Jordbruksverket bevakar för Sveriges räkning en EU-kommitté där man varje år fördelar pengar till bransch- och intresseorganisationer för att genomföra marknadsföringskampanjer. En del av den årliga budgeten går till evenemang som handelsdelegationer där företag och organisationer aktiva inom jordbruk och livsmedel är välkomna att delta.
Den 27 mars till 2 april 2022 kommer EU:s jordbrukskommissionär Janusz Wojciechowski att leda en handelsdelegation till Singapore och Vietnam. EU-kommissionen bjuder in företag och organisationer från medlemsländerna att delta i delegationen. Det innebär en god möjlighet att knyta kontakter i Sydostasien för affärsmöjligheter inom dryckes- och livsmedelssektorn.
Upptäck nya marknader i Sydostasien! Foto: Pixabay
Sydostasien är en intressant marknad ur exportsynpunkt. Området är en stor importör av jordbruks- och livsmedelsprodukter och kännetecknas av en fortsatt BNP-tillväxt och en ökande befolkning. Genom EU:s frihandelsavtal råder det dessutom tullfrihet på alla jordbruksbaserade livsmedelsprodukter och på öl vid export till Singapore. På samma sätt innebär EU:s frihandelsavtal med Vietnam att tullsatserna för de flesta produkterna gradvis kommer att sänkas ner till noll.
Att öka exporten är ett mål i den svenska livsmedelsstrategin. En ökad livsmedelsexport kan stärka konkurrenskraften, öka sysselsättningsgraden, främja produktiviteten, förbättra lönsamheten och stärka den svenska försörjningsförmågan.
Så gör du för att delta
Intresseanmälan: De företag och organisationer som är intresserade kan lämna in en ansökan senast den 30 november 2021. Mer information om evenemanget finns som pdf-fil som du hittar här:
Vissa resekostnader täcks såsom flyg mellan Singapore och Vietnam och mellan Hanoi och Ho Chi Minh City, samt lokala transporter/aktiviteter och vissa måltider.
På förmiddagen den 7 december klockan 9-12 arrangerar Tillväxtverket tillsammans med Vinnova och Jordbruksverket den digitala konferensen: ”Tillsammans når vi målen i Livsmedelsstrategin: Innovation för utveckling och omställning”.
Bild: Tillväxtverket
Livsmedelsstrategin som nu har funnits i fyra år består bland annat av ett övergripande mål och tre strategiska områden. Kort sammanfattat handlar det om att livsmedelskedjan ska vara konkurrenskraftig där den totala livsmedelsproduktionen ökar samtidigt som relevanta miljömål nås. Syftet är att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till en hållbar utveckling i hela landet. Produktionsökningen bör svara mot konsumenternas efterfrågan, och sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska. De tre strategiska områdena är Regler och villkor, Konsument och marknad och Kunskap och innovation.
Årets konferens fokuserar på det strategiska området Kunskap och Innovation. Vi ser fram emot konferensen och hoppas att det blir en inspirerande förmiddag med olika perspektiv kring hur vi tillsammans kan arbeta med innovation för att framtidssäkra den svenska livsmedelssektorn och ta en ledarposition inom hållbar och hälsosam mat.
– Via denna länk hittar du programmet och anmäler dig.
/Eva Sundberg som är med och arrangerar konferensen och som kommer att vara en av moderatorerna
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Under de senaste månaderna har produktionskostnaderna för de svenska jordbrukarna ökat kraftigt. Jordbruksverkets produktionsmedelsindex har ökat med nästan 7 procent sedan årsskiftet. Stigande produktionskostnader innebär försämrad lönsamhet för jordbrukarna om det inte är möjligt att öka intäkterna eller att minska insatsen av produktionsmedel.
Jordbrukssektorn har klarat de påfrestningar som pandemin inneburit förhållandevis bra jämfört med andra sektorer. Trots en generell nedgång av den ekonomiska aktiviteten i samhället har efterfrågan på det svenska jordbrukets produkter varit god. Ändrade konsumtionsvanor har till och med lett till ökad efterfrågan på exempelvis svenskt kött. Jordbruket har också dragit nytta av låga priser på flera viktiga produktionsmedel som energi och gödning. Även räntenivån har under perioden legat på en mycket låg nivå.
Under 2021 har produktpriserna legat kvar på en hög nivå. För vissa produkter som till exempel spannmål och oljeväxter ligger priserna för närvarande på rekordhöga nivåer. En tilltagande konkurrens för animalieprodukter, bland annat griskött, som förväntas när konsumtionsvanorna återgår till det mer normala har ännu inte påverkat den svenska marknaden i någon större utsträckning.
Vad är dyrare och vilka påverkas mest?
Det stora problemet för jordbrukarna är att kostnaderna ökat kraftigt. Under årets första åtta månader har Jordbruksverkets produktionsmedelsprisindex ökat med nästan åtta procent. Bland enskilda kostnadsslag är det främst priserna på energi som ökat kraftigt, dieselpriserna har ökat med 17 procent och elpriserna med åtta procent. Priserna för djurfoder har ökat med sex procent. För gödning saknas prisuppgifter för de senaste månaderna, under perioden januari – mars var prisuppgången drygt 20 procent. Resursintensiva produktionsgrenar kommer att drabbas hårdare av kostnadsökningen. Exempel på produktionsgrenar som kan drabbas hårt är specialiserad växtodling och stallbaserad animalieproduktion. Däremot påverkas extensiva produktionsgrenar inte lika hårt.
Foto: Hans Bjurling, Scandinav. Bonde utfodrar kor.
Det finns flera samverkande orsaker till att priserna ökat kraftigt de senaste månaderna. När världen öppnar upp efter den nedstängning som pandemin lett till finns det flaskhalsar som har en prisdrivande effekt, det gäller bl.a. brist på fraktkapacitet. Även efterfrågan på energi har ökat kraftigt vilket medfört snabbt stigande priser. På marknaderna för jordbruksprodukter har skördebakslag för viktiga grödor och viktiga regioner medfört lägre utbud som drivit upp priserna. Höga priser på spannmål och proteingrödor gynnar jordbrukare med växtodling men leder till stigande kostnader för animalieproducenter.
På kort sikt kan det förväntas vara fortsatt höga priser för viktiga produktionsmedel som jordbruket använder. Priserna på energi väntas ligga kvar på en hög nivå även om det har tagits beslut om vissa utbudsökningar inom oljeindustrin. De höga priserna på främst naturgas driver upp priserna på handelsgödsel samtidigt som de höga produktionskostnaderna för handelsgödsel har medfört att en del tillverkare valt att dra ner produktionen eller till och med helt stänga fabriker. Viktiga tillverkningsländer som Kina och Ryssland har varnat för att det kan komma att införas begränsningar i de kvantiteter som dessa länder exporterar. Även foderpriserna väntas ligga kvar på en hög nivå då lagren på världsmarknaden är på en förhållandevis låg nivå, det gäller särskilt för vete.
Oro för höga kostnader och minskad lönsamhet
Undersökningar som gjorts den senaste tiden bland svenska jordbrukare visar på en lägre framtidstro än tidigare. Det finns en oro för att de höga kostnaderna ska leda till försämrad lönsamhet. Inför 2022 rekommenderas jordbrukarna att se över kostnadsläget på sina företag och göra anpassningar i produktionen. Det kan till exempel vara åtgärder som att välja mindre resursintensiva grödor, anpassa mängden insatser av produktionsmedel och att terminssäkra priser (låsa priset i förväg) på insatsvaror och produkter.
/ Bengt Johnsson, jordbruksekonomisk expert
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Den svenska maten 