Inom många områden och branscher pågår digitalisering på olika sätt. För jordbruket kan det betyda allt från självgående maskiner, AI till delning och förädling av data. Jordbruksverket har på uppdrag av regeringen undersökt och tagit fram ett förslag på hur en datainfrastruktur för delning av data kan byggas upp för det svenska jordbruket. Här finns rapporten.
Just delning av data är en utmaning världen över. Data samlas in i stora mängder, men stannar oftast i endast en enskild produkt utan ytterligare delning och förädling. Sedan några år tillbaka pågår det arbeten med att ta nästa steg, att koppla ihop olika system och göra det möjligt att dela data på en större och mer omfattande nivå. Det är nödvändigt för att ta ytterligare steg i digitaliseringen, att skapa en öppen marknad av datadrivna tjänster och lösningar.
Digitaliseringen av jordbruket har stor potential till att förbättra, förenkla och effektivisera hela livsmedelssystemet och därmed samhället. Om man lyckas dela större mängder data, koppla ihop dem och använda det för att ta fram nya typer av analyser och beslutstöd har man kommit långt i digitaliseringen. Genom att skapa en central datainfrastruktur tror vi att många fördelar kan nås, exempelvis:
Verktyg för omställning till ett jordbruk som är mer lönsamt och med mindre klimatpåverkan
Samordning av datadriven innovation och spridning av utvecklingskostnader
Minskat beroende av enskilda leverantörer
Ökade möjligheter till spårbarhet i livsmedelsproduktionssystemet
Rapporten har tagits fram i samarbete med stora aktörer inom näringen, Hushållningssällskapet, Lantmännen, LRF, Växa Sverige samt forskningsinstitutet RISE. I rapporten beskrivs bland annat de beståndsdelar som vi bedömer behöver finnas och frågor som behöver hanteras i satsningen för att uppnå en öppen och oberoende datainfrastruktur och digitalt ekosystem. En personlig reflektion är att jag förstår att det är en utmaning att bygga upp en datainfrastruktur. Det är många och komplexa pusselbitar som ska passa ihop.
/Frida Sporre som har hållit ihop arbetet med rapporten
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Jag gissar att alla som har läst en kurs i makroekonomi känner igen att innovation skapar tillväxt. Ett av de mest klassiska innovationsexemplen är ångmaskinen som banade väg för massproduktion och järnväg i Storbritannien under 1700-talet. I och med ångmaskinens introduktion var industrisamhället ett faktum och ekonomin i Storbritannien blomstrade.
Nu ska jag inte prata mer om ångmaskiner utan om lantbruk. Vi behöver inte gå särskilt många år tillbaka i tiden för att minnas hur mycket längre tid olika processer tog och hur mycket sämre arbetsmiljön var. En hel del har hänt och mer kommer att hända. Idag pratar vi ofta om precisionsodling, om hur vi med ny teknik kan anpassa insatsvarorna efter fältets förutsättningar för att optimera odlingen. Förutsättningarna på ett och samma fält kan variera, och med stora arealer är det inte helt lätt att hålla koll på variationerna.
Flygfoto över vitkålsfält. foto: Solvi
I ett pågående innovationsprojekt, som drivs av Agroväst, utvecklas teknik för att med drönarbilder kunna analysera och mäta vikt av vitkål. Att på detta vis skapa exaktare skördeprognoser gör ju att man kan planera sin odling bättre och slippa överproduktion som skulle kunna leda till svinn. Dessutom frigörs ju tid som man kan lägga på annat! Detta är ett exempel av svenska innovationer inom de gröna näringarna. Faktiskt är det så att Sverige idag ligger på en låg innovationsnivå i livsmedelskedjan jämfört med andra länder. Däremot har vi goda förutsättningar för att öka nivån.
En innovation börjar oftast med ett problem som leder till en innovationsidé. Jag skriver innovationsidé just för att det är först när idén har förverkligats och nått marknaden som det är en innovation. Alltså, det är en innovation när den har nått användarna och skapar nytta. Processen mellan idé och marknad kan vara kringelikrokig och ingen innovationsprocess är den andra lik. Två ingredienser som ofta behövs är pengar och samarbete.
Innovationstävling – ett gyllene tillfälle för samverkan Inom landsbygdsprogrammet finansieras flera olika initiativ för att främja innovation. Ett oerhört spännande projekt som ligger i startgroparna är Agtech Challenge som bedrivs av Hushållningssällskapet. I Hushållningssällskapets Agtech Challenge kommer olika team ges möjligheten att utveckla ett koncept som har potential att öka lönsamhet och hållbarhet för svenska företag inom jordbruks- trädgårds- eller rennäringen. Tävlingens fokus kommer att vara digital teknik. Detta är alltså ett gyllene tillfälle att få ihop nya konstellationer av smarta personer som i team bidrar med sin kompetens. Tänk så många intressanta innovationsidéer denna tävling kan skapa! Jag hoppas att vi kommer få se mixade team med personer både i och utanför de gröna näringarna. Kanske har till exempel en ubåtsingenjör eller fullstack-utvecklare erfarenheter som behövs för att vinna tävlingen?
Ulla Frisk, som projektleder Agtech Challenge på Hushållningssällskapet, märker av ett stort intresse för tävlingen.
– Jag hoppas att många team anmäler sitt intresse och att vi får se många spännande innovativa koncept. Tillsammans kan vi skapa digital utveckling och innovationer för hållbara lantbruk i Sverige.
Se hit! Anmälan öppnar den 19 oktober och sista ansökningsdag är 30 november.Läs gärna mer HÄR och sprid ordet vidare!
Glömde jag säga att förstapriset är 150 000 kr, andra 50 000 kr och tredje 25 000 kr?
I ett av de ca 80 EIP-projekten vill man möjliggöra övervakning av renar som hålls på områden som till stor del saknar GSM-täckning. Med bättre bevakning kan renskötare enklare planera, optimera förflyttning och effektivisera sin arbetstid. Foto: Elli Kari Grufvisare. Bilden visar sändartest i Udtja sameby.
Innovationsstödet EIP Jag hoppas såklart att flera av tävlingsbidragen går vidare med sina idéer och söker innovationsstödet EIP hos Jordbruksverket. Det är ett stöd som en samarbetsgrupp kan få för att ta sin innovationsidé vidare. Tanken är att man efter ett EIP-projekt ska vara klar för rulla ut den färdiga produkten på marknaden. Det behöver såklart inte vara en produkt som man kan ta på, en innovation kan även vara en ny metod eller process!
Innan man söker stöd inom EIP ska man ha kommit en bit på vägen. Man ska ha en plan för hur man uppnår önskat resultat, veta att det finns ett behov och kundintresse samt en genomtänkt plan för hur, och av vem, marknadsintroduktionen ska ske.
2021 kommer nya pengar till EIP och det är då möjligt att söka stödet igen. Till dess kan man låta sig inspireras av pågående projekt som går att läsa mer om HÄR.
/ Lina Edvardsson, Näringsutvecklingsenheten
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Den svenska maten 