Författararkiv: Den svenska maten

Ökad lönsamhet i livsmedelskedjan – förutom i restaurangledet

Utvärderingen och uppföljningen av livsmedelsstrategin tittar på utvecklingen inom hela livsmedelskedjan. Foto: Thomas Adolfsén/Scandinav bildbyrå, Mostphotos, Astrakan/Scandinav bildbyrå och Kari Kohvakka/Scandinav

För att nå livsmedelsstrategins övergripande mål om en ökad och hållbar livsmedelsproduktion i hela landet samtidigt som relevanta miljömål nås, behöver företagen vara lönsamma och konkurrenskraftiga. Annars blir det svårt att hantera utmaningar som exempelvis oförutsedda händelser och att öka produktionen samtidigt som negativa miljöeffekter minskar.

I går lämnade vi årets rapport igår till Näringsdepartementet och den visar utvecklingen i livsmedelskedjan fram till pandemins första år 2020, före den kraftiga prisökningen på insatsvaror och innan kriget i Ukraina. Rapporten ger därför värdefull information om utgångsläget för den svenska livsmedelskedjan inför den extrema, utmanande och osäkra tid vi nu har.

Lönsamheten har ökat i tre led i livsmedelskedjan, men försämrats kraftigt i restaurangledet

Rapporten visar bland annat att lönsamheten ökade inom primärproduktion, livsmedelsindustri och livsmedelshandel mellan åren 2016 och 2020. Men också på en kraftig försämring i restaurangledet (på grund av pandemin), som bidrog till att lönsamheten i livsmedelskedjan som helhet fortsatte att minska.

Nettomarginalens utveckling i livsmedelskedjan 2011-2020, Index 2016=100
Not: Nyckeltalet för 2020 baseras på preliminära uppgifter. Ingen hänsyn har tagits till inflationen i figuren. Källa: SCB, Företagens ekonomi.

Yttre omständigheter påverkar lönsamhet och hållbarhet

Det är tydligt att livsmedelskedjan lönsamhet är beroende av yttre omständigheter (t.ex. torkåret 2018 och pandemin 2020), vilket förstärker vikten av att företagen har en buffert för att klara av yttre omständigheter, och en diversifierad verksamhet för att hantera risker så som väderberoende produktion och oförutsedda omständigheter. En försämrad lönsamhet riskerar också att minska produktionen av livsmedel, men också att försena insatser som minskar negativ miljöpåverkan och satsningar på produktutveckling, forskning och innovation.

Årets rapport visar också att produktionen fortsatte att öka i livsmedelskedjan fram till pandemin, även om tillväxten var svagare än i det totala näringslivet.

Bredare fokus på de tre hållbarhetsdimensionerna

I årets rapport har vi ett bredare fokus på de tre hållbarhetsdimensionerna: ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. Vi har också försökt sammanfatta utvecklingen för ett urval av indikatorer inom respektive hållbarhetsdimension enligt ett trafikljussystem. Här är det viktigt att komma ihåg att utvecklingen inte säger något om nivån, eller om mål är nådda.

Inom den miljömässiga dimensionen går utvecklingen i flera fall åt rätt håll. Till exempel har den negativa utvecklingen för odlingslandskapets fåglar och arealen betesmarker avtagit och utsläppen av växthusgaser minskar. Men förbättringar sker inte tillräckligt snabbt för att uppsatta miljömål ska nås. Andra indikatorer går åt fel håll, till exempel minskar arealen jordbruksmark vilket ger negativa konsekvenser för såväl svensk livsmedelsproduktion som odlingslandskapets biologiska mångfald. Fortsatt skötsel av betesmarker är centralt för att bevara odlingslandskapets biologiska mångfald. För att öka resurseffektiviteten, minska utsläppen av växthusgaser samt bevara och öka den biologiska mångfalden krävs bl.a. nya produktions- och brukningsmetoder.

Flera indikatorer som används för att följa den sociala dimensionen visar att utvecklingen är oförändrad, till exempel försäljning av antibiotika, indikatorer för levande landsbygd och jämlikhet. Däremot går utvecklingen åt fel håll när det gäller till exempel folkhälsa, tillgång på kompetent arbetskraft och företagens upplevelse av myndigheternas regler. Primärproduktionen är den bransch där flest dödsolyckor inträffar, och livsmedelsindustrin är det led om har flest arbetsskador i såväl livsmedelskedjan som i näringslivet. Dessutom har primärproduktionen en anmärkningsvärt stor andel av sysselsatta som är 65 år eller äldre och en förklaring till att åldersstrukturen är att många äldre jordbrukare fortsätter att bruka sin mark efter pensionsålder.

Om du är nyfiken på årets rapport och vill läsa mer så hittar du den här. Vi har också tagit fram en kortversion av rapporten där vi sammanfattar livsmedelskedjans utveckling utifrån strategins mål samt uppföljningen av åtgärderna i handlingsplanen. Om du vill fördjupa dig inom något specifikt område eller få en djupare förståelse för helheten så rekommenderar vi att du läser den fullständiga rapporten.

/ Camilla Burman, samordnare för uppföljningen och utvärderingen av livsmedelsstrategin

Uppdatering av läget i jordbrukssektorn mars 2022

Prisökningarna drabbar särskilt animalieproduktionen som är beroende av spannmålsfoder. Foto: Pixabay.

Jordbruksverket har på uppdrag av regeringen gjort en uppdatering av läget i jordbrukssektorn med anledning av kriget i Ukraina. Jordbruksverket gjorde motsvarande lägesbedömning i månadsskiftet januari/februari, då med anledning av de kraftigt stigande priserna på insatsvaror.

Krigsutbrottet i Ukraina har lett till ännu mera oro på världsmarknaden för jordbruksprodukter och produktionsmedel. Eftersom det råder stor osäkerhet om hur produktionen kommer att påverkas av kriget och av de handelssanktioner som införts har priserna för bland annat spannmål och oljeväxter fortsatt att stiga med stora variationer från dag till dag. Motsvarande prisutveckling gäller för foder, energi och gödning. Oron på marknaden har förstärkts av politiska åtgärder som olika länder infört för att skydda egna intressen. Bland annat har Ryssland infört exportförbud för spannmål och socker riktat mot länder i Euroasia-gruppen och Argentina har höjt exportskatten för sojamjöl.

Svenskt jordbruk har också påverkats av utvecklingen på den internationella marknaden. Producentpriserna i Sverige har ökat under den senaste månaden för bland annat mjölk, nötkött och griskött. Det kommer att innebära stigande livsmedelspriser för svenska konsumenter. Parallellt har även priserna på produktionsmedel fortsatt att stiga. Under den senaste månaden har i synnerhet priserna på gödning, foder och diesel stigit kraftigt.

Prisökningarna drabbar speciellt den spannmålsbaserade animalieproduktionen som baseras på inköpt foder. Det börjar komma indikationer på att jordbrukare överväger att dra ner på produktionen. För växtodlingen bedöms risken vara mindre att odlingen minskar under 2022 på grund av bristande lönsamhet.

Jordbruksverket bedömer att risken ökar för minskad lönsamhet i jordbrukssektorn under 2022 jämfört med föregående år. Bedömningen i januari 2022 pekade mot en försämrad lönsamhet med 1 miljard kronor jämfört med 2021, nu väntas lönsamheten falla  ännu mer.

Hur stor den väntade lönsamhetsförsämringen riskerar att bli är svår att beräkna och diskuteras mycket just nu, men den förväntas bli större än 1 miljard kronor under 2022.

Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp

Nu avtar pandemins effekter på marknaden för kött – samtidigt som en ny kris blossar upp

Kriser är nästan alltid av ondo men ibland utkristalliserar sig vinnare även i en krissituation. Trots att det är svårt att skymta något positivt med Covid-19 har betydelsen av en stark inhemsk livsmedelsproduktion blivit tydlig för allt fler svenska konsumenter under pandemin. Det syns bland annat i statistiken för köttmarknadens utveckling och i attitydmätningar som företag och organisationer gör.

I slutet av februari varje år publicerar SCB statistik för import och export helåret innan och då är det möjligt att tillsammans med Jordbruksverkets statistik för jordbruksproduktionen beräkna marknadsbalanser för olika sektorer. De huvudsakliga ingredienserna i mina marknadsbalanser är produktion, import, export, totalkonsumtion och svensk marknadsandel. Parametrar som är viktiga att följa för att till exempel få ett hum om den svenska konkurrenskraften och konsumenternas preferenser.

Jag fokuserar på animaliska livsmedel; kött, mejeriprodukter och ägg. Rubriken tar upp köttet, för ägg och mejeri är pandemins effekter inte lika tydliga och för äggsektorn är det förra årets utbrott av fågelinfluensa som satt störst spår på marknaden. Jag har bloggat om äggen tidigare.

Stora svängningar i importen av kött
Under pandemin minskade uteätandet kraftigt till förmån för större matutgifter i dagligvaruhandeln och fler måltider i hemmen. Det gjorde att importen av kött minskade mer än tidigare, eftersom efterfrågan på svenskt kött är betydligt högre när vi handlar i dagligvaruhandeln än när vi äter på restaurang. I perspektivet att vi i normala tider lägger nästan en tredjedel av våra utgifter för mat & dryck på restaurangbesök är det inte så konstigt att färre restaurangbesök under pandemin gav ringar på livsmedelsmarknaden. I takt med att vaccinationsgraden ökade och restriktionerna lättade gick vi successivt tillbaka till vårt tidigare sätt att leva och när restaurangsektorn fick tillbaka sina gäster avtog också importminskningen. Efter att ha minskat kraftigt 2020 ökade importen av animaliska livsmedel 2021 inom alla sektorer utom lammkött.

Konsumtionen av kött väcker intresse
Jag har bevakat marknadsutvecklingen för kött i flera decennier. Första halvan av den här perioden var intresset svagt för hur mycket kött vi åt, var det kom ifrån eller varför vi åt som vi gjorde. Vi vet alla att det ser helt annorlunda ut idag, av skäl kopplat både till värderingar och hållbarhet.

Konsumtionen av kött totalt ökade med knappt 1 procent 2021, det är den första ökningen sedan 2016. Uppdelat på köttslag minskade emellertid konsumtionen för allt utom matfågel, där ökningen var så pass stor att det gav en ökad konsumtion av kött totalt. Konsumtionen i slaktad vikt landade på 80,1 kg/capita.

Enligt tumregeln att halvera den nivån för att ge ett hum om hur mycket kött som hamnar på tallriken åt vi alltså cirka 40 kg kött/capita förra året. Den viktigaste orsaken bakom ökad köttkonsumtion 2021 var att importerat kött återkom när restaurangsektorn fick tillbaka sina gäster – det uppstod helt enkelt ett större utbud av kött igen. Ökningen ska också ses i ljuset av att minskningen på 3,8 procent 2020 var osedvanligt stor. Man kan bildligt uttrycka det som att köttkonsumtionen tillfälligt körde av vägen ett par år men att den nu är på väg tillbaka till tidigare hjulspår.

Men det finns också andra tänkbara förklaringar till ökningen och en av dem är att vegotrenden genomgått sin intensiva inledningsfas. Många trender är superheta till en början, vartefter några klingar av med tiden medan vissa normaliseras. I omvärldsbevakningen ser jag också att fokus hos många konsumenter, företag, organisationer och beslutsfattare flyttas allt mer mot ett annat område: hur vi ska stärka vår försörjningsförmåga. Oro i omvärlden får oss att grubbla över om och hur vi klarar kriser och vi agerar därefter, exempelvis genom att köpa mer mat med svensk märkning. Vi blir måna om att gynna en näringsgren vi absolut inte kan klara oss utan – och visst har djuren en viktig plats i ett robust svenskt lantbruk?

En annan faktor som kan ha haft viss inverkan på ökad köttkonsumtion är att gränshandeln fått fart igen, framför allt gentemot grannlandet i väster. Norska invånares inköp av livsmedel i Sverige klassas som svensk konsumtion och när gränshandeln var i princip stillastående under pandemin påverkade det också svenska konsumtionssiffror för kött negativt.

Stabil svensk marknadsandel för kött trots ökad import
Den positiva utvecklingen för svensk marknadsandel har varit tydlig i många år. Konsumentundersökningar visar att vi idag alltjämt rankar närproducerat och svenskt högt för många livsmedel, det framgår bland annat av Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev.

För kött totalt landade den svenska marknadsandelen på 72 procent förra året och det är samma nivå som 2020 – trots ökad import 2021. Variationen mellan köttslag är dock stor, från 31 procent för lammkött till 83 procent för griskött. Marknadsandelen för ägg sjönk från knappt 98 till 87 procent. I takt med att äggnäringen återhämtar sig från produktionsbortfallet som uppstod under fågelinfluensan så stiger även marknadsandelen igen. Den svenska marknadsandelen för mejeriprodukter totalt ökade ett par procentenheter till 72,5 procent.

Den svenska produktionsutvecklingen spretar
För äggsektorn orsakades importökningen på nästan 22 procent av att Sveriges äggproduktion minskade med över 14 procent till följd av utbrotten av fågelinfluensa i början av 2021. Importen ökade för att täcka efterfrågan på ägg. En anledning till produktionsminskningen för nötkött är att producenter sparade djur för att utöka sina besättningar, med syfte att möta en god efterfrågan på svenskt nötkött. Eftersom det är långa uppfödningstider för nötkreatur blir effekten ett längre tapp i hur många djur som skickas till slakt. Produktionen av matfågel och griskött ökade och för matfågel har ökningarna legat på omkring 5 procent årligen sedan 2019. På mejeriområdet steg invägningen svagt medan utvecklingen för de största kategorierna spretade – ökad produktion av ost, smör och mjölkpulver men minskad produktion av syrade mejeriprodukter och konsumtionsmjölk.

Stor kostnadsökning för svenskt lantbruk
Andra halvåret 2021 började priserna på jordbrukets insatsvaror stiga till följd av att pandemin skapat flaskhalsar i den globala ekonomin, höga energipriser, låga skördar, behov av att återuppbygga djurproduktion efter sjukdomsutbrott och fraktproblem. I Sverige steg även producentpriserna för kött, mjölk och ägg under året och jordbrukets sektorskalkyl visar att det ekonomiska resultatet för 2021 preliminärt blir samma som för 2020. Om vi istället blickar framåt har Jordbruksverket i samråd med LRF bedömt att resultatet för jordbrukssektorn riskerar att försämras 2022.

I början av året beslutade regeringen om en stödmiljard till svenskt lantbruk. I paketet finns bland annat ett riktat stöd till gris- och fjäderfäproducenter, liksom en höjd återbetalning till jordbruket av skatt på dieselolja med 2 kr/liter från och med den 1 juli 2022 och ett år framåt. Efter beslutet om stödmiljarden inledde Ryssland invasionen av Ukraina och det har gett ytterligare kostnadsökningar för mineralgödsel, foder, el och bränsle.

På kort sikt bedöms det inte uppstå några akuta problem för svenskt jordbruk och heller inte någon livsmedelsbrist. Det finns dock en oro för att det längre fram kan bli begränsad tillgång på en del insatsvaror. Vi hör även redan nu på nyheterna om svenska fiskebåtar som inte har råd att lägga ut från hamn på grund av höga bränslepriser och om lantbrukare som räknar på huruvida ekonomin går ihop om stallarna fylls med djur som behöver dyrt foder. Samtidigt stiger producentpriserna och vecka 12 aviserade större svenska slakterier rejäla höjningar för flera djurslag som kommer synas i Jordbruksverkets prismätningar inom kort. En utblick i EU visar att producentpriserna stiger även där och i Tyskland har nötköttspriserna haft en i det närmaste explosionsartad utveckling de senaste veckorna.

Även konsumenterna måste bidra till att täcka de ökade kostnaderna för livsmedelsproduktionen och stigande matpriser börjar ge avtryck på konsumentprisindex, det visar

SCBs beräkningar till och med februari i år. Priserna för mat och alkoholfri dryck har ökat med 2,2 procent årets första två månader och prisnivån i februari 2022 var 4 procent högre än ett år innan.

Jordbruksverket informerar löpande om hur det oroliga världsläget påverkar livsmedelsproduktionen, bland annat den blogg du just nu läser.  

/Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket

Vad vi gör med anledning av Rysslands invasion av Ukraina

EU-flagga mot blå himmel. Foto: Kentaroo Tryman, Scandinav bildbyrå

Jordbruket är en samhällsviktig funktion. Både inom Sverige och på EU-nivå tas nu en lång rad initiativ som ska motverka de negativa effekterna av kriget.

I Sverige

Jordbruksverket bevakar hur konsekvenserna blir av sanktionerna mot Ryssland och andra internationella beslut för lantbruket och livsmedelsindustrin. Vi samverkar med regeringen, andra myndigheter, branschorganisationer och privata aktörer för att skapa en gemensam lägesbild.

Jordbruksverket:

  • deltar tillsammans med näringsdepartementet i EU-kommissionens diskussioner om åtgärder för en ökad jordbruksproduktion 2022 och användning av krisreserven.
  • har upphandlat tjänster för isolering av sällskapsdjur från Ukraina med okänd hälsostatus eftersom rabies förekommer hos hundar och katter i Ukraina. Force majeure-undantag gäller för sällskapsdjur som kommer med sin ägare på flykt undan kriget.
  • har beredskap att införa åtgärder som beslutas på nationell eller EU-nivå.
  • har utformat dispenser för icke ekologiskt foder till djur som föds upp ekologiskt. Denna åtgärd infördes i januari med anledning av pandemin, men behovet bedöms öka med anledning av kriget i Ukraina
  • arbetar med att få ut den miljard i stöd till jordbruket som regeringen beslutat om med anledning av de höga kostnaderna för insatsvaror.
  • har tillsatt en analysgrupp som följer den ekonomiska utvecklingen i lantbruksnäringen.

Inom EU

Just nu pågår ett omfattande arbete på EU-nivå för att mildra effekter av invasionen samt stärka den EU-gemensamma marknaden på lång sikt. Detta omfattar bland annat:

  • flera förslag kopplat till den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, som ska underlätta produktionsökningar och motverka effekter av höga priser på insatsvaror. Exempelvis diskuteras möjlighet till skörd på ekologiska fokusarealer, utökade förskott på stöd samt aktivering av krisreserven för stöd till lantbruket.
  • förslag som underlättar möjligheten att ersätta produkter som handlats med inom de områden som berörs av krig eller sanktioner.
  • initiativet REPowerEU som innehåller förslag på åtgärder för priser, lageruppbyggnad och minskat beroende av gas från Ryssland.
  • en ny expertgrupp för livsmedelsberedskap som noga följer utvecklingen och föreslår åtgärder.
  • en referensgrupp för grissektorn och dess särskilt utsatta situation med anledning av risk för afrikansk svinpest, pandemin som inneburit prispress och det höga kostnadsläget för insatsvaror.

Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp

Nu är vi BVD-fria, en guldstjärna till alla som gjort det möjligt!

Nyligen fick Sverige officiell status av EU som fritt från nötkreaturssjukdomen Bovin virusdiarré (BVD). Det är en stor framgång för svenska lantbrukare som i många år arbetat hårt för att få bukt med sjukdomen och för det unika samarbete vi har mellan näring och myndigheter i djurhälsofrågor.

Kalvar. Foto: Scandinav

– När programmet inleddes 1993 var vi pionjärer. Internationellt var det inte många forskare eller veterinärer utanför Norden som då trodde på att man skulle kunna utrota sjukdomen. Men de svenska mjölk- och nötköttsproducenterna och deras djurhälsoorganisationer var beredda att satsa på ett frivilligt bekämpningsprogram. Nu har de fått många efterföljare ute i Europa och övriga världen.

Jordbruksverket har stöttat bekämpningsprogrammet ekonomiskt, infört föreskrifter med obligatoriska åtgärder i slutfasen för att få med alla nötkreatur och drivit på i frågan att det skulle bli möjligt att få officiell fristatus inom EU. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har bidragit med forskning om hur sjukdomen kan bekämpas och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har bidragit med epidemiologisk kunskap och analyser av prover. Mejeri- och slakterinäringen har också stöttat under vägen bland annat med krav på anslutning till programmet.

Det senaste fallet av BVD konstaterades 2011 och från och med 2014 har Sverige ansetts vara fritt, men inte förrän nu har det funnits möjlighet att få officiell status som fri från BVD inom EU.

Den ekonomiska vinsten för den svenska mjölk- och nötköttsproducenterna har varit att bli av med de kostnader och uteblivna intäkter som sjukdomen gav genom lägre mjölkproduktion, luftvägsproblem, missbildade kalvar, lägre tillväxt, fler semineringar per dräktighet, förlängda kalvningsintervall och ökad dödlighet på grund av nedsatt immunförsvar. Men det var också psykologiskt jobbigt för många bönder när kalvhälsan blev så dålig trots att de gjorde allt de kunde för att djuren skulle må bra, innan de fått veta vad det berodde på. Ur ett samhällsperspektiv är också det minskade behovet av antibiotika, när kalvhälsan förbättrats, viktig.

Kalvar, betesmark. Foto: Scandinav

Detta innebär den officiella statusen
Enligt EUs lagstiftning ställs särskilda hälsokrav på nötkreatur som flyttas till medlemsstater som är fria från sjukdomen, vilket innebär att det nu är förbjudet att föra in annat än BVD-fria nötkreatur till Sverige. Kraven gäller både vid förflyttningar från medlemsländer och från länder utanför EU.
När vi säljer nötkreatur från Sverige behövs inga individtester utan den nationella övervakningen räcker. Frihet från djursjukdomar gynnar ju också export och i många exportavtal till tredje land finns krav när det gäller BVD.

Tack vare den officiella statusen kan nu det frivilliga bekämpningsprogrammet upphöra liksom de föreskrifter om obligatorisk BVD-kontroll som fortsatt att gälla efter att sjukdomen utrotats. Det innebär att alla anläggningar i Sverige med nötkreatur räknas som fria framöver och ingen anslutning kommer behövas av enskilda anläggningar. BVD-programmet ersätts med en nationell övervakning med analys av tankmjölk och blodprover från djur som går till slakt. Om det finns misstanke om eller konstaterade fall av BVD på en anläggning kommer Jordbruksverket införa restriktioner för förflyttningar och besluta om åtgärder för att bekämpa smittan.

/Lena Hult som är veterinär på Jordbruksverket och som jobbat i många år med BVD-programmet

Kriget i Ukraina påverkar lantbruket på många sätt

Hamnen i Odessa. De ukrainska hamnarna är mer eller mindre obrukbara och de handelssanktioner som lagts på Ryssland gör att även denna export har stoppats. Foto: Pixabay.

Rysslands invasion av Ukraina och kriget som pågår får flera följdverkningar runt om i världen. Oron på marknaderna för jordbrukets produkter består, med stora prisförändringar från dag till dag. Under den senaste veckan har priserna stigit på flera områden. Jordbruksverket följer noga konsekvenserna för svenskt jordbruk och livsmedelsförsörjning. På EU-nivå följer man också situationen och har startat upp flera initiativ för att motverka negativa effekter på EUs jordbruk.

Kriget stoppar export från Ukraina och Ryssland
Det är omöjligt att lasta ut spannmål från Svarta havet, såväl från Ukraina som från Ryssland. Det återstår en del av 2021 års skörd som ännu inte har levererats. De ukrainska hamnarna är mer eller mindre obrukbara och de handelssanktioner som lagts på Ryssland gör att även denna export har stoppats. På kort sikt är det omöjligt att fullt ut ersätta de kvantiteter med spannmål som av olika skäl inte kan exporteras från svartahavsområdet. Runt om i världen har länder vidtagit åtgärder för att skydda sig mot prisökningarna. De importberoende länderna har tillåtet handel från flera länder och sänkt kvalitetskraven, medan andra länder begränsar möjligheterna till export.

Möjligheten att odla är begränsad
På kort sikt är det oron för den kommande vårsådden och skötsel av grödorna i Ukraina som dominerar. Det är främst majs och solrosor som ska sås under våren. Rena krigshandlingar begränsar möjligheterna men även att det råder brist på produktionsmedel som drivmedel, gödning och arbetskraft. På lite längre sikt är det osäkert hur stor del av landets areal som kommer att höstsås med vete. Vete är en stor exportvara från Ukraina, vid sidan om majs och solrosprodukter. Det är i nuläget svårt att avgöra hur stort produktionsbortfallet blir men utbudet från regionen kommer sannolikt att minska.

Bortfall av energi, foder och handelsgödsel drabbar hela EU
Ytterligare en osäkerhetsfaktor är vilka sanktioner som Ryssland kommer att sätta in mot omvärlden. Ryssland har redan förut skickat att handeln med råvaror kommer att begränsas men har inte i detalj specificerat vilka produkter som avses. För EU är bortfall av energi, foderprodukter och handelsgödsel särskilt kännbart.

Extra kännbart för bönder med djur
Sverige påverkas mindre av minskat utbud av spannmål från svartahavsområdet eftersom Sverige är nettoexportör av spannmål. Däremot kan minskad tillgång på handelsgödsel bli kännbar till sommaren/hösten 2022 då planeringen av höstsådden av spannmål och oljeväxter påbörjas. En hög prisnivå kommer sannolikt att gälla även för kommande spannmålsskörd i världen och tillika i Sverige, vilket tillsammans med höga priser på andra insatsmedel ger fortsatt kännbara negativa effekter för djurbönder.

/Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp
14 mars 2022

Jordbruksverket upphandlar insatser för att öka kompetensen om lokala livsmedelskedjor hos rådgivare

Foto: Jesper Anhede

På Jordbruksverket brukar vi prata om vårt förutsättningsskapande arbete. Vi ska ge rätt förutsättningar till näringen och de som hjälper näringen. En viktig del i det är att förmedla kunskap och se till att rådgivarna kan hålla sig uppdaterade på den aktuella utvecklingen i respektive bransch och inom olika temaområden. Vi har haft fokus på primärproduktion och miljörådgivningen och kunskapen kring den. Men nu utökar vi vårt erbjudande av fortbildning till rådgivare som är verksamma inom livsmedelskedjan.

Om produktionen av livsmedel ska öka lokalt behöver vi se till att lantbrukare och livsmedelsproducenter hittar sina kunder. Att närproducerade livsmedel blir tillgängliga fysiskt och digitalt, att livsmedelsproducenter slipper onödiga mellanhänder, att säsongsberoendet i leveranserna minskar, att de lokala värdekedjorna stärks samt att den lokala livsmedelsförsörjningen ökar. Vi behöver även lösa utmaningar vad gäller transport, distribution och logistik i glesa landsbygdsstrukturer, lagring, marknadsutveckling, förpackning och liknande. Inom och utanför produktionsområdet. Genom detaljhandeln, restaurang och via direktförsäljning.

Detta är högaktuella frågor och vi vill ge möjlighet för rådgivare att uppdatera sig, titta hur andra har gjort, ta till sig digitaliseringens möjligheter, se på andras affärskoncept, och upptäcka kopplingen till platsen där livsmedel produceras.

Därför erbjuder vi rådgivningsaktörer genom upphandling att utbilda sin egen personal eller skapa fortbildningar för externa och fristående rådgivare. Sista dag att lämna anbud på upphandlingen är den 6 april 2022 via Tendsign. 

Upphandlingen hittar ni HÄR.

/Amanda Karltorp och Tobias Kreuzpointner, samordnare på Jordbruksverkets näringsutvecklingsenhet

Hur påverkas livsmedelssektorn av Östeuropa-krisen?

Gödning och energi kan påverkas, liksom vissa produktpriser och tillgång på säsongsarbetskraft.
Foto: Christina Winter.

Krisen i Östeuropa kommer att påverka svensk livsmedelssektor, hur stora effekterna blir beror till stor del på hur långvariga störningarna blir. Den oro som kunnat konstateras på marknaderna redan under andra halvåret 2021 riskerar att fördjupas och förlängas. Någon akut risk  för svensk livsmedelssörjning finns inte i nuläget.

Både Ukraina och Ryssland är stora producenter av jordbruksprodukter, i synnerhet spannmål och oljeväxter och är dessutom stora exportörer. Sveriges handel med både Ukraina och Ryssland är dock av mycket liten omfattning. Det förekommer viss import av bl.a. foderspannmål och export av vegetabiliska oljor.

Priset på gödning och energi kvar på höga nivåer
Oron på marknaderna som tilltagit under andra halvåret 2021 och under inledningen av 2022 riskerar att fördjupas. Stigande priser för spannmål och oljeväxter gynnar svenska växtodlingsföretag men ger å andra sidan svensk animalieproduktion högre kostnader för foder. Priserna på insatsvaror som gödning och energi riskerar att ligga kvar på en hög nivå och t.o.m. stiga ytterligare. För gödning kan även risken för en bristsituation öka. Tillgången på gödning för innevarande växtodlingssäsong bedöms vara förhållandevis god, dock med vissa begränsningar. Reducerad tillgång på gödning ökar risken för lägre avkastning och sämre kvalitet. Det kan också leda till att arealer lämnas obrukade.

Vid normal väderlek bedöms Sverige har ett överskott av spannmål även under 2022/23.

Om krisen fortsätter med höga produktionsmedelspriser och begränsad tillgång på främst gödning ökar risken för minskad produktion i Sverige. Det är främst i områden med förhållandevis låg avkastningspotential som jordbrukarna av ekonomiska skäl kan komma att överväga minskad intensitet i odlingen eller t.o.m. lämna mark i träda.

Stopp i handeln med Ryssland och Belarus kan påverka svenska producentpriser
Handelssanktioner som riktas mot EU och andra länder i Västvärlden kan också komma att påverka svensk livsmedelssektor även om Sveriges handel är liten. Indirekt kan stopp i handeln med Ryssland och Belarus leda till att varor som säljs från EU och andra länder stannar på dessa marknader och sätter även de svenska producentpriserna under press. I samband med den förra Ukraina-krisen uppstod ett sådant läge på marknaden, bl.a. för mejeriprodukter och för trädgårdsprodukter.

Tillgången till arbetskraft under odlingssäsongen
Andra områden som kan komma att påverkas är tillgången på säsongsarbetskraft och arbetskraft i transportsektorn.

Jordbruksverkets konkurrenskraftsgrupp

Hur hanterar jordbrukarna vatten för att vi ska få mat? – Se vårt lunchseminarium

I januari pratade jag om hållbar hantering av vatten i jordbruket på årets första lunchseminarium i vår serie Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin. Jag berättade om hur jordbrukarna hanterar vatten för vi ska få något att äta. Att en hållbar vattenhantering i jordbruket handlar om att ta tillvara jordbruksmarkens potential att producera livsmedel samtidigt som påverkan på omgivande miljö och andra hållbarhetsmål begränsas. Jag berättade också att det är viktigt att försöka se utmaningarna ur jordbrukarens perspektiv och om hur Jordbruksverket arbetar för att stödja en hållbar vattenhantering.

Ensilageskörd, foto Urban Wigert

Sedan samtalade Irene Bohman, som är vattenvårdsdirektör i Södra Östersjöns vattendistrikt och Petter Ström, som är lantbrukare utanför Sala om hur de menar att vi bör hantera balansen mellan livsmedelsproduktion och påverkan på vattenmiljön.

Om du missade seminariet kan du se en inspelning på vår webbplats. Klicka på ”Jordbrukets vattenhantering är viktig för både produktion och miljö, 18 januari 2022”. Nästa lunchseminarium kommer i slutet på april.

Här hittar du också rapporten Jordbruksverkets strategi för hållbar hantering av vatten i jordbruket.

Rapporten Jordbruksverkets strategi för hållbar hantering av vatten i jordbruket

/Tomas Johansson, utredare vattenhushållning

Läget i svenskt jordbruk inför 2022

Kostnaderna för de flesta produktionsmedel som används i jordbruket har ökat mycket snabbt och till historiskt sett rekordhöga nivåer. Foto: Scandinav.

Snabba kostnadsökningar under senare delen av 2021 har gjort att det spridit sig en stark oro i jordbrukssektorn om den framtida lönsamheten. Jordbruksverket har i samarbete med näringen gjort en analys av hur olika faktorer kan komma att påverka lönsamheten under 2022.

Möjligheter

Avräkningspriserna har utvecklats starkt för flera viktiga produkter under 2021 och prognoser tyder på en fortsatt relativt stark prisnivå  under 2022.

Höstsådden av spannmål och oljeväxter blev stor under hösten 2021 vilket vid normal väderlek ger förutsättningar för en stor skörd nästa år och minskar behovet av en omfattande vårsådd.

Tillgång på foder är generellt sett god vilket är en stor skillnad jämfört med krisåret 2018. Det finns inga tecken som tyder på utslaktning av djur.

Torkkrisen 2018 ledde till ett stort inkomsttapp för jordbruket. Några relativt goda år har givit möjligheter att åter börja bygga upp reserver på företagen.

Hot

Konjunkturutvecklingen i samhället pekar mot tilltagande inflation och stigande räntor.

Kostnaderna för de flesta produktionsmedel som används i jordbruket har ökat mycket snabbt och till historiskt sett rekordhöga nivåer. Även kostnader för frakter har gått upp kraftigt. Det drabbar särskilt jordbruket eftersom sektorn är starkt beroende av frakter både av insatsvaror och av de färdiga produkterna.

Det finns risk att det kan bli brist på vissa produktionsmedel. Kvävegödsel är ett annat produktionsmedel där brist kan uppstå, läget är särskilt känsligt för gödning då handeln kan bli en bricka i ett storpolitiskt spel.

Höga priser på kraftfoder gör att djur nu utfodras mer med grovfoder vilket ger en långsammare tillväxt. På sikt finns det viss risk för underutfordring och sämre hull vilket i sin tur ger en sämre djurvälfärd och medför risker för djurhälsan.

Premiärledet har en svag ställning i livsmedelskedjan och eventuella prisökningar kan få svårt att slå igenom.

Ökad inflationstakt i stort kan leda till att konsumenterna minskar efterfrågan på livsmedel av hög kvalitet.

Utblick mot 2022 – lönsamhet

Utgångsläget för svenskt jordbruk inför 2022 är blandat med både möjligheter och hot. Fortsatt risk för stigande priser för insatsvaror och svårigheter att höja priserna ytterligare kan i ett negativt scenario leda till att jordbruket tappar en miljard kronor i sektorsinkomst under 2022 jämfört med 2021, medan bl.a. stigande produktpriser mildrar inkomstbortfallet.

Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare