Månadsarkiv: november 2022

Svenskt lantbruk har klarat årets utmaningar väl men står inför ett osäkert läge 2023

Lämna ett svar

Ryssland blockerade under några dagar leveranser från Ukraina vilket ledde till kraftiga prishöjningar. Nu finns ett nytt avtal på plats som gäller under fyra månader. Foto: Pixabay

Läget på marknaderna för jordbruksprodukter är fortsatt oroligt med stora prisreaktioner när ny information blir tillgänglig. De fortsatta striderna i Ukraina gör att exporten från detta område är osäker vilket driver priserna uppåt. En tilltagande lågkonjunktur i världen med risk för minskad efterfrågan drar priserna i motsatt riktning.

Produktion och priser globalt 2022
Avtalen mellan Ukraina, Ryssland, Turkiet och FN om att öppna för säkra leveranser av spannmål och gödning från Svartahavsområdet har sedan i augusti 2022 möjliggjort för export. Inför att den första avtalsperioden skulle löpa ut i mitten av november rådde stor osäkerhet om det skulle komma till stånd en förlängning. Ryssland blockerade under några dagar leveranser från Ukraina vilket ledde till kraftiga prishöjningar. Nu finns ett nytt avtal på plats som gäller under fyra månader. Det har gjort att spannmålspriserna åter fallit tillbaka. Särskilt Ryssland beräknas ha stora mängder spannmål som kommer att exporteras.

På södra halvklotet är skörden på väg att bärgas. I Sydamerika har torr väderlek påverkat avkastningen negativt medan det varit mer nederbörd än normalt i Australien.

Lågkonjunktur leder normalt till minskad efterfrågan, det drabbar särskilt dyrare livsmedelsprodukter. Priserna på den internationella auktionen för mejeriprodukter, Global Dairy Trade, har sjunkit med 30 procent sedan toppen i mars 2022.

Handelsgödsel 2022
Priserna på jordbrukets insatsvaror påverkas också av den globala utvecklingen. Priset på handelsgödsel är starkt kopplat till energipriset. Höga energipriser och bortfall av import av handelsgödsel från Ryssland och Belarus har drivit upp handelsgödselpriserna till rekordnivåer. De höga priserna ledde till att en stor del av tillverkningen av handelsgödsel i Europa stängdes ner under hösten. Under de senaste månaderna har import av handelsgödsel från alternativa exportländer kommit igång samtidigt som priserna på naturgas gått ner. Priserna på handelsgödsel har därför fallit tillbaka. Det kan dock fortfarande finnas oro för att det inte finns tillräckligt stor produktionskapacitet för att hinna ta igen det bortfall som uppstod under hösten. Skulle energipriserna öka till följd av exempelvis en kall vinter är risken stor att priserna på handelsgödsel stiger på nytt.

I Sverige är produktionen av jordbruksvaror fortsatt stabil. Höstsådden av spannmål och oljeväxter beräknas ha skett i normal omfattning. Foto: Pixabay

Produktion och priser i Sverige hösten 2022
I Sverige är produktionen av jordbruksvaror fortsatt stabil. Höstsådden av spannmål och oljeväxter beräknas ha skett i normal omfattning även om torka i samband med sådd kan ha påverkat oljeväxternas utveckling på ett negativt sätt. Produktionen av animalier har också varit i stort sett oförändrad jämfört med närmast föregående år.

Priserna till jordbrukarna i Sverige har stigit för i synnerhet mjölk. För kött har däremot prisuppgången stannat av och för nötkött har ett av de ledande slakterierna sänkt priset på grund av att efterfrågan på ädla styckningsdetaljer minskat.

Lönsamheten i svenskt jordbruk 2022
Konsultföretaget Ludvig & Co har med ledning av bokföringsmaterial från ett urval av sina kunder gjort en prognos för lönsamheten under 2022. Undersökningen visar att lönsamheten förbättras inom växtodling, mjölk och gris, däremot väntas lönsamheten försämras för producenter med nötköttsproduktion. Ludvig & Co konstaterar dock att skillnaderna mellan enskilda företag är större än normalt beroende på till vilka priser produktionsmedel köpts in och till vilka priser som produkterna kunnat säljas.

Utsikter inför 2023
Inför 2023 är utvecklingen svårbedömd på grund av det osäkra läget. Det finns faktorer som talar för fortsatt höga priser på jordbruksprodukter och produktionsmedel och det finns faktorer som pekar i motsatt riktning. Det osäkra läget för export från Östeuropa driver priserna uppåt medan oro för lågkonjunktur drar priserna neråt.  Eftersom prisnivån i utgångsläget är hög leder det till att fallhöjden är stor vilket betyder en större risk än normalt.

/Bengt Johnsson, Konkurrenskraftsgruppen

Glöm inte de offentliga måltiderna i Sveriges beredskapsarbete

Lämna ett svar

De offentliga köken har stor betydelse i både vardag och kris. Foto: Karlskrona kommun

Måltiderna för barn, äldre och sjuka är viktiga för samhällets välfärd och motståndskraft. Lyft in de offentliga måltiderna i det övergripande beredskapsarbetet! Detta uppmanar LRF – Lantbrukarnas Riksförbund, Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Sveriges Konsumenter i en gemensam debattartikel i Dagens Samhälle.

Varje år lägger vi i Sverige 30 miljarder skattekronor på måltiderna i förskola, skola, vård och omsorg. En tredjedel av pengarna går till livsmedelsinköp.

Pandemin och det oroliga omvärldsläget har påmint oss om att vår försörjningsförmåga och beredskap behöver stå högt på samhällets agenda om vi ska ha något att äta om krisen kommer.

Även i det mer vardagliga arbetet, med att exempelvis nå målen i den nationella livsmedelsstrategin, finns det mycket att vinna på att ta tillvara de offentliga måltiderna.

Allting hänger ihop. Vad som köps in till de offentliga köken har stor betydelse i både vardag och kris. Men också hur vi via förskolor och skolor når ut med kunskap om varifrån maten kommer och måltidernas betydelse för hälsa och hållbar utveckling. Nu ser vi glädjande nog att det finns en stark vilja att samverka i hela kedjan i dessa frågor. Det är både viktigt och glädjande.

// Eva Sundberg, projektledare för MATtanken

Jordbruksverket
Kan vi räkna med att få fortsätta vara mätta och friska om krisen kommer?
Lyssna på första avsnittet i Jordbruksverkets nya podd Upp på bordet.

Försörjningsförmågan omfattar hela kedjan från jord till bord.
Information på Jordbruksverket webbplats om Sveriges livsmedelsförsörjning.

Livsmedelsverket
På Livsmedelsverket finns ett nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.
Beredskapshandbok för offentliga måltider.
Läs mer om kompetenscentrum, beredskap i offentliga kök, med mera.

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF
Sveriges självförsörjningsgrad har sjunkit till 50 procent, jämför med 80 procent i till exempel Finland.
Läs mer om LRF och matberedskap.

Sveriges Konsumenter
Mat som gör gott – våra lösningar för hållbara livsmedel.
Läs mer om Sveriges Konsumenters ståndpunkt.

MATtanken
Landsbygdsnätverket, som är inrättat vid Jordbruksverket, driver projektet MATtanken. Syftet är att främja hållbara offentliga måltider – alla aktörer i kedjan. De fyra organisationer som nämns ovan är representerade i MATtankens styrgrupp.
Läs mer om MATtanken.

Kom på vår digitala djurskyddskonferens på tema döden och djurskyddet

Lämna ett svar

Den 15 november anordnar vi en digital djurskyddskonferens med temat Är döden en viktig del av djurskyddet? Konferensen arrangeras av Jordbruksverket och SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd.

Klicka här för textad film

Vi bjuder in till en konferens som fokuserar på djurskyddet i samband med avlivning och slakt av djur. Hur vi hanterar både våra sällskapsdjur och de djur som blir till livsmedel i samband med deras avslut är viktiga djurskyddsfrågor och något vi ofta får frågor kring. På förmiddagen kommer vi tala om djurskyddet vid avlivning av sällskapsdjur och försökdjur, medan eftermiddagen kommer ägnas åt frågor kring slakt och bedövning av våra lantbruksdjur.

På konferensen kommer myndigheter, branschen och forskare berätta om de olika insatser som görs för att djur som föds upp till livsmedel har ett gott djurskydd vid slakt. Att ha ett gott djurskydd i hela livsmedelskedjan och höja djurskyddet inom EU en viktig del i livsmedelsstrategin, som bland annat har en konkurrenskraftig livsmedelskedja där produktionen ökar samtidigt som relevanta miljömål nås och det skapas en hållbar tillväxt i hela landet som övergripande mål. På konferensen kommer vi även att få höra om vad som är som är på gång när det gäller översynen av EU:s slaktregler.

Forskare kommer också tala om det vetenskapliga läget när det gäller att få fram nya bedövningsmetoder när det gäller slakt av gris och fisk. Djurskyddsaspekterna vid de bedövningsmetoder som används idag är ofta omdiskuterade och något som vi på Jordbruksverket får mycket frågor om.

Låter detta intressant? Då är du varmt välkommen!

Anmäl dig senast den 13 november här: Djurskyddskonferensen 2022

/Helena Elofsson, djurskyddschef på Jordbruksverket

 Måste vi leva på morotskaka om det blir kris?

Lämna ett svar

Den frågan, och många fler, ställer programledaren Jesper Nietsche till vår generaldirektör Christina Nordin och vår tidigare beredskapschef Catrin Molander i premiäravsnittet av Jordbruksverkets podcast Upp på bordet.

I vår podcast fokuserar vi på svensk livsmedelsförsörjning ur ett beredskapsperspektiv. I första avsnittet av Upp på bordet ställs Sveriges matproduktion på sin spets. Häng med!

Lyssna på podden på vår webbplats (där finns även transkribering) eller via Soundcloud:

//Claes Larsson, samordnare för poddgänget på Jordbruksverket