Författararkiv: Den svenska maten

Satsa på smittskyddet för att värna djurhälsan, lantbruket – och maten vi äter   

Stora kostnader för staten och företagen, mängder med avlivade djur och inte minst, miljoner möjliga matportioner som aldrig blev serverade. Konsekvenserna efter fågelinfluensan och salmonella på gris 2020-2021 var stora. Kom på smittskyddskonferensen 12 oktober som sätter fokus på frågan!

Utbrottet av fågelinfluensan 2020-2021 är ett exempel på en oroande utveckling som berör många. Det handlar om smittsamma djursjukdomar som uppträder på nya sätt, virus som förändrar sig och smittor som vi hittills inte har haft i Sverige. Det får konsekvenser för djur, företag och samhällsekonomi – och påverkar livsmedelsförsörjningen. Att värna djurhälsan är en av flera viktiga faktorer för att vi ska nå målen i livsmedelsstrategin, att livsmedelsproduktionen i Sverige ska öka och att miljömål nås.

Foto: Scandinav bildbyrå. Alicia Swedenborg.

Vi ser ökade risker

Under de senaste åren har spridningen av smittsamma djursjukdomar via vilda djur och andra vektorer ökat. Till exempel har introduktion av högpatogen fågelinfluensa till Europa på senare år blivit mer vanligt förekommande och vi har haft fler och mer omfattande utbrott under 2020-2021 än någon gång tidigare. Fågelinfluensan har tidigare klingat av under våren då flyttfåglarna rör sig vidare söderut – de senaste två åren har viruset fortsatt att sprida sig bland vilda fåglar under sommaren, både i Sverige och i stora delar av Europa.

Vi har också sett en ökning av antalet utbrott av salmonella på lantbrukets djur.  Utbrotten har allvarligt påverkat näringen och varit kostsam för staten att hantera. Under 2020 påvisades Salmonella choleraesuis i en besättning i Skåne. Detta är en typ av salmonella som är särskilt anpassad till gris, och som kan ge allvarliga kliniska symtom hos djuren. Salmonella choleraesuis har inte påvisats hos tamgrisar på 40 år i Sverige. Våra undersökningar visar att smittan finns i vildsvinspopulationen.

Till detta kommer sjukdomar vi ännu inte har i Sverige men som finns i vår närhet. Ett tydligt exempel är afrikansk svinpest som fortsätter sprida sig och slår hårt mot grisnäringen i Tyskland, Polen och Baltikum. 

Tillsammans för ett fortsatt bra läge i Sverige

Vi befinner oss i ett oroande läge som berör många – från enskilda företagare och myndigheter till konsumenter. Vi behöver rusta oss för att hitta vägar framåt och utveckla smittskyddsarbetet så att vi kan fortsätta ha en god djurhälsa och en hög produktion av säkra livsmedel. För att lyckas är vi många som behöver samverka.

För första gången anordnar Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt  nu en smittskyddskonferens. Syftet är att samla representanter i hela livsmedelskedjan – näring, branschorganisationer, djurhälsovård och myndigheter m. fl – för att diskutera den situation vi står i.

Hur ser utmaningarna ut? Hur kan vi minska antalet djur och djurprodukter som destrueras till följd av smittoutbrott – och därmed livsmedelsförlusterna, utan att tumma på livsmedelssäkerheten? Satsar vi tillräckligt mycket på förebyggande arbete? Vilka förändringar i våra arbetssätt behövs för att motverka den oroande utvecklingen?

Låter det intressant? Anmäl dig till Smittskyddskonferensen den 12 oktober!

Smittskydd och djurhälsa i Sverige – Jordbruksverket.se

/Katharina Gielen, Smittskyddschef på Jordbruksverket

Exceptionella händelser ger ny riktning på marknaden för kött och ägg

I mars 2022 skrev jag ett blogginlägg om utvecklingen på köttmarknaden med rubriken ”Nu avtar pandemins effekter på marknaden för kött – samtidigt som en ny kris blossar upp”. Den nämnda krisen har pågått ett drygt halvår nu och skapat ett betydligt hårdare tryck på resurser och plånbok i alla led av livsmedelssystemet – från bonde till konsument inklusive statskassan.

Foto: Shutterstock

Varje kvartal sammanställer jag svenska marknadsbalanser för kött och ägg. Resultatet av beräkningarna för första halvåret 2022 betyder följande:

  • Produktionen minskar svagt för nöt, gris och får medan den ökar svagt för matfågel och tydligt för ägg.
  • Importen ökar för alla grupper utom ägg och exporten ökar för alla grupper utom får.
  • Totalkonsumtionen per capita minskar svagt för gris och lite mer för ägg medan den ökar för övriga köttslag – total konsumtionsökning för kött är 2,1 procent.
  • Svensk marknadsandel, alltså förmågan att via svensk produktion tillgodose inhemsk efterfrågan, sjunker svagt för gris och tydligt för får, matfågel och nöt medan den stärks för ägg.

Jag bjuder på en bild som visar totalkonsumtionen av kött de senaste tio åren, men ni kan ta del av fler siffror här.

Några av er undrar säkert varför jag inte nämner mejerimarknaden över huvud taget, med tanke på att mjölkproduktionen är ett lok i det svenska djurbaserade lantbruket? Det beror helt enkelt på att jag inte gör kvartalsberäkningar för mejeriprodukter utan bara uppdaterar dessa siffror en gång per år, då marknadsbalansen för mejeriprodukter är mer komplicerad att göra och har fler inslag av grova schablontal.

Jag har resonerat med mina kunniga kollegor om den pågående utvecklingen och vi ser flera bottnar där marknadskrafter drar åt olika håll. Som rubriken för det här inlägget uttrycker har en rad extrema händelser påverkat livsmedelsmarknaden under flera år. Jag kan till att börja med konstatera att kurvorna i stora drag pekar i nygammal riktning som påminner om hur det såg ut mellan 1995 och 2015. Frågan är hur länge den nygamla riktningen håller i sig? Vi vill hur som helst poängtera att vi i alla fall inte kan tala om ett trendbrott i dagsläget. Jag sammanfattar några av de tyngre faktorerna:

När pandemin klingade av och restriktionerna lättade började vi äta mer på restaurang igen och vi vet att gäster i privata restauranger till stor del serveras importerat kött. Det går snabbare att återställa ett importflöde som hämtar varor på en gigantisk utlandsmarknad jämfört med att bygga upp svensk produktion av kött för att möta en snabb efterfrågeökning. Därför har importen snabbt kunnat komma tillbaka med full kraft och det ger förutom plus i importstatistiken även ett plus i konsumtionsstatistiken. Mer kött finns helt enkelt tillgängligt på marknaden just nu, eftersom importen ökat mer än vad den svenska produktionen minskat.  Kan det vara så att den intensiva fasen av vegotrenden mattas av och att en och annan konsument som tidigare dragit ner på köttkonsumtionen återgår till att äta lite mer kött igen? Jag drar den slutsatsen när jag läser de konsumentundersökningar jag ramlar över i min omvärldsbevakning, till exempel i Food & Friends skrift ”Matrapporten 2021”. Kanske tänker vi idag mer på att klara livsmedelsförsörjningen i kris än på parollen ”mindre men bättre kött”?

Under flera år har priset för nöt och gris till svenska producenter i bondeledet legat en bra bit över motsvarande prisnivåer i många andra EU-länder. På sistone har emellertid priskurvorna närmat sig varandra, framför allt för nötkött. När prispremien för svenskt kött minskar borde det verka hämmande på importen då många svenska kunder och konsumenter ser ett mervärde i svenskt kött, men trots det ser vi importökningar. Kronkursen har också betydelse, när kronan är svag som nu missgynnas importen. Å andra sidan har valutakursen länge varit ganska stabil runt 10,50 SEK/euro. Ytterligare en faktor som logiskt sett borde dämpa importen till Sverige är att utbudet av griskött minskat i flera EU-länder, bland annat Tyskland.  Om konsumenterna anser att gränsen för utgifter på kött är nådd kan de antingen välja att dra ner på konsumtionen eller att byta till billigare kött. Vi lägger en betydande andel på livsmedelsgruppen kött av våra totala matutgifter, den har legat omkring 14 procent de senaste åren vilket är samma andel som vi lägger på alkohol. Att importen ökar samtidigt som svensk marknadsandel minskar har sannolikt koppling till normaliseringen av restaurangbesöken efter pandemin, men även till att vegotrenden mattas av samtidigt som vi till mans strävar efter att minska våra utgifter när kostnaden för räntor, el samt annat vi har svårare att påverka stiger.

En ytterligare faktor som är värd att nämnas är att gränshandeln (och då tänker jag främst på norrmännens inköp av mat i Sverige) ökat igen när pandemirestriktionerna lyfts. Utländska invånares inköp av bland annat kött i Sverige räknas som konsumtion i Sverige och vi vet att kött är betydligt billigare här än i vårt västra grannland. Man kan tänka sig att norrmännen vill passa på att handla riktigt billigt när de besöker en svensk matbutik och då kanske ursprunget inte spelar jättestor roll. Vi har även fler utländska turister i Sverige idag än för ett eller två år sedan, men samtidigt är det fler svenskar som turistar och konsumerar i andra länder så jag tänker (utan att räkna ingående på turistflödena) att siffrorna tar ut varandra.

Slutligen några ord om äggmarknaden. Jag har bloggat om äggen tidigare, i samband med att fågelinfluensan slog hårt mot svenska äggbönder vintern och våren 2021. Att vi nu ser en produktionsökning på närmare 9 procent första halvåret, samtidigt som importen minskar och exporten ökar med stora tal och svensk marknadsandel skjuter i höjden till över 100 procent, betyder att marknaden håller på att normaliseras till läget före utbrottet av fågelinfluensa. Konsumentpriset på ägg gjorde ett skutt uppåt under andra kvartalet för att kompensera ökade kostnader att producera ägg och det skulle kunna dämpa konsumtionen av ägg på sikt.

Som avslutning gör jag en kort historisk tillbakablick som inramning till dagens utveckling.

  • Från EU-medlemskapets startår 1995 till och med omkring 2015 var trenden med ökad import av billigare kött från framför allt andra EU-länder men även Sydamerika tydlig. Konsumenterna var noga med att jämföra priser, medan mervärden kopplat till miljömässig och social hållbarhet hade mindre betydelse. En omfattande konsumtionsökning tillgodosågs till stor del av importerat kött samtidigt som produktionen av griskött dalade.
  • Omkring 2014-2015 började debatten om matproduktionens miljöpåverkan, klimatförändringar, antibiotika till djur och vikten av att varje konsument måste ta ansvar för en hållbar utveckling bubbla ordentligt. Två effekter var minskad import av kött och stärkt svensk marknadsandel, grundat i våra starka svenska mervärden. Dessa mervärden kommunicerades både inom ramen för de handlingsplaner som köttbranschen drev och av myndigheter som Jordbruksverket.
  • Vegotrenden dök upp något år därefter och från 2017 började köttkonsumtionen minska samtidigt som importen av kött fortsatte sin kräftgång och den svenska marknadsandelen uppvisade allt starkare siffror. Konsumtionen av kött minskade med ett par procent per år och rubrikerna i Jordbruksverkets nyheter om marknadsutvecklingen signalerade trendbrott. Intresset för vår köttkonsumtion från media och andra aktörer var stort.
  • Under pandemin präntades betydelsen av en stark inhemsk livsmedelsproduktion in i medvetandet hos allt fler svenska konsumenter, vi fick ett större kristänk helt enkelt. Och när vi inte kunde äta på restaurang som tidigare på grund av pandemirestriktionerna, minskade importen av kött ännu mer än tidigare samtidigt som våra egna livsmedelsproducenter gjorde vad de kunde för att täcka en ökad efterfrågan på svenskt kött i dagligvaruhandeln. Sammantaget innebar ändå vårt nya, men tillfälliga, sätt att leva en större nedgång av köttkonsumtionen – hela minus 3,8 procent 2020 – samtidigt som den svenska marknadsandelen steg till nya höjder.
  • I början av 2021 drabbades Sverige hårt av fågelinfluensaviruset, som slog ut omkring en femtedel av svenska värphöns. Den brist på svenska ägg som följde drev fram ökad import av ägg, på en marknad som vanligtvis har mycket hög andel svenska ägg.  
  • Redan under andra halvåret 2021 började priserna på drivmedel, energi, foder och gödningsmedel stiga. Orsakerna till ökade priser då var otjänligt väder som påverkade skördar och diverse flaskhalsar i samhället på grund av pandemin. Den ekonomiska situationen för många lantbrukare hårdnade och röster höjdes för högre producentpriser, men än såg vi inga tendenser till stigande matpriser i konsumentled.
  • Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en invasion av Ukraina med omedelbar påverkan på bland annat livsmedelsmarknaden. Många länder i EU och andra delar av världen är beroende av gas, olja och insatsvaror till mineralgödsel från Ryssland. Samtidigt bidrar både Ryssland och Ukraina till att täcka en betydande del av behovet av spannmål och andra vegetabilier på världsmarknaden. Den ryska invasionen av Ukraina har gett upphov till stora störningar i handeln, brist på vissa varor och kraftigt stigande priser.

/ Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare och en av kuggarna i Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp

Lunchseminarium om datadelning den 22 september

Många lyfter fram data som det nya guldet. Ökad delning och användning av data kan skapa stor nytta både för privata företag och för samhället i stort. Effektivare processer och innovationer lyfts fram som två effekter som vi kan uppnå genom ökad datadelning. Tänk om datadelning exempelvis kan bidra till att ytterligare effektivisera våra handläggningsprocesser på Jordbruksverket? Det skulle skapa nytta för många!  

Foto: Ivan Rieka, Mostphotos.

Inom jordbruket finns sedan ett antal år tillbaka flera europeiska initiativ för att underlätta delning av data. I Sverige drog kvartetten Lantmännen, LRF, Växa Sverige och Hushållningssällskapen igång ett initiativ för att undersöka möjligheten till att skapa en svensk plattform för jordbruksdata. Inom ramen för livsmedelsstrategin fick Jordbruksverket i uppdrag att ta fram ett förslag på hur en datainfrastruktur för delning av data kan byggas upp för det svenska jordbruket. Du kan läsa slutrapporten här.

Nu satsar vi på att bygga och etablera plattformen

Efter att uppdraget redovisades har det hänt mycket. Från statligt håll kommer totalt 120 miljoner kronor att satsas på att bygga och etablera plattformen. Jordbruksverket har gjort en första utlysning där bolaget Agronod (bildat av ovan nämnda kvartett) blev den aktör som skickade in den bästa projektansökan. Projektet är under handläggning men Agronod är redan igång och arbetar på olika fronter.

Lär mer om nyttan med datadelning

Om du var på Brunnby lantbruksdagar eller Borgeby fältdagar tidigare i somras kanske du hade förmånen att lyssna på Agronod? Om inte kommer det en ny chans den 22 september då Jordbruksverket arrangerar ett lunchseminarium i ämnet.  Under seminariet kommer Jordbruksverket att berätta om regeringsuppdraget samt om det arbete som sker inom myndigheten för att vi ska kunna dela och ta emot data. Därefter kommer Agronods VD Emilia Liljeström och lantbrukare David Brogård, som driver en av de referensgårdar som ingår i arbetet, och beskriver nyttan med datadelning i ett panelsamtal.

Du anmäler dig till seminariet här.

Vi ses den 22 september!

// Lina, Simon och Frida som arbetat med regeringsuppdraget om datainfrastruktur för lantbruket.

Vi vill åt det lokala namnet

Det lokala namnet kan innehålla stort immateriellt värde. Foto: Camilla Bender Larsson

I utlysningen för fler ”Geografiska matvarumärken” ville vi få fram projekt som skapar och utvecklar lokala och regionala varumärken. Att koppla den lokala maten med dess känsla och igenkänningsvärde till ett varumärke är angeläget. Ambitionen är att skapa förutsättningar för en positiv identitet och stolthet inom respektive region. Om det lyckas får tiden och de projekt som nu har fått pengar utvisa.

Bland de åtta projekten finns traditionella geografiska varumärken som Roslagskorn, Gutekorn och Härjedalsmat, men även projekt som utvecklar strukturer bakom kulisserna inom exempelvis e-handel, lagerhållning och logistik.

När vi utlyser projektpengar söker vi också efter nya och annorlunda grepp som tillför mervärden. Bra exempel är Tre kockar i Sörmland med sitt koncept om matsvinn, och Blekinge skärgård som kopplar an till naturvårdsarbete i köttproduktionen.

Ett stort kunskapsprojekt som många kan ha nytta av är Vreta Kluster som sprider kunskap om affärsmodeller i Östergötland, Örebro län, Värmland och Västra Götaland.

Vi hoppas att dessa projekt kan inspirera fler att skapa lokala och regionala varumärken, lyfta fram sin region, utveckla logistik och lagerhållning och bygga på det immateriella värdet av det lokala namnet.

Lycka till alla projektägare!

Malena Bathurst och Tobias Kreuzpointner
samordnare Geografiska matvarumärken

ProjektnamnStödmottagare
Roslagskorn – mångfald för ökad lokal livsmedelsproduktionNorrtälje Naturvårdsstiftelse
Skärgårdsbete Blekinge – Hållbara lokala livsmedel för människa och mångfaldBiosfärområde Blekinge Arkipelag
  Gutekorn – nytt geografiskt matvarumärkeGutekorn Ekonomisk Förening
Matvarumärket – HärjedalsmatHushållningssällskapet i Jämtlands län
Utveckling av gemensam försäljning och logistik i SörmlandSörmlands Matkluster ekonomisk förening
  Mat från nära hållAgroöst ideell förening
Tre kockar i Sörmland – Samarbetsprojekt för fler lokala geografiska matvarumärkenGårdshuset Selaön AB, Patrick Arneke
En hållbar affärsmodell för ökat utbud och tillgänglighet av ursprungsmärkta livsmedel – främjar livsmedelsföretag och konsumenter i fyra länVreta kluster

Protein, protein, protein

Nyligen publicerade vi en rapport om potentialen med baljväxter i Sverige. Foto: Pixabay.

Intresset för protein verkar aldrig sina. Det är ju inte så konstigt egentligen då detta näringsämne är absolut avgörande för att bygga upp våra kroppars celler. Men vad är det senaste som sker inom den svenska proteinproduktionen?

I början av juli blev det internationella rubriker när det stod klart att Mycorena och TetraPak tillsammans ska bygga en produktionsanläggning för framställning av växtbaserat protein. Mycorena är ett foodtech-bolag som grundades i Göteborg 2017. De framställer ett svampbaserat protein som används i olika typer av växtbaserade proteinalternativ. Målet är att den nya anläggningen ska vara i bruk 2023. Mycorena släppte också nyligen nyheten att de ska börja framställa växtbaserade alternativ till mjölkprodukter. Ett alternativ till smör är först ut i utvecklingen.

Mycorena och Tetra Pak är inte ensamma om att bygga proteinfabrik. Det står nu klart att Lantmännen fått 150 miljoner kronor i stöd från Naturvårdsverket för att anlägga en storskalig produktionsanläggning för extraktion av ärtprotein. Pengarna kommer från Klimatklivet, investeringsstödet som gör det möjligt att satsa på fossilfri framtidsteknik. Anläggningen ska byggas i Lidköping och på platsen ska både odling och förädling av proteingrödor ske.

En annan svensk protein-innovation kommer från Volta Greentech. Med hjälp av att en viss sorts alger som tillsätts i kors foder kan kornas utsläpp av metan reduceras. Nu har detta metan-reducerade nötkött lanserats i utvalda svenska matbutiker. Det ska vara första gången i världen ett metan-reducerat nötkött framställs och säljs till allmänheten. Användningen av algen är fortfarande relativ ny, men tester visar att om det tillsätts i kornas foder kan metanet de rapar ut reduceras med över 80 procent.

I Östhammars skärgård genomförs nu ett försök som likt Volta Greentech är en innovation som rör foder till djur vars kött är en proteinkälla. Sveriges Lantbruksuniversitet skördar vass vilken ska användas som foder till kor och hästar. Skörden har flera nyttor – dels att man nyttjar en outnyttjad växt som foder, och dels att skörden innebär att fosfor tas ur vattensystemet – vilken annars bidrar till övergödning av vattnet.

Det finns onekligen mycket spännande som sker inom proteinproduktion i vårt avlånga land. Men hur är det med odlingen av baljväxter i Sverige? Vad är potentialen och nyttorna med det? Jordbruksverket har släppt en färsk rapport som handlar om just det. Trevlig sommarläsning!

Julia Marcopoulos, utredare

Det finns förutsättningar för en lugnare prisutveckling för jordbrukets råvaror

Efterdyningarna till pandemin och Rysslands krig mot Ukraina har lett till kraftigt stigande priser på jordbrukets produkter och produktionsmedel. Marknaderna har dessutom präglats av stor nervositet med tvära prisförändringar som resultat. Det börjar dock finnas vissa tecknen som tyder på marknaderna är på väg in i en lugnare fas och med gradvis möjlighet till fallande priser.

Eventuell lösning av export av ukrainska jordbruksprodukter

Under ledning av Turkiet och under överinseende av FN har det inletts förhandlingar mellan Ukraina och Ryssland om att få till stånd export av ukrainska jordbruksprodukter från hamnar i Svarta havet. Sedan krigsutbrott har Ukraina varit helt avskärmade från att exportera via Svarta havet. Det har inneburit att en stor mängd spannmål och oljeväxter blivit kvar i ukrainska lager. En viss omledning av exporten har skett genom att utnyttja landtransporter till hamnar i bl.a. Rumänien och Polen. Utebliven export under våren 2022 kommer dessutom att leda till en akut brist på lagringsutrymme för de produkter som kommer att skördas inom de närmaste månaderna. Det väntas ett avtal mellan parterna som ska garantera säkra transporter av produkter från Ukraina. Genom att spannmål och oljeväxter från Ukraina blir tillgängliga på marknaden bör det leda till lägre priser även om skörden 2022 blir betydligt mindre än normalt p.g.a. kriget.

Odlingsbetingelser inför 2022 års skörd

Spannmål, gröda, sädesslag, skörd, vete. 
Foto: Shutterstock

Skördeutsikterna i några viktiga produktionsområden har förbättrats den senaste tiden. I USA var inledningen på odlingssäsongen ogynnsam med dåliga förutsättningar för både höst- och vårsådda grödor. Vädret har varit gynnsammare den senaste tiden vilket avspeglas i att en större andel av grödorna bedöms vara i bra kondition. Även i Kanada är förutsättningarna betydligt bättre än under fjolåret då skörden blev svag. I Ryssland har vädret varit gynnsamt under våren och inledningen av sommaren. Både produktion och export väntas öka jämfört med förra året.

I EU, särskilt i Frankrike, har höga temperaturer under försommaren påverkat avkastningsförmågan negativt. Regn har förbättrat skördeutsikterna men oro för en ny värmebölja kan få negativa konsekvenser för avkastningen i majsodlingen

Prisutveckling

Priserna på de ledande råvarubörserna har för vete fallit tillbaka under de senaste veckorna med cirka tio procent. Trots det relativt stora prisfallet ligger priserna fortfarande på historiskt sett mycket höga nivåer.

Kan de akuta problemen med exporten från Ukraina lösas och skördeutsikterna förblir gynnsamma finns förutsättningar för att priserna fortsätter att falla tillbaka dock knappast till de prisnivåer som brukar betraktas som normala. Den stora osäkerhetsfaktorn för marknaderna för jordbruksprodukter är tillgången till produktionsmedel och då i synnerhet energi och gödning. Rysslands begränsningar i utbudet av både fossil energi och gödning är potentiella hot mot jordbruksproduktionen i stora delar av världen. Det pågår anpassningsåtgärder att minska beroendet av Ryssland men omställningen tar tid och på kort sikt är alternativen få. Skulle tillgången på t.ex. kvävegödsel begränsas kraftigt med höga priser som följd är risken stor för en ny kraftig prisuppgång för spannmål och oljeväxter.

Jordbruksverkets Konkurrenskraftsgrupp

Globala skillnader i stöd påverkar konkurrensförhållanden mellan lantbrukare i olika länder

Varje år samlar OECD in data om stöd till lantbruket i 54 länder och jämför utvecklingen och nivån. Syftet är att studera konkurrenssnedvridande stöd som motverkar en rättvis handel och lika spelregler för producenterna. Årets rapport präglas såklart av Rysslands invasion av Ukraina och effekterna av COVID-19 och specialtemat, för året, är hur stöden bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser.

Som stöd räknar OECD direkta stöd till lantbrukare (exempelvis gårdsstöd) men också generella stöd (så som anslag till SLU och naturbruksgymnasier) och indirekta prisstöd (det vill säga när konsumenten betalar högre inhemska priser än världsmarknadspriserna på råvaror).

Stöden ökar men nivån skiljer sig mellan länder

Stöden till lantbruket har ökat globalt den senaste 20-årsperioden, men ställt i relation till produktionen har stöden minskat förutom i Filippinerna, Indonesien och Kina. OECD konstaterar att stöden utökats med åtgärder för att mildra de negativa effekterna av pandemin. Mellan 2020 och 2021 ökade de totala stöden till jordbruket med 10 respektive 13 procent. OECD beklagar att ökningen inte alls är riktad mot en hållbar omställning,

Norge, Island och Schweiz toppar som vanligt stödligan med stöd på uppemot 75 procent av produktionsvärdet i lantbruket. Även Japan, Korea och Indonesien har stora stödbudgetar. EU ligger på drygt 25 procent en bit över medel på 18 procent för de analyserade länderna. De länder som har lägst sammanvägda stöd i förhållande till produktionen är Ukraina och Nya Zeeland. Argentina har negativa stöd eftersom de sedan länge har ett system som domineras av exportskatter som sänker priserna på inhemskt producerade jordbruksråvaror.

Foto: Mostphotos

Stor andel av stödet utgörs av prisskillnader

Till stöden räknar OECD, till skillnad mot exempelvis WTO, även så kallade marknadsprisstöd (indirekta prisstöd som utgörs av att konsumenter betalar högre pris för en inhemsk vara än vad den kostar på världsmarknaden). Andelen sådana stöd utgör 39 procent av stödet i de 54 länderna.

Inom EU har fokus för CAP gått från pris- och marknadsregleringar, som exportbidrag och interventionsuppköp, till frikopplade stöd. Pris- och marknadsregleringarnas utgör numera en mycket liten del av budgeten. Räknar man, som OECD, även med de stödjande effekterna av tullskyddet så utgörs fortfarande en fjärdedel av stödet till lantbruket i EU av de prisstöd och produktionskopplade stöd som OECD anser vara mest konkurrens- och handelsstörande. Inom EU går dessa stöd framför allt till nötkött, fjäderfäkött och ris

Enligt rapporten har stöden ökat, men OECD ser med oro att en minskade del går till forskning, utbildning och innovation. Även om stöden ökar, så ökar inte stöden till åtgärder som ska hjälpa lantbruket att bidra till minskade utsläpp av växthusgaser. Endast 16 av de 54 länderna har ett mål uppsatt för minskning av utsläpp inom jordbruket.

Slutsatser och rekommendationer

OECD drar i stort sett samma slutsatser som tidigare år men ger också rekommendationer till varje land som ingår i rapporten om hur stöden borde utvecklas. 

  • OECD rekommenderar ökade satsningar på forskning, utbildning med mera för att kunna bidra till minskade utsläpp och samtidigt försörja jordens ökande befolkning med mat
  • OECD rekommenderar de som skapar stödsystemen att avveckla konkurrens- och handelssnedvridande stöd
  • OECD anser att EU har en positiv utveckling i stöden men rekommenderar att EU dirigerar om de medel som idag går till produktionskopplade stöd mot åtgärder för att nå målen med Green Deal.
  • OECD ser också att EU:s jordbruk har en låg produktivitetstillväxt och att detta kan motverkas på sikt genom satsningar på forskning och innovationer.

Våra reflektioner – det är inte lätt att börja trappa ned

OECD har alltid arbetat för ökad frihandel och minskade konkurrenssnedvridande stöd, men nämner också att det måste göras med försiktighet. Naturliga förutsättningar spelar såklart in i länders policy men det är också tydligt att budgetmässiga förutsättningar skapar skillnader.

EU har tagit steg mot mindre marknadsreglering och allt grönare stöd exempelvis genom att avskaffa mjölk- och sockerkvoter samt den gröna arkitekturen i nya CAP, men det är inte alltid det är lätta steg. I rapporten framgår att Storbritannien, som inom EU varit drivande i frihandelsfrågor, efter utträdet från EU kraftigt ökat sina stöd till lantbruket bland annat genom utökade prisstöd.

Stöden till jordbruket och inte minst marknadsprisstöden, motsvarar en stor del av lantbrukets intäkter men kan snedvrida konkurrenskraften mellan länder. Som OECD skriver så behöver mer medel riktas mot åtgärder inom forskning, innovation med mera som stärker och anpassar jordbruket för de utmaningar sektorn står inför på lite längre sikt. Ett minst sagt utmanande pussel.

Vill du veta mer?

Här kan du läsa rapporten: https://www.oecd.org/agriculture/topics/agricultural-policy-monitoring-and-evaluation/

Och här finns film från lanseringen med kommentarer av bland annat professor Alan Matthews från Trinity College i Dublin: https://www.youtube.com/watch?v=DWTbZPEdmwQ

/ Mattias Gotting, Bengt Johnsson och Marie Törnquist utredare på jordbruksekonomiska enheten

OECD:s prognos för jordbrukssektorn 2022-2031

OECD, organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, har nyligen publicerat sin årliga prognos över den globala jordbrukssektorns utveckling för den kommande tioårsperioden. Prognosen bygger på modellberäkningar kompletterat med kvalitativa bedömningar.

Foto: Thomas Adolfsén/Scandinav bildbyrå.

Årets prognos, som omfattar perioden till och med 2031, är mer osäker än vanligt på grund av det oroliga läget i världen inte minst beroende på kriget i Ukraina.

Kraftigt stigande priser

OECD konstaterar att priserna på jordbruksprodukter stigit kraftigt den senaste tiden. Prisuppgången utlöstes av återhämtningen i spåren av Covid och fick därefter ett ännu snabbare förlopp då Ryssland anföll Ukraina. På makronivå justerar OECD ner den ekonomiska tillväxten jämfört med de prognoser som gjordes före pandemin och kriget i Ukraina.

Så ändras konsumtionen framöver

I likhet med tidigare års prognoser väntas de största konsumtionsökningarna av livsmedel i världen att ske i låg- och medelinkomstländer. I höginkomstländer begränsas konsumtionsutvecklingen av låg befolkningstillväxt. Ökad medvetenhet om miljö och hälsa i höginkomstländer gör att konsumtionen av socker och animaliskt protein begränsas. I medelinkomstländerna väntas förbättrad levnadsstandard öka konsumtionen av animaliska livsmedel medan konsumtionen i låginkomstländerna fortsatt domineras av vegetabiliska stapelvaror. OECD förutser att uppsatta mål för minskad svält i världen inte kommer att uppnås.

Efterfrågan på jordbruksråvaror för bioenergiproduktion väntas minska under den kommande tioårsperioden på grund av minskad efterfrågan på drivmedel och minskat statligt stöd.

Ny teknik, infrastruktur och utbildning behövs för att öka produktionen

OECD prognosticerar den årliga produktionsökningen till drygt 1 procent. Investeringar i ny teknik, utbyggnad av infrastruktur och satsningar på utbildning är avgörande för att nå produktionsökningen. Stigande kostnader för produktionsmedel, särskilt handelsgödsel, verkar hämmande på utvecklingen vilket gör det svårare att nå produktivitetsökningen. Endast en mindre del av produktionsökningen beräknas komma från utökade odlingsarealer.

Växthusgasutsläppen väntas öka men takten kan minska

Jordbrukets utsläpp av växthusgaser väntas öka under kommande period men ökad produktivitet minskar ökningstakten.

Osäkra prisprognoser

OECD bedömer att de höga priser som just nu råder för jordbruksprodukter är tillfälliga och på några års sikt åtgår prisutvecklingen till den långsiktiga trenden med fallande reala priser. OECD betonar dock det osäkra läget som råder just nu vilket gör det svårt att göra prognoser.

Avslutande reflektioner

Trots den oro som råder i världen för närvarande och inte minst på jordbruksområdet bedömer OECD i sin prognos att en återgång till den långsiktiga utvecklingen är det mest sannolika. OECD lyfter dock fram att satsningar måste göras i form av kunskapsuppbyggnad och investeringar i ny teknik för att nå den produktivitetsutveckling som är nödvändig. Skulle denna utveckling inte komma till stånd riskerar dagens oro på livsmedelsområdet att bestå.

Hela rapporten går att läsa på: OECD-FAO Agricultural Outlook – OECD-FAO Agricultural Outlook (agri-outlook.org)

/Mattias Gotting, Bengt Johnsson och Marie Törnquist utredare på jordbruksekonomiska enheten.

WTO tar viktiga beslut för fiske och jordbruk

Världshandelsorganisationen WTO är en internationell organisation som reglerar internationell handel, men den fungerar också som förhandlingsforum. Syftet med WTO är att underlätta handel och främja hållbar ekonomisk utveckling genom handel. WTOs ministerkonferens är organisationens högst beslutande organ och den 12e ministerkonferensen ägde rum i mitten av juni.

Efter nästan en veckas intensiva förhandlingar har WTOs 164 medlemsländer fattat flera viktiga beslut, bland annat inom fiske och jordbruk.

Copyrigt WTO/Jessica Genoud

Fiske

Efter 21 år av förhandlingar har medlemmarna i Världshandelsorganisationen (WTO) äntligen nått fram till ett avtal som förbjuder vissa skadliga fiskesubventioner och begränsar andra stöd.

Genom att enas om ett gemensamt regelverk för fiskesubventioner har världens länder tagit ett viktigt steg för en mer hållbar matproduktion och för att bevara fiskebestånden för framtida generationer.

Avtalet innebär att följande stöd förbjuds helt:

  • Stöd till illegalt, orapporterat och oreglerat fiske.
  • Stöd till fiske på det fria havet om regional fiskeriförvaltning saknas.

Avtalet innebär också att följande stöd begränsas eller villkoras:

  • Stöd till överfiskade bestånd (som fiskas snabbare än de kan föröka sig) kan endast ges om det finns åtgärder på plats för att återbygga bestånden eller om de införs för att återbygga bestånden.
  • Till fartyg som fiskar under annan än stödgivarens flagg ska särskild hänsyn och försiktighet tas innan stöd ges (detta då det kan vara svårare att kontrollera fartygets aktiviteter och då ett flaggbyte kan vara ett sätt att kringgå fiskerilagstiftning).
  • Till fiske på bestånd där fiskbeståndets status är okänd ska särskild hänsyn och försiktighet tas innan stöd ges.

Det nya avtalet är en viktig del i att uppnå FNs globala hållbarhetsmål 14.6 som syftar till att förbjuda vissa subventioner som bidrar till ett ohållbart fiske. Avtalet är dock ett delavtal då det finns utestående frågor kvar att lösa, särskilt hur man ska hantera subventioner som kan leda till överfiske och överkapacitet. Med överkapacitet menas att det finns mer fiskekapacitet än bestånden räcker till för. Här finns en fortsatt press på länderna att leverera. För om man inte har enats om ett heltäckande avtal efter fyra år kommer avtalet att sluta gälla, om inte länderna enas om något annat.

Syftet med förhandlingarna har varit att minska den globala utfiskningen eftersom skadliga fiskesubventioner bidrar till att tömma haven på fisk. Avtalet är det första globala handelsavtalet där miljöaspekterna är i fokus. Under de år som förhandlingarna i WTO har pågått har tyvärr situationen för de globala fiskbestånden utvecklats i fel riktning. Idag är mer än 1/3 av världens fiskbestånd överexploaterade.

Ett globalt avtal som reglerar skadliga fiskesubventioner är viktigt. Fisk handlas på en global marknad och fisk och fiskefartyg förflyttar sig mellan nationsgränserna.

I Sverige importerar vi ca 70 % av den fisk som vi konsumerar. Ett gemensamt globalt regelverk kan främja förutsättningarna för våra inhemska fiskare och livsmedelsproducenter då konkurrenssituationen blir mer jämlik och förutsättningarna för ett globalt hållbart fiske ökar.

Jordbruk

WTO-medlemmarna lyckades däremot inte komma överens om arbetsprogram för de olika förhandlingsområdena inom jordbruk (bland annat interna stöd, marknadstillträde, exportkonkurrens, exportrestriktioner och offentlig lagerhållning av livsmedeltrygghetsskäl). Detta berodde på stora motsättningar om exempelvis offentlig lagerhållning av livsmedel.

Ministerbeslut om exportrestriktioner

Däremot fattades ett beslut om att inte tillämpa exportrestriktioner i samband med FN:s livsmedelsprograms (WFP:s) inköp av livsmedel för humanitärt bistånd. När ett land inför exportrestriktioner begränsas möjligheterna att exportera de varor som omfattas av exportrestriktionerna från det landet. Beslutet är tänkt att underlätta WFP:s arbete med att förse behövande runt om i världen med livsmedelshjälp. Förbudet blev inte lika definitivt som exempelvis EU önskade, utan länderna kommer fortfarande att kunna använda sig av exportrestriktioner om de anser att det är nödvändigt för att säkra den egna livsmedelstryggheten. I och med att WFP enligt sina stadgar alltid genomför sina inköp av livsmedel på ett sätt som inte ska skada livsmedelstryggheten i de länder där inköpen äger rum, kan detta tillägg tyckas överflödigt och skapa onödig osäkerhet.

Copyright WTO/Jay Louvion

Deklaration om livsmedelstrygghet

Ministerkonferensen antog också en deklaration om livsmedeltrygghet. I den finns skrivningar bland annat om att:

  • både handel och inhemsk produktion är viktiga för den globala livsmedelstryggheten,
  • åtgärder ska vidtas för att förbättra funktionen och motståndskraften hos de globala marknaderna för livsmedel, jordbruksprodukter och insatsvaror,
  • WTO-medlemmarna ska vara försiktiga med att använda exportrestriktioner och se till att de följer WTO:s regelverk,
  • nödåtgärder som vidtas för att förbättra livsmedelstryggheten ska designas så att de gör minsta möjliga skada på handeln samt vara tillfälliga, riktade och transparenta, och hänsyn ska tas till hur andra länder påverkas,
  • WTO-medlemmarna ska samarbeta internationellt för ökad produktivitet, produktion och handel, med målsättningen att öka tillgången på livsmedel till priser som gör att behövande kan köpa dem,
  • livsmedelshjälp välkomnas, men ska ges på ett sätt som följer regelverket i WTO,
  • ett arbetsprogram om livsmedelstrygghet ska inrättas inom ramen för WTO:s jordbrukskommitté

Därutöver finns skrivningar om att livsmedelslager kan bidra till ökad livsmedelstrygghet och att försäljning av överskott ur sådana lager till världsmarknaden välkomnas om det sker enligt WTO:s regler. Deklarationen avslutas med skrivningar om betydelsen av transparens. Vikten av att särskilda hänsyn ska tas till utvecklingsländer lyfts på flera ställen, bland annat i samband med skrivningar om betydelsen av teknisk och finansiell assistans.

Sammanfattningsvis tycker vi att man har kommit en bra bit framåt i förhandlingarna, inte minst inom fisket. Även om resultatet på jordbruksområdet var relativt magert, var det ändå viktigt att man lyckades komma överens om vissa inriktningar som har betydelse för livsmedelsförsörjningen. Detta inte minst i dagens situation med ökande priser på livsmedel i världen. Både förhandlingarna om fiskesubventioner och jordbruk kommer att fortsätta i WTO inför nästa ministerkonferens, som sannolikt kommer att äga rum före årsskiftet 2023/2024.

/Susanna Axelsson & Fabian Nilsson som är handelspolitiska utredare och som följt konferensen

Resultat från 19 forskningsprojekt visar hur djurvälfärden och konkurrenskraften kan öka

Hur verkar man bäst koklövar för att förebygga skador? Leder övernattningar på slakteri till mer stress för djuren och lägre slaktvikt? Finns det skötselfaktorer som leder till minskad smågrisdödlighet? Detta är några få av de många frågor som forskare undersökt med hjälp av medel från livsmedelsstrategins handlingsplaner, och nu är resultaten klara!

Tjurkalv på bete. Foto: Helena Elofsson

Under 2018 och 2019 delade vi i samråd med vår dialoggrupp för djurskyddsfrågor ut cirka 15 miljoner till forskningsprojekt som kunde stärka djurvälfärd och konkurrenskraft. Att vi hade möjlighet att göra det var tack vare medel inom det strategiska område Kunskap och innovation i livsmedelsstrategins handlingsplan. Efter hårda prioriteringar kunde vi dela ut medel till 19 projekt med vitt skilda inriktningar som täcker in de vanligaste lantbruksdjuren nötkreatur, gris, fjäderfä, får och fisk.

Vissa projekt var snabba, andra drog ut på tiden på grund av pandemin men nu är samtliga avlutade och redovisade till oss. För att göra resultaten lättillgängliga har vi tagit fram en rapport med kortfattade sammanställningar av projektens resultat och vill du veta mer kan du kontakta oss eller forskarna för mer detaljer.

Några exempel på områden som projekten berör är:

  • Fisk: hjärt-kärlsjukdom och bedövning av varmvattenlevande fisk,
  • Fjäderfä: vaccination av värphöns mot rödsjuka, bedömningskriterier för fothälsa hos kalkoner och miljöberikning till kyckling.
  • Gris: miljöfaktorer och skötselrutiner i smågris- och slaktsvinsbesättningar, nyckeltal för en hållbar grisproduktion och dränerande golvs placering i grisningsbox.
  • Nötkreatur: förebyggande rutiner mot håravfall hos utegångsdjur, djurvälfärd vid övernattningar på slakteri och verkning av koklövar för att förebygga skador.

Detta var en satsning på projekt som kunde ge konkreta, användbara resultat för att förbättra och förenkla djurhållning och djurhantering. Vi bedömer att projekten kan göra nytta och hoppas att vi i framtiden får göra fler sådana här satsningar för att stärka både djurvälfärd och lönsamheten inom livsmedelsproduktionen.

Här hittar du rapporten.

Här finns mer information om hur vi jobbar med livsmedelsstrategin.

/Helena Elofsson Djurskyddschef