Jordbruksverket har i uppdrag av regeringen att varje månad lämna en lägesrapport över situationen i den svenska jordbrukssektorn. Detta är en sammanfattning av rapporten som lämnades den 30 juni 2023, om du vill läsa hela lägesrapporten kommer den att finns här.
Sammanfattning
Faktor
Senaste månaden
Senaste året
Världsmarknadspriser jordbruksprodukter
Upp
Ner
Världsmarknadspris för olja
Svag nedgång
Ner
Svensk produktion – animalier
Svagt upp
Oförändrat
Svensk produktion vegetabilier
Risk för betydande minskning
Upp
Svenska produktpriser – vegetabilier
Oförändrat
Ner
Svenska produktpriser animalier
Mjölk upp/Kött oförändrat
Upp
Svenska produktionsmedelspriser
Oförändrat
Ner
Lönsamhet
Risk för försämring
Oförändrat
Valutakurs SEK/USD
Oförändrad
Försvagats
Tabell som visar utvecklingen för 9 faktorer den senaste månaden och det senaste året.
Händelserna i Ryssland och Ukraina de senaste dagarna har haft liten påverkan på prisutvecklingen för råvaror. Marknaderna för spannmål med flera grödor påverkas alltmera av att skörden på norra halvklotet är förestående vilket leder till ökat utbud och mer pressade priser.
I Sverige har de senaste månaderna av ihållande torka ersatts av ett något mer omväxlande väder. Det har kommit nederbörd men främst i form av skurar som varit ojämnt fördelade och det krävs betydligt mera regn för att grödorna ska återhämta sig. Långtidsprognosen från SMHI pekar mot en allt ostadigare och svalare väderlek under kommande veckor. Förstaskörden av vall och tillväxten av bete har blivit betydligt lägre än normalt i stora delar landet. Återväxten av vall har också drabbats hårt av torkan och andraskörden har i princip uteblivit. Hittills är det de nordligaste delarna av landet som haft minst negativ påverkan, även om torkproblemen tycks förskjutas norrut. Alla grödor har påverkats negativt och även om det kommer regn i närtid kan skadorna inte repareras fullt ut. Anpassningar har redan gjorts av jordbrukarna bl.a. genom att skörda spannmål som ensilage och att mera djur än vanligt anmälts till slakt.
För första gången under 2023 höjer Arla producentpriset för mjölk. Höjningen uppgår till 5,4 öre/kg för både konventionellt producerad mjölk och ekologisk mjölk. Ett slakteri sänker priset på livkalvar vilket tyder på sämre efterfrågan.
Svag avkastning och höga inköpspriser för produktionsmedel riskerar att leda till svag lönsamhet för jordbrukarna under det kommande året. Produktionsgrenar som är starkt beroende av grovfoder och bete samt där det finns begränsade möjligheter till högre produktpriser är mest utsatta.
/ Konkurrenskraftsgruppen genom Bengt Johnsson och Mattias Gotting
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Frukt och grönsaker är en viktig del av vår kost. Men tyvärr är det en ganska hög andel av de odlade produkterna som inte äts upp. Det ger miljöpåverkan i onödan och sämre lönsamhet för producenter, även om klimatpåverkan är betydligt lägre för ett kilo av de flesta frukter och grönsaker jämfört med ett kilo kött. Det finns en hel del att göra för att det ska bli bättre. Här kommer några fakta och myter om svinnet av frukt och grönsaker.
Foto: Wolfgang Ehrecke
1. Det är handelsnormernas fel. Svar: Nej
Handelsnormer utformades redan för över 100 år sedan för att underlätta handel och för att kunna få den kvalitet man beställt. De innehåller gemensamt överenskomna och standardiserade produktbeskrivningar som tydliggör köparnas krav och som fungerar som sorteringsregler för grupper av producenter som vill kunna erbjuda ett enhetligt utbud. Idag tas handelsnormerna fram i internationella organisationer. För de produkter som inte har handelsnormer använder stora köpare egna produktspecifikationer. Deras syfte är det motsatta, nämligen att särskilja företagets produkter från de som säljs av konkurrenterna. De har oftast striktare krav på till exempel utseende än handelsnormerna och producenter behöver då också uppfylla olika krav för olika köpare vilket innebär högre kostnader.
Om handelsnormer utformas klokt och används klokt kan de minska förluster och svinn. Men om de inte utformas och används klokt kan de tvärtom bidra till ökat svinn och försvåra handeln. Handelsnormer för frukt och grönsaker har tre klasser. Uppdelningen i klasser gör det möjligt att få lite bättre betalt för vissa produkter. Klass Extra och klass 1 har bland annat krav på storlek och utseende medan klass II kan rymma produkter som har god ätkvalitet, bra näringsvärde men utan fokus på utseendet. Tyvärr används inte klass II så mycket. Om den användes mer skulle svinnet minska. Idag ställer handeln ofta krav utöver de som ställs i handelsnormerna. Om handeln nöjde sig med handelsnormernas krav och dessutom använde klass II mer skulle förluster och svinn minska.
Allt detta hänger dessutom ihop med konsumenternas krav. Handelsnormerna måste spegla hur handeln ser ut och handeln påverkas starkt av de val som du som konsument gör. Om du inte alltid plockar det äpple som är vackrast för ögat så kommer det att påverka vilka frukter som skickas till butikerna och hur stort svinnet blir, och det kommer också att synas i kraven som finns i handelsnormerna.
Men, du som konsument påverkas också av hur och vilka produkter som du erbjuds i butiken. Om vi hela tiden exponeras för vackra, felfria produkter, vänjer vi oss vid att det är så de ska se ut, och väljer bort de som inte är perfekta. För att få acceptans för produkter med lite defekter som inte har betydelse för ätkvaliteten, som märken i fruktskalet eller silverskorv på potatis, kan det också behövas information som får konsumenterna att förstå att ätkvaliteten är lika bra hos dessa produkter.
Sammanfattningsvis så är handelskedjornas egna krav generellt högre än de som finns i handelsnormerna. Om handeln nöjde sig med handelsnormernas krav så skulle svinnet minska och om handelsnormerna försvann skulle svinnet troligen öka. Svaret på frågan blir därför ”Nej”.
2. Det är tokiga och skojiga grönsaker som sorteras bort. Svar: Nja.
Nog finns det tokiga och krokiga morötter, men orsaken till att en del produkter sorteras bort är ofta att de har skador som gör att de inte hela rena och friska, det kan vara rötor, stöt- och tryckskador eller att det är skadedjur på produkterna. Klass II har väldigt lite storlekskrav och tillåter att 10 % (i antal eller vikt) av produkterna i en låda är ”tokiga, krokiga och skojiga”. Om klass II användes mer skulle därför färre produkter behöva sorteras bort – men det kräver att du som köpare eller konsument väljer dessa produkter ibland.
3. EU-byråkrater hittade på en handelsnorm som förbjuder krokiga gurkor. Svar. Nej.
I början på 1960-talet tog FN fram en handelsnorm för gurka – EU var faktiskt inte alls inblandat. Det bildades en arbetsgrupp med representanter från Holland, Italien, Belgien, Polen, Spanien, UK och Tyskland. I mars 1964 enades de om utformningen av en handelsnorm för gurka, som innehöll ett krav att om gurkorna är riktigt krokiga så ska det framgå av märkningen. Något förbud mot att sälja krokiga gurkor, inte ens om de ser ut som gröna grisknorrar, har aldrig funnits! EU har sedan använt normen för gurka men det är en myt att man inte skulle få sälja krokiga gurkor, berättar Kristina.
4. Svinnet uppkommer bara efter skörd. Svar: Nej.
Viltskador i fält är ett växande problem när vildsvin bökar, rådjur, hjort och älg äter och fåglar äter och förorenar grödan. Det gör att odlare inte kan skörda, att fält blir förstörda eller att kvaliteten försämras på det som ändå kan skördas. Problemens omfattning varierar i landet men ökar, det visar den senaste undersökningen. Många odlare tvingas ha elstängsel runt odlingar för att hålla vildsvin borta. När det regnar eller blir tidig frost kan odlingen och grödorna också påverkas och dessutom kan mögel och insekter orsaka skador i fälten. Så förluster sker även före skörd och även om de kanske inte kallas matsvinn så bör de ingå i det arbetet.
5. Svinnet minskar med bättre teknik. Svar ja.
Bättre teknik är en viktig faktor för att minska svinnet. Utvecklingen går framåt och till exempel är nya skördemaskiner bättre på att lämna en mindre mängd produkter i fältet eller på fruktträden och de ger också mindre skador på produkterna. Tekniken för att lagra produkter utvecklas också vilket gör att svinnet under lagringen minskar.
För att kunna investera i ny teknik krävs att företagen är lönsamma, så lönsamhet är en viktig grund för att hållbarheten i produktionen ska kunna öka.
6. Svinnet skulle minska med bättre samarbete. Svar Ja.
Svinn har såklart många orsaker men en är att det är svårt att veta hur efterfrågan kommer att se ut, om en vecka, om två veckor och om en månad, både för odlare, för grossister och för detaljhandeln. Vi konsumenter påverkas av högtider, helger och på sommaren av vädret. Visst samarbetar aktörerna längs livsmedelskedjan men ju bättre diskussioner aktörerna har desto bättre kan planeringen bli.
En viktig faktor för att minska svinnet är att ha en effektiv logistik längs leveranskedjan så att tiden från skörd eller sortering och paketering till butik blir så kort som möjligt och att produkterna levereras i ett så optimalt klimat som möjligt. Detta kräver ett bra samarbete hela vägen från odlare till butik.
Nu har vi ju ett samarbete för minskat matsvinn där man kan arbeta längs med hela kedjan. Hoppas fler går med, särskilt aktörer i senare led. Du hittar mer information här.
Det finns också affärsmetoder som kan leda till svinn, som sena avbeställningar och vissa returer. Läs mer i blogginlägget Tuffare tag mot oschyssta affärsmetoder eller lyssna på Konkurrensverkets podd. Det är Konkurrensverket som kommer utöva tillsynen av den nya lagstiftningen, och dit kan man anmäla om man blivit utsatt.
7. I bristsituationer är vi mindre kräsna och svinnet minskar. Svar: Ja.
Det finns flera exempel på att om det är ont om produkter eller produkter med ett perfekt utseende så blir vi konsumenter mindre nogräknade. Ett exempel är att vissa år kan äpplen drabbas av frost i blomningen vilket gett äpplena en skrovlig rand från fluga till skaft, den kallas frostslips. Vanliga år när något enstaka äpple fått en slips brukar konsumenterna välja bort dessa frukter. När i stort sett alla svenska äpplen har en slips bryr sig konsumenterna helt plötsligt inte om detta fel, som inte alls påverkar ätkvaliteten. Men, nästa år går vi tillbaka till att bli kräsna igen, om allt är som vanligt.
Här kommer en fundering från Karin. Det betyder att det även spelar roll vad vi konsumenter exponeras för – vad vi har möjlighet att välja, och därför har butikerna ett ansvar för hur fina produkter som ska säljas och kan hjälpa till att minska svinnet i tidigare led.
Liknande erfarenheter har man gjort i Storbritannien där konsumenterna ett år, när det blev ont om grönsaker på grund av torka, såg att utseendet fick liten betydelse och svinnet minskade.
8. Blir produkterna kvar i jorden eller på gården så gör det inte så mycket. Svar: Nej.
En stor del av matens miljöpåverkan kommer från produktionen, även för frukt och grönsaker. Vid odlingen används maskiner som kräver energi, det används växtnäring och växtskyddsmedel och dessutom mycket vatten, inte sällan genom bevattningsanläggningar som kräver utrustning och energi. Så en stor del av miljöpåverkan kommer från odlingen. Transporternas miljöpåverkan utgör oftast en mindre del med undantag för när de transporterats med flyg.
Att det berikar jorden? Nej det bidrar förmodligen inte till en ökad mullhalt utan kan snarare leda till kväveförluster. För att öka mullhalten är det mer effektivt att odla fleråriga växter, mellangrödor eller fånggrödor eller att lämna skörderesterna efter spannmål. Det berättade Thomas Kätterer, professor vid institutionen för ekologi på SLU för Karin.
9. Det är dags att skaffa mer kunskap och agera. Svar. JA!
Just i detta nu är faktiskt forskare från SLU ute och mäter i fält för att se hur mycket bl.a. potatis och morot som blir kvar i jorden, men vi ska också samla data från packerier, intervjua odlare med lager och hela projektet omfattar även animalieprodukter. Så vi ska ta ett helhetsgrepp för att få mer kunskap och bana väg för åtgärder. Arbetet är finansierat inom ramen för livsmedelsstrategin och det regeringsuppdrag som getts till Livsmedelsverket att genomföra tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket. Branschen är också mycket involverade. Här kan man både minska klimat- och miljöpåverkan och i många fall spara/tjäna pengar!
/Karin Lindow som jobbar med regeringsuppdraget för minskat matsvinn, och Kristina Mattsson som arbetat med kvalitetsfrågor samt förluster och svinn inom frukt och grönsaker i många år.
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Om du söker på dessa fyra ord på Jordbruksverkets webbplats kommer du till en sida om regeringens uppdrag att främja produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel. Ett uppdrag som betyder att vi i två omgångar hittills fått en påse pengar att fördela till projekt som handlar om allt från jord till bord, med syfte att ge skjuts till ekomarknaden. Arbetet drivs i nära samarbete med branschen.
Jag tog över som projektledare tio månader efter att uppdraget drog igång – i skarven mellan att vi tog fram och överlämnade en ambitiös åtgärdsplan till regeringen som pekade ut tjugotvå åtgärder att arbeta med, och började genomföra samma åtgärdsplan.
Även min familj och jag har hakat på odlingstrenden, och vi odlar ekologiskt även om vi inte är certifierade.
Uppdraget strävar mot att 30 procent av svensk jordbruksmark ska brukas ekologiskt och att 60 procent av offentlig livsmedelskonsumtion ska bestå av ekologiska livsmedel år 2030. Du som läser lantbrukspressen har nog blivit varse att den svenska marknaden för ekologiskt producerad mat tappat fart de senaste åren, vilket också framgår av den statistik vi följer. Det är mycket som påverkar utvecklingen, men vi tror och hoppas stenhårt på att vårt ekouppdrag kryddar den positiva utvecklingen framöver.
För att låna ett uttryck som en kollega i det vi kallar för ekosekretariatet, medarbetare på Jordbruksverket som arbetar med att genomföra uppdraget, brukar använda; det bubblar i ekouppdraget! Hittills har vi genomfört sju utlysningar och finansierat 77 projekt som verkar på olika delar av marknaden, allt från försöksprojekt i fält till rådgivning, marknadsanalyser, konsumentkampanjer och diverse aktiviteter som handlar om att ta fram och förmedla kunskap. Plus allt däremellan. I samtliga utlysningar har intresset varit stort och vi har tvingats avslå många bra ansökningar. Vi har fortfarande ungefär 15 miljoner kronor kvar att utlysa till projekt innan utgången av 2023!
Det är inne att ha en växtodling ute, i sin egen trädgård, på balkongen eller på taket. Även jag och familjen har hakat på den här trenden. I våras byggde vi fem odlingslådor och en trappa i slänten, det blev både snyggt och praktiskt. På grund av en medfödd fobi för daggmaskar är jag mer glad i att påta i lådor fyllda med jord köpt i påse och med rejäl markväv i botten, än på friland. Risken för obehagliga överraskningar när jag krattar och gräver är liten, även om jag hör vad ni säger; att de små ”slingersakerna” gör fantastisk nytta – inte minst i en ekologisk odling.
Koriander samsas med salladslöken i odlingslådan, två måsten i de asiatiska favvorätterna.
I några lådor samsas krusbärsbuske och rabarber med koriander och salladslök, som är två måste i de asiatiska favvo-rätterna. I två lådor växer långa rader ruccola, dill och persilja, förstnämnda två frodas med enorm fart medan sistnämnda varit trögare i starten. Och när jag upptäckte att ett halvt dussin King Edward hade börjat åla till sig i kylskåpet i våras så slängde vi även ner dem i jorden. Jag har hört att ”Kingen” man köpt i mataffären inte är så bra som sättpotatis, men blasten har ändå växt sig över en halv meter hög på cirka fem veckor! Återstår bara att se hur knölarna under jord artat sig efter blomning…
Vi har inte använt några naturfrämmande ämnen i vår odling. Inte gödslat den över huvud taget. De två växtskyddsmetoder vi tillämpar är en aluminiumlist med överhäng mot sniglarna på två lådor och flinka fingrar mot ett fåtal ogräs – jag gissar att det klassas som ”mekanisk bekämpning”. Jag tänker att vi har en rätt så ekologisk odling fast den inte är ekologiskt certifierad. Det är många saker som påverkar den hållbara utvecklingen av livsmedelsmarknaden, även de små prunkande stadsodlingarna!
//Åsa Lannhard Öberg, projektledare för ekouppdraget och hobbyodlare
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Vad är egentligen ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbart växtskydd?
För att kunna svara är det viktigt att sätta in frågan i ett historiskt sammanhang. Odlingssystemen har utvecklats och förändrats de senaste hundra åren fram tills idag. De kemiska växtskyddsmedlen började användas allt mer i mitten av 1900-talet, skördarna ökade och kunde bättre försörja en växande befolkning. Samtidigt var många av de tidiga växtskyddsmedlen förknippade med större miljö- och hälsorisker än de som finns godkända idag. I livsmedelsstrategin har regeringen gjort bedömningen att ett hållbart växtskyddsarbete är en förutsättning för att svensk växtodling ska hävda sig i den internationella konkurrensen. Det bör finnas god tillgång till växtskyddsmedel som effektivt kan hantera växtskadegörare som påverkar odlingen, med minsta möjliga konsekvenser för människors hälsa och miljö. Det gäller både kemiska och biologiska växtskyddsmedel.
Växtskyddsrådet är en del av livsmedelsstrategin och arbetet leds av Jordbruksverket. Tillsammans med tio andra organisationer arbetar vi för ett hållbart växtskydd, att värna och nyttja givna resurser på ett hållbart sätt.
Växtskyddsrådet i fält 2018
Ett hållbart växtskydd inkluderar att utveckla fler metoder med mindre risker – medel eller metoder som inte lämnar rester i mark, vatten eller har annan negativ påverkan på annat än den skadegörare eller ogräs som är målet för behandlingen med växtskyddsmedlet.
En hållbar odling omfattar många olika delar varav växtskyddet är en. När det gäller växtskydd används idag oftast miljömässiga parametrar utifrån miljömålet Giftfri miljö eller mängdmässiga parametrar för att beskriva ett tillstånd eller utveckling över tid (mätningar i vatten, riskindex, hektardoser med flera). Hur skulle ekonomiska och sociala parametrar kunna se ut?
Fler dimensioner
Hållbarhet är viktigt för samhällets olika delar, för vår gemensamma framtid. Jag tycker att det ofta finns en tendens att fokus ligger den miljömässiga hållbarheten och detta är särskilt tydligt när det gäller användning av växtskyddsmedel. Om vi vill veta mer om var vi står i det hållbara växtskyddet idag behöver vi också blicka bakåt. Som nämndes inledningsvis har odlingen utvecklats. Är det tänkbart att hållbarhetens utveckling avseende växtskydd skulle kunna se ut som föreslagits i diagrammet nedan? Vad tycker du?
Mer underlag kommer
Växtskyddsrådet har nämligen gett Sveriges lantbruksuniversitet i uppdrag att ställa samman den kunskap som finns idag kring vad ett hållbart odlingssystem med avseende på växtskydd innebär. Sammanställningen ska innehålla beskrivningar av vad ett arbete mot ett hållbart växtskydd innebär samt förslag till några olika parametrar för att mäta hållbarhet vad gäller växtskydd med beaktande av alla tre pelarna: ekonomiska, miljömässiga och sociala faktorer.
Sommar, sol och semester för många. En tid att slappna av och bara vara. Varför inte lyssna på musik – och samtidigt tänka på den svenska livsmedelsstrategin? Här kommer tips från två medarbetare på Jordbruksverket på låtar att ladda ned och njuta av, samtidigt som du ägnar tankar i hängmattan åt framtiden för svenskt jordbruk och livsmedelsproduktion.
Här kommer en brasklapp: Bloggarna är medvetna om att ingen av låtarna handlar om den svenska livsmedelsstrategin, många av dem inte ens om livsmedel. Texterna är skrivna för att förmedla budskap i en salig blandning av politik, olycklig kärlek, berusningsmedel och diverse elände. Men med god vilja framträder mer eller mindre tydligt mat från sjö & hav, åker, stall, växthus och skog liksom de tre dimensionerna av hållbarhet – social, ekonomisk och miljömässig.
Blommig falukorv – Povel Ramel: En av våra största skapare inom kultur, nöje & musik; friherre, revyförfattare, kompositör, pianist, sångare, komiker och skådespelare. Povel besjöng den svenska falukorven, en nationalrätt vi ätit ännu mer av i Coronatider. Liksom tvåan och trean får denna trallvänliga dänga symbolisera satsningen inom den svenska livsmedelsindustrin på kompetensutveckling inom kött- & charkindustrin.
Varm korv boogie – Ove Törnqvist: En fyrtaktare från 1959 som betraktas som en av de första svenska rocklåtarna. Korv tillverkas både stor- och småskaligt och är ett ta-vara-på-det-mesta-livsmedel då den kan fyllas med diverse ingredienser.
Ge mig mera köttbullar – Astrid Lindgren: Madicken älskar svenska favoriter som köttbullar och pannkaka, däremot dissar hon fiskpuddingen – men kanske att hon lärt sig gilla den i vuxen ålder. Swedish Meatballs har satt Sverige på den internationella matkartan, och exportera livsmedel vill vi ju göra mer av!
The milkman of human kindness – Billy Bragg: Svenska lantbruksdjur ska må bra – djurvälfärden är central. I Sverige finns idag omkring 305 000 mjölkkor men de blir färre för var dag som går, så ägna dessa landskapsvårdande mjölk- och köttproducenter liksom svenska mjölkbönder en tacksamhetens tanke.
Dina färger var blå – Tomas Ledin: Ölbryggning är en växande bransch, den kan vara hantverksmässig och mikro eller industriell och makro. Man behöver maltkorn för att brygga öl och det är en gröda som växer på svenska åkrar.
Fattig bonddräng – Astrid Lindgren/Georg Riedel: Alfred var en strävsam, kunnig och trogen dräng in i det sista. Att ha kompetent personal som tar ansvar och är driven i att utveckla företaget är viktigt för alla lantbruk med anställda, och här skymtar vi minsann både den ekonomiska och den sociala hållbarheten.
Socker – Kent: I Sydsverige odlas betor för sockerproduktion. Visste du att en enda sockerbeta innehåller cirka 140 gram socker och att en femtedel av världens sockerproduktion kommer från sockerbetor medan resten kommer från sockerrör?
Last call for alcohol – Hardcore Superstar: Vodka är en svensk exportsuccé. Insatsvaran i vodka varierar, säd är vanligt men även potatis funkar bra – prima att odla på svenska jordar.
Morotsman – Olle Ljungström: Morötter är en av få jordbruksråvaror som Sverige är självförsörjande på. Ökad produktion av livsmedel och god försörjningsförmåga är centrala delar av livsmedelsstrategi – tänk på det när du njuter av Olle Ljungströms underbara röst.
Wine, (wo)men and song – Whitesnake: Vinproduktionen är blygsam i Sverige, men den finns här och jag inbillar mig att det snart blir uppsving för 80- och 90-talets trend gör-vin-av-det-du-har-i-trädgården. Av jämställdhetsskäl sätter vi (wo) inom parentes.
The wild hunt – Watain eller The tallest man on earth: I början av sommaren utlyste Jordbruksverket 5,5 miljoner för projekt som ska bidra till att vi får mer vildsvin på tallrikarna. Samtidigt som du grunnar på projektidén kan du inspireras av ljuv musik. Samma låttitel, helt olika låtar. Gillar du hårdare musik; välj Watain. Är din smak mer åt det avskalade hållet är The tallest man on earth lämpligare.
Änglamark – Evert Taube: Nästintill en nationalhymn och tillika en av våra största miljömärkningar.
Sol, vind och vatten – Ted Gärdestad: Att öka inslaget av förnybar energi är avgörande för en hållbar produktion av mat, vilket även framgår tydligt på den politiska arenan. Och tänk att Ted Gärdestad förmedlade detta budskap redan i början av 1970-talet!
Computer world –Kraftwerk: Kanske studsar någon ur hängmattan av att höra de tyska syntpionjärerna lovsjunga datorer i en låtlista om svensk livsmedelsstrategi. Ligg stilla! Förstudie för en databasinfrastruktur i lantbruket, för att systematiskt lagra och använda datan, är ett uppdrag som Jordbruksverket arbetar med inom ramen för livsmedelsstrategin.
Soldier of fortune – Deep Purple: Livsmedelsstrategin vill att vi ökar den ekonomiska hållbarheten, och gör vi det blir vi alla en ”soldier of fortune” som David Coverdale sjunger så innerligt (även om hans soldier of fortune inte är någon konkurrenskraftig matproducent). En av de bästa rockballaderna genom tiderna.
Mr Crowley – Ozzy Osbourne: ”Mr Crowley, won’t you ride my white horse…” skrålar killen från Birmingham. Faktum är att hästnäringen blir allt större i Sverige och vi har idag fler hästar än mjölkkor. Men inte många hästar går in i livsmedelskedjan, något branschen vill ändra på – ledordet är resurseffektivitet.
Sailing ships – Whitesnake: För att realisera havs- och fiskeriprogrammet behöver vi en fiskeflotta, men någon återgång till fiskefartyg utrustade med segel är knappast trolig!
Fishermen’s blues – The Waterboys eller Jag går och fiskar – Gyllene tider: Skotsk rock eller svensk pop. Råkar du inte vara yrkesfiskare och tar semester från allt vad fiskeredskap är några veckor under sommaren, så kanske du plockar fram ditt gamla fiskespö från förrådet och beger dig till en trolsk svensk sjö för att dra några firrar. Med dessa låtar vill vi även slå ett slag för vattenbruket. Fisk, skaldjur, alger – allt går att producera mer av i Sverige.
Home sweet home – Mötley Crue: I år ska vi helst hemestra så passa på och gör det till tonerna av denna underbara rockballad, samtidigt som du pysslar om din hemmaodling av frukt, bär och grönsaker. Det är nämligen viktigt att värna om sin egen försörjningsförmåga.
Hillbilly for life – Fearless Hillbillys: Jag träffade grabbarna i bandet Fearless Hillbillys på Sweden Rock Festival för ett par år sedan. De hade byggt om gitarr och bas till grepar, spadar och andra jordbruksredskap och bjöd på en ösig growl-show med höbalar som rekvisita.
Country girl – Black Sabbath: Låten finns på bandets tionde studioalbum Mob Rules från 1981, det andra och sista med supervokalisten Ronnie James Dio vid sångmicken. Tjejer från landet är starka på många sätt, och förutom att bidra till social hållbarhet och ett jämlikt lantbruksföretagande kan de krossa ett grabbhjärta.
Strawberry fields forever – The Beatles: Många svenska jordgubbar hann inte mogna till midsommar i år och dessutom har Coronapandemin hindrat utländsk arbetskraft med flinka fingrar från att nå de gyllenröda fälten i Sverige. Jordgubbens tajming, kvalitet och pris är en ständigt återkommande snackis i sommartider!
Scarborough fair – Simon & Garfunkel: Köper du färska kryddor till din matlagning, som persilja, salvia, rosmarin och timjan? Sannolikt är de ekocertifierade – att bedriva jordbruk utan naturfrämmande insatsmedel är ett sätt att producera hållbart.
Welcome to the jungle – Guns n’ Roses: Djungeln spelar en viktig miljömässig roll där den finns, för att agera planetens lungor. Att skövla djungel och regnskog gör stor skada. Men vi vill å andra sidan inte att våra öppna landskap och beteshagar ska växa igen likt en djungel. Betande djur håller landskapet öppet och bidrar till biologisk mångfald.
Sandstorm – Darude: Vem har inte dansat loss till denna dänga som man aldrig tröttnar på, signerad en finsk granne i slutet av 90-talet? Olika naturfenomen gäckar emellanåt den svenska livsmedelsproduktionen; torka, bränder, översvämning – och (sand)stormar.
Last look at Eden – Europe: Lustgården Eden prunkar av grönska som ger mat och skydd åt dess invånare, men den innehåller också förbjuden frukt. Jag utvecklar inte den analysen, en bra låt hur som helst!
The ketchup song – Las Ketchup: En spansk världshit från 2002 om bearbetade tomater kan leda oss rakt in i den svenska livsmedelsstrategin. Så här skriver Från Sverige om tomater på sin hemsida: ”Svenska tomater är inte bara goda och närproducerade. De slår också spanska och holländska tomater när det gäller klimat och miljö. Faktum är att svensk tomatodling är bäst i klassen när det gäller miljö och ger de lägsta utsläppen av klimatgaser.” Enligt Wikipedia har Sverige den högsta per capita konsumtionen av ketchup i världen. Den svenska marknadsandelen för tomater låg 2018 strax under 20 procent så här finns potential att öka.
Högt över ängarna – Timotej: Somrigare än så här blir det inte. Den svenska tjejkvartetten som bland annat tävlat i Melodifestivalen sjunger om oaser på landet och gruppens namn är synonymt med en viktig ingrediens i svenska betes- och slåttervallar.
Var e vargen – Imperiet: Låten handlar om en bildlig varg; den revolution som aldrig kommer. Men även våra svenska lantbrukare kan ibland behöva fråga sig var vargen håller hus, särskilt om man håller djur utomhus eller sysslar med jakt. Gillar du tung folkmusik mer än punk kan du istället lyssna på Vargtimmen med Hedningarna.
Old MacDonald had a farm – Nordamerikansk folkvisa: Barnvisan publicerade första gången år 1917, på svenska heter den ”Per Olsson och hans bonnagård”. Det är viktigt att man redan i unga år lär sig var maten kommer ifrån, så gott folk – fortsätt sjunga låten för era små!
Take me home, country roads – John Denver: Visst blir man lite nostalgisk, och ser de långa slingriga vägar som ofta karakteriserar landsbygden framför sig när man nynnar med i refrängen (som förvisso utspelar sig i West Virginia)? En landsbygd där det bor folk som håller den levande är en grundbult i den svenska livsmedelsstrategin.
Vi bor på landet – Bröderna Djup: Blåbyxor, rutiga skjortor, keps, gummistövlar och instrument i form av såg, lie och räfsa. Bonnigare än så blir det inte!
Och med de slutorden vill semesterbloggarna Jesper Nietsche och Åsa Lannhard Öberg tacka för sig. Hoppas ni lyssnar på våra låtar, glad sommar på er!
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Sverige är sannerligen ett avlångt land med varierande förutsättningar att producera mat och utveckla leden i livsmedelskedjan. Detta blev jag och de andra i gänget från Jordbruksverket påminda om då vi i höstas for runt i landet och anordnade klusterträffar om livsmedelsstrategin. På vår resa från norr till syd och från öst till väst blev det tydligt att det saknas en tydlig översikt att utgå från när vi jämför mellan län och regioner; var bedrivs egentligen produktionen av diverse råvaror och var förädlas och konsumeras de? Idén föddes att vi borde sammanställa statistik på regional nivå så att vi kan jämföra utvecklingen.
Sagt och gjort, nu har vår statistikenhet jobbat intensivt under våren med att ta fram fakta. Resultatet är 22 Powerpoint-dokument med 1 780 bilder för de 21 länen/regionerna samt en nationell sammanställning. Här kan du grotta ner dig i information om utvecklingen i fyra led av livsmedelskedjan; primärproduktion, livsmedelsindustri, livsmedelshandel och restaurang.
Foto: Mostphotos
Du kan också göra en djupdykning inom primärproduktionen och studera vattenbruk, fiske, ekologisk produktion, skördar av olika grödor, produktion av kött, mjölk och ägg och mycket mer. Avslutningsvis jämför vi konsumtionen och produktionen av kött, mjölk och ägg län för län. Dessutom får du som är nördigt intresserad av siffror en bonus i form av 22 Exceldokument med grunddata!
Vi hoppas och tror att materialet är värdefullt när vi nu tar sikte på målet framåt. Att ha jämförbara siffror för alla län ger även bra förutsättningar för benchmarking. Eftersom materialet presenteras i ett redigerbart format kan du plocka ut de delar du önskar och även komplettera fritt för att skapa din egen sammanställning.
I dessa Coronatider lyfts frågor om Sveriges förmåga att tillgodose behovet av livsmedel till befolkningen. Beräkningarna ger en bild av hur vår försörjningsförmåga för olika livsmedel såg ut innan krisen, både på nationell nivå och länsnivå.
I en tid av kris och en vardag som är vänd upp och ner på många sätt kan jag ändå på något vis bli glad att odlare och lantbrukare, som jag jobbar med dagligen, nu enligt MSB klassas som samhällsviktiga. Jag blir också glad när jag märker att man ute på fält jobbar på som vanligt. Man bearbetar, gödslar, sår, planterar, täcker med väv för att skydda mot frostnätter och vattnar. Med andra ord stämmer den nu populära #farmingasusual väldigt bra.
Svenska grönsaker kommer finnas i butikshyllorna och på våra matbord även framöver men kanske blir vi varse om att den svenska produktionen av vissa basvaror borde vara högre. Morötter producerar vi idag mer än vad vi konsumerar men det är också den enda grönsaken. Utmaningen för svensk grönsaksodling är nu att få grödan från jord till bord. Och vilket ”bord” är det? När storkök och restauranger tyvärr tvingas dra ner på verksamheten kan våra odlare behöva lägga om sina tidigare försäljningskanaler vilket såklart kan vara en utmaning.
Odlingen är arbetsintensiv och i många fall sker skörden för hand. För hand av personal som kommer från utlandet och säsongsjobbar i fält. Personal som nu i och med stängda gränser och restriktioner inte kan komma hit. Många här i Sverige har blivit av med jobbet eller delvis permitterade under rådande situation så rent krasst finns antalet tillgängliga händer för att lösa situationen. Frågan är om det kan lösas tillräckligt snabbt för att en perfekt röd, söt och svenskodlad jordgubbe kan få sin självklara plats på min midsommartårta? Jag hoppas det.
Den svenska maten 