I januari pratade jag om hållbar hantering av vatten i jordbruket på årets första lunchseminarium i vår serie Nytt från Jordbruksverket om livsmedelsstrategin. Jag berättade om hur jordbrukarna hanterar vatten för vi ska få något att äta. Att en hållbar vattenhantering i jordbruket handlar om att ta tillvara jordbruksmarkens potential att producera livsmedel samtidigt som påverkan på omgivande miljö och andra hållbarhetsmål begränsas. Jag berättade också att det är viktigt att försöka se utmaningarna ur jordbrukarens perspektiv och om hur Jordbruksverket arbetar för att stödja en hållbar vattenhantering.
Ensilageskörd, foto Urban Wigert
Sedan samtalade Irene Bohman, som är vattenvårdsdirektör i Södra Östersjöns vattendistrikt och Petter Ström, som är lantbrukare utanför Sala om hur de menar att vi bör hantera balansen mellan livsmedelsproduktion och påverkan på vattenmiljön.
Om du missade seminariet kan du se en inspelning på vår webbplats. Klicka på ”Jordbrukets vattenhantering är viktig för både produktion och miljö, 18 januari 2022”. Nästa lunchseminarium kommer i slutet på april.
Kostnaderna för de flesta produktionsmedel som används i jordbruket har ökat mycket snabbt och till historiskt sett rekordhöga nivåer. Foto: Scandinav.
Snabba kostnadsökningar under senare delen av 2021 har gjort att det spridit sig en stark oro i jordbrukssektorn om den framtida lönsamheten. Jordbruksverket har i samarbete med näringen gjort en analys av hur olika faktorer kan komma att påverka lönsamheten under 2022.
Möjligheter
Avräkningspriserna har utvecklats starkt för flera viktiga produkter under 2021 och prognoser tyder på en fortsatt relativt stark prisnivå under 2022.
Höstsådden av spannmål och oljeväxter blev stor under hösten 2021 vilket vid normal väderlek ger förutsättningar för en stor skörd nästa år och minskar behovet av en omfattande vårsådd.
Tillgång på foder är generellt sett god vilket är en stor skillnad jämfört med krisåret 2018. Det finns inga tecken som tyder på utslaktning av djur.
Torkkrisen 2018 ledde till ett stort inkomsttapp för jordbruket. Några relativt goda år har givit möjligheter att åter börja bygga upp reserver på företagen.
Hot
Konjunkturutvecklingen i samhället pekar mot tilltagande inflation och stigande räntor.
Kostnaderna för de flesta produktionsmedel som används i jordbruket har ökat mycket snabbt och till historiskt sett rekordhöga nivåer. Även kostnader för frakter har gått upp kraftigt. Det drabbar särskilt jordbruket eftersom sektorn är starkt beroende av frakter både av insatsvaror och av de färdiga produkterna.
Det finns risk att det kan bli brist på vissa produktionsmedel. Kvävegödsel är ett annat produktionsmedel där brist kan uppstå, läget är särskilt känsligt för gödning då handeln kan bli en bricka i ett storpolitiskt spel.
Höga priser på kraftfoder gör att djur nu utfodras mer med grovfoder vilket ger en långsammare tillväxt. På sikt finns det viss risk för underutfordring och sämre hull vilket i sin tur ger en sämre djurvälfärd och medför risker för djurhälsan.
Premiärledet har en svag ställning i livsmedelskedjan och eventuella prisökningar kan få svårt att slå igenom.
Ökad inflationstakt i stort kan leda till att konsumenterna minskar efterfrågan på livsmedel av hög kvalitet.
Utblick mot 2022 – lönsamhet
Utgångsläget för svenskt jordbruk inför 2022 är blandat med både möjligheter och hot. Fortsatt risk för stigande priser för insatsvaror och svårigheter att höja priserna ytterligare kan i ett negativt scenario leda till att jordbruket tappar en miljard kronor i sektorsinkomst under 2022 jämfört med 2021, medan bl.a. stigande produktpriser mildrar inkomstbortfallet.
Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare
Dela gärna inlägget till kollegor och vänner i branschen:
Jordbruksverket har sammanställt data från Länsstyrelserna angående förprövning av djurstallar för 2021. Förprövningarna visar jordbrukarnas vilja att investera i ny- och ombyggnad av djurstallar. Det är inte helt givet att byggnationen verkligen blir av men eftersom planerna är i ett långt framskridet stadie när de lämnas in till Länsstyrelserna så resulterar ett godkännande för det mesta i en byggnation. I detta blogginlägg jämför vi 2021 med den långsiktiga trenden för några sektorer.
För varje djurslag jämförs antalet förprövade platser med ett teoretiskt beräknat antal platser som behövs för att behålla nuvarande djurantal vid en viss omloppstid på platserna. I diagrammen nedan anges det långsiktiga behovet, det vill säga den nybyggnation av stallar som behövs för att djurantalet inte ska minska över tid.
Under 2021 har förprövningarna ökat för mjölkkor, suggor, slaktsvin, värphöns och slaktkyckling, medan dikor ligger kvar på en oförändrad nivå.
Bild på utfodring av mjölkkor i ett lösdriftssystem
Stark utveckling av produktpriserna och låga kostnader, i synnerhet räntor, kan ha varit viktiga orsaker till att intresset för investeringar i byggnader ökat under 2021 jämfört med 2020. En faktor som kan ha hållit tillbaka intresset för investeringar är osäkerheten om de nya stöden eftersom de förändras från 2023. Normalt brukar det ske en nedgång i intresset för investeringar i slutet på en budgetperiod. Den kostnadskris som drabbat jordbruket under senare delen av 2021 kan också ha minskat intresset för att förpröva och det kan också leda till att utförandet av investeringarna skjuts upp eller till och med aldrig genomförs.
Figur 1 visar att om 2021 års investeringar sätts i relation till ett långsiktigt behov för att bibehålla nuvarande produktionsvolym, så når inte investeringarna i mjölkproduktionen upp till behovet. Det antas att det krävs en investering eller ombyggnad i en mjölkkoplats vart 15:e år för att produktionen ska kunna fortsätta.
Figur 1. Investeringar i mjölkkoplatser samt ett långsiktigt investeringsbehov för perioden 2009 till 2021.
Däremot har investeringarna i dikoproduktionen legat nära det långsiktiga behovet under de senaste åren, vilket syns i figur 2.
Figur 2. Investeringar i dikoplatser samt ett långsiktigt investeringsbehov för perioden 2009 till 2021.
Varken för suggor eller slaktgrisar har investeringarna nått upp till det långsiktiga behovet, vilket syns i figur 3 och 4.
Figur 3. Investeringar i suggplatser samt ett långsiktigt investeringsbehov för perioden 2009-2021.
Figur 4. Investeringar i slaktsvinsplatser samt ett långsiktigt investeringsbehov för perioden 2009-2021.
För att nå uppställda mål för livsmedelsstrategin och succesivt ökade behov för att bibehålla en önskvärd god djurvälfärd behövs mer investeringar i lantbrukets stallbyggnader. I det förslag till Strategisk plan som Sverige nyligen lämnat till Kommissionen görs kraftfulla satsningar på utökat investeringsstöd, innovationer och kompetensutveckling. Alla dessa åtgärder i samverkan syftar till att öka jordbrukets konkurrenskraft och därmed ge utrymme för nödvändiga investeringar.
Den svenska maten 