Kategoriarkiv: rådgivning

Jordbruksverket upphandlar insatser för att öka kompetensen om lokala livsmedelskedjor hos rådgivare

Foto: Jesper Anhede

På Jordbruksverket brukar vi prata om vårt förutsättningsskapande arbete. Vi ska ge rätt förutsättningar till näringen och de som hjälper näringen. En viktig del i det är att förmedla kunskap och se till att rådgivarna kan hålla sig uppdaterade på den aktuella utvecklingen i respektive bransch och inom olika temaområden. Vi har haft fokus på primärproduktion och miljörådgivningen och kunskapen kring den. Men nu utökar vi vårt erbjudande av fortbildning till rådgivare som är verksamma inom livsmedelskedjan.

Om produktionen av livsmedel ska öka lokalt behöver vi se till att lantbrukare och livsmedelsproducenter hittar sina kunder. Att närproducerade livsmedel blir tillgängliga fysiskt och digitalt, att livsmedelsproducenter slipper onödiga mellanhänder, att säsongsberoendet i leveranserna minskar, att de lokala värdekedjorna stärks samt att den lokala livsmedelsförsörjningen ökar. Vi behöver även lösa utmaningar vad gäller transport, distribution och logistik i glesa landsbygdsstrukturer, lagring, marknadsutveckling, förpackning och liknande. Inom och utanför produktionsområdet. Genom detaljhandeln, restaurang och via direktförsäljning.

Detta är högaktuella frågor och vi vill ge möjlighet för rådgivare att uppdatera sig, titta hur andra har gjort, ta till sig digitaliseringens möjligheter, se på andras affärskoncept, och upptäcka kopplingen till platsen där livsmedel produceras.

Därför erbjuder vi rådgivningsaktörer genom upphandling att utbilda sin egen personal eller skapa fortbildningar för externa och fristående rådgivare. Sista dag att lämna anbud på upphandlingen är den 6 april 2022 via Tendsign. 

Upphandlingen hittar ni HÄR.

/Amanda Karltorp och Tobias Kreuzpointner, samordnare på Jordbruksverkets näringsutvecklingsenhet

Precisionsbekämpning – hur långt har utvecklingen kommit och hur ser framtidens växtskydd ut?

Ett sätt att både minska risker och öka effektiviteten vid bekämpningsinsatserna i odlingen är att öka precisionen vid bekämpningen. Jordbruksverket har på uppdrag av Växtskyddsrådet nyligen släppt en kartläggning över nuläget inom precisionstekniken där möjligheter och hinder beskrivs.

Precisionsbekämpning av skadegörare och ogräs är ett område som förutspås leda till stora kostnadsbesparingar och miljövinster genom minskad användning av kemiska växtskyddsmedel. Den moderna växtodlingen befinner sig i en process av omfattande digitalisering och snabb teknisk utveckling. Med hjälp av avancerade mät- och analysmetoder kan automatiserad styrning av skötselåtgärder utföras med hög precision som ger bättre ekonomi och minskad påverkan på hälsa och miljö.

Ogräsrensande robot i skånskt betfält. Foto: Frans Johnsson

Med ny teknik styrs växtskyddsinsatserna till den plats de verkligen behövs och gör nytta. Framöver kommer också nya bekämpningsmetoder som laserstrålar, UV-ljus och självstyrande jaktdrönare.

– För att de miljömässiga och ekonomiska möjligheterna med precisionsbekämpning ska kunna realiseras krävs det stora investeringar i utrustning och kompetens hos odlarna men också en kunskapsuppbyggnad hos rådgivande organisationer och ansvariga myndigheter.

Sunita Hallgren, Växtskyddsrådets sekretariat.

Framtiden

En del tillämpningar finns redan ute på marknaden och i kartläggningen ges en del exempel på vilka investeringskostnader som de i dagsläget innebär. Det är viktigt att de investeringar som de nya teknikerna innebär kan räknas hem i ökad effektivitet eller minskade utgifter. Inom vissa områden bör det övervägas om det finns behov av investeringsstöd eller andra riktade insatser.

Det är utan tvekan så att ökad precision i bekämpningen är viktigt för att minska beroendet av växtskyddsmedel i svensk odling men samtidigt kunna behålla och helst öka matproduktionen. Ur konkurrenssynpunkt är det viktigt att branschen fortsätter utveckla teknikerna samtidigt som lantbrukarna måste vilja investera i ny förbättrad teknik.

Foto: Jordbruksverket

Vill du veta mer kan du hämta rapporten i vår web-butik, klicka här.

Växtskyddsrådets uppdrag

Växtskyddsrådets uppdrag utgår från Sveriges Livsmedelsstrategi och dess strategiska mål om ett Hållbart växtskydd. I strategin konstateras att det behövs god tillgång till växtskyddsmedel, såväl biologiska och kemiska som alternativa metoder, för att jordbrukarna på ett effektivt sätt ska kunna hantera de växtskyddsproblem som uppkommer i odlingen.

Läs mer om Växtskyddsrådets uppdrag och arbete här.

Kontakta oss gärna: vaxtskyddsradet@jordbruksverket.se

/Sunita Hallgren som arbetar med Växtskyddsrådets sekretariat

Sök pengar för att utveckla lokala märkningar och geografiska matvarumärken

Det går bra för lokala matproducenter just nu. Under några år har det funnits ett antal projekt som har haft som syfte att forma lokala och regionala samarbeten mellan livsmedelsproducenter för att bygga upp lokala nätverk. Erfarenhetsutbyte, inspiration och klusterbildning har varit ledande inslag. Vi vet också att varumärken och igenkänning blivit allt viktigare för konsumenten. Nu är det dags att ta nästa steg!

Ett stort behov som flera aktörer har identifierat är att små livsmedelsproducenter verkar, trots den stora efterfrågan ha svårt att nå utanför sin egna lokala marknad. Produktionskapacitet och tillgänglig personal är visserligen ofta begränsande faktorer, men även varumärkes- och försäljningsstrategier. Det handlar om att nå fler än gårdsbutikerna eller den egna lokala livsmedelsaffären. Det gäller att bygga verksamheten på flera försäljningskanaler att stå på.

Samarbetsprojekt ska stärka de lokala samarbetena och främja försäljning även till nya marknader.
Foto: Patrik Svedberg.

Framgångsfaktor för ett aktivt och dynamiskt nätverk och samarbete mellan producenter är att ha en koordinator som leder arbetet, gemensamma långsiktiga mål och relevans för producentens egen försäljning och avsättning.

Vi ser att gemensamma varumärken för lokal och regional mat kan samla ett antal matproducenter under samma paraply för att driva ett gemensamt utvecklingsarbete och bearbeta marknaden. Vi har många fantastiska matproducenter i vårt land som är fullt upptagna med att tillverka sina enastående produkter. Då hinns inte alltid marknadsföring, försäljning och exempelvis utveckling av gemensamma transporter och leveranser med.

Därför utlyser Jordbruksverket nu 15 miljoner kronor till samarbetsprojekt för att utveckla och etablera gemensamma geografiska varumärken på affärsmässiga grunder och som stärker de lokala samarbetena. Du kan söka stödet mellan den 14 juni och den 31 augusti 2021. Om fler i en bygd kan sälja sina produkter under ett gemensamt namn blir geografin till ett försäljningsargument. Och kan kvalitetskriterier dessutom kopplas till så blir det en kvalitetsgaranti.

Läs mer på:

/Tobias Kreuzpointner. Samordnare, besöksnäring och lokal mat

Nytt rådgivningsverktyg för att räkna på gårdens resurser

Kommer ni ihåg inlägget som vi skrev om projektet resurseffektivisering på gården: Att minska svinnet på gården är bra för både miljön och plånboken?

Nu är verktyget klart!

I projektet fick Hushållningssällskapets förbund i uppdrag att ta fram ett verktyg för beräkning av resursanvändningen på lamm, gris och nötgårdar. Verktyget är nu redo att användas! Genom att optimera resurserna som finns på en gård kan onödigt svinn minimeras – och det är bra för både miljö och plånbok!

Vi hoppas nu att verktyget kommer till nytta för såväl lantbrukare, rådgivare och andra intresserade.

Vi bjuder in till informationsträff och utbildning

  • Den 23e april bjuder vi in till en informationsträff där Hushållningssällskapet berättar om projektet och den rapport som togs fram.
  • Den 11 maj bjuder vi in till ett utbildningstillfälle där du kan lära dig om hur man använder verktyget på bästa sätt.

Du kan läsa mer om resurseffektivisering, ladda ner verktyget och anmäla dig till informationstillfällena via denna länk.

/Lina Edvardsson och Thomas Dalkvist som utformat projektet

Foto: Lina Edvardsson

Vill du ha en mentor?

Claudia Suraga är med och driver Jordbruksverkets mentorprogram. Foto: Thomas Dalkvist.

Om du är företagare på landsbygden kämpar du inte bara mot vädrets makter utan kanske även med företagets lönsamhet. Kanske funderar du på att ta över ett företag eller utveckla en ny produktionsgren. Idéerna är lysande – det är bara det att du saknar någon att diskutera med och idéerna blir inte genomförda. Då kan du bli adept i Jordbruksverkets mentorsprogram.

Att överföra kunskap mellan företagare har visat sig vara en framgångsrik metod för att få adepter att gå vidare i sitt företagande. Diskussioner och utbildningar tillsammans med andra företagare gör att deltagarna reflekterar och blir mer medvetna om hur man fattar rätt beslut, arbetar med utveckling av företaget och bedömer risker.

Jordbruksverket driver flera mentorsprogram där syftet är att en företagare kan få hjälp med att utveckla sitt företag. Det kan vara inom flera olika områden som strategisk företagsledning, ägarskifte, nya produkter men också att man är ny företagare inom de gröna näringarna.

Mentorprogrammen har en stor geografisk spridning i Sverige och sträcker sig från Skåne upp till Norrbotten.

Claudia Suraga driver mentorprogram på flera platser i landet med fokus på personlig utveckling och affärsutveckling. Hon riktar sig till de som är eller vill bli företagare inom lantbruk och trädgård. Programmet består av coachande individuella samtal och gemensamma träffar när det inte är kristider. Hon har ett stall av professionella mentorer som sätter företagarens utveckling i centrum.

Vad vill de som kontaktar dig ha hjälp med?
– Det är främst två anledningar. Det handlar om för det första hur man driver ett företag. Allt från ”har jag rätt affärsidé ?”, till affärsmässighet och till rätt kundfokus med mera. För det andra så behöver företagarna någon som hjälper dom att stärka dem i sin företagsidentitet det vill säga någon som pushar dem framåt.

Vilka företagskategorier inom de gröna näringarna deltar i ditt mentorprogram
– De flesta kategorier finns med bland annat grönsaksodlare, köttproducenter, gårdsmejerier med flera.  

Har du något bra exempel på en lyckad matchning?
– Jag hade en kvinnlig adept som tidigare jobbat som löneadministratör. Hon hade en vilja och ambition att odla trädgårdsprodukter. Tidigare hade hon en stor oro om hon skulle våga satsa. Hon kontaktade mig och kom med i mitt mentorprogram där hon fick kontakt med en av mina mentorer. Hon började driva ett företag och det blev så lyckat att hon ett år senare föreläste  för andra adepter. Hon har även gått vidare med mentorn och betalar nu denne för att få fortsätta med sina samtal. Hon har alltså startat sitt företag och inser nyttan av att ha en mentor.  

Ett plus ett blir tre
Mentorprogrammet bidrar med något som verkligen efterfrågas och som utbildningsföretag normalt inte erbjuder. Det bästa är att det kan appliceras på olika ämnesområden. Metoden kan användas när någon står inför ett generationsskifte och behöver diskutera mjuka frågor. Den fungerar lika bra när man vill diskutera strategifrågor och affärsutveckling. Att ”ett plus ett blir tre” är måhända en klyschig formulering men stämmer väl in här. De mervärden som skapas stärker med största sannolikhet lantbrukets konkurrenskraft och främjar svensk livsmedelsproduktion.

Fakta om mentorprogram i landsbygdsprogrammet

Thomas Dalkvist, som jobbar med företagens konkurrenskraft på Näringsutvecklingsenheten

Vattenhushållning är en viktig fråga –poddar ger ökad kunskap

bevattningVåren i södra Sverige har varit ganska regnfattig och återigen har vatten och jordbruk kommit upp på dagordningen. För närvarande arbetar Jordbruksverket med en strategi för arbetet med jordbrukets vattenhushållning som ska vara klar i juni. Strategin är en del av regeringens handlingsplan för livsmedelsstrategin 2020-2025.

Rådgivningsenheten på Jordbruksverket har under våren satsat på att spela in två olika poddar, Rådgivaren och Växtkraft. Det senaste avsnittet av podden Rådgivaren handlar om just jordbrukets utmaningar när det gäller vattenfrågan. I det femte avsnittet av podden Rådgivaren är jag själv med, och det handlar bland annat om:

  • Vad ställer det förändrade klimatet för krav på bevattning och dränering?
  • Vad kan lantbrukaren göra för att grödorna ska få rätt mängd vatten vid rätt tidpunkt?
  • Vad går att göra på fältet under säsongen och hur kan man tänka långsiktigt för att göra gården mindre torkkänslig?

Jordbruksföretag kan behöva investera, ta hjälp och stöd av grannar eller prata med en rådgivare. Även om man inte satsar på bevattning är det bra att ha en plan för hur gården ska klara olika kriser, det i sig ger en trygghet både i krisen och innan.

Vill du lära dig mer kan du även gå någon av Jordbruksverkets kurser. Du kan också läsa mer om rådgivning inom vattenhushållning och Kompetenscentrum för hållbar hantering av vatten i jordbruket på Jordbruksverkets webbplats.

Podden Rådgivaren finns i de vanliga apparna Acast, Spotify eller Podcaster eller på http://radgivaren.libsyn.com/. Där hittar du även tidigare avsnitt som handlar om nyttodjur, internationella växtskyddsåret, energieffektivisering samt agroforestry. Rådgivningsenhetens andra podcast Växtkraft hittar du på Soundcloud https://soundcloud.com (sök på Växtkraft). Poddarna produceras med pengar från Landsbygdsprogrammet.

/Magdalena Nyberg rådgivare inom vattenhushållning, samt kollegorna Elisabeth Bölenius och Tobias Markensten på Miljöanalysenheten