Författararkiv: Den svenska maten

Lokal livsmedelsförsörjning och levande landsbygd i spåren av Covid-19

Det är en blåsig dag när jag går från stugan uppe på berget ner till havet. Idag är vattnet turkost, igår var det grått, dagen innan kristallklart, färgerna skiftar i takt med vädrets humör och vindens hastighet. Svalorna studsar fram och tillbaka i vinden och naturen utstrålar en krispighet och färskhet som bara går att se och känna doften av i början av juni. På en udde ser jag en ko, som tittar efter sina kompisar i kohagen vid vattnet. På en klippa vid hagen skymtar jag också den gamla kvarnen. Här andas och lever landsbygden, samtidigt som staden kryper närmare. Korna på denna ö ser till att det finns ett vackert öppet landskap intill vattnet, som en oas bland klipporna på västkusten. Någonting som jag hoppas får finnas kvar länge till.

Fotograf: Rebecca Hymnelius

Det går att påverka utvecklingen genom att välja kött som produceras lokalt för våra bygders skull, för miljön och för den biologiska mångfalden, samtidigt som vi hjälper svenska bönder att kunna finnas kvar.

Fotograf: Rebecca Hymnelius

Det skrivs och pratas mycket just nu om Covid-19 och hur krisen påverkar våra beteenden och vad vi äter. Lokalproducerad mat är hett efterfrågad och det återstår att se om hur vi ser på mat förändras efter krisen eller om vi återgår till gamla vanor.

Många försöker få konsumenter att inse vikten av att handla lokalproducerat, även jag som jobbar med stöd från Landsbygdsprogrammet (EU-pengar för kompetensutveckling och samarbeten på landsbygden) för att korta ner livsmedelskedjan och göra avståndet kortare mellan producent och konsument. Förhoppningsvis kan Covid-19 snabba på utvecklingen för att få ner antal mellanhänder i livsmedelskedjan. Vi vill bland annat underlätta direktförsäljning, andelsjordbruk, mathantverk, förenade inköp, informationsstöd och höja näringens och landsbygdsföretagens kunskap om nya försäljningskanaler

En följd av Covid-19 är att fler producenter har svårt att sälja sina produkter till restaurangerna som har det tufft just nu, därför vänder sig många producenter till REKO-ringarna istället. REKO-ringar står för Rejäl Konsumtion och innebär att konsumenterna kan handla direkt från producenter på en och samma ort. Jordbruksverket finansierar också en informationsinsats (REKO-bas) som Hushållningssällskapet arbetar med för att främja uppstart och informera om Reko-ringar i hela landet. Min förhoppning är att fler konsumenter framöver upptäcker REKO-ringarna och ser vikten av dem. Vi närmar oss också en ny programperiod för Landsbygdsprogrammet som ger oss möjlighet att påverka hur vi ska jobba med lokalproducerat i Sverige framöver. Jag hoppas att Corona tar oss i rätt riktning så att fler väljer det lokala, som samtidigt kan ge oss bättre beredskap inför kriser i framtiden.

/Rebecca Hymnelius, som arbetar med att utveckla landsbygden på Näringsutvecklingsenheten

Vad skiljer nya EU-strategin Från jord till bord från vår svenska livsmedelsstrategi?

Den svenska livsmedelsstrategin har snart funnits i tre år. En av flera saker som den vill bidra till är en minskad sårbarhet i livsmedelskedjan. Sedan Corona-pandemin kom in i våra liv har det blivit allt tydligare att en inhemsk livsmedelsproduktion och en väl fungerande kedja från jord till bord är en av grundstenarna i ett samhälle där människor känner sig trygga.

För några veckor sedan kom EU-kommissionens tankepapper Från jord till bord. Förenklat kan man säga att det är ett förslag till en kommande strategi, som syftar till att göra EU:s livsmedelssystem till en global standard för hållbarhet. Vi har gjort en översiktlig analys av Från jord till bord, som innehåller reflektioner om dess styrkor och svagheter och tankar om hur strategiförslaget kan ses utifrån Jordbruksverkets uppdrag. Till exempel finns kopplingar mellan Från jord till bord och EU:s gemensamma jordbruks- och fiskeripolitik och till livsmedelsstrategin.

Vi ser att:

  • Det finns stora likheter mellan den svenska livsmedelsstrategin och Från jord till bord, men också vissa skillnader.
  • Den svenska livsmedelsstrategin fokuserar på rådgivning, samverkan och en översyn av regler och villkor för att nå målen, medan Från jord till jord lägger större tyngd på nya regler.
  • Från jord till bord är formad av sin tid och har tydliga hänvisningar till den pågående pandemin.
  • Från jord till bord har ett tydligare miljöfokus och betonar folkhälso­aspekten och konsumtionsvanorna både när det gäller miljömässig hållbarhet och social hållbarhet.

Man skulle kunna säga att Från jord till bord snarare är en omställningsstrategi medan livsmedelsstrategin är en tillväxtstrategi.

I en omställning mot en hållbar produktion är det viktigt att även fokusera på forskning, innovation, utbildning, rådgivning med mera. Den svenska livsmedelsstrategin gör detta på ett tydligare sätt än Från jord till bord. Ytterligare en skillnad är att samverkan och ett ömsesidigt ansvar i genomförandet av den svenska livsmedelsstrategin ska bidra till måluppfyllelsen, medan det i Från jord till bord är mer av ett ovanifrån-perspektiv, där mål sätts på en central nivå och genomförandet bygger mer på lagstiftning och regler än på samverkan. Dessvärre finns det en risk för mindre delaktighet om man har ett ovanifrån-perspektiv.

Läs vår kortanalys om du vill du veta mer om Från jord till bord och kopplingarna till den gemensamma jordbruks- och fiskeripolitiken och livsmedelsstrategin, den finns här.

/Maria Unell

Projektledare på Jordbruksekonomiska enheten

Kött, hårdrock & hållbarhet

Marknaden för kött i Coronapandemins spår och en inställd festival

armFunderar du också på hur den pågående pandemin påverkar den svenska marknaden för kött? När vi äter fler måltider hemma är det färre ädla styckningsdetaljer men mer korv, färs och liknande som hamnar i stekpannan. Vi har också en större andel svenskt kött i kylskåpet hemma än i restaurangens dito. Detta vet vi redan. Men vad händer med konsumtionen av kött på längre sikt när arbetslösheten ökar, lågkonjunkturen blir ett faktum och hushållsekonomin försämras? Kött är en av de livsmedelsgrupper vi lägger mest pengar på och efterfrågan på kött är känslig både för stigande priser och för mindre pengar i plånboken.

Jag har nyligen beräknat marknadsbalanserna för kött första kvartalet 2020. Det går ännu inte att dra tydliga slutsatser kring effekterna av Coronapandemin, vi får återkomma till det när vi har siffror för första halvåret 2020. Hur som helst visar kvartalsberäkningen för köttslagen nöt, gris, lamm och matfågel en utveckling, som i ett livsmedelsstrategi-perspektiv indikerar att några parametrar går i linje med målen i strategin medan andra inte gör det:

  • produktionen ökade (undantaget lamm som minskade),
  • importen ökade (undantaget gris som minskade för 23:e kvartalet i rad),
  • exporten ökade (undantaget gris som minskade),
  • förbrukningen totalt i landet ökade för samtliga köttslag,
  • förbrukningen per capita ökade (mer kyckling & lamm vägde upp för mindre nöt & gris),
  • den svenska marknadsandelen sjönk (undantaget gris som ökade).

Nu kommer vi till den spännande frågan om hur kött, hårdrock och hållbarhet hänger ihop. En del av er kanske tänker att metalband skriver texter om blod – som i en låt av australiensiska AC/DC ”If you want blood” – eller använder kött som rekvisita. Klassiska exempel på sistnämnda är amerikanska skräckrockarna W.A.S.P. och Alice Cooper. Men det är inte den kopplingen jag tänker på.

swrDen här veckan skulle jag roat mig i dagarna fyra på Sweden Rock Festival tillsammans med man, släkt, vänner och 33 000 andra rockare. Om inte Coronapandemin kommit emellan… Festivalen är en höjdpunkt under året, jag njuter varje sekund även fast vi campar i baksätet av bilen och delar bekvämlighetsutrymme med oräkneliga fränder. Sweden Rock är helt enkelt världens mysigaste & coolaste bubbla.

åsaOch det är här min association mellan kött, hårdrock och hållbarhet kommer in i bilden. Förutom att se fram emot metalmusik och mys-stämning på festivalen så längtar jag efter maten, malten och myllret av både välkända och nya smaker. På tal om välkända smaker har min man alltid första siktet inställt på de öländska kroppkakorna, som väl åtminstone nästan räknas som en regional specialitet när man befinner sig i Blekinge? I antal konsumerar han ofta fler kroppkakor än öl på en dag. Min kompass är snarare riktad mot hamburgarna, eller varför inte pulled pork och pulled beef som tillkommit bland matstånden de senaste åren? Vildsvinskebaben är inte heller så dum och ska vi göra som regeringen vill i den svenska livsmedelsstrategin, så ska vi minsann äta mer gris från skogen. Hållbart, klimatsmart, resurseffektivt och gott! Ett mål med fish n’ ships brukar också slinka ner. Kuriosa är att jag på förra årets festival trängdes med skidlegenden Thomas Wassberg i kön till den friterade fisken.kebab

Det är överlag gött att slippa laga mat och diska i fyra dagar. Det är bara pulverkaffet, den hårda mackan med mjukost på tub och det kokta ägget till frukost som ska tillagas på stormköket. I sann Jordbruksverkar-anda passar jag också på att hållbarhets-trendspana på det ät- och drickbara; är köttet svenskt, har streetfood-haket en miljöprofil, är ingredienserna till det som serveras ekologiska och kan man någonstans köpa öl från lokala mikrobryggerier? Fast det lika viktigt att det smakar gott.

grillFaktum är att musikfestivaler och andra evenemang de senaste åren ägnat sig allt mer åt hållbarhetsarbete, alla vill skapa sin egen tydliga profil som visar att just de bryr sig om planeten och hälsan. Detta gäller även Sweden Rock – vad sägs om ”Hållbar hårdrock”? Den här parollen berör alla tänkbara områden, från sopsortering och återvinning till merchandise (etiskt producerade t-shirts), sanitet (snålspolande toaletter) och jämställdhet (främja de kvinnliga hårdrocksbanden).

Givetvis omfattas mat, dryck och engångsartiklar av den hållbara hårdrocken. Pilgrimsfalken symboliserar ekologisk och svenskproducerad öl. Och även om hamburgare, korv, kebab, fish n’ chips och kyckling i alla former är ett tydligt inslag på en hårdrocksfestival – både i mattälten och på campingarnas grillar – så strävar arrangörerna efter att bredda utbudet av vegetarisk mat. Fokus på minimerat matsvinn är en självklarhet och alla dryckesglas är numera tillverkade av majsstärkelse.

arla (2)Livsmedelsföretagen lyser också med sin närvaro på festivalen. Blir man trött på maltbaserad dryck kan man njuta av gratis mjölk, och samtidigt tävla mot någon i konsten att hålla en mjölkkanna i 90 graders vinkel från kroppen tills mjölksyran sätter stopp.

Och vilken lycka när vi bjöds på ekologisk gårdsproducerad Närkeglass i en husbil förra året, signerad en hårdrockande lantbrukare vi känner.

matFestivalområdet tystnar inte förrän vid 2-snåret på morgonen och när vi styr våra steg tillbaka till campingen, är det svårt att motstå en Langos med räkor, lök och crème fraiche – vilket bidrar till en tydlig karaktär på utandningsluften dagen efter 🙂

När jag hade min 50-årsfest förra året fick jag två flaskor champagne som dedikerats ”Frukost Sweden Rock 2020”. Jag försöker tänka att champagne mår bra av att lagras ett år till, och ser fram emot att njuta av den, Guns n’ Roses, In Flames, DAD och massor av spännande mat & dryck på Sweden Rock Festival 2021!champ

/Åsa Lannhard Öberg, hårdrocks- och matälskande jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket

 

Den offentliga kontrollen – en grundbult för att nå målen i livsmedelsstrategin

Scandinav_12GR

Foto: Sofia Byström / Scandinav bildbyrå

När jag började arbeta på Jordbruksverket visste jag egentligen ganska lite om hur många olika steg det faktiskt finns i den svenska livsmedelsproduktionen. Livsmedelskedjan är verkligen en lång imponerande kedja med flera länkar som alla samverkar för att vi i slutändan ska få hållbara svenska livsmedel av hög kvalitet. Jag visste också väldigt lite om kontrollen som genomförs i livsmedelsproduktionen och som bidrar till en effektiv produktion av säkra livsmedel.

När jag åt färskpotatisen till midsommar visste jag inget om att det varje år genomförs många kontroller för att minska risken för spridning av växtskadegörare som kan skada potatisodlingar i Sverige. När jag åt fisk eller kräftor som odlats i Sverige visste jag väldigt lite om kontroller som genomförs för att vi ska ha säkra och effektiva fisk- och kräftodlingar. Jag visste också väldigt lite om alla salmonellakontroller som görs i hönsbesättningar i Sverige och som bidrar till att jag kan äta svenska ägg precis som jag vill ha dem: med varm, rinnande äggula – utan att behöva oroa mig för salmonella. Och när jag såg en häst visste jag heller inte att den hästen hade ett pass, ett så kallat hästpass, som också har en viktig funktion i livsmedelsproduktionen.

Nu har jag jobbat några år på Jordbruksverket, bland annat med den offentliga kontrollen i livsmedelskedjan, och fått lära mig mer om den imponerande kedja som livsmedelsproduktionen är.

Exempelvis är det viktigt att ha en säker och effektiv seminering och avel med livsmedelsproducerande djur, att fodret är säkert och av god kvalitet samt att djuren inte drabbas av smittsamma djursjukdomar. Det är också viktigt att djuren får den vård de behöver om de blir sjuka. Detta gäller både för företag med landlevande djur och med vattenlevande djur. På samma sätt är det viktigt för alla som odlar växter i Sverige att växterna inte drabbas av sjukdomar och skadedjur. Detta är bara några exempel på olika delar som måste samspela i livsmedelskedjan för att vi i slutändan ska få det rika utbud av goda livsmedel som vi har i Sverige.

Vi har publicerat en rapport där du kan läsa mer om den offentliga kontrollen i livsmedelsproduktionen och lära dig mer om hur kontrollen i de olika områdena bidrar till en säker svensk livsmedelsproduktion. En viktig grundförutsättning för att nå målen i livsmedelsstrategin!

Här hittar du rapporten

Och här är nyheten

/Johannes Erlandsson på Stöd och samordningsenheten

Vattenhushållning är en viktig fråga –poddar ger ökad kunskap

bevattningVåren i södra Sverige har varit ganska regnfattig och återigen har vatten och jordbruk kommit upp på dagordningen. För närvarande arbetar Jordbruksverket med en strategi för arbetet med jordbrukets vattenhushållning som ska vara klar i juni. Strategin är en del av regeringens handlingsplan för livsmedelsstrategin 2020-2025.

Rådgivningsenheten på Jordbruksverket har under våren satsat på att spela in två olika poddar, Rådgivaren och Växtkraft. Det senaste avsnittet av podden Rådgivaren handlar om just jordbrukets utmaningar när det gäller vattenfrågan. I det femte avsnittet av podden Rådgivaren är jag själv med, och det handlar bland annat om:

  • Vad ställer det förändrade klimatet för krav på bevattning och dränering?
  • Vad kan lantbrukaren göra för att grödorna ska få rätt mängd vatten vid rätt tidpunkt?
  • Vad går att göra på fältet under säsongen och hur kan man tänka långsiktigt för att göra gården mindre torkkänslig?

Jordbruksföretag kan behöva investera, ta hjälp och stöd av grannar eller prata med en rådgivare. Även om man inte satsar på bevattning är det bra att ha en plan för hur gården ska klara olika kriser, det i sig ger en trygghet både i krisen och innan.

Vill du lära dig mer kan du även gå någon av Jordbruksverkets kurser. Du kan också läsa mer om rådgivning inom vattenhushållning och Kompetenscentrum för hållbar hantering av vatten i jordbruket på Jordbruksverkets webbplats.

Podden Rådgivaren finns i de vanliga apparna Acast, Spotify eller Podcaster eller på http://radgivaren.libsyn.com/. Där hittar du även tidigare avsnitt som handlar om nyttodjur, internationella växtskyddsåret, energieffektivisering samt agroforestry. Rådgivningsenhetens andra podcast Växtkraft hittar du på Soundcloud https://soundcloud.com (sök på Växtkraft). Poddarna produceras med pengar från Landsbygdsprogrammet.

/Magdalena Nyberg rådgivare inom vattenhushållning, samt kollegorna Elisabeth Bölenius och Tobias Markensten på Miljöanalysenheten

Hur har svenskt jordbruk påverkats av Corona-krisen?

Jordbruket i Sverige har hittills klarat påfrestningarna till följd av pandemin bra jämfört med andra näringsgrenar och även jämfört med jordbruket i andra länder. Priserna på jordbruksprodukter har sjunkit på de globala marknaderna, men inte lika mycket på den svenska marknaden. Ökad efterfrågan på svenska produkter har till och med lett till ökade priser för bland annat olika köttslag. Minskad konsumtion i storhushåll och på restauranger har drabbat importen av kött förhållandevis mer, då importerat kött har stora marknadsandelar i dessa sektorer.

Prisutveckling i Sverige och i världen

De svenska priserna för de viktigaste vegetabilieprodukterna styrs till stor del av utvecklingen på de globala marknaderna. Majs, raps och socker, har drabbats av prispress till följd av oljeprisfallet. Vetepriset har däremot gynnats av ökad konsumtion, medan priset på maltkorn har gått ner eftersom efterfrågan på öl har minskat från restaurangsektorn. Vädret påverkar som vanligt och oro för torka i viktiga odlingsområden i Europa har varit prisdrivande under april och inledningen av maj för att sedan falla när väderutsikterna sett bättre ut.

Ett visst uppsving för lokal produktion

Det märks till exempel genom ökat intresse bland konsumenterna för att köpa livsmedel genom så kallade Reko-ringar. Jordbrukare som däremot varit inriktade mot direktförsäljning till restauranger har drabbats av kraftigt minskad efterfrågan. Totalt sett för hela sektorn är dessa faktorer av liten betydelse, men för enskilda företag kan påverkan vara stor.

Orosmoment till följd av pandemin

Den största oron i jordbrukssektorn har varit hur behovet av insatsvaror och arbetskraft ska tillgodoses. Om sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska, som är ett av målen i livsmedelsstrategin, är det viktigt att även tänka på Sveriges beroende av importerade insatsvaror, särskilt drivmedel, gödning, växtskyddsmedel, proteinfodermedel, maskiner och reservdelar. För att försörjningen i kristid ska fungera måste produktionen i tillverkningslandet fungera, liksom transporterna till Sverige. Insatser på EU-nivå har gjort det möjligt att transportera varor trots nedstängda gränser. En del produkter har fått passera gränserna med förtur. Hushållningssällskapet har genom sina rådgivare gjort en undersökning i landet angående tillgången till produktionsmedel. Undersökningen visar att det i stort sett inte rått någon brist hittills. Det har förekommit viss knapphet i tillgången på vissa växtskyddsmedel men genom att välja andra produkter har problemen lösts. Det har även förekommit att väntetiden på reservdelar blivit något längre än normalt. För flera viktiga produktionsmedel har priserna fallit, det gäller i synnerhet för drivmedel och gödning.

Risk för brist på arbetskraft

Tillgång på arbetskraft har hittills varit det svåraste problemet för jordbrukssektorn. Det anlitas utländsk arbetskraft i flera sektorer, särskilt inom trädgårdsodling, men även inom animalieproduktionen. Läs mer om detta i  tidigare blogginlägg Farming as usual och i Trädgårdsodlingens behov av arbetskraft. Det har nu tagits beslut i Sverige om att släppa in arbetskraft som behövs för samhällsviktiga funktioner, jordbrukssektorn räknas in bland dessa. Men ett större problem är att arbetskraften inte tillåts att lämna sina hemländer eller inte tillåts att passera gränser mellan olika länder på väg till Sverige. Så det är fortfarande osäkert om tillräckligt många utländska arbetare tillåts komma in i Sverige.

Min sammanfattande bedömning

På kort sikt bedöms jordbrukssektorn påverkas mindre än samhället i stort. För enskilda näringsgrenar, särskilt trädgårdsodling, kan påverkan bli större på grund av knapp tillgång på arbetskraft. Sen är jordbruket som vanligt utsatt för andra risker utöver den här pandemin; till exempel kan vädret under odlingssäsongen leda till stora variationer i lönsamheten.

/Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksekonomiska enheten

DSC01990 Vårharvning kring åkerholmar - Ölmstad Småland v2ss - foto KP Hasund

Vårharvning kring åkerholmar, Ölmstad Småland. Foto: Knut Per Hasund

Krisberedskapsveckan

Skogsbrand

Foto: Astrid Lindow. Hörendesjön, Västmanland 2014

Just nu pågår krisberedskapsveckan och det är ett bra tillfälle att åskådliggöra hur vi alla kan bidra till att bygga ett samhälle som bättre klarar av olika påfrestningar. Skogsbränder (2014, och 2018), torka (2018) och den pågående pandemin visar hur känsliga vi är och hur olika typer av samhällsstörningar påverkar vårt samhälle. Traditionellt reagerar samhällen på en kris genom att planera för att just den krisen ska hända igen. Men, istället för att planera för att den förra stora samhällsstörningen ska uppstå igen, behöver vi se över vår grundläggande motståndskraft.

Ett bra exempel är en lång tågresa, till exempel från Jönköping där jag bor till mina föräldrar i Umeå. En enkel sökning ger att jag kan resa klockan 07 och vara framme lite före klockan 20 på kvällen. Det är fem byten och vid några stationer har jag endast 10 minuter på mig att byta tåg. Det innebär att en mindre försening tidigt i resan gör att jag kanske inte kommer fram! Om jag istället började min resa en timme tidigare skulle jag istället ha minst 30 minuter på mig vid varje byte och därför goda möjligheter att klara nästa byte även om det blir mindre förseningar.

Samhället och även livsmedelssystemet fungerar ungefär som min tänkta tågresa. Det kostar att bygga motståndskraften, men vi får bättre möjlighet att klara en störning. Här är det enklast att relatera till sig själv. Du som läser detta, hur skulle din arbetsplats klara att alla veckans leveranser skjuts upp under en vecka? För några går det relativt bra medan för andra är det svårare. Krisberedskapsveckan handlar om att vi gör detta tillsammans. Vi behöver allas insatser, ansträngningar och aktiva bidrag för att hantera krisen. Genom att öka på bytestiden där den är som kortast får vi bättre förmåga att klara störningar och aktivt bidra till att hantera utmaningar. Detta gäller både den pågående pandemin, men även nästa kris, vad nu den kommer att vara.

Det kommer alltid en ny kris! Vi vet bara inte vad den handlar om eller när den kommer.  Vill du veta mer om krisberedskap och vad du själv kan göra rekommendera jag att du kollar in Din Säkerhet, och missa inte deras aktiviteter på Instagram under krisberedskapsveckan.

/Tomas Sandström

Biträdande stabschef i Jordbruksverkets krisorganisation

 

Krisstöd i Coronatider

Det skrivs mycket i media idag om att livsmedelssektorn klarat krisen på grund av pandemin Covid-19 bättre än många andra branscher, men efterfrågan på en del mejeri- och köttprodukter har faktiskt minskat kraftigt i stora delar av EU. För att tillfälligt begränsa utbudet av dessa produkter har EU beslutat att ge stöd till aktörer i den privata sektorn. Det gör man för att bidra till kostnaderna för lagring av de drabbade produkterna under en viss tid. Lagringsstödet gäller ost, smör, skummjölkspulver, nötkött samt får- och getkött.

OSTI flera EU-länder har restauranger och butiker stängt i samband med att restriktioner införts mot att vistas ute i samhället och träffa andra människor. Det här betyder att vi äter mindre av många produkter, exempelvis kött och vissa typer av ostar, och därför sjunker också priserna.

I Sverige har försäljningen av kött till restaurang minskat medan försäljning till hushållen via dagligvaruhandeln har ökat. När vi äter kött hemma blir det inte lika ofta de ädla detaljer som vi gärna beställer när vi äter på restaurang, som filé och entrecote, och efterfrågan på dessa har därför minskat. Däremot har suget efter köttfärs och korv ökat!

Sammantaget kan vi trots förändrad efterfrågan på både kött och mejeriprodukter, inte se några större prisnedgångar vare sig på kött eller ost i Sverige. En produkt från djurriket som emellertid drabbats av sjunkande priser den senaste tiden är ägg, men det beror snarare på en överproduktion i Sverige som fanns redan innan pandemin bröt ut.

Vår bedömning är att vi i Sverige kommer att utnyttja stödet för privat lagring av ost. Vi har en kvot på 792 ton och den motsvarar cirka 1 procent av total ostproduktion i Sverige. För övriga produkter är det inte troligt att lagring kommer att ske.

Här finns pressmeddelandet Stöd till privat lagring ska minska risken för överskott på marknaden.

Läs mer här om stödet till privat lagring.

/Eva Jirskog, jordbrukspolitisk utredare på livsmedelskedjan- och exportenheten

I kräftans vänkrets

Kräftor är något jag tidigare bara mött i kokt form, fint uppradade på fat med dill och tillbehör. Att fiska kräftor är något jag fått uppleva först i vuxen ålder. Det har gett den stora augustifesten en ny dimension för mig.

crayfish-423251_1920

Foto: Ylvers, Pixabay

Att åka ut i den lilla båten i svinottan (av någon anledning startar fisketurer ofta innan ens solen har vaknat) och vittja burarna var spännande. Vi hade såklart hål i dem så att de minsta kräftorna kunde ta sig ut, men vi mätte också vår fångst. De kräftor som var för små och som trots  rymmarhålen var kvar i redskapen satte vi tillbaks i sjön. Det var roligt att se de små djuren när de med en elegant kräftmanöver snärtade till och försvann på ett ögonblick.

Bra kräftfångster nu och i framtiden

För fritidsfiskare som mig och mina vänner är det sunt förnuft att släppa iväg småkräftorna. Vi vill ha bra kräftvatten där vi kan fiska många år framöver. För kommersiella kräftfiskare gäller ju samma sak.

Den svenska livsmedelsstrategin har flera ambitiösa mål. Vi ska producera mer livsmedel och företagen i livsmedelskedjan ­­– från åkrar och ladugårdar till bagerier, fabriker och mataffärer –  ska vara konkurrenskraftiga. Samtidigt ska strategin bidra till att vi når de nationella miljömålen. Havs- och fiskeriprogrammet finns för att utveckla fisket och vattenbruket i Sverige på ett hållbart sätt. I programmet finns flera stöd som ska bidra till att nå det här målet.

Redskap för rätt fångst

Stödet till selektiva redskap är ett sådant exempel. Selektiva redskap är till exempel en rist (en sorts galler) som gör att bara fångst av rätt storlek och art hamnar i båten. Selektiva redskap kan också var redskap som hindrar till exempel säl att ta fångsten. I mars publicerade Jordbruksverket en utvärdering om hur det här stödet har fungerat, både inom fiskeriprogrammet 2007-2013 och under det nuvarande havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020. Utvärderarna, Johan Blomquist och Staffan Waldo från AgriFood Economics Centre konstaterar bland annat att:

  • Stöden har haft en viss positiv effekt på användandet av selektiva redskap i fisket efter havskräfta, vilket minskat de oönskade fångsterna (till exempel fisk och skaldjur som är av fel storlek eller art)
  • Det är fortfarande långt kvar till målet i det nuvarande havs- och fiskeriprogrammet om att de oönskade fångsterna ska minska med 2300 ton fram till år 2023
  • Stöden inom fiskeriprogrammet 2007-2013 har i huvudsak gått till selektiva redskap inom trålfisket efter räka och havskräfta på västkusten, medan stöden inom havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 i huvudsak gått till sälsäkra redskap för det småskaliga fisket i norra Östersjön.

Här finns hela utvärderingen; Effekter av stöd till selektiva och rovdjurssäkra redskap

Läs utvärderarnas blogginlägg i Programmen och pengarna

/Asta Vormeier, som jobbar med information bland annat om Jordbruksverkets utvärderingar av havs- och fiskeriprogrammet och som tycker att självfångade kräftor smakar allra bäst, även om det bara blev två stycken per person den första fisketuren.

 

Från Skott till Gott! – mer vildsvin på borden

I dagarna har regeringen delat ut ett så kallat vildsvinspaket med flera uppdrag till Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Länsstyrelsen och Statens Veterinärmedicinska Anstalt som på olika sätt ska bidra till att mer vildsvinskött ska nå konsumenterna. Paketet ska öppna upp möjligheter för vildsvinsköttets potential på en rad olika vis och uppdragen är en del av den nationella livsmedelsstrategins handlingsplan. Vildsvinen orsakar stor skada, och det man ofta hör är att de är svåra att jaga och att incitamenten för att ta tillvara på köttet saknas. Och vem vill äta ett skadedjur?Vildsvinskött

Vildsvin utgör en fin råvara som kommer från skogen och är både svensk och klimatsmart, men efterfrågas tyvärr inte i tillräckligt stor utsträckning av konsumenterna. Genom vildsvinspaketet har vi nu stora möjligheter att förändra den bilden.

Vildsvinspaketet täcker in olika delar i vilt-värdekedjan. Livsmedelsverket ska titta på möjligheten till småskalig försäljning av vildsvinskött, uppdatering av branschriktlinjer med mera. De ska även utreda system för subventioner för trikin- och cesiumprov i samarbete med Jordbruksverket. Länsstyrelsen ska kartlägga befintliga uppsamlingscentraler och anpassa ett IT-system för registrering av jägare som säljer vildsvinskött, och SVA ska utveckla ett digitalt system för spårbarhet av vildsvinskött.

Det här är Jordbruksverkets uppdrag:

  1. Att utlysa pengar under 2020 för insatser som handlar om marknadsföring och kommunikation samt samarbete mellan berörda parter. Det kan även omfatta kunskapshöjande åtgärder inom förädling, exempelvis mathantverk.
  2. Att utlysa pengar 2020-2025 för åtgärder som syftar till att mer vildsvinskött serveras i offentliga kök. Dessa insatser ska handla om informationsspridning, stärkt kommunikation och samarbete mellan berörda parter. Information om potentialen för vildsvinskött i offentlig sektor och möjligheter till upphandling av vildsvinskött ska också belysas.
  3. Att under 2020-2025 stärka arbetet mot smittor till tamgrisbesättningar, med särskilt fokus på skyddet mot afrikansk svinpest. Detta sker genom att branschen vidareutvecklar smittskyddsprogrammet Smittsäkrad besättning gris, med stöd av Jordbruksverket.

Genom dessa uppdrag ska vi arbeta för att ge konsumenter större tillgång och utbud av vildsvin som livsmedel och hjälpa dem att göra medvetna och hållbara val. Under 2025 kommer Jordbruksverket även att utvärdera alla åtgärder som varit en del av vildsvinspaketet.

Det ska bli spännande att se om de insatser som görs kan bana väg för att bygga upp det förtroende som idag saknas för vildsvin som livsmedel. Lyckas vi med det genom våra och övriga myndigheters ansträngningar finns det många vinster att hämta hem.

Se hit! Redan 2017 utlyste Jordbruksverket pengar för att främja vilt som mat vilket resulterade i nio olika projekt med aktörer i branschen. Inom dessa projekt jobbar man med förädling av vildsvinsprodukter, utbildning av jägarkåren i tillvaratagande, aktiviteter kring vilt i skolor och mycket annat. Ambitionen är att dessa ska komplettera kommande utlysning som kommer att publiceras senare under våren. Håll utkik och prenumerera på Jordbruksverkets stödsida, där det kommer mer information.

Boka in! Den 23 september arrangerar Jordbruksverket en tematräff kring vilt/vildsvin i Kalmar. Då kommer vi diskutera hur vi tar tillvara på det vilda köttets potential samt dess möjligheter och utmaningar. Träffen ingår i slutfasen av det samverkansuppdrag kring regionala livsmedelsstrategier som Jordbruksverket arbetar med och som mina kollegor Eva Sundberg och Malena Bathurst har hand om. Anmälningslänk kommer inom kort här. 

/Camilla Bender Larsson, som samordnar Jordbruksverkets arbete med Vildsvinspaketet