Kategoriarkiv: socker

Vad är egentligen priset för ett svenskt påskägg?

Lösviktsgodis till påskägget. Foto: Åsa Lannhard Öberg.

På väg hem från skivstångspasset på Friskis igår lunch stannade jag till för att inhandla godis till de numera stora barnens påskägg. Hektopriset var 9,90 kr så ett kilo lösviktsgodis som jag stoppar i ett påskägg kostar en hundring. Jag hade räknat med gladare priser på godiset inför påsk, men så var inte fallet. Kanske har även godisbranschen drabbats av ökade kostnader och då får man som konsument ta sitt ansvar. Hur som helst – jag betalade gladeligen 120 riksdaler för den lilla hinken med färgglada godsaker (fast nu väger den mindre än 1,2 kg eftersom jag smakat lite). Senare på kvällen upptäckte jag att vår matbutik har extrapris till påsk på godiset med 49 kr/kg och då rann snålvattnet till och jag fyllde en påse. Vi är välrustade med godis i påsk!

Ägg. Foto: Åsa Lannhard Öberg.

Från godisägg till hönsägg. Om vi utgår från att ett hönsägg väger 62,5 gram åt vi 192 färska ägg per person 2020, lägger vi till de ägg som används till förädlade produkter blir det 237 stycken. Preliminära siffror för 2021visar att den totala konsumtionen backade från 237 till 222 ägg förra året. Att det minskade så pass mycket beror till stor del på det svåra utbrottet av fågelinfluensa och bristen på svenska ägg som följde.

Ett kilo påskägg från svenska äggproducenter kostar cirka 45 kr om jag väljer 12-pack EMV-ägg från frigående höns inomhus. Om jag istället väljer 20-pack EMV-ägg från samma inhysningssystem kostar ett kilo cirka 30 kr och äggen med ekologisk certifiering landar runt 60 kr per kilo. Det är alltså upp till tre gånger så dyrt att äta ägg från godistillverkaren än ägg från svenska hönor! Nu ger jag mig inte in på att ens försöka jämföra produktionskostnader, påslag och marginaler för godisägg och hönsägg. Jag kan i all fall konstatera att ägg från höns är ett billigt livsmedel – som innehåller betydligt mer näring än godisägg. Tänkvärt!

Om jag utvidgar jämförelsen till både godis i påsktider och andra animaliska livsmedel är kilopriserna i butik följande (källa är förutom lösviktsgodiset online-sidan hos en dagligvarukedja):

  • 250 kr för fryst laxfilé
  • 231 kr för Anton Bergs hasselnötsägg
  • 150 kr för färsk majskyckling
  • 100 kr för färsk kycklingfilé
  • 100 kr för lösviktsgodis på godisbutiken
  • 99 kr för svensk nötfärs
  • 97 kr för svensk fläskytterfilé
  • 93 kr för svensk prästost
  • 60 kr för svenska ekologiska ägg
  • 49 kr för lösviktsgodis till påskpris på mataffären
  • 45 kr för svenska ägg i 12-pack frigående inne
  • 30 kr för svenska ägg i 24-pack frigående inne

Jag har läst artiklar om att äggöverskott hållit nere priset under lång tid och det faktum att ägg är en vanlig kampanjvara bidrar säkert till prispressen. Vi konsumenter förväntar oss nog ägg till extra låga priser inför påsk och andra högtider. En kollega har noterat att man får köpa ett större paket ägg för 1 krona om man handlar mat för en viss summa hos en dagligvarukedja här i Jönköping. Jag hoppas att det vi betalar för maten, oavsett om det är kampanj eller inte, sipprar ner i tillräcklig utsträckning till lantbrukaren så att hen kan fortsätta att stadigt förse oss med säkra livsmedel och ekosystemtjänster. Fast just nu vet vi att kostnaderna ökar mer och snabbare än intäkterna.

Redan 2021 började lantbrukets kostnader för insatsvaror stiga

Då berodde det på att pandemin skapade flaskhalsar i den globala ekonomin, höga energipriser, låga skördar, djursjukdomsutbrott och fraktproblem. Den ryska invasionen av Ukraina har gett ytterligare kostnadsökningar för mineralgödsel, foder, el och bränsle. Ingen vet hur priskurvan utvecklar sig framöver eller om det till och med kan uppstå brist. Jag som ägnar mina arbetsdagar åt att följa livsmedelsmarknadens utveckling har ett försprång med både verktyg och tid att sätta mig in i de här frågorna. Prisindex är en bra källa för att hålla koll på läget. Kollegorna på statistikenheten publicerade i dagarna prisindexutvecklingen till och med februari 2022. Produktionsmedelsindex, alltså prisutvecklingen för insatsvaror till lantbruket, totalt ökade med 19,7 procent mellan februari 2021 och 2022 och då är inte ökningarna i kölvattnet av Rysslands invasion av Ukraina ens inkluderade. Den största ökningen syns för växtnäring som blev 127 procent dyrare mellan februari 2021 och februari 2022.

Kostnadsökningen för lantbruket är stor och de senaste månaderna har det lanserats stödpaket både från nationellt håll och från EU. Dessutom gnager en stor osäkerhet hos våra livsmedelsproducenter inför framtiden – ska man våga sätta in nya djur i stallarna, så på åkermarken, bygga ut enligt tidigare plan eller ska produktionen slimmas ner alternativt pausas?

Konsumentprisindex totalt och för mjukt bröd, ost, ägg och kött. Källa: Jordbruksverket.

Jag tänker att även konsumenterna måste bidra genom att betala mer för maten. Vi märker att matpriserna i butiken ökat tydligt i år, men jämförelsen visar att ökningen för ägg, som har en huvudroll i detta blogginlägg, ligger under prisökningen för livsmedel totalt räknat från januari 2021. Det livsmedel i figuren som ökat mest i pris är mjukt bröd, vilket indikerar att de höga priserna på spannmål redan slagit igenom i konsumentledet.

Slakterierna har de senaste veckorna höjt avräkningspriset för nöt och gris och detta börjar synas i Jordbruksverkets statistik över priser, som har några veckors eftersläpning. Jordbruksverkets prisserie för ägg visar att avräkningspriset för ägg från frigående höns inomhus ökat med cirka 10 procent det senaste året. En orsak bakom ökningen bör vara den brist på svenska ägg som uppstod 2021, då nära en femtedel av svenska höns slogs ut på grund av fågelinfluensan. Packeriernas pris till sina kunder, partipriset, har varit tämligen oförändrat under samma period, även om vi sedan i höstas noterar variationer nedåt vissa veckor. 

Priser inklusive uppsamlingskostnad för ägg fördelat på inhysningssystem i relation till partipriset fem år bakåt. Källa: Jordbruksverket.

Efter fågelinfluensa kommer kostnadsökningar. Den globala prisökningen på insatsvaror till lantbruket drabbar även äggproducenterna. Enligt en artikel i Atl.nu måste äggpriset till producenten upp med minst 50 öre per ägg för att hen ska kunna överleva på sin verksamhet, det betyder 7‑8 kr per kilo. För de billigaste äggen i min punktlista ovan blir prispåslaget 27 procent om vi antar att hela prisökningen skulle gå från konsument direkt till bonden.

Ett kort nedslag i mjölksektorn innan jag avslutar. Lite på samma tema som äggen. En liter mjölk kostar dryga 10 kr per liter. Jag har flera gånger läst jämförelser mellan mjölk och bubbelvatten, där det uppmärksammats att en liter kolsyrat vattnet på flaska med tjusig etikett i många fall kostar med än en liter mjölk. Detta trots att en mjölkko dricker mellan 50-100 liter vatten per dag (dock inte kolsyrat vatten på flaska) för att kunna producera omkring 30 liter mjölk.

Vi ska komma ihåg att ko, likaväl som höna, behöver ett lagom varmt, ljust och välventilerat stall att bo i när hen inte är utomhus, bonden ska ha lön och pension samt kunna odla och köpa foder till djuren, ha en maskinpark och anställda, ge djuren omsorg och behandling vid sjukdom, vara noga med hygien för att undvika smittor, hantera sjukdomsutbrott som trots allt drabbar djuren och hela tiden sträva efter att vara konkurrenskraftig för att vi ska få säker mat till rimliga priser.

Åsa Lannhard Öberg

När man tänker på detta tycker i alla fall jag att det skulle kännas mer rätt att betala ett högre pris för mjölk och hönsägg än för bubbelvatten och godisägg.

Glad påsk!

/Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket

32 låtar som tar dig in i livsmedelsstrategin

Fotograf: Gustav Lannhard

Sommar, sol och semester för många. En tid att slappna av och bara vara. Varför inte lyssna på musik – och samtidigt tänka på den svenska livsmedelsstrategin? Här kommer tips från två medarbetare på Jordbruksverket på låtar att ladda ned och njuta av, samtidigt som du ägnar tankar i hängmattan åt framtiden för svenskt jordbruk och livsmedelsproduktion.

Här kommer en brasklapp: Bloggarna är medvetna om att ingen av låtarna handlar om den svenska livsmedelsstrategin, många av dem inte ens om livsmedel. Texterna är skrivna för att förmedla budskap i en salig blandning av politik, olycklig kärlek, berusningsmedel och diverse elände. Men med god vilja framträder mer eller mindre tydligt mat från sjö & hav, åker, stall, växthus och skog liksom de tre dimensionerna av hållbarhet – social, ekonomisk och miljömässig.

  1. Blommig falukorv – Povel Ramel: En av våra största skapare inom kultur, nöje & musik; friherre, revyförfattare, kompositör, pianist, sångare, komiker och skådespelare. Povel besjöng den svenska falukorven, en nationalrätt vi ätit ännu mer av i Coronatider. Liksom tvåan och trean får denna trallvänliga dänga symbolisera satsningen inom den svenska livsmedelsindustrin på kompetensutveckling inom kött- & charkindustrin.
  2. Varm korv boogie – Ove Törnqvist: En fyrtaktare från 1959 som betraktas som en av de första svenska rocklåtarna. Korv tillverkas både stor- och småskaligt och är ett ta-vara-på-det-mesta-livsmedel då den kan fyllas med diverse ingredienser.  
  3. Ge mig mera köttbullar – Astrid Lindgren: Madicken älskar svenska favoriter som köttbullar och pannkaka, däremot dissar hon fiskpuddingen – men kanske att hon lärt sig gilla den i vuxen ålder. Swedish Meatballs har satt Sverige på den internationella matkartan, och exportera livsmedel vill vi ju göra mer av!
  4. The milkman of human kindness – Billy Bragg: Svenska lantbruksdjur ska må bra – djurvälfärden är central. I Sverige finns idag omkring 305 000 mjölkkor men de blir färre för var dag som går, så ägna dessa landskapsvårdande mjölk- och köttproducenter liksom svenska mjölkbönder en tacksamhetens tanke.
  5. Dina färger var blå – Tomas Ledin: Ölbryggning är en växande bransch, den kan vara hantverksmässig och mikro eller industriell och makro. Man behöver maltkorn för att brygga öl och det är en gröda som växer på svenska åkrar.
  6. Fattig bonddräng – Astrid Lindgren/Georg Riedel: Alfred var en strävsam, kunnig och trogen dräng in i det sista. Att ha kompetent personal som tar ansvar och är driven i att utveckla företaget är viktigt för alla lantbruk med anställda, och här skymtar vi minsann både den ekonomiska och den sociala hållbarheten.
  7. Socker – Kent: I Sydsverige odlas betor för sockerproduktion. Visste du att en enda sockerbeta innehåller cirka 140 gram socker och att en femtedel av världens sockerproduktion kommer från sockerbetor medan resten kommer från sockerrör? 
  8. Last call for alcohol – Hardcore Superstar: Vodka är en svensk exportsuccé. Insatsvaran i vodka varierar, säd är vanligt men även potatis funkar bra – prima att odla på svenska jordar.
  9. Morotsman – Olle Ljungström: Morötter är en av få jordbruksråvaror som Sverige är självförsörjande på. Ökad produktion av livsmedel och god försörjningsförmåga är centrala delar av livsmedelsstrategi – tänk på det när du njuter av Olle Ljungströms underbara röst.
  10. Wine, (wo)men and song – Whitesnake: Vinproduktionen är blygsam i Sverige, men den finns här och jag inbillar mig att det snart blir uppsving för 80- och 90-talets trend gör-vin-av-det-du-har-i-trädgården. Av jämställdhetsskäl sätter vi (wo) inom parentes.
  11. The wild hunt – Watain eller The tallest man on earth: I början av sommaren utlyste Jordbruksverket 5,5 miljoner för projekt som ska bidra till att vi får mer vildsvin på tallrikarna. Samtidigt som du grunnar på projektidén kan du inspireras av ljuv musik. Samma låttitel, helt olika låtar. Gillar du hårdare musik; välj Watain. Är din smak mer åt det avskalade hållet är The tallest man on earth lämpligare.
  12. Änglamark – Evert Taube: Nästintill en nationalhymn och tillika en av våra största miljömärkningar.
  13. Sol, vind och vatten – Ted Gärdestad: Att öka inslaget av förnybar energi är avgörande för en hållbar produktion av mat, vilket även framgår tydligt på den politiska arenan. Och tänk att Ted Gärdestad förmedlade detta budskap redan i början av 1970-talet!
  14. Computer world – Kraftwerk: Kanske studsar någon ur hängmattan av att höra de tyska syntpionjärerna lovsjunga datorer i en låtlista om svensk livsmedelsstrategi. Ligg stilla! Förstudie för en databasinfrastruktur i lantbruket, för att systematiskt lagra och använda datan, är ett uppdrag som Jordbruksverket arbetar med inom ramen för livsmedelsstrategin.
  15. Soldier of fortune – Deep Purple: Livsmedelsstrategin vill att vi ökar den ekonomiska hållbarheten, och gör vi det blir vi alla en ”soldier of fortune” som David Coverdale sjunger så innerligt (även om hans soldier of fortune inte är någon konkurrenskraftig matproducent). En av de bästa rockballaderna genom tiderna.
  16. Mr Crowley – Ozzy Osbourne: ”Mr Crowley, won’t you ride my white horse…” skrålar killen från Birmingham. Faktum är att hästnäringen blir allt större i Sverige och vi har idag fler hästar än mjölkkor. Men inte många hästar går in i livsmedelskedjan, något branschen vill ändra på – ledordet är resurseffektivitet.
  17. Sailing ships – Whitesnake: För att realisera havs- och fiskeriprogrammet behöver vi en fiskeflotta, men någon återgång till fiskefartyg utrustade med segel är knappast trolig!
  18. Fishermen’s blues – The Waterboys eller Jag går och fiskar – Gyllene tider: Skotsk rock eller svensk pop. Råkar du inte vara yrkesfiskare och tar semester från allt vad fiskeredskap är några veckor under sommaren, så kanske du plockar fram ditt gamla fiskespö från förrådet och beger dig till en trolsk svensk sjö för att dra några firrar. Med dessa låtar vill vi även slå ett slag för vattenbruket. Fisk, skaldjur, alger – allt går att producera mer av i Sverige.
  19. Home sweet home – Mötley Crue: I år ska vi helst hemestra så passa på och gör det till tonerna av denna underbara rockballad, samtidigt som du pysslar om din hemmaodling av frukt, bär och grönsaker. Det är nämligen viktigt att värna om sin egen försörjningsförmåga.
  20. Hillbilly for life – Fearless Hillbillys: Jag träffade grabbarna i bandet Fearless Hillbillys på Sweden Rock Festival för ett par år sedan. De hade byggt om gitarr och bas till grepar, spadar och andra jordbruksredskap och bjöd på en ösig growl-show med höbalar som rekvisita.
  21. Country girl – Black Sabbath: Låten finns på bandets tionde studioalbum Mob Rules från 1981, det andra och sista med supervokalisten Ronnie James Dio vid sångmicken. Tjejer från landet är starka på många sätt, och förutom att bidra till social hållbarhet och ett jämlikt lantbruksföretagande kan de krossa ett grabbhjärta.
  22. Strawberry fields forever – The Beatles: Många svenska jordgubbar hann inte mogna till midsommar i år och dessutom har Coronapandemin hindrat utländsk arbetskraft med flinka fingrar från att nå de gyllenröda fälten i Sverige. Jordgubbens tajming, kvalitet och pris är en ständigt återkommande snackis i sommartider!
  23. Scarborough fair – Simon & Garfunkel: Köper du färska kryddor till din matlagning, som persilja, salvia, rosmarin och timjan? Sannolikt är de ekocertifierade – att bedriva jordbruk utan naturfrämmande insatsmedel är ett sätt att producera hållbart. 
  24. Welcome to the jungle – Guns n’ Roses: Djungeln spelar en viktig miljömässig roll där den finns, för att agera planetens lungor. Att skövla djungel och regnskog gör stor skada. Men vi vill å andra sidan inte att våra öppna landskap och beteshagar ska växa igen likt en djungel. Betande djur håller landskapet öppet och bidrar till biologisk mångfald.
  25. Sandstorm – Darude: Vem har inte dansat loss till denna dänga som man aldrig tröttnar på, signerad en finsk granne i slutet av 90-talet? Olika naturfenomen gäckar emellanåt den svenska livsmedelsproduktionen; torka, bränder, översvämning – och (sand)stormar.
  26. Last look at Eden – Europe: Lustgården Eden prunkar av grönska som ger mat och skydd åt dess invånare, men den innehåller också förbjuden frukt. Jag utvecklar inte den analysen, en bra låt hur som helst! 
  27. The ketchup song – Las Ketchup: En spansk världshit från 2002 om bearbetade tomater kan leda oss rakt in i den svenska livsmedelsstrategin. Så här skriver Från Sverige om tomater på sin hemsida: ”Svenska tomater är inte bara goda och närproducerade. De slår också spanska och holländska tomater när det gäller klimat och miljö. Faktum är att svensk tomatodling är bäst i klassen när det gäller miljö och ger de lägsta utsläppen av klimatgaser.” Enligt Wikipedia har Sverige den högsta per capita konsumtionen av ketchup i världen. Den svenska marknadsandelen för tomater låg 2018 strax under 20 procent så här finns potential att öka.
  28. Högt över ängarna – Timotej: Somrigare än så här blir det inte. Den svenska tjejkvartetten som bland annat tävlat i Melodifestivalen sjunger om oaser på landet och gruppens namn är synonymt med en viktig ingrediens i svenska betes- och slåttervallar.  
  29. Var e vargen – Imperiet: Låten handlar om en bildlig varg; den revolution som aldrig kommer. Men även våra svenska lantbrukare kan ibland behöva fråga sig var vargen håller hus, särskilt om man håller djur utomhus eller sysslar med jakt. Gillar du tung folkmusik mer än punk kan du istället lyssna på Vargtimmen med Hedningarna.
  30. Old MacDonald had a farm – Nordamerikansk folkvisa: Barnvisan publicerade första gången år 1917, på svenska heter den ”Per Olsson och hans bonnagård”. Det är viktigt att man redan i unga år lär sig var maten kommer ifrån, så gott folk – fortsätt sjunga låten för era små! 
  31. Take me home, country roads – John Denver: Visst blir man lite nostalgisk, och ser de långa slingriga vägar som ofta karakteriserar landsbygden framför sig när man nynnar med i refrängen (som förvisso utspelar sig i West Virginia)? En landsbygd där det bor folk som håller den levande är en grundbult i den svenska livsmedelsstrategin. 
  32. Vi bor på landet – Bröderna Djup: Blåbyxor, rutiga skjortor, keps, gummistövlar och instrument i form av såg, lie och räfsa. Bonnigare än så blir det inte!

Och med de slutorden vill semesterbloggarna Jesper Nietsche och Åsa Lannhard Öberg tacka för sig. Hoppas ni lyssnar på våra låtar, glad sommar på er!