Månadsarkiv: maj 2020

Vattenhushållning är en viktig fråga –poddar ger ökad kunskap

bevattningVåren i södra Sverige har varit ganska regnfattig och återigen har vatten och jordbruk kommit upp på dagordningen. För närvarande arbetar Jordbruksverket med en strategi för arbetet med jordbrukets vattenhushållning som ska vara klar i juni. Strategin är en del av regeringens handlingsplan för livsmedelsstrategin 2020-2025.

Rådgivningsenheten på Jordbruksverket har under våren satsat på att spela in två olika poddar, Rådgivaren och Växtkraft. Det senaste avsnittet av podden Rådgivaren handlar om just jordbrukets utmaningar när det gäller vattenfrågan. I det femte avsnittet av podden Rådgivaren är jag själv med, och det handlar bland annat om:

  • Vad ställer det förändrade klimatet för krav på bevattning och dränering?
  • Vad kan lantbrukaren göra för att grödorna ska få rätt mängd vatten vid rätt tidpunkt?
  • Vad går att göra på fältet under säsongen och hur kan man tänka långsiktigt för att göra gården mindre torkkänslig?

Jordbruksföretag kan behöva investera, ta hjälp och stöd av grannar eller prata med en rådgivare. Även om man inte satsar på bevattning är det bra att ha en plan för hur gården ska klara olika kriser, det i sig ger en trygghet både i krisen och innan.

Vill du lära dig mer kan du även gå någon av Jordbruksverkets kurser. Du kan också läsa mer om rådgivning inom vattenhushållning och Kompetenscentrum för hållbar hantering av vatten i jordbruket på Jordbruksverkets webbplats.

Podden Rådgivaren finns i de vanliga apparna Acast, Spotify eller Podcaster eller på http://radgivaren.libsyn.com/. Där hittar du även tidigare avsnitt som handlar om nyttodjur, internationella växtskyddsåret, energieffektivisering samt agroforestry. Rådgivningsenhetens andra podcast Växtkraft hittar du på Soundcloud https://soundcloud.com (sök på Växtkraft). Poddarna produceras med pengar från Landsbygdsprogrammet.

/Magdalena Nyberg rådgivare inom vattenhushållning, samt kollegorna Elisabeth Bölenius och Tobias Markensten på Miljöanalysenheten

Hur har svenskt jordbruk påverkats av Corona-krisen?

Jordbruket i Sverige har hittills klarat påfrestningarna till följd av pandemin bra jämfört med andra näringsgrenar och även jämfört med jordbruket i andra länder. Priserna på jordbruksprodukter har sjunkit på de globala marknaderna, men inte lika mycket på den svenska marknaden. Ökad efterfrågan på svenska produkter har till och med lett till ökade priser för bland annat olika köttslag. Minskad konsumtion i storhushåll och på restauranger har drabbat importen av kött förhållandevis mer, då importerat kött har stora marknadsandelar i dessa sektorer.

Prisutveckling i Sverige och i världen

De svenska priserna för de viktigaste vegetabilieprodukterna styrs till stor del av utvecklingen på de globala marknaderna. Majs, raps och socker, har drabbats av prispress till följd av oljeprisfallet. Vetepriset har däremot gynnats av ökad konsumtion, medan priset på maltkorn har gått ner eftersom efterfrågan på öl har minskat från restaurangsektorn. Vädret påverkar som vanligt och oro för torka i viktiga odlingsområden i Europa har varit prisdrivande under april och inledningen av maj för att sedan falla när väderutsikterna sett bättre ut.

Ett visst uppsving för lokal produktion

Det märks till exempel genom ökat intresse bland konsumenterna för att köpa livsmedel genom så kallade Reko-ringar. Jordbrukare som däremot varit inriktade mot direktförsäljning till restauranger har drabbats av kraftigt minskad efterfrågan. Totalt sett för hela sektorn är dessa faktorer av liten betydelse, men för enskilda företag kan påverkan vara stor.

Orosmoment till följd av pandemin

Den största oron i jordbrukssektorn har varit hur behovet av insatsvaror och arbetskraft ska tillgodoses. Om sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska, som är ett av målen i livsmedelsstrategin, är det viktigt att även tänka på Sveriges beroende av importerade insatsvaror, särskilt drivmedel, gödning, växtskyddsmedel, proteinfodermedel, maskiner och reservdelar. För att försörjningen i kristid ska fungera måste produktionen i tillverkningslandet fungera, liksom transporterna till Sverige. Insatser på EU-nivå har gjort det möjligt att transportera varor trots nedstängda gränser. En del produkter har fått passera gränserna med förtur. Hushållningssällskapet har genom sina rådgivare gjort en undersökning i landet angående tillgången till produktionsmedel. Undersökningen visar att det i stort sett inte rått någon brist hittills. Det har förekommit viss knapphet i tillgången på vissa växtskyddsmedel men genom att välja andra produkter har problemen lösts. Det har även förekommit att väntetiden på reservdelar blivit något längre än normalt. För flera viktiga produktionsmedel har priserna fallit, det gäller i synnerhet för drivmedel och gödning.

Risk för brist på arbetskraft

Tillgång på arbetskraft har hittills varit det svåraste problemet för jordbrukssektorn. Det anlitas utländsk arbetskraft i flera sektorer, särskilt inom trädgårdsodling, men även inom animalieproduktionen. Läs mer om detta i  tidigare blogginlägg Farming as usual och i Trädgårdsodlingens behov av arbetskraft. Det har nu tagits beslut i Sverige om att släppa in arbetskraft som behövs för samhällsviktiga funktioner, jordbrukssektorn räknas in bland dessa. Men ett större problem är att arbetskraften inte tillåts att lämna sina hemländer eller inte tillåts att passera gränser mellan olika länder på väg till Sverige. Så det är fortfarande osäkert om tillräckligt många utländska arbetare tillåts komma in i Sverige.

Min sammanfattande bedömning

På kort sikt bedöms jordbrukssektorn påverkas mindre än samhället i stort. För enskilda näringsgrenar, särskilt trädgårdsodling, kan påverkan bli större på grund av knapp tillgång på arbetskraft. Sen är jordbruket som vanligt utsatt för andra risker utöver den här pandemin; till exempel kan vädret under odlingssäsongen leda till stora variationer i lönsamheten.

/Bengt Johnsson, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksekonomiska enheten

DSC01990 Vårharvning kring åkerholmar - Ölmstad Småland v2ss - foto KP Hasund

Vårharvning kring åkerholmar, Ölmstad Småland. Foto: Knut Per Hasund

Krisberedskapsveckan

Skogsbrand

Foto: Astrid Lindow. Hörendesjön, Västmanland 2014

Just nu pågår krisberedskapsveckan och det är ett bra tillfälle att åskådliggöra hur vi alla kan bidra till att bygga ett samhälle som bättre klarar av olika påfrestningar. Skogsbränder (2014, och 2018), torka (2018) och den pågående pandemin visar hur känsliga vi är och hur olika typer av samhällsstörningar påverkar vårt samhälle. Traditionellt reagerar samhällen på en kris genom att planera för att just den krisen ska hända igen. Men, istället för att planera för att den förra stora samhällsstörningen ska uppstå igen, behöver vi se över vår grundläggande motståndskraft.

Ett bra exempel är en lång tågresa, till exempel från Jönköping där jag bor till mina föräldrar i Umeå. En enkel sökning ger att jag kan resa klockan 07 och vara framme lite före klockan 20 på kvällen. Det är fem byten och vid några stationer har jag endast 10 minuter på mig att byta tåg. Det innebär att en mindre försening tidigt i resan gör att jag kanske inte kommer fram! Om jag istället började min resa en timme tidigare skulle jag istället ha minst 30 minuter på mig vid varje byte och därför goda möjligheter att klara nästa byte även om det blir mindre förseningar.

Samhället och även livsmedelssystemet fungerar ungefär som min tänkta tågresa. Det kostar att bygga motståndskraften, men vi får bättre möjlighet att klara en störning. Här är det enklast att relatera till sig själv. Du som läser detta, hur skulle din arbetsplats klara att alla veckans leveranser skjuts upp under en vecka? För några går det relativt bra medan för andra är det svårare. Krisberedskapsveckan handlar om att vi gör detta tillsammans. Vi behöver allas insatser, ansträngningar och aktiva bidrag för att hantera krisen. Genom att öka på bytestiden där den är som kortast får vi bättre förmåga att klara störningar och aktivt bidra till att hantera utmaningar. Detta gäller både den pågående pandemin, men även nästa kris, vad nu den kommer att vara.

Det kommer alltid en ny kris! Vi vet bara inte vad den handlar om eller när den kommer.  Vill du veta mer om krisberedskap och vad du själv kan göra rekommendera jag att du kollar in Din Säkerhet, och missa inte deras aktiviteter på Instagram under krisberedskapsveckan.

/Tomas Sandström

Biträdande stabschef i Jordbruksverkets krisorganisation

 

Krisstöd i Coronatider

Det skrivs mycket i media idag om att livsmedelssektorn klarat krisen på grund av pandemin Covid-19 bättre än många andra branscher, men efterfrågan på en del mejeri- och köttprodukter har faktiskt minskat kraftigt i stora delar av EU. För att tillfälligt begränsa utbudet av dessa produkter har EU beslutat att ge stöd till aktörer i den privata sektorn. Det gör man för att bidra till kostnaderna för lagring av de drabbade produkterna under en viss tid. Lagringsstödet gäller ost, smör, skummjölkspulver, nötkött samt får- och getkött.

OSTI flera EU-länder har restauranger och butiker stängt i samband med att restriktioner införts mot att vistas ute i samhället och träffa andra människor. Det här betyder att vi äter mindre av många produkter, exempelvis kött och vissa typer av ostar, och därför sjunker också priserna.

I Sverige har försäljningen av kött till restaurang minskat medan försäljning till hushållen via dagligvaruhandeln har ökat. När vi äter kött hemma blir det inte lika ofta de ädla detaljer som vi gärna beställer när vi äter på restaurang, som filé och entrecote, och efterfrågan på dessa har därför minskat. Däremot har suget efter köttfärs och korv ökat!

Sammantaget kan vi trots förändrad efterfrågan på både kött och mejeriprodukter, inte se några större prisnedgångar vare sig på kött eller ost i Sverige. En produkt från djurriket som emellertid drabbats av sjunkande priser den senaste tiden är ägg, men det beror snarare på en överproduktion i Sverige som fanns redan innan pandemin bröt ut.

Vår bedömning är att vi i Sverige kommer att utnyttja stödet för privat lagring av ost. Vi har en kvot på 792 ton och den motsvarar cirka 1 procent av total ostproduktion i Sverige. För övriga produkter är det inte troligt att lagring kommer att ske.

Här finns pressmeddelandet Stöd till privat lagring ska minska risken för överskott på marknaden.

Läs mer här om stödet till privat lagring.

/Eva Jirskog, jordbrukspolitisk utredare på livsmedelskedjan- och exportenheten

I kräftans vänkrets

Kräftor är något jag tidigare bara mött i kokt form, fint uppradade på fat med dill och tillbehör. Att fiska kräftor är något jag fått uppleva först i vuxen ålder. Det har gett den stora augustifesten en ny dimension för mig.

crayfish-423251_1920

Foto: Ylvers, Pixabay

Att åka ut i den lilla båten i svinottan (av någon anledning startar fisketurer ofta innan ens solen har vaknat) och vittja burarna var spännande. Vi hade såklart hål i dem så att de minsta kräftorna kunde ta sig ut, men vi mätte också vår fångst. De kräftor som var för små och som trots  rymmarhålen var kvar i redskapen satte vi tillbaks i sjön. Det var roligt att se de små djuren när de med en elegant kräftmanöver snärtade till och försvann på ett ögonblick.

Bra kräftfångster nu och i framtiden

För fritidsfiskare som mig och mina vänner är det sunt förnuft att släppa iväg småkräftorna. Vi vill ha bra kräftvatten där vi kan fiska många år framöver. För kommersiella kräftfiskare gäller ju samma sak.

Den svenska livsmedelsstrategin har flera ambitiösa mål. Vi ska producera mer livsmedel och företagen i livsmedelskedjan ­­– från åkrar och ladugårdar till bagerier, fabriker och mataffärer –  ska vara konkurrenskraftiga. Samtidigt ska strategin bidra till att vi når de nationella miljömålen. Havs- och fiskeriprogrammet finns för att utveckla fisket och vattenbruket i Sverige på ett hållbart sätt. I programmet finns flera stöd som ska bidra till att nå det här målet.

Redskap för rätt fångst

Stödet till selektiva redskap är ett sådant exempel. Selektiva redskap är till exempel en rist (en sorts galler) som gör att bara fångst av rätt storlek och art hamnar i båten. Selektiva redskap kan också var redskap som hindrar till exempel säl att ta fångsten. I mars publicerade Jordbruksverket en utvärdering om hur det här stödet har fungerat, både inom fiskeriprogrammet 2007-2013 och under det nuvarande havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020. Utvärderarna, Johan Blomquist och Staffan Waldo från AgriFood Economics Centre konstaterar bland annat att:

  • Stöden har haft en viss positiv effekt på användandet av selektiva redskap i fisket efter havskräfta, vilket minskat de oönskade fångsterna (till exempel fisk och skaldjur som är av fel storlek eller art)
  • Det är fortfarande långt kvar till målet i det nuvarande havs- och fiskeriprogrammet om att de oönskade fångsterna ska minska med 2300 ton fram till år 2023
  • Stöden inom fiskeriprogrammet 2007-2013 har i huvudsak gått till selektiva redskap inom trålfisket efter räka och havskräfta på västkusten, medan stöden inom havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 i huvudsak gått till sälsäkra redskap för det småskaliga fisket i norra Östersjön.

Här finns hela utvärderingen; Effekter av stöd till selektiva och rovdjurssäkra redskap

Läs utvärderarnas blogginlägg i Programmen och pengarna

/Asta Vormeier, som jobbar med information bland annat om Jordbruksverkets utvärderingar av havs- och fiskeriprogrammet och som tycker att självfångade kräftor smakar allra bäst, även om det bara blev två stycken per person den första fisketuren.