Kategoriarkiv: ägg

Hur står till med svensk ägg- och köttmarknad i halvlek 2021?

Vi är många som följer den svenska livsmedelsmarknaden i normala tider och under pandemin upplever jag att intresset växt. Kanske har fler medborgare blivit varse hur viktigt det är med stabil försörjning av mat och andra förnödenheter när världen är i gungning? Varje kvartal beräknar jag marknadsbalanser för kött och ägg. De visar i grova drag hur produktion, utrikeshandel, konsumtion och svensk marknadsandel utvecklas. Nu har jag publicerat en uppdatering för första halvåret 2021. Jag börjar med äggen, ett område som sticker ut i siffrorna den här gången.

Figuren visar att vi under lång tid haft en hög marknadsandel svenska ägg. Ökad konsumtion har tillgodosetts genom ökad svensk produktion snarare än import. Nästan alla ägg som säljs i svensk dagligvaruhandel är producerade av svenska höns. De importerade äggen hamnar främst i industriledet.

Från en långvarigt stabil utveckling syns ett rejält lappkast i år. Till och med juni minskade produktionen med 14,1 procent, importen ökade med 16,7 procent, exporten minskade med 41,5 procent, totalkonsumtionen minskade med 5,7 procent och den svenska marknadsandelen minskade med 9,4 procent. Förklaringen ligger i det stora utbrottet av fågelinfluensa i vintras. Men enligt äggbranschen närmar sig nu produktionen normal nivå igen och det ska heller inte längre råda någon brist på svenska ägg i butikerna. Emellertid lär vi se effekten i marknadsbalansen året ut eftersom den inkluderar de svåra månaderna under vinter, vår och försommar.

Jag lämnar fågelviruset och går till ett annat alltför välbekant virus som påverkar köttmarknaden. Jag bloggade senast i juni på det här temat och plockar upp ett citat: ”Att vi importerar och äter mindre kött samtidigt som andelen svenskt kött ökar är en trend som pågått flera år, och den har förstärkts under pandemin då vi i alla fall tillfälligt ändrat vårt sätt att äta, jobba, handla, leva…”. Det handlar mycket om att vi minskade vårt uteätande under den tuffaste fasen av pandemin och de restriktioner som rådde då. Eftersom andelen importerat kött är mycket högre i restaurangsektorn än i dagligvaruhandeln föll också efterfrågan på importerat kött under den här perioden.

Enligt SCB tappade restaurangbranschen 20 procent i försäljning förra året. Jag har inte hittat statistik för 2021, men vi vet att restriktionerna lättat och noterar med ögat att restaurangerna har allt fler gäster. Detta är också en orsak till att den stora importminskningen av kött 2020 börjar återgå till en mer normal minskningsnivå. Importen av nötkött som låg på minus 18,6 procent första kvartalet backade bara 0,3 procent första halvåret medan importen av matfågel gick från en minskning med 11,5 procent första kvartalet till en ökning med 1,2 procent första halvåret.

En 7-procentig minskning av köttkonsumtionen första kvartalet har ersatts av en 2-procentig minskning första halvåret. En förklaring är att importminskningen avtagit, en annan den ökade matfågel- och grisproduktionen. Det finns helt enkelt mer kött på marknaden. Men skillnaden är stor mellan köttslagen, för matfågel ökade konsumtionen med 1,6 procent per capita första halvåret medan den minskade i varierande grad för övriga köttslag.

Den krympande produktionen av svenskt nötkött då? Hur kan en sektor som upplever god efterfrågan och höga priser minska i produktionskvantitet med över 7 procent? Jo, förklaringen ligger i att producenter idag sparar kvigor och kor – både för att bygga upp besättningen efter ökad slakt i kölvattnet av torkan 2018 och för att möta goda tider för svenskt nötkött. Man måste helt enkelt välja bort den höga prisnotering för slaktdjur som betalas just nu. 

Även lammarknaden karakteriseras av minskad produktion men här har jag fått signaler från branschföreträdare att många mindre aktörer som haft får som hobbyverksamhet valt att inte starta upp i samma skala efter torkan. En del äldre fårproducenterna som pensionerat sig har heller ingen som tar över, trots att det i alla fall just nu betalas höga avräkningspriser för lamm.

Och så några ord om grismarknaden. Vid det här laget är vi vana vid att se minussiffror på importutvecklingen, den trenden inleddes redan 2014. Marknadsbalansen för griskött visar också en stabil ökning av svensk marknadsandel men också ett konsumtionstapp. Vi äter mindre griskött men mer svenskt. I år har exporten ökat med 39,5 procent på grund av att vi dragits med i det kraftiga suget efter europeiskt griskött på stora marknader. Nu har dock den kinesiska grisköttsproduktionen kommit tillbaka med full kraft efter att ha brottats med svinpest i flera år Produktionen i Kina var 35 procent högre första halvåret i år än samma period 2020 enligt Jordbruksaktuellt och det betyder att Kinas hunger efter importerat griskött minskat påtagligt.

Det betyder tuffare tider med prispress även i EU, något som redan syns bland annat i grannlandet Danmark. Sverige påverkas mindre av svängningarna på exportmarknaden eftersom vi har en stabil hemmamarknad för vårt griskött.

Något annat som alltid påverkar djurbönderna är tillgång och pris på foder. De internationella priserna på spannmål och proteinfoder är på en mycket hög nivå, en liknande utveckling som vi sett för de globala livsmedelspriserna. I Sverige har sommaren erbjudit god tillgång på både bete och grovfoder i de flesta delar av landet. Det regn som fallit under augusti kan leda till att en del brödspannmål klassas ner till foderkvalitet och det kan trycka ner de svenska foderpriserna.

Det är dags att avsluta det här ganska långa blogginlägget. Hur utvecklingen av marknadsbalanserna för kött fortsätter framöver, jag tänker främst på importen och den svenska marknadsandelen, beror bland annat på hur konsumenternas ökade medvetenhet om köttets ursprung slår igenom i restaurangledet. Flera undersökningar visar att svenskt ursprung rankas allt högre av konsumenter – vi vill handla svenskt av flera skäl och jag tror många människor idag har en god kunskap om de mervärden mat med blågul certifiering är laddade med. För några år sedan tog Jordbruksverket fram en serie kunskapsunderlag om svenska mervärden i produktionen av jordbruksvaror. Ni har hört och läst det förut, i generella drag handlar det om att svenskt jordbruk har relativt låg miljö- och klimatpåverkan, god djurvälfärd, låg antibiotikaförbrukning, samt att det svenska jordbruket bidrar till viktiga ekosystemtjänster, sysselsättning och ekonomisk hållbarhet, den svenska försörjningsförmågan och så vidare. Ingen sektor nämnd och ingen glömd.

Du som vill grotta ner dig i marknadssiffrorna hittar dem här!

/Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare vid Livsmedelskedjan- och exportenheten

Favorit i repris – 23 låtar som tar dig in i livsmedelsstrategin

Förra året var vi ett litet gäng som bloggade om låtar som tar dig in i den svenska livsmedelsstrategin. Musik och mat är två av våra mest populära njutningsämnen så varför inte kombinera dem!? Bilden visar en mumsande Åsa på Sweden Rock Festival för några år sedan, sannolikt är det en svensk högrevsburgare jag slukar med god aptit medan jag lyssnar på det musikaliska utbudet och njuter av folkfesten. Jag har tidigare bloggat om kött, hårdrock och hållbarhet. Allt hänger ihop, inte bara musiken och maten utan även nöjen och hållbarhet och mycket annat.

På hårdrocksfestival. Foto: Åsa Lannhard Öberg

Håll till godo med årets låtlista och läs våra tolkningar, som givetvis är gjorda med en smula humor, om hur låtarna dockar an till den svenska livsmedelsstrategin och matproduktion generellt. Ladda gärna ner låtarna på Spotify och lyssna medan ni läser.

Georg Riedel, Idas Sommarvisa
Vi börjar lättsamt med en somrig barnvisa som spelats & sjungits oräkneliga gånger i Sverige. Fast ämnet vi kopplar ihop visan med är allvarligt och stekhett i hållbarhetsdebatten ”…jag gör så att blommorna blooommar, jag gör hela kohagen grön…”. Den biologiska mångfalden är hotad och arter försvinner i en rasande takt på grund av att världens befolkning förorenar, överutnyttjar, exploaterar och tillåter invasiva arter att föröka sig.

David Bowie, Five Years eller Iron Maiden, Caught Somewhere in Time
Visst känns det som vi ständigt är mitt uppe i segdragna förhandlingar om EU:s gemensamma jordbrukspolitik? De tar många år (kanske five) att genomföra och tycks liksom bli caught somewhere in time (men beslut har nu tagits på EU-nivå). De nya reglerna ska börja gälla under 2023 och det slutliga finliret pågår för fullt.

Fria bad för denna wachtel-hund i Småland

Mustasch, Libertà
”Libertas” är det latinska ordet för frihet. Ett medborgarinitiativ inom EU under benämningen ”End the Cage Age” har nu fått gehör hos EU-kommissionen, som lagt ett lagförslag om att alla höns, kycklingar, suggor, kalvar, kaniner, ankor, gäss och vaktlar ska släppas ur sina burar omkring år 2027.

Molly Sandén, Husavik – My Home Town
Svenska räkor är gott, jag drar mig till minnes otaliga räkfrossor på Smögenbryggan där vi ofta gör ett stopp på våra sommarseglingar. Men härom veckan åt jag faktiskt isländska räkor och nynnade samtidigt på fantastiska Husavik – My Home Town framförd av fenomenala Molly Sandén. Framkallar rysningar av välbehag (både låten och räkorna). 

Scorpions, Wind of Change
Apropå FNs toppmöte om hållbara livsmedelssystem i september, i dagligt tal kallat FSS. Sen kanske inte ”Follow the Moscow” som låttexten anger är just det vi menar här utan snarare att vindarna blåser för en nödvändig omställning av livsmedelssystemet. Och i den omställningen har Sverige mycket att komma med. Under våren har det arrangerats dialoger på olika plan, läs mer här och på regeringens webbsida.

Wolfmother, Cosmic Egg
Låten framförd av de australiensiska hårdrockarna anspelar kanske på det mytologiska ägget, eller på yoga-posen ni väl provat? Jag associerar till att Karin häromdagen hittade danska ägg som såldes till ett mycket konkurrenskraftigt pris i den lilla mataffären. Fågelinfluensan har slagit ut en stor del av svenska värphöns och nu ser vi ett inflöde av importerade ägg för att täcka upp bristen. Sverige har sedan EU-inträdet garantier att färska ägg till konsument bara får säljas om de är fria från salmonella, något svenska ägg varit länge och därmed representerar ett av våra fina mervärden tillsammans med god djuromsorg och låg antibiotikaanvändning. Sedan flera år tillbaka har både Danmark och Finland en salmonellafri äggproduktion.

Rammstein, Amerika
Vi citerar direkt från FN:s hemsida översatt till svenska. ”Under de första timmarna som president rapporterade Joe Biden USA tillbaka till Världshälsoorganisationen (WHO) och Parisavtalet. Han ändrade därmed tidigare president Trumps beslut att dra tillbaka USA från WHO och Parisavtalet. Enligt generalsekreterarens talesman Stéphane Dujarric kommer Parisavtalet att träda i kraft igen för USA den 19 februari 2021.” Bravo säger vi!

Hasse ”Kvinnaböske” Andersson eller Mustasch, Änglahund
Det är inte rätt på något sätt att begå oegentligheter mot djur. Smugglingen av hundar innebär brott mot djurskyddslagar, smittskyddslagar och ekonomiska lagar, läs mer på Jordbruksverkets Facebook.

Hammerfall, Any Means Necessary
Ja visst, Joachim Cans o co har så rätt. Vi måste med alla möjliga medel styra oss själva och andra mot en mer hållbar konsumtion av bland annat mat. I ett spår inom Miljmålsrådet tar vi nu fram förslag på styrmedel för hållbar konsumtion av mat och liknande arbete pågår på många fronter inom myndigheter, politiken, branschorganisationer, föreningar och företag.

Arch Enemy, Avalanche
I förra årets låtblogg fick medryckande Sandstorm med finske Darude representera en av vår tids största utmaningar – klimatförändringarna som ger rekordhetta, smältande isar, torka, missväxt och säkert även större laviner. Sistnämnda besjungs av svenska metalbandet Arch Enemy grundat i Halmstad (se där, ytterligare en jordbrukskoppling till ett populärt strömedel i svenska stallar). Här får vi även in ett genusperspektiv eftersom sångaren i bandet är en cool, stark kvinna.

U2, With or Without You
Vi är landsbygdsminister-lösa just nu, men vi kommer jobba för livsmedelsstrategins mål With or Without You!

Thelma Houston, Dont Leave Me This Way eller Human League, Dont You Want Me                                       

Snälla överge mig inte, vill du inte ha mig?? Nu startar mätningen av livsmedelsförluster, ni känner väl till det nya etappmålet att mer ska bli mat och att det är en del i ett regeringsuppdrag för minskat matsvinn? Jordbruksverket startar med hjälp av SLU uppföljning av förluster från gård fram till, men inte med butik inom nötkött, griskött, mjölk, fisk, vete, potatis, morot och jordgubbar. En av flera anledningar till svinn är bortsortering på grund av konsumenters höga krav på hur produkter ska se ut. Och du, boka in matsvinnsdagen 29 september då matsvinnsfrågan kommer uppmärksammas alldeles extra.

Kingdom Come, What Love Can Be
Kingdom come and kingdom leave… kungadömet längst västerut i Europa lämnade EU för över ett år sedan via BREXIT. En långvarig kärlekshistoria tog slut, som bland annat gett Sverige en allierad i många förhandlingar och inte minst när det gäller budgetfrågorna. Dessutom hade vi stolarna bredvid varandra i kommissionens arbetsgrupper och jag minns många trevliga pratstunder med de brittiska kollegorna.

Black Sabbath, War Pigs eller Depeche Mode, Shake the Disease
Ställ upp i kriget mot svinpesten, släng inte mat och absolut inte charkprodukter i naturen! Se filmen om svinpest och matrester Kasta inte dina matrester i naturen – tillsammans stoppar vi svinpesten – YouTube eller på Facebook: Facebook

Babymetal, Sweet Chocolate
Enligt Wikipedia är Babymetal en japansk musikgrupp som spelar Kawaii metal, en blandning av J-pop och heavy metal. Kakao behövs för att tillverka Sweet Chocolate, trädet växer i tropiska länder, kan bli 20 meter högt och har frukter som är ungefär lika stora som en amerikansk fotboll. Sveriges årliga import av chokladberedningar uppgår till över 2,1 miljarder kronor, medan exporten av densamma landar på över 1,2 miljarder kronor. Choklad är gott, men giftigt för många djur så tänk på det du som har hund eller katt hemma!

Hårdrocksarm

Green Day, Boulevard of Broken Dreams
Den Gröna Given eller the Green Deal, är EU-kommissionens tillväxtstrategi med fokus på hållbarhet. Boulevard of Broken Dreams handlar om ensamhet och vårt behov av relationer, det säger i alla fall några som tolkat texten. Även i strävan mot en hållbar värld är ensam inte tillräckligt stark och genomförandet av den Gröna Given kräver samarbete och uppslutning. Va, vad sa du – heter bandet inte Green Deal utan Green Day? Jaja, en petitess i sammanhanget och liiiiite fantasi får man väl ha!

Radiohead, Creep
Förra veckan var det dags att skörda dillen som prunkat i en av våra odlingslådor. Men ve och fasa, när jag började klippa ner dillen för infrysning såg jag att den kryllade av ljusgrön ohyra (=creep). Någon form av bladlus hade invaderat min ekologiska odling! Med hjälp av mekanisk bekämpning i form av avspolning och skakning lyckades jag avlägsna de flesta lusarna. Å andra sidan, insekter går ju faktiskt att äta menar bland andra Livsmedelsverket.

Ella Fitzgerald, Cry Me a River
En flod består av vatten och vi kan inte upprepa det nog många gånger; vattenhushållningen är extremt viktig för ett fungerande jordbruk och samhälle i stort. Spara, lagra, dränera, avleda, återföra, precisionsbevattna. Utan vatten inget liv.  

Lena PH, Månsken i Augusti
Vem gillar inte kräftor och allt som omgärdar en kräftskiva, som enligt traditionen helst ska avnjutas i augusti (under ett månsken kanske?) men som vi numera äter lite när som helst under året! Så här beskriver Wikipedia historien om den svenska kräftskivan. ”Ända sedan medeltiden har man förtärt kräftor i Sverige, impulsen kom troligen från Centraleuropa. Från 1500-talet och framåt blev kräftan festmat för kungligheter. Första gången kräftor omnämns i skrift i Sverige var 1562 i ett brev från Erik XIV till fogden på Nyköpingshus. Där krävde kungen att man skulle skaffa fram så många kräftor som möjligt inför hans syster Annas bröllop. Man vet även att kung Erik odlade kräftor i de vattenfyllda vallgravarna runt Kalmar slott. På den tiden serverades kräftorna inte hela och kalla utan de var huvudingrediens i olika sorters färser och stuvningar. I Cajsa Wargs kokbok från 1700-talet finns recept på hur man lagar kräftkaka, kräftkorv och stuvade rudor med kräftstjärtar. Först mot slutet av 1800-talet etablerades kräftätandet i samband med kräftfisket där man serverade kokta kräftor kalla och hela. Det skedde ofta i samband med ”kräftsupen” som var ett festligt sätt att ta farväl av sommaren och välkomna den annalkande hösten.”

Avicii & Conrad Sewell, Taste the Feeling eller Galenskaparna After shave, Gött å Leva
Maten ska vara god också! Och visst finns det underbara läckerheter i det svenska köket! Smaka Sverige är Jordbruksverkets satsning på kunskap om svensk mat och dryck. Nu har webbplatsen nylanserats. Kolla in smakasverige.se

Med detta vill vi skicka våra varmaste sommarhälsningar till alla bloggläsare och aktörer som arbetar för en öka svensk hållbar produktion. Vi ses efter semestern med nya krafter, njut av ledigheten!

Hälsar låtbloggarna Karin Lindow och Åsa Lannhard Öberg på Livsmedelskedjan och exportenheten

Foto: Jordbruksverkets bildarkiv

Fler gula buntband?

Det är några månader sedan Jordbruksverket avslutade den stora insatsen hos en äggproducent i Mönsterås som drabbats av fågelinfluensa. Som mest var det upp emot 200 personer som jobbade samtidigt på gården med att hantera avlivning, packande och bortforsling av de smittade hönorna. Nu pågår ett stort arbete med att lära av erfarenheterna. Det är en utmaning att hitta alla åtgärder som gör att vi hanterar ett liknande fall ännu bättre. Ju mer vi kan minska risken för vidare spridning, desto större är chansen att inte fler djur och djurägare behöver drabbas.  Utbrotten av fågelinfluensa, likväl som andra utbrott och kriser, kan också påverka tillgången på livsmedel och har betydelse för företagens utveckling.

default

I Mönsterås köpte vi exempelvis in svarta, extra tjocka säckar att packa hönorna i. Samtidigt började vi med att köpa svarta buntband. Det var därför svårt att se vilka säckar som var förslutna eller inte. Slutsatsen blev att buntbanden behövde vara klargula!

Foto: Johan Loberg

Bestämmer vi då att alla buntband ska vara klargula nästa gång? Nja, det kan ju bli så att extra tjocka säckar bara finns tillgängliga i gult nästa gång. Åtgärden blir istället att bestämma villkor för säckarna (extra tjocka) och villkor för buntbanden (klar färg som syns mot säckarnas färg).

Inom krisberedskapen behöver vi alltid resonera på liknande sätt. Ingen lösning får vara huggen i sten, vi måste alltid vara beredda att anpassa hanteringen efter situationen. Att ha förberedda alternativ och bra beslutsunderlag ger dock alltid en bra beredskap!

Visste ni förresten att olika plaster i buntband klarar kyla olika bra? Det märkte vi i Mönsterås, när det någon dag var -20 grader, då fungerade inte de gula buntbanden….

/Catrin Molander som är chef för beredskap och krishantering på Jordbruksverket

Rykande färsk kvartalsstatistik för kött- och äggmarknaden

Sedan många år tillbaka räknar jag på marknadsutvecklingen för kött och ägg en gång per kvartal. Mejerimarknaden och de mindre köttslagen får nöja sig med en rejäl genomgång en gång per år. Att mata in siffrorna och se resultatet för produktion, utrikeshandel, konsumtion och svensk marknadsandel i Excelarken är nästan lika spännande som att öppna ett stort paket på julafton!

Att vi importerar och äter mindre kött samtidigt som andelen svenskt kött ökar är en trend som pågått flera år, och den har förstärkts under pandemin då vi i alla fall tillfälligt ändrat vårt sätt att äta, jobba, handla, leva…

Några nedslag i statistiken för första kvartalet 2021

OBS! Jag och mina kollegor brukar inte dra några tvärsäkra slutsatser utifrån kvartalsstatistiken, eftersom svängningarna kan boostas om produktion och handel sker koncentrerat alldeles före eller efter periodens början och slut. Så ha nu detta i åtanke. Men resultatet för årets första kvartal visar ändå tydligt att ovan nämnda trend fortsätter med oförminskad styrka. Importen av kött minskade med minst 10 procent för alla större köttslag jämfört med samma period 2020, för nötkött var minskningen närmare 20 procent. Den svenska marknadsandelen för kött ökade markant samtidigt som vi åt nästan sju procent mindre kött.

Slakten av nötkreatur gick ner med 11,6 procent. Det är mycket jämfört med den variation vi brukar se. Sannolikt sparar många bönder kvigor och kor för att successivt bygga upp besättningen – både i syfte att restaurera den efter ökad slakt i kölvattnet av torkan 2018 och för att möta goda tider för svenskt kött. Producentpriset ligger nämligen på historiskt hög nivå och det är nog många som vill se fler födda kalvar på sin gård framöver. Men då måste man helt enkelt välja bort den höga prisnoteringen för slaktdjur som betalas just nu.  

Nu till äggen..

Jag avslutar med några rader om äggmarknaden. Ingen har väl missat att Sverige haft en extremt besvärlig säsong med fågelinfluensa i år? Virusets härjningar betyder att äggsektorn tappat hela 12,5 procent i produktionskvantitet första kvartalet i år. Det har varit kämpiga månader för alla berörda och framåt vårkanten möttes också konsumenterna av de första tecknen på äggbrist. I den butik där jag själv handlar har jag blickat mot en ekande tom ägghylla flera gånger under april och maj. Som tur är har vi ofta vägarna förbi en välsorterad gårdsbutik som haft ett stabilt utbud av ägg. Senast handlade jag tre flak och med 90 ägg i kylen klarar sig familjen ett par veckor!

Marknadsbalansen för ägg visar att den tilltagande äggbristen i Sverige inte följts av ökad import, den tvärtom minskade med nästan 1 procent januari-mars. Det kan bero på att även andra EU-länder haft problem med fågelinfluensa, dessutom har exporten av ägg och äggprodukter från EU till omvärlden ökat kraftigt. Men jag tänker också att det finns en struktur för att handla med andra länder som inte förändras i ett nafs, dessutom har vi våra garantier som begränsar importen av ägg från länder där salmonella förekommer i äggproduktionen.

Om vi går till prisbilden för ägg syns en tydlig höjning av partipriset – alltså vad packerierna får betalt vid försäljning till nästa led – från mitten av februari i år. Priset till äggproducenten har också stigit, men i betydligt mindre omfattning.   

Se hit – här hittar du statistiken

Du som vill grotta ner dig i marknadssiffrorna hittar dem här!

Det var allt för denna gång, återkommer med nya siffror framöver 🙂

/Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare vid Livsmedelskedjan- och exportenheten

Den offentliga kontrollen – en grundbult för att nå målen i livsmedelsstrategin

Scandinav_12GR

Foto: Sofia Byström / Scandinav bildbyrå

När jag började arbeta på Jordbruksverket visste jag egentligen ganska lite om hur många olika steg det faktiskt finns i den svenska livsmedelsproduktionen. Livsmedelskedjan är verkligen en lång imponerande kedja med flera länkar som alla samverkar för att vi i slutändan ska få hållbara svenska livsmedel av hög kvalitet. Jag visste också väldigt lite om kontrollen som genomförs i livsmedelsproduktionen och som bidrar till en effektiv produktion av säkra livsmedel.

När jag åt färskpotatisen till midsommar visste jag inget om att det varje år genomförs många kontroller för att minska risken för spridning av växtskadegörare som kan skada potatisodlingar i Sverige. När jag åt fisk eller kräftor som odlats i Sverige visste jag väldigt lite om kontroller som genomförs för att vi ska ha säkra och effektiva fisk- och kräftodlingar. Jag visste också väldigt lite om alla salmonellakontroller som görs i hönsbesättningar i Sverige och som bidrar till att jag kan äta svenska ägg precis som jag vill ha dem: med varm, rinnande äggula – utan att behöva oroa mig för salmonella. Och när jag såg en häst visste jag heller inte att den hästen hade ett pass, ett så kallat hästpass, som också har en viktig funktion i livsmedelsproduktionen.

Nu har jag jobbat några år på Jordbruksverket, bland annat med den offentliga kontrollen i livsmedelskedjan, och fått lära mig mer om den imponerande kedja som livsmedelsproduktionen är.

Exempelvis är det viktigt att ha en säker och effektiv seminering och avel med livsmedelsproducerande djur, att fodret är säkert och av god kvalitet samt att djuren inte drabbas av smittsamma djursjukdomar. Det är också viktigt att djuren får den vård de behöver om de blir sjuka. Detta gäller både för företag med landlevande djur och med vattenlevande djur. På samma sätt är det viktigt för alla som odlar växter i Sverige att växterna inte drabbas av sjukdomar och skadedjur. Detta är bara några exempel på olika delar som måste samspela i livsmedelskedjan för att vi i slutändan ska få det rika utbud av goda livsmedel som vi har i Sverige.

Vi har publicerat en rapport där du kan läsa mer om den offentliga kontrollen i livsmedelsproduktionen och lära dig mer om hur kontrollen i de olika områdena bidrar till en säker svensk livsmedelsproduktion. En viktig grundförutsättning för att nå målen i livsmedelsstrategin!

Här hittar du rapporten

Och här är nyheten

/Johannes Erlandsson på Stöd och samordningsenheten

Festa efter fasta – så äter vi i påsk

Nu inleds den stora mathögtid som förr i tiden betydde slutet på 40 dagars fasta. Jul och påsk är i fallande ordning dagligvaruhandelns två största försäljningsperioder. Visste du att försäljningen av mat ökade med 16 procent under påskveckan 2018 jämfört med en normal vecka, enligt Svensk Handel? När konsumenter får lista viktiga maträtter för ett perfekt påskbord återfinns ägg, sill, lax, köttbullar, Janssons frestelse, prinskorv, lamm, räkor och vegetariska alternativ. Utöver maten frossar vi i godis och sköljer gärna ner allt med en god öl eller påskmust. Vår egen konsumtionsstatistik visar inga detaljer för variation under årstider, helger och liknande. Starköl och godis är två påskdelikatesser där konsumtionen ökat mycket sedan 1960.

Bild Åsa

Äggen är svenska
Ägget är en kristen symbol för livets pånyttfödelse. Innan artificiellt ljus installerades i våra stallar började hönsen värpa mer i takt med det växande dagsljuset. Lagom till påsk när fastan skulle brytas fanns stor tillgång på ägg. Idag värper hönsen regelbundet och vi är bortskämda med att det finns gott om ägg i butikshyllan året runt, men traditionen att äta extra mycket ägg vid påsk finns kvar. Svenskarnas äggkonsumtion har ökat svagt sedan 1960-talet och vi är noga med att äggen ska vara värpta av höns i Sverige.

Fakta om ägg

  • Svensk äggproduktion räcker idag till 98 av 100 ägg som konsumeras i Sverige.
  • Vi åt 13,9 kg ägg per person 2018, vilket är ungefär 224 ägg (i den siffran ingår även ett par kg ägg som ingrediens i andra livsmedel).
  • Enligt Svenska Ägg äter svenskarna 4 kokta ägg var under påskhelgen, vilket är dubbelt så mycket som en vanlig helg.

På vår systerblogg Jordbruket i siffror finns mer spännande information för äggälskaren!

Kryddsill finns i många smaker
Ägg på påskbordet kompletterar vi gärna med sill. Den första kryddsillen lanserades i Sverige 1889 och kallades gaffelbitar. Idag är utbudet av kryddningar stort och nya spännande smaker kommer med jämna mellanrum ut på marknaden. Vad sägs om en av 2019 års nyheter; sill med en touch av Earl Grey, citrus och honung? Om jag har räknat rätt finns det på en av våra fiskberedningsproducenters hemsida just nu 23 kryddningar i 250 g burk, så det finns garanterat en smak för alla! Vi åt 2,4 kg sillkonserv per person 2018. Mycket av sillen till våra konserver kommer från farvatten i Nordsjön och Norska havet, men sill fiskas även i Skagerrak och Kattegatt. Andra fiskrätter som är populära på påskbuffén är lax och Janssons frestelse.

Bara en tredjedel av lammköttet är svenskt
Lamm på påskbordet är liksom ägget en tradition med kristna förtecken, där lammet symboliserar Jesus offer och hur han förlåter våra synder. Under 2018 förbrukade svenskarna 1,9 kg får- och lammkött inklusive ben, på tallriken blev det knappt ett kilo. Vi är inte lika noggranna med svenskt ursprung som när vi äter ägg och andelen svenskt får- och lammkött av vår konsumtion uppgår till ungefär en tredjedel, resten kommer främst från Irland och Nya Zeeland.

Griskött finns i många former på påskbordet
Gris är det köttslag vi äter mest av i Sverige, även om konsumtionen minskat under flera år och idag uppgår till den kvantitet vi åt i mitten av 1980-talet. Griskött i olika former är vanligt vid många svenska högtider; skinka, prinskorv och revbensspjäll finns till exempel både på påsk- och julbordet. Den svenska produktionen av griskött räcker till knappt 77 procent av vår efterfrågan. Andelen svenskt griskött har ökat sedan 2014 i takt med att allt fler av oss väljer kött med svenskt ursprung.

Något ljusare öl till påsk och många är av dem är svenska
Många av oss sköljer gärna ner påskmaten med öl eller påskmust och kanske unnar vi oss en liten snaps också, även om snapsen är ännu mer populär till Midsommar. Systembolagets påsköl är betydligt yngre än julölen och lanserades först på 1990-talet. Påskölen har många likheter med julölen men är något ljusare och mindre alkoholstark. Dryckens färg och alkoholstyrka hänger samman med årstiden – ju ljusare och varmare det blir ute, desto ljusare och lättare drycker tycks vi vara sugna på. Jag har återigen roat mig med att räkna; av 3 327 ölprodukter på Systembolagets hemsida just nu är 2 281 svenska!                                                      Att krydda snaps har sin grund i örtmedicinen. Idag är det sannolikt inte många snapsälskare som tror att man blir botad från sjukdomar genom att dricka snaps, men många uppskattar ändå traditionen och smaken av de svenska snapsarna. Julmust började tillverkas i början av 1900-talet som ett alkoholfritt alternativ till julöl. Efter andra världskriget kom man på att det passade fint att dricka must även till påsk, och påskmusten föddes. Svenskarna dricker mellan 40 och 60 miljoner liter must per år, mest i december.

Vi lägger 11 procent av livsmedelsutgifterna på godis och sötsaker
Vi avslutar vår påskbuffé med att frossa i godis, men förmodligen är det många som småäter av godiset även före maten. Konsumtionen av godis per person och år har ökat från 6,7 kg 1960 till 14,9 kg 2018. Lösgodiset introducerades i Sverige redan på 1930-talet men vi som är medelålders idag minns säkert att det i barndomen, som för mig själv inträffade på 70-talet, inte var tillåtet att plocka lösgodis själv. Man fick istället peka så att expediten kunde plocka ner det man ville ha i påsen. Ökat utbud och tillgänglighet har fått oss att äta allt mer godis. Givetvis vill vi gömma godiset i ett ägg när det är påsk, även om en del svenskar byter ut godis i ägget mot pengar, smycken eller skraplotter. Svensk Handel redovisade en ökad godisförsäljning under påskveckan 2018 med 73 procent jämfört med genomsnittsveckan. Visste du förresten att medelsvensken lade 11 procent på godis och sötsaker av de utgifter vi hade på mat och dryck under 2017?

Med detta sagt önskar jag och mina kollegor er en fin påsk med härliga matupplevelser, som vi njuter av med Folkhälsomyndighetens råd i åtanke!

/Åsa Lannhard Öberg