraina blir tillgängliga på marknaden bör det leda till lägre priser även om skörden 2022 blir betydligt mindre än normalt p.g.a. kriget.

Odlingsbetingelser inför 2022 års skörd

Spannmål, gröda, sädesslag, skörd, vete. Foto: Shutterstock

Skördeutsikterna i några viktiga produktionsområden har förbättrats den senaste tiden. I USA var inledningen på odlingssäsongen ogynnsam med dåliga förutsättningar för både höst- och vårsådda grödor. Vädret har varit gynnsammare den senaste tiden vilket avspeglas i att en större andel av grödorna bedöms vara i bra kondition. Även i Kanada är förutsättningarna betydligt bättre än under fjolåret då skörden blev svag. I Ryssland har vädret varit gynnsamt under våren och inledningen av sommaren. Både produktion och export väntas öka jämfört med förra året.

I EU, särskilt i Frankrike, har höga temperaturer under försommaren påverkat avkastningsförmågan negativt. Regn har förbättrat skördeutsikterna men oro för en ny värmebölja kan få negativa konsekvenser för avkastningen i majsodlingen

Prisutveckling

Priserna på de ledande råvarubörserna har för vete fallit tillbaka under de senaste veckorna med cirka tio procent. Trots det relativt stora prisfallet ligger priserna fortfarande på historiskt sett mycket höga nivåer.

Kan de akuta problemen med exporten från Ukraina lösas och skördeutsikterna förblir gynnsamma finns förutsättningar för att priserna fortsätter att falla tillbaka dock knappast till de prisnivåer som brukar betraktas som normala. Den stora osäkerhetsfaktorn för marknaderna för jordbruksprodukter är tillgången till produktionsmedel och då i synnerhet energi och gödning. Rysslands begränsningar i utbudet av både fossil energi och gödning är potentiella hot mot jordbruksproduktionen i stora delar av världen. Det pågår anpassningsåtgärder att minska beroendet av Ryssland men omställningen tar tid och på kort sikt är alternativen få. Skulle tillgången på t.ex. kvävegödsel begränsas kraftigt med höga priser som följd är risken stor för en ny kraftig prisuppgång för spannmål och oljeväxter.

Jordbruksverkets Konkurrenskraftsgrupp

OECD:s prognos för jordbrukssektorn 2022-2031

Lämna ett svar

OECD, organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, har nyligen publicerat sin årliga prognos över den globala jordbrukssektorns utveckling för den kommande tioårsperioden. Prognosen bygger på modellberäkningar kompletterat med kvalitativa bedömningar.

Foto: Thomas Adolfsén/Scandinav bildbyrå.

Årets prognos, som omfattar perioden till och med 2031, är mer osäker än vanligt på grund av det oroliga läget i världen inte minst beroende på kriget i Ukraina.

Kraftigt stigande priser

OECD konstaterar att priserna på jordbruksprodukter stigit kraftigt den senaste tiden. Prisuppgången utlöstes av återhämtningen i spåren av Covid och fick därefter ett ännu snabbare förlopp då Ryssland anföll Ukraina. På makronivå justerar OECD ner den ekonomiska tillväxten jämfört med de prognoser som gjordes före pandemin och kriget i Ukraina.

Så ändras konsumtionen framöver

I likhet med tidigare års prognoser väntas de största konsumtionsökningarna av livsmedel i världen att ske i låg- och medelinkomstländer. I höginkomstländer begränsas konsumtionsutvecklingen av låg befolkningstillväxt. Ökad medvetenhet om miljö och hälsa i höginkomstländer gör att konsumtionen av socker och animaliskt protein begränsas. I medelinkomstländerna väntas förbättrad levnadsstandard öka konsumtionen av animaliska livsmedel medan konsumtionen i låginkomstländerna fortsatt domineras av vegetabiliska stapelvaror. OECD förutser att uppsatta mål för minskad svält i världen inte kommer att uppnås.

Efterfrågan på jordbruksråvaror för bioenergiproduktion väntas minska under den kommande tioårsperioden på grund av minskad efterfrågan på drivmedel och minskat statligt stöd.

Ny teknik, infrastruktur och utbildning behövs för att öka produktionen

OECD prognosticerar den årliga produktionsökningen till drygt 1 procent. Investeringar i ny teknik, utbyggnad av infrastruktur och satsningar på utbildning är avgörande för att nå produktionsökningen. Stigande kostnader för produktionsmedel, särskilt handelsgödsel, verkar hämmande på utvecklingen vilket gör det svårare att nå produktivitetsökningen. Endast en mindre del av produktionsökningen beräknas komma från utökade odlingsarealer.

Växthusgasutsläppen väntas öka men takten kan minska

Jordbrukets utsläpp av växthusgaser väntas öka under kommande period men ökad produktivitet minskar ökningstakten.

Osäkra prisprognoser

OECD bedömer att de höga priser som just nu råder för jordbruksprodukter är tillfälliga och på några års sikt åtgår prisutvecklingen till den långsiktiga trenden med fallande reala priser. OECD betonar dock det osäkra läget som råder just nu vilket gör det svårt att göra prognoser.

Avslutande reflektioner

Trots den oro som råder i världen för närvarande och inte minst på jordbruksområdet bedömer OECD i sin prognos att en återgång till den långsiktiga utvecklingen är det mest sannolika. OECD lyfter dock fram att satsningar måste göras i form av kunskapsuppbyggnad och investeringar i ny teknik för att nå den produktivitetsutveckling som är nödvändig. Skulle denna utveckling inte komma till stånd riskerar dagens oro på livsmedelsområdet att bestå.

Hela rapporten går att läsa på: OECD-FAO Agricultural Outlook – OECD-FAO Agricultural Outlook (agri-outlook.org)

/Mattias Gotting, Bengt Johnsson och Marie Törnquist utredare på jordbruksekonomiska enheten.

Priserna ökar i hela livsmedelskedjan

4 svar

Det är många som rapporterar om matprisernas utveckling just nu, från jord till bord. Orsaken till det stora intresset är att Rysslands invasionskrig i Ukraina skapar stor oro och obalans på den globala livsmedelsmarknaden. Det tydligaste tecknet i vår del av världen är pris- och kostnadsökningar, medan man i fattigare länder även drabbas av brist på livsmedel och insatsvaror. I veckan läste vi att rysk blockad av Ukrainas hamnar kring Odessa gör att spannmål inte kan skeppas ut till köpare i länder som Egypten, Indonesien och Bangladesh. Innan krigets utbrott var det pandemin som påverkade produktion och transporter av mat i flera år.

Vy över lantbruk i Uppgränna, med en skymt av Visingsö. Foto: Scandinav Bildbyrå

SCB rapporterade redan i förra veckan om prisökningar till och med april 2022. Årsförändringen för KPI totalt, alltså inflationen, var 6,4 procent från april 2021 till april 2022. Det är den högsta inflationstakten sedan 1991 och SCB nämner bland annat livsmedelsområdet som drivande. Övriga sektorer med stor prisökning är drivmedel och el som är betydande insatsvaror i bland annat jordbruket.

Flera led påverkas i livsmedelskedjan

Om vi istället blickar in i livsmedelsindustrin publicerades nyligen en artikel i Jordbruksaktuellt där Livsmedelsföretagen tar upp akuta behov av att införa kortare aviseringstider och högre leveranspriser för att motverka fallande lönsamhet. Enligt den här artikeln anser de flesta av de tillfrågade företagen i förädlingsledet att man hittills inte blivit tillräckligt kompenserade för kostnadsökningar från sina kunder.

Samtidigt rapporterar dagligvaruhandeln om kraftigt stigande matpriser som även boostat omsättningen i handeln i april. Det kan vara bra att ha det i bakhuvudet när ni läser blogginlägget, eftersom vår statistik bara sträcker sig till och med mars 2022 och därmed missar den månad då konsumentprisökningarna tog fart på allvar. 

Jordbruksverket bedömer att det läge vi befinner oss i kräver att kostnadsökningarna fortplantas genom livsmedelskedjan för att alla led ska få de bästa möjliga förutsättningarna. Eftersom priserna på insatsvaror ändrats fort så kräver det i många fall att man frångår de ordinarie modellerna för prissättning.

Viktigt att veta om prisstatistiken

Jordbruksverket publicerar både officiell prisstatistik och prisstatistik som styrs av EU-förordningar. Vi publicerade prisindex till och med mars 2022 nu i veckan. Vår publicering sker alltid med en mindre eftersläpning i relation till SCB. Så vad har vi för bild av utvecklingen och är prisökningarna i respektive led rimliga för att täcka de stigande kostnaderna? Innan vi påbörjar vårt resonemang om prisernas förändring vill vi understryka följande:

  • Eftersom vår information framförallt är i form av prisindex som visar procentuell förändring i relation till ett basår och inte kronor och ören, är det svårt att ge svar på alla frågor.
  • Prisindexen visar en utveckling av baspriset, alltså är inte tillägg eller avdrag kopplat till kontrakt med i indexberäkningarna till skillnad från den EU-förordningsstyrda prisstatistiken som inkluderar tillägg och avdrag.
  • Vi har heller inte fullständig information om kostnader, påslag och marginaler i hela kedjan.
  • Ett ytterligare krux när vi jämför olika led är att avgöra hur det såg ut vid den tidsmässiga startpunkten i en jämförelse – rådde det balans då eller hade någon del av livsmedelskedjan eller några sektorer bättre lönsamhet än övriga?
  • Man kan inte förvänta sig samma prisutveckling i alla led när kostnaden för att producera en råvara ökar, eftersom denna råvara bara utgör en del av slutprodukten. Samtidigt har även leden efter bonden ökade kostnader för till exempel transport, energi och emballage.
  • Och, det här är viktigt, eftersom priser och kostnader ändras så snabbt idag är det nästintill omöjligt att göra korrekta analyser som gäller för längre tid än några veckor.

Ökade kostnader för insatsvaror fortplantas till konsumenten

I vår jämförelse som följer har vi utgått helt från officiell statistik i indexform och vi börjar med insatsvarorna. Jordbrukets kostnader har ökat kraftigt det senaste året, främst för gödning som ökat med hela 226 procent från mars 2021 till mars 2022! Även dieselpriset har ökat påtagligt, med 57 procent, liksom foderpriset som ökat med 44 procent.

Tufft för animalieproducenter

Animalieproducenterna har drabbats hårt av kostnadsökningarna eftersom de inte blivit kompenserade fullt ut via avräkningspriset. Det visar en jämförelse av avräkningspriser till bonden, där vi ser följande ökningar för samma period och där spannmål som är ett fodermedel blivit väldigt mycket dyrare samtidigt som avräkningspriset för framför allt kött och ägg ökat betydligt mindre:

  • Spannmål                +98 procent
  • Industrigrödor        +70 procent
  • Frukt & bär             -21 procent
  • Grönsaker               -3 procent
  • Potatis                     +67 procent
  • Nötkött                    +6 procent
  • Griskött                   +1 procent
  • Mjölk                      +24 procent
  • Ägg                         +9 procent

Hur har då priset för jordbruksvaror påverkats i hela kedjan, från jord till bord? För en handfull produkter finns indexserier i alla tre led, alltså:

  • A-index som visar vad primärproduktionen eller bondeledet får betalt vid försäljning till sina kunder
  • PPI-J som visar vad förädlingsindustrin, till exempel kvarnar, mejerier och slakterier, får betalt vid försäljning till sina kunder
  • KPI som visar vad detaljhandeln tar betalt och tillika vad slutkonsumenterna får betala

Spannmål i bondeled har vi jämfört med mjöl, gryn och hårt bröd i efterföljande två led. Jämförelsen visar att priset som spannmålsbonden får vid försäljning till nästa led nästan fördubblats medan priserna som förädlingsindustrin tar ut och som konsumenterna får betala ökat med 13 respektive 6 procent.

Ett liknande mönster fast betydligt mer modest syns för mjölksektorn, där priset till bonden ökat med 24 procent medan mejerier och handlare fått knappt 10 procent mer betalt.

För nötkött kastas bilden om en aning, konsumentpriset har liksom för spannmål och mjölk ökat minst men här är det istället slakteriernas intäkt som stigit mest. Såväl prisökningarna i sig som skillnaderna mellan olika led är betydligt mindre än för både spannmål och mjölk.

Vi avslutar med grissektorn, där konsumentpriset istället ökat mest medan slakteriernas intäkt vid försäljning till nästa led till och med sjunkit. Grisbonden fick ungefär lika mycket betalt i mars 2022 som i mars 2021, även om hen liksom andra animalieproducenter har fått högre kostnader för insatsvaror under den aktuella perioden.

Kostnadsökningarna påverkar hela livsmedelssektorn, inte minst jordbrukarna, men vi vill återigen understryka att vi i detta inlägg inte analyserat utgångsläget för aktörernas lönsamhet. Kostnadsökningarna kan betyda mer för vissa sektorer än andra, beroende på hur det står till med deras lönsamhet i grunden. I vår uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin kan du läsa mer om livsmedelskedjans konkurrenskraft och produktion.

Vi ska inte drista oss till att blicka så djupt in i kristallkulan, men vill ändå nämna att ett ytterligare orosmoment som tillkommit de senaste veckorna är torr väderlek. Vi älskar sol & värme till mans men tillväxten på åkrarna begränsas av bristen på nederbörd. Prognosen visar att det är regn på ingång i slutet av veckan (lagom till att skribenten Åsa ska springa Göteborgsvarvet…), men att mängderna är mindre än vad som behövs. Samma läge som i Sverige kan konstateras i flera stora spannmålsregioner, exempelvis Frankrike. Räntehöjningar som redan genomförts och finns i pipeline påverkar också såväl produktionen som konsumtionen av mat. Många lantbruk har stora lån och konsumenter med lån kan behöva se över sina matutgifter när räntorna stiger. Skörden och ränteläget är viktiga ämnen som vi kan komma att blogga om framöver.  

/Åsa Lannhard Öberg och Ulf Svensson, Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp

Uppdatering av läget i jordbrukssektorn april-maj 2022

Lämna ett svar
Krisstöd till djurproduktion och växthusföretag ingår i regeringens krispaket. Foto: Christina Winter.

Kostnadsökningarna för jordbrukets produktionsmedel, som inleddes hösten 2021 och som accelererade efter krigsutbrott i Ukraina, har under de senaste månaderna lett till stigande priser även på jordbrukets produkter. Prishöjningar i producentledet har fortplantats till konsumentledet.

Regeringen presenterade i slutet av april ytterligare ett krispaket för jordbruket och fisket. Totalt föreslås 1,89 miljarder kronor i riktat stöd till animalie- och växthusproduktionen.

Under den senaste månaden har avräkningspriserna, alltså det pris lantbrukaren får för sina produkter, stigit på den svenska marknaden. De marknadsledande företagen inom både mjölk- och köttsektorn har höjt priserna till historiskt höga nivåer. Prisökningar är större för vissa produkter medan det varit svårare att höja priserna inom andra produktionsgrenar, som exempelvis ägg.

Konsumentpriserna, KPI, visar på en inflationstakt på 6,1 procent i mars 2022 jämfört med samma månad föregående år. Det är den högsta inflationstakten sedan 1991. Kraftiga prisökningar på el och drivmedel bidrar men även prisökningar på livsmedel.

Produktionen är fortsatt stabil även om det finns tendenser att efterfrågan på djur som köps in för uppfödning är något sviktande. Statistik över antalet semineringar av mjölkkor tyder inte på någon markant nedgång det finns inte heller några anmärkningsvärt stora köer till slakterierna.

Årets SAM-ansökningar, lantbrukarnas ansökningar om jordbruksstöd, visar på en viss nedgång i intresset att odla spannmål medan arealen med träda ökar något. Nivån på den areal som anmälts som träda innebär en återgång till det läge som rådde före torkan 2018.

Regeringen meddelade i slutet på april ett andra nationellt krispaket riktat mot jordbruket och fiske som ska komplettera åtgärderna i det redan beslutade åtgärdspaketet. Det första krispaketet innehöll ett riktat stöd med 300 miljoner till djurproduktion och växthusföretag samt 800 miljoner i sänkt dieselskatt.

Det nya krispaketet omfattar:

• 1 590 miljoner kronor till fjäderfä, gris, mjölk och nötkött, får och get (inkluderar medel från EU:s krisreserv om 90 miljoner kronor)

• 400 miljoner kronor i retroaktiv dieselskatteåterbetalning

• 50 miljoner kronor i utökat Norrlandsstöd

• 40 miljoner kronor till yrkesfisket

Jordbruksverket har fått i uppdrag att ge förslag till hur stöden till djurproduktion och växthusföretag samt det utökade nationella stödet i krispaketet kan utformas. Hur administrationen ska lösas är inte klart i nuläget.

Vi lägger löpande ut information om arbetet med krisstöden på jordbruksverket.se.

Deadline för utbetalning är sista september 2022 för EUs krisreservsstöd inklusive eventuell medfinansiering. För övriga stöd inom det tillfälliga ramverket för statsstöd är deadline för utbetalning sista december 2022.

/Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp

Uppdatering av läget i jordbrukssektorn mars 2022

Lämna ett svar
Prisökningarna drabbar särskilt animalieproduktionen som är beroende av spannmålsfoder. Foto: Pixabay.

Jordbruksverket har på uppdrag av regeringen gjort en uppdatering av läget i jordbrukssektorn med anledning av kriget i Ukraina. Jordbruksverket gjorde motsvarande lägesbedömning i månadsskiftet januari/februari, då med anledning av de kraftigt stigande priserna på insatsvaror.

Krigsutbrottet i Ukraina har lett till ännu mera oro på världsmarknaden för jordbruksprodukter och produktionsmedel. Eftersom det råder stor osäkerhet om hur produktionen kommer att påverkas av kriget och av de handelssanktioner som införts har priserna för bland annat spannmål och oljeväxter fortsatt att stiga med stora variationer från dag till dag. Motsvarande prisutveckling gäller för foder, energi och gödning. Oron på marknaden har förstärkts av politiska åtgärder som olika länder infört för att skydda egna intressen. Bland annat har Ryssland infört exportförbud för spannmål och socker riktat mot länder i Euroasia-gruppen och Argentina har höjt exportskatten för sojamjöl.

Svenskt jordbruk har också påverkats av utvecklingen på den internationella marknaden. Producentpriserna i Sverige har ökat under den senaste månaden för bland annat mjölk, nötkött och griskött. Det kommer att innebära stigande livsmedelspriser för svenska konsumenter. Parallellt har även priserna på produktionsmedel fortsatt att stiga. Under den senaste månaden har i synnerhet priserna på gödning, foder och diesel stigit kraftigt.

Prisökningarna drabbar speciellt den spannmålsbaserade animalieproduktionen som baseras på inköpt foder. Det börjar komma indikationer på att jordbrukare överväger att dra ner på produktionen. För växtodlingen bedöms risken vara mindre att odlingen minskar under 2022 på grund av bristande lönsamhet.

Jordbruksverket bedömer att risken ökar för minskad lönsamhet i jordbrukssektorn under 2022 jämfört med föregående år. Bedömningen i januari 2022 pekade mot en försämrad lönsamhet med 1 miljard kronor jämfört med 2021, nu väntas lönsamheten falla  ännu mer.

Hur stor den väntade lönsamhetsförsämringen riskerar att bli är svår att beräkna och diskuteras mycket just nu, men den förväntas bli större än 1 miljard kronor under 2022.

Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp

Läget i svenskt jordbruk inför 2022

Lämna ett svar
Kostnaderna för de flesta produktionsmedel som används i jordbruket har ökat mycket snabbt och till historiskt sett rekordhöga nivåer. Foto: Scandinav.

Snabba kostnadsökningar under senare delen av 2021 har gjort att det spridit sig en stark oro i jordbrukssektorn om den framtida lönsamheten. Jordbruksverket har i samarbete med näringen gjort en analys av hur olika faktorer kan komma att påverka lönsamheten under 2022.

Möjligheter

Avräkningspriserna har utvecklats starkt för flera viktiga produkter under 2021 och prognoser tyder på en fortsatt relativt stark prisnivå  under 2022.

Höstsådden av spannmål och oljeväxter blev stor under hösten 2021 vilket vid normal väderlek ger förutsättningar för en stor skörd nästa år och minskar behovet av en omfattande vårsådd.

Tillgång på foder är generellt sett god vilket är en stor skillnad jämfört med krisåret 2018. Det finns inga tecken som tyder på utslaktning av djur.

Torkkrisen 2018 ledde till ett stort inkomsttapp för jordbruket. Några relativt goda år har givit möjligheter att åter börja bygga upp reserver på företagen.

Hot

Konjunkturutvecklingen i samhället pekar mot tilltagande inflation och stigande räntor.

Kostnaderna för de flesta produktionsmedel som används i jordbruket har ökat mycket snabbt och till historiskt sett rekordhöga nivåer. Även kostnader för frakter har gått upp kraftigt. Det drabbar särskilt jordbruket eftersom sektorn är starkt beroende av frakter både av insatsvaror och av de färdiga produkterna.

Det finns risk att det kan bli brist på vissa produktionsmedel. Kvävegödsel är ett annat produktionsmedel där brist kan uppstå, läget är särskilt känsligt för gödning då handeln kan bli en bricka i ett storpolitiskt spel.

Höga priser på kraftfoder gör att djur nu utfodras mer med grovfoder vilket ger en långsammare tillväxt. På sikt finns det viss risk för underutfordring och sämre hull vilket i sin tur ger en sämre djurvälfärd och medför risker för djurhälsan.

Premiärledet har en svag ställning i livsmedelskedjan och eventuella prisökningar kan få svårt att slå igenom.

Ökad inflationstakt i stort kan leda till att konsumenterna minskar efterfrågan på livsmedel av hög kvalitet.

Utblick mot 2022 – lönsamhet

Utgångsläget för svenskt jordbruk inför 2022 är blandat med både möjligheter och hot. Fortsatt risk för stigande priser för insatsvaror och svårigheter att höja priserna ytterligare kan i ett negativt scenario leda till att jordbruket tappar en miljard kronor i sektorsinkomst under 2022 jämfört med 2021, medan bl.a. stigande produktpriser mildrar inkomstbortfallet.

Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare

Vad händer 2022?

Lämna ett svar
Pandemin fortsätter att pressa marknaderna med sjukfrånvaro och restriktioner och det påverkar även livsmedelsmarknaden. Men trenden med ökat intresse för svensk och närproducerad mat under pandemin är positiv. Foto: Carl Bredberg, Scandinav.

En nybildad konkurrenskraftsgrupp på Jordbruksverket bevakar jordbrukets konkurrenskraft med syftet att bidra till de bästa möjliga besluten ur alla hållbarhetsperspektiv; ekonomiska, sociala och miljömässiga. Här spanar vi framåt och listar några av de händelser vi tror kommer ha störst påverkan på jordbruksföretagen under 2022.

Året startar i prishöjningar på inhemska varor men priserna på insatsvaror kan ändå ge ett besvärligt lönsamhetsläge och sjukdomsutbrott på människor och djur utgör fortsatta orosmoln.

Under hösten 2021 har vi sett prisökningar på spannmål och mjölk och nu efter helgerna kom även en höjning av nötköttspriset. Grön omställning som ger dyrare produktionskostnader och hårdare konkurrens om produktionsmedel kan leda till att de höga priserna består.

Under 2021 har vi sett också upplevt skenande priser på insatsvaror som gödning, diesel, foder och el.  Om dessa inte återgår till mer normala nivåer eller matchas av ytterligare prisökningar på vegetabilier och animalier pressas lönsamheten såväl i svenskt lantbruk som globalt.

De största flaskhalsarna kommer troligen att vara naturgastillgång och transporter. EU har ganska små egna naturgastillgångar och viktiga leveranser kommer från Ryssland via gasledningen Northstream 1. Vid kall väderlek behövs mer av gasen för uppvärmning och det blir mindre över till industrin. Naturgas är också en viktig råvara för tillverkning av kvävegödning så priserna på naturgas påverkar därför jordbruket starkt.

Fortsatt höga priser på insatsvaror ger jordbrukarna motiv för att allt snabbare övergå till precisionsodling och på andra sätt effektivisera driften.

Klart är att även 2022 blir ett år där externa händelser har stor potential att påverka jordbruket. Det gäller att ha en stabil grund att stå på när omvärlden ständigt förändras.

Marie Törnqvist, Konkurrenskraftsgruppen

Smittor på djur och människor
Vi är innerligt trötta på detta, men pandemin fortsätter att pressa marknaderna med sjukfrånvaro och restriktioner och det påverkar även livsmedelsmarknaden. Trenden med ökat intresse för svensk och närproducerad mat fick extra bränsle under pandemin när restaurangmåltider byttes mot hemlagad mat. Det är tydligare var maten kommer ifrån när vi köper den själva! Även om restriktionerna klingar av så småningom kommer vi att jobba och äta hemma i större utsträckning än tidigare vilket innebär att de stärkta marknadsandelar vi ser för bland annat kött kan komma att bli kvar.

Läget med fågelinfluensa är oroande och ser ut som vid ingången av föregående år som var ett av de besvärligaste vi sett med omfattande utslagning av värphöns och tomma ägghyllor i butik under en period. Den afrikanska svinpesten har lugnat sig något men det finns orosmoln i form av nyligen upptäckt smitta i Italien.

Inrikespolitik på den inhemska agendan
Sverige är det valår och några intressanta hållpunkter är hantering av förslagen i utredningen om fossilfritt jordbruk, fortsatt hantering av elmarknaden, eventuellt slopande av skattefrihet för biobränslen med mera.

EU-politik på väg mot omställning och införande av nya CAP
Frankrike som ambitiös ordförande i EU borgar för en händelserik vår med försök att baxa flera tunga lagstiftningar i mål, som exempelvis migrationspaket, beskattning av internationella IT-företag, arbetsrätt, med mera.

Miljö- och klimat
Det finns många initiativ rörande miljö och klimat som berör jordbruket. Alla kommer sannolikt inte att beslutas och bli verklighet under 2022, men i flera fall finns långt gångna förslag på EU-nivå. Aktuellt under 2022 är beslut om ogräsmedlet glyfosat, EUs typologi för gröna investeringar som Frankrike försöker ta i mål, åtgärder för hållbar kolanvändning samt ytterligare åtgärder som ska göra verklighet av Gröna Given och EUs ”Farm2Fork”-strategi.

Ny djurskyddslagstiftning 2023
Under året väntas också  förslag till ny EU-politik på flera områden som rör jordbruket: minimibeskattning för företag, nytt regelverk för ekologisk produktion samt skötsel av mark och datadelning.

Aktuellt under 2022 är arbete inför den nya djurskyddslagstiftning inom EU som Kommissionen ska lägga fram förslag på 2023. I arbetet kommer frågor kring exempelvis burhållning av djur och ensamhållning av kalv att diskuteras. Det kommer också troligen finnas ett ökat fokus på djurvälfärdsaspekter relaterat till avel som exempelvis problem med bröstbenskador hos värphöns och benproblem hos slaktkyckling.

Strategiska planerna
Nu när Sverige har lämnat in den svenska strategiska planen till EU-kommissionen kommer nästa steg – godkännandet. De strategiska planerna, som bestämmer medlemsländernas stödpaletter för perioden 2023-2027, och EU-kommissionens synpunkter på dessa, kommer att påverka företagen. Dels ändras stöden nationellt och dels kan skillnader i medlemsländernas  val påverka konkurrensförhållandena mellan länder.

I skrivande stund har 19 medlemsländer lämnat in sina planer i tid medan 8 kvarstår. Bland annat har de nyvalda lantbruksministrarna i Tyskland och Tjeckien gjort halvhalt för att göra om sina föregångares förslag.

Spänt läge mellan Ryssland och omvärlden
Det spända läget mellan Ryssland och omvärlden verkar inte lätta. Samtidigt som det höga kostnadsläget ger stöd åt stigande priser på spannmål, mjölk och kött så har vi 2014 års ryska importstopp i ganska färskt minne. Då såg vi överskott och kraftiga nedgångar i priserna på lantbrukets produkter, innan de letade sig till alternativa exportmarknader. 

Läget i Ukraina, EUs reaktioner på ryska önskemål kring försvarssamarbeten och kommande beslut för Northstream 2 kan påverka handelsmöjligheter, handelsströmmar och priser på energi och andra råvaror.

Även Kinas produktion av vissa insatsmedel och efterfrågan på råvaror tillsammans med hur dess relationer till EU och Litauen utvecklas kan ge effekter på jordbrukets marknader.

Klart är att även 2022 blir ett år där externa händelser har stor potential att påverka jordbruket. Det gäller att ha en stabil grund att stå på när omvärlden ständigt förändras.

/Konkurrenskraftsgruppen

Vi bevakar frågor kring jordbrukets konkurrenskraft. Bevakningen ska bidra till att Jordbruksverket fattar de bästa möjliga besluten ur alla hållbarhetsperspektiv, ekonomiska, sociala och miljömässiga.

[1]